Inledning

symptombeskrivning, symptom beroende på skada i de djupa
delarna av hjärnan under barken.Vid mycket utbredd skada
påverkas även hjärnbarken och då framför allt i pannloberna.
Resttillstånd efter hjärnblödning eller skallskador kan ge demens
och symptomen är då beroende på hur skadan eller skadorna är
lokaliserade. Funktionerna är mest påverkade i det akuta skedet,
varefter återhämtning kan ske under lång tid.
Fallbeskrivning
Fallbeskrivningen bygger på ett verkligt patientfall. Namn och
sociala förhållanden är uppdiktade för att skydda identiteten för
patienten och de närstående.
Bertil är en 60-årig civilingenjör. Han lever tillsammans med sin
sambo Ing-Marie och har en dotter från tidigare äktenskap. Bertil
har i många år behandlats på grund av högt blodtryck och
drabbades för två år sedan av hjärtinfarkt. Rehabiliteringen gav inte
den återhämtning av konditionen som han hoppats på. Då han
prövade deltidsarbete märkte han att koncentrations-förmågan brast
och arbetstempot var kraftigt nedsatt. Bertil fick stressreaktioner
med spänningshuvudvärk, hjärtklappning och ångest med tryck
över bröstet. Han kände sig även yr och balansen var försämrad.
Han långtidssjukskrevs och är nu förtidspensionerad.
Bertil blir under en promenad tillsammans med Ing-Marie
kortvarigt medvetslös och tappar talförmågan under ett par dygn.
Han utreds på neurologklinik. Röntgenundersökning av hjärnan
med datortomografi visar en liten vänstersidig hjärninfarkt och
dessutom utbredda förändringar av den vita substansen runt de
stora vätskefyllda hålrummen i hjärnhalvorna, sidoventriklarna.
Ultraljudsundersökning av hjärtat och halspulsådrorna visar inga
betydande avlagringar som skulle kunna vara källa till blodproppar
och EKG visar regelbunden rytm. Slutsatsen blir att
åderförkalkningssjukdom i hjärnan lett till infarkt och förändrad
vitsubstans. Bertils blodtryck är väl högt och hans
blodtrycksmedicinering förstärks. Efter hjärtinfarkten fick Bertil
blodförtunnande behandling med acetylsalicylsyra i lågdos och
denna kompletteras nu med ett annat blodproppsförebyggande
medel, se läkemedelsbehandling.
Under det följande året blir Bertil stegvis alltmer inaktiv och
långsam. Ing-Marie tycker att Bertils vanligtvis stabila, varma och
humoristiska personlighet förändras. Han kommer ofta med kritiska
kommentarer och brusar upp vid minsta motgång. Det händer också
att han faller i gråt då han tittar på känslosamma TV- program,
vilket inte är likt honom. Ing-Marie märker också att Bertils minne
försämras. Bertil har tidigare kunnat fixa alla reparationer i villan
men arbetar nu både ologiskt och fumligt. Han kan leta efter saker
som ligger ”framför näsan” på honom.
12