Inledning

More documents

Recommendations

Info

Vid besöket på vårdcentralen följer Hans med. Distriktsläkaren anar att Ethel inte känner igen honom men hon säger att allt är som vanligt. Hans berättar för Ethel att han informerat läkaren om att Ethel blivit änka och att minnet blivit dåligt. Ethel är missnöjd med detta och tycker att sonen gått bakom ryggen på henne. Hon har emellertid inget emot att bli undersökt. Ethel upplever att hennes kärlkramp är det största hälsoproblemet och vid kroppsundersökningen noteras att pulsen är ovanligt låg. EKG avslöjar en lätt fördröjning av impulsöverföringen mellan hjärtats förmak och kammare. Vid MMT klarar Ethel endast 16 av 30 poäng. Distriktsläkaren drar slutsatsen att Ethel har utvecklat en åldersdemens av Alzheimertyp och finner det viktigt att utreda om det kan finnas några andra sjukdomar som bidrar till symptomen. En rad blodprover tas, till exempel ”sänka”, blodvärde, blodsalter, blodsocker, sköldkörtelprov och prover som avslöjar eventuell vitaminbrist (vitamin B12 och folsyra). Alla prover visar sig normala utom blodsockret, som är lätt förhöjt och ska följas upp. Röntgenundersökning av hjärnan bedöms inte nödvändig, eftersom demensutvecklingen pågått i flera år och den neurologiska delen av kroppsundersökningen inte visat något anmärkningsvärt. Uppbromsande behandling med kolinesterashämmare skulle innebära risk för hjärt-komplikationer med tanke på Ethels retledningsrubbning. Läkaren väljer därför att rekommendera behandlingsförsök med ett Ginkgo Biloba – preparat (se läkemedelsbehandling). Situationen i hemmet är ohållbar och läkaren har informerat distriktssköterskan Det sker ett vårdplaneringsmöte där Ethel, sönerna, distriktssköterskan och kommunens biståndshandläggare deltar. Ethel vill bo kvar hemma och biståndshandläggaren beslutar att hon ska få besök från hemtjänsten tre gånger per dag för att känna sig tryggare och få hjälp med det hon inte klarar eller kommer sig för med. Två gånger i veckan hämtas hon till kommunens dagverksamhet för en stimulerande samvaro, men detta avbryts, eftersom Ethel på natten innan denna aktivitet sover oroligt och går upp för att klä sig flera timmar innan hon ska resa. Sedan grannarna ännu en gång hört av sig till Hans, börjar kommunens nattpatrull komma till Ethel för att se att hon är trygg. Ofta är hon uppe och vandrar. Det händer att hon ropar efter Harry. Sönerna talar med biståndshandläggaren om möjligheten till ett annat boende för Ethel och efter ett par månader får hon flytta in på ett gruppboende för åldersdementa. Första tiden där blir svår. Ethel vill hem och är stundtals förtvivlad. Hon irriteras över en medboende man som ibland ropar till omotiverat. Personalen är vänlig och hjälpsam. Ethel fäster sig särskilt vid sin kontaktperson Agneta och i den nya lägenheten känner hon igen många av sina 10
gamla saker. Bröllopsporträttet av henne och Harry är viktigast. Hans och Bertil hälsar ofta på och de tar ibland Ethel med på utflykter. Ethel sover bra sedan hon börjat få ett milt insomningsmedel. Diagnos: Medelsvår demens vid Alzheimers sjukdom med sen debut. Kärldemens = Vaskulär demens Kärldemens beror på att områden i hjärnan som har betydelse för intellektuella funktioner blivit skadade på grund av bristande blodtillförsel och därmed drabbats av syrebrist. Den vanligaste skademekanismen är att förträngande åderförkalkningssjukdom hindrar blodflödet eller att småproppar transporterats upp till hjärnan och täpper till pulsådror där. Dessa proppar kommer från hjärtats insida eller från förkalkade halspulsådror. Resultatet blir att partier av hjärnvävnaden blir utan syre och slutar fungera, dvs det bildas hjärninfarkter. Om infarkterna i hjärnan är så många eller så utbredda att det leder till demens talar man om multi-infarktdemens (multi = många). Karaktäristiskt för denna demensform är att symptomen kommer stegvis, oftast i samband med typiska symptom på stroke / slaganfall. Exempel på sådana symptom är hastigt påkommen svaghet i ena kroppshalvan, hängande mungipa, nedsatt talförmåga, känselbortfall eller balansrubbning. För det mesta ses viss återhämtning av demenssymptomen en tid efter varje infarkt-insjuknande, men sällan till tidigare funktionsnivå. Symptomen kan komma från alla beskrivna områden i hjärnan, se symptombeskrivning, men typiskt är att många funktioner kan vara relativt väl bevarade medan andra är mycket nedsatta. En annan vanlig typ av vaskulär demens är småkärlsdemens. Orsaken är att de små pulsådror som löper från hjärnans yta, barken = den grå substansen, ned mot hjärnans djupare delar, den vita substansen, blivit styva och trånga. Därvid blir blodförsörjningen lidande, liksom transporten av viktiga ämnen mellan hjärncellerna och blodbanan. Resultatet blir att den vita substansen, främst runt hjärnans vätskefyllda hålrum, tunnas ut och de nervbanor som passerar där fungerar dåligt eller inte alls. Det kan också uppstå små, punktformiga infarkter som ytterligare försämrar funktionen. Personer med högt blodtryck eller diabetes löper förhöjd risk att drabbas av småkärlsdemens. Symptomen kan komma stegvis men lika vanligt är att förloppet är smygande. Läs om typiska besvär i 11
Page 1 and 2: Inledning Det är oroande när vi u
Page 3 and 4: Demensstatistik Före 65 - 70 års
Page 5 and 6: med självupptagenhet och oförmåg
Page 7 and 8: Fallbeskrivningar Fallbeskrivningar
Page 9: Britt återremitteras för fortsatt
Page 13 and 14: En morgon faller Bertil i källartr
Page 15 and 16: Demens av Lewy body - typ = Lewykro
Page 17 and 18: svårgripbart sätt. Oftast tolkas
Page 19 and 20: hemorten. En allmänt nedsatt förm
Page 21 and 22: • Undvik jäkt! • Tala med kort
Page 23 and 24: utan att tuggas. Reminyl fanns ursp
Page 25 and 26: Läkemedelsbehandling mot psykiska
Page 27 and 28: Vid psykos i samband med Parkinsons
Page 29 and 30: misslyckas Erik med att rita av de

Inledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?