Inledning

More documents

Recommendations

Info

Att ha en demenssjukdom Det är vanligt att man känner en allmän, diffus osäkerhet i olika situationer och drabbas av ängslan, ångest eller nedstämdhet, i månader eller till och med i åratal innan demenssymptomen blivit tydliga. Ofta märker man att minnet börjar svikta genom att tider och överenskommelser missas, att man ständigt får leta efter saker eller allt oftare känner behov av att kontrollera spis, kranar, lås osv. Almanackan används flitigare och minneslapparna blir flera. I umgänget med andra uppkommer en tveksamhet om vilka samtalsämnen som avhandlats eller vad man själv redan berättat. Det är också vanligt med svårigheter att finna ord och att namnge eller känna igen personer som inte är helt familjära. Missförstånd uppstår och självförtroendet försämras. I den beskrivna situationen brukar man bli mindre utåtriktad, hålla sig mera hemma och vill inte gärna umgås med andra än familjen och de vänner man känner sig trygg med. Man kan ha svårt att tala om sina svårigheter, men de närstående märker tydligt att något inte stämmer. Genom psykologiska försvar händer det att man inte inser att man fungerar dåligt eller att man skyller sina misslyckanden på andra. Ofta leder själva sjukdomsprocessen till att man faktiskt inte har förmåga till sjukdomsinsikt. Man upplever då att allt är som vanligt och uppfattar anhörigas bekymrade kommentarer, påminnelser och erbjudanden om hjälp som kränkande. När sjukdomen fortskrider, minskar förmågan att både minnas, förstå och koncentrera sig på mera komplicerade händelseförlopp, t.ex. i radio- eller TV- program, i böcker och även vad gäller aktuella händelser man själv varit med om. Man klarar inte längre att uppfatta komplicerad språklig information. Detta märks särskilt tydligt vid konversation i större sällskap. Andra personer kan undra om man avsiktligt är ouppmärksam eller om man hör dåligt. Man får också svårare att uttrycka sig, både i tal och skrift. Anhöriga märker att man ofta upprepar samma frågor och blir mera begränsad i sina aktiviteter. Andra får ta över sådant som kräver planeringsförmåga och intellektuell skärpa, t.ex. betala räkningar, fylla i blanketter eller hålla reda på vilka inköp som behöver göras. I diskussioner märks att man har svårt med logiska slutsatser och man har problem med att hänga med i vitsar eller uttryck med underförstådda budskap. Lokalsinnet blir osäkert, vilket först brukar märkas då man är bortrest. Det blir svårare att lära sig hitta, läsa kartan eller visa andra vägen. Vid mera uttalade problem kan man ha svårt att känna igen sig hemma hos sina vänner ock kan riskera att gå vilse på 18
hemorten. En allmänt nedsatt förmåga att tolka synintryck kan leda till att man inte märker att hemmet kommer i oordning eller att kläderna behöver tvättas. Man kan också få en försämrad avståndsbedömning. Vid demenssjukdomar är det även vanligt att den praktiska förmågan avtar. Detta leder först till att det blir svårare att handskas med nya redskap eller apparater. Det kan också innebära att vanliga vardagliga aktiviteter försvåras. Man kan bli tveksam till hur man ska öppna förpackningar, använda den vanliga kaffebryggaren osv. Bilkörning blir riskabel, liksom vapenhantering. Ofta är detta svårt att erkänna och man behöver då få rättframma råd från de anhöriga, även om detta leder till att man blir upprörd. Det är bättre för självkänslan att sluta köra bil eller jaga innan läkaren ingripit, vilket han eller hon är skyldig att göra enligt lag. När många funktioner sviktar kan det kännas som att man börjar tappa kontrollen över sin tillvaro och stressnivån blir uttalad. Det behövs i det läget inga stora ytterligare påfrestningar för att man ska riskera att drabbas av någon psykisk komplikation till demenssjukdomen. Mera om detta finns att läsa i avsnittet om behandling av psykiska symptom. 19
Page 1 and 2: Inledning Det är oroande när vi u
Page 3 and 4: Demensstatistik Före 65 - 70 års
Page 5 and 6: med självupptagenhet och oförmåg
Page 7 and 8: Fallbeskrivningar Fallbeskrivningar
Page 9 and 10: Britt återremitteras för fortsatt
Page 11 and 12: gamla saker. Bröllopsporträttet a
Page 13 and 14: En morgon faller Bertil i källartr
Page 15 and 16: Demens av Lewy body - typ = Lewykro
Page 17: svårgripbart sätt. Oftast tolkas
Page 21 and 22: • Undvik jäkt! • Tala med kort
Page 23 and 24: utan att tuggas. Reminyl fanns ursp
Page 25 and 26: Läkemedelsbehandling mot psykiska
Page 27 and 28: Vid psykos i samband med Parkinsons
Page 29 and 30: misslyckas Erik med att rita av de

Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?