Inledning

svårgripbart sätt. Oftast tolkas detta som tecken på någon form av
psykisk sjukdom. Demensutredning brukar bli aktuell när
symptomen förvärras trots psykiatrisk behandling med samtal och
läkemedel. I början av sjukdomsförloppet är minnesfunktionerna
endast lätt nedsatta. Orsaken till att personen inte fungerar i sitt
arbete eller familjeliv är istället initiativlöshet, nedsatt
uppmärksamhet bristande samarbetsförmåga och avtrubbning av
den känslomässiga kontakten. Störningar av känslolivet kan se
olika ut. Oftast blir personen allmänt trög, ospontan och
självupptagen. I vissa fall leder sjukdomen i stället till rastlöshet
och försvagade hämningar med ett närgånget, respektlöst sätt att
närma sig andra människor och deras egendom. Svängande humör
och vanföreställningar förekommer ofta. Under de år som
sjukdomen fortskrider, blir så småningom minnet sämre,
aktiviteterna alltmer begränsade och upprepningstendensen mycket
uttalad. Personen kan upprepa några få fraser eller bli helt tyst.
Ansiktsuttrycket blir onaturligt och musklerna stela. Den
viljestyrda kontrollen över blåsa och tarm går förlorad.
Mera om frontallobsdemens kan läsas i ett häfte författat av Med
Dr Magnus Sjögren. Informationsskriften kan rekvireras från
Janssen-Cilag, Box 5052, 426 05 Västra Frölunda
Alkoholdemens
Alkoholdemens kan uppstå när en person haft mångåriga
alkoholproblem. Den skada på nervceller som alkoholen kan ge
förstärks ofta av vitaminbrist (framför allt olika B-vitaminer). De
vanligaste symptomen är förändring av personlighetsdrag och
närminnesstörning. Personen kan länge ganska framgångsrikt dölja
sina minnesbesvär genom omedvetet påhittade, ofta trovärdiga,
svar (så kallad konfabulation). Vid tidigt insatta insatser mot
alkoholberoende och näringsbrist kan symptomen helt eller delvis
gå tillbaka.
Lösningsmedelsdemens
Lösningsmedelsdemens kan utvecklas efter långvarig kontakt med
flyktiga ämnen som påverkar nervsystemet. Tillståndet har blivit
relativt ovanligt efter att kraftfulla arbetsmiljöinsatser gjorts på
senare år. Typiska symptom på lösningsmedelspåverkan är
koncentrationssvårigheter, försämrad intellektuell uthållighet,
psykisk irritation och ångest/oro. Yrsel och huvudvärk är vanliga
besvär. Om kontakten med lösningsmedel upphör kan symptomen
gå tillbaka. Eventuellt kan restsymptom kvarstå, men det anses inte
att det finns risk för fortsatt symptomutveckling / tilltagande
demens om inte personen på nytt utsätts för skadlig påverkan. Om
tilltagande demens ändå utvecklas, måste man misstänka någon
annan orsak.
17