Inledning

More documents

Recommendations

Info

Mindre vanliga demenssjukdomar Demens vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom innebär att de nervbuntar på djupet av hjärnan som styr smidigheten i kroppsrörelserna, av okänd anledning successivt förlorar sin funktion. Symptomen är framför allt muskelstelhet med framåtkrökt kroppshållning och förkortade steg , darrningar i händer och fötter i viloläge samt nedsatt tempo i rörelser och reaktioner. Ansiktsuttrycket blir mindre varierat och olika körtelfunktioner kan öka med följder som fet hy och ökad slembildning i luftvägarna. Det är vanligt med förstoppning. Patienten drabbas ofta av yrselkänsla på grund av att blodtrycket blir lågt och balansen osäker. Risken att falla omkull ökar. Parkinsonpatienter är som regel inte dementa, men besväras av lätta intellektuella handikapp. Dessa beror på att inte bara tempot i muskelrörelserna minskar vid sjukdomen, utan också hastigheten i tankeflödet och de mentala reaktionerna. Detta kan ställa till problem, eftersom det inte är givet att de människor man samarbetar med har förståelse eller tålamod att ge den tid som behövs. Den Parkinsondrabbade kan med rätta känna sig missförstådd och betraktas ibland som glömsk trots att minnet i sig är gott, men det tar längre tid både att lära in och att erinra sig något. Dessutom dröjer det längre än normalt innan personen hinner svara på frågor. Det kan vara svårare att göra sig förstådd genom att rösten blir svagare och talet otydligare. Både sjukdomen i sig och de påfrestningar den ger, leder till ökad risk för depression. Synvillor kan ibland utlösas av sjukdomen, men är oftast tecken på biverkningar av läkemedelsbehandlingen. Främst hos äldre personer med Parkinsons sjukdom finns ökad risk för att tillsammans med de beskrivna symptomen så småningom även utveckla demens. Minnessvårigheterna blir då uttalade och den allmänna intellektuella nivån sjunker. Symptom beroende på skada på djupa delar av hjärnan under barken samt i viss mån pannloberna dominerar, men även mindre uttalad nedsättning av funktionen i hjässloberna kan förekomma, se symptombeskrivning. Om nedsättning av hjäss- och tinninglobsfunktioner är mycket uttalade bör det utredas om patienten vid sidan av sin Parkinsonsjukdom även drabbats av Alzheimers sjukdom. Detta är hos äldre inte ovanligt och viktigt att bedöma, eftersom det påverkar vilken behandling som är mest lämplig. 14
Demens av Lewy body – typ = Lewykroppsdemens Lewykroppsdemens är en demenssjukdom som från början ger symptom som både liknar Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Namnet kommer av ett slags mikroskopiska förändringar, Lewykroppar, som återfinns i hjärnan vid sjukdomen. Karaktäristiskt är att patienten växlar mellan perioder av bättre och sämre funktioner och endast får blygsam effekt av Parkinsonmediciner. Olika former av psykiska symptom är vanliga, framför allt återkommande synvillor. Om dessa symptom behandlas med traditionella psykosläkemedel är det kraftigt ökad risk att en patient med Lewykroppsdemens drabbas av biverkningar i form av uttalad slöhet, stelhet eller oförmåga att stå på benen. Sjukdomen ger med tiden allt mer uttalade symptom både vad gäller demens och nedsatt rörelseförmåga. Ett typiskt problem är att patienten ofta ramlar och slår sig. Fallbeskrivning Fallbeskrivningen bygger på ett verkligt patientfall. Namn och sociala förhållanden är uppdiktade för att skydda identiteten för patienten och de närstående. Karin är 74 år och ensamstående och bor i lägenhet två trappor upp utan tillgång till hiss. Hon har haft blomsteraffär tillsammans med sin väninna Thyra, som hon har nära kontakt med. Karin har tidigare varit väsentligen frisk men har under en längre tid fått allt svårare att gå och besväras av allmän stelhet. Hon börjar få stora problem med trapporna. Distriktsläkaren tror att Karins symptom beror på Parkinsons sjukdom men är osäker på diagnosen eftersom Karin inte har några skakningar. På försök ordineras behandling med ett L-Dopa – preparat, den vanligaste typen av Parkinsonläkemedel. Karin tycker att hon rör sig lite lättare, men någon större skillnad märks inte. En viss glömska har smugit sig på och Thyra märker ibland att Karin korta stunder är förvirrad. Hon ramlar vid flera tillfällen, lyckligtvis utan att skada sig. Thyra tar kontakt med distriktssköterskan, som tillsammans med kommunens biståndsbedömare gör ett hembesök hos Karin. Karin erbjuds att flytta till en servicelägenhet i det ombyggda ålderdomshemmet och tackar ja till detta. Karins tillstånd varierar mycket under det närmaste året. Ibland är hon stel, har svårt att gå utan att riskera att falla och måste ha hjälp för att klä sig. Vid andra tillfällen går Karin ganska bra och sköter sig i stort sätt självständigt, bara hon får uppmuntran och påminnelser. Ett stort problem är att Karin ofta hallucinerar. Ibland vägrar hon äta i den sparsamt befolkade matsalen, eftersom hon upplever att det kryllar av barn och möss där. Stundtals är Karin 15
Page 1 and 2: Inledning Det är oroande när vi u
Page 3 and 4: Demensstatistik Före 65 - 70 års
Page 5 and 6: med självupptagenhet och oförmåg
Page 7 and 8: Fallbeskrivningar Fallbeskrivningar
Page 9 and 10: Britt återremitteras för fortsatt
Page 11 and 12: gamla saker. Bröllopsporträttet a
Page 13: En morgon faller Bertil i källartr
Page 17 and 18: svårgripbart sätt. Oftast tolkas
Page 19 and 20: hemorten. En allmänt nedsatt förm
Page 21 and 22: • Undvik jäkt! • Tala med kort
Page 23 and 24: utan att tuggas. Reminyl fanns ursp
Page 25 and 26: Läkemedelsbehandling mot psykiska
Page 27 and 28: Vid psykos i samband med Parkinsons
Page 29 and 30: misslyckas Erik med att rita av de

Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?