Ny knäled. Information till dig som ska opereras

Ny knäled. Information till dig som ska opereras 

Erika Danielsson, Cecilia Hane Persson

Text: 

Erika Danielsson, leg sjuksköterska 

Cecilia Hane Persson, leg sjuksköterska 

Illustrationer: 

Hans Eriksson, överläkare i ortopedi 

Ortopedavdelning 8 

Sjukhuset i Arvika 

671 80 ARVIKA 

Tryck: 

Landstingstryckeriet i Karlstad, oktober 2009 

Grafisk form: 

Tin Wigelius 

Materialet är evidensbaserat. Kopiering får endast 

ske efter överenskommelse med författarna. 

2 Ny Knäled. Information till dig som ska opereras 

Inför din knäledsoperation 

Din delaktighet i rehabiliteringen är mycket viktig 

för att få ett fullgott resultat av operationen. För att 

du och dina närstående ska känna till vad som kommer 

att hända under sjukhusvistelsen och efter operationen 

är det viktigt att du noga läser igenom detta häfte. Läs 

och diskutera gärna med dina närstående för att alla ska 

känna sig väl förberedda. Häftet beskriver bland annat 

hur knäleden fungerar, komplikationer och ett normalt 

förlopp. Vi anpassar vården efter just dina behov och 

därför kan vården se annorlunda ut för dig än vad som 

beskrivs i häftet. 

Du är i centrum för vårt teamarbete! 

Din medverkan i teamarbetet med personalen betyder 

mycket för ett lyckat slutresultat. Personal finns till 

hands men den viktigaste delen av din rehabilitering 

är att du gör så mycket som möjligt själv. Tveka inte 

att fråga någon vårdpersonal om du undrar över något.

Läs och diskutera gärna med dina närstående om vad som kommer att 

hända under sjukhusvistelsen och efter operationen. 

Inför en stor operation, till exempel en knäledsoperation, 

är det viktigt med realistiska förväntningar. 

Därför finns det i detta häfte beskrivet vad du väntas 

klara av dag för dag. Vi hoppas att den korta vårdtiden, 

vanligtvis tre–fyra dagar, ska vara trivsam. 

Lycka till med din nya knäled! 

ATT TÄNKA PÅ 

• Ta med hygienartiklar och skor som är stadiga och lätta 

att ta på, gärna med bakkappa eller hälrem och med 

kardborreband. Köp helst inte nya skor inför operation 

utan använd ett par bekväma skor som du gått in. 

• Du får efter de två första dygnen använda privata kläder. 

Ta därför gärna med dig något ombyte med bekväma 

och oömma kläder som är lätta att ta på och av. 

• Ta gärna med dina mediciner, eventuella inhalationer, 

insulin och/eller ögondroppar. 

• Du som är rökare tar själv med nikotinplåster/tuggummi 

om du tror att det behövs. Sjukhuset är helt rökfritt. 

• Ta inte med smycken, värdesaker eller stora summor 

pengar. Tänk dock på att de mediciner du får utskrivna 

på recept kostar cirka 500–1 000 kronor om du inte har 

något högkostnadsskydd på Apoteket. 

3

Innehåll 

Så fungerar knäleden 5 

Innan du opereras 6 ATT 

Så här går operationen till 8 

Medicinering 11 lindri 

Dag för dag 12 l 


Komplikationer 17 

Rörlighet 19 

Restriktioner 20 

När kan jag … 21 

Egna anteckningar 23

Normalt ledbrosk. 

IlluSTRATIoN: ZIMMER 

Ledbrosk med artros. IlluSTRATIoN: ZIMMER 

Så fungerar knäleden 

Knäleden är kroppens största led. Där möts ledytorna 

mellan lårben, underben och knäskål. Ledytan i knäleden 

är täckt av brosk som fungerar som stötdämpning. 

Friska ledytor är släta för att de ska kunna glida lätt mot 

varandra. I leden finns ledvätska som smörjer den och 

ytterligare minskar friktionen. Vid ledsvikt (artros) blir 

broskytan tunnare och ojämnare vilket innebär att ledens 

rörlighet försämras. Leden kan bli svullen vilket beror på 

att produktionen av ledvätska ökar. Även den stötdämpande 

förmågan försämras på grund av att brosket blivit 

tunnare. Detta medför ofta smärta. Ledsvikt utvecklas 

långsamt och symtomen kommer ofta successivt. Vid 

knäledsartros är det vanligt att brosket slits mera på 

insidan av knäet. I ett senare skede kan detta ge upphov 

till felställning och instabilitet i knät. Riskfaktorer för 

att få artros är till exempel hög ålder, tungt mekaniskt 

arbete, belastning vid sportaktiviteter, övervikt, annan 

ledsjukdom eller tidigare skada i knät. 

5

Några veckor innan din planerade operation kommer du att kallas till ett 

förberedande besök. 


Innan du opereras 

Innan operationen tas prover för att kontrollera din 

hälsa samt prov ifall du skulle behöva blodtransfusion 

under operationen. Även puls, blodtryck och EKG 

kontrolleras och eventuellt kommer även röntgen att 

göras. 

Några veckor innan din planerade operation kommer 

du att kallas till ett förberedande besök. Syftet med 

besöket är att du ska vara väl förberedd innan operation 

och i förväg kunna göra i ordning hemma inför tiden 

efter sjukhusvistelsen. Under besöket får du bland 

annat träffa läkare och sjuksköterska som bedömer din 

hälsa och diskuterar dina behov och förutsättningar. 

Under besöket kan du ställa frågor och påverka beslut 

om din vård. 

Det är mycket viktigt att du visar eventuella sår/ 

hudförändringar för personalen. Sår någonstans på 

kroppen innebär en ökad infektionsrisk i samband 

med operation. Du bör även berätta om du har någon

eventuell tandinfektion eller pågående större tandvårdsbehandling. 

Mediciner som till exempel påverkar blodets 

förmåga att koagulera kan behövas bytas ut 

innan operation. Det är därför viktigt att du innan 

operation berättar för läkaren vilka mediciner du 

använder. Läkaren meddelar vilka av dem, även 

hälsokostpreparat, som tillfälligt ska avslutas eller 

bytas ut. 

Inför en planerad operation är det viktigt att du 

försöker skapa bästa möjliga förutsättningar. Det som 

du särskilt kan tänka på är god kosthållning och att 

vara så utvilad som möjligt men ändå fortsätta med 

vardagliga aktiviteter efter ork och förmåga. Börja 

gärna öva på det bifogade träningsprogrammet redan 

innan operationen. Rökstopp rekommenderas för att 

minska risken för komplikationer. 

Efter en knäledsoperation kan vissa hjälpmedel 

underlätta för dig i din vardag till exempel griptång, 

strumppådragare, sittdyna, toastolsförhöjning, 

duschpall, badkarsbräda och/eller sängförhöjning. 

Du kan diskutera detta under vårdtiden med 

arbetsterapeut. 

ATT TÄNKA PÅ 

För att underlätta den första tiden hemma efter 

operationen är det bra att göra vissa förberedelser. 

• Försök att placera de saker och husgeråd som du 

använder ofta i en höjd som gör att du slipper böja 

dig ner eller sträcka dig högt. 

• Laga och frysa in mat som lätt kan värmas. 

• Skaffa ett förkläde med stora fickor där du kan lägga 

saker eftersom det är svårt att hålla i föremål när du 

går med kryckkäppar. Vid utomhuspromenader är 

ryggsäck ett bra alternativ till andra väskor. 

• Tänk på att de rum du vistas mest i är möblerade på 

ett bra sätt så att du lätt kan förflytta dig och vistas 

där. Har du trappor inomhus underlättar det om du 

har sängen i samma plan som badrum och kök den 

första tiden. 

• Plocka bort eventuella mattor eller se till att de ligger 

stabilt på golvet (eventuellt med glidskydd) för att 

minska risken för att du ska snava eller halka. 

• Kontakta kommunens biståndshandläggare om du 

tror att du kommer ha behov av hemtjänst efter 

operation. 

7

Så här går operationen till 

om knät endast är slitet på insidan kan det i vissa 

fall räcka med att enbart byta ut denna del av 

leden. Vanligtvis byts dock hela ledytan mellan lårben 

och underben ut. Knäskålen byts i normalfallet inte. 

Vid operationen tas nedre delen av lårbenet och övre 

delen av underbenet bort. Ledytan på lårbenet ersätts 

med en del av metall och ledytan på underbenet med 

en del av plast och metall. Operationen tar cirka en 

till två timmar. Målet med en knäledsprotes är främst 

att minska smärta och öka den fysiska funktionen 

men även att protesen ska hålla i många år. Efter 15 år 

fungerar fortfarande 90 procent av proteserna. Personer 

som är yngre än 65 år vid operationstillfället har en 

ökad risk att någon gång behöva byta ut protesen på 

grund av slitage. 

Under operationen läggs ibland en plastslang 


Knäled med protes sett från sidan.

Operationen tar cirka en till två timmar. 

(dränage) in i operationsområdet. Dränaget används 

för att vätska, sekret eller blod från sårhålan ska kunna 

rinna ut och samlas upp i en behållare. 

Bedövning under operationen 

Vilken typ av bedövning som ges under operationen 

bestäms av narkosläkare tillsammans med dig utifrån 

din hälsa och dina önskemål. Nedsatt muskelkontroll 

av urinblåsan är vanligt vid sövning (narkos) eller 

ryggbedövning. Därför förs oftast en urinkateter in i 

urinblåsan strax innan operation. Katetern tas bort så 

fort som möjligt, vanligtvis dagen efter operationen. 

Den vanligaste bedövningsformen vid denna typ av 

operation är ryggbedövning, även kallad spinalbedövning. 

Ryggbedövning ger vanligtvis mindre besvär med 

illamående och trötthet efter operation än sövning. Vid 

ryggbedövning ges ett läkemedel genom ett stick med 

en speciell nål mellan två kotor i nedre delen av ryggen. 

Du ligger på sidan eller sitter upp när bedövningen 

läggs. Läkemedlet bedövar de nerver som går ner i 

benen vilket innebär att du tappar känsel och förmåga 

att röra benen. Ryggbedövning kompletteras ofta med 

lugnande medel eller en lätt sövning för dig som inte 

9

vill vara vaken under operationen. Effekten av ryggbedövningen 

börjar redan efter några minuter och sitter 

i upp till fyra timmar, med individuella variationer. 

Sövning är ett alternativ till ryggbedövning. 

Läkemedel ges då via en tunn plastslang i ett blodkärl, 

som gör att du somnar. När operationen är över väcks 

du inne på operationssalen. Oavsett vilken typ av 

bedövning du får under operationen kommer narkospersonal 

hela tiden att finnas hos dig. De ser till att du 

har det bra och kontrollerar hur du mår. I samband 

med operationen kommer du att få dropp eftersom du 

inte får äta och dricka. 

Om du vill vara vaken under operationen finns 

möjlighet att lyssna på musik i hörlurar. Ta därför 

gärna med egna cd-skivor eller en mp3 spelare med 

musik eller ljudbok. 


Avslappning är viktigt för att uppnå god smärtlindring, att lyssna på 

musik eller titta på tv kan också ha en avslappnande inverkan. Ta gärna 

med en bok, mp3- eller cd-spelare med musik eller ljudbok.

Medicinering 

Den operation som du ska genomgå är alltid förenad 

med viss smärta. Målet är att du ska uppleva så lite 

smärta som möjligt. Det är bara du som vet hur ont du 

har! Det är därför viktigt att du talar om för personalen 

när du börjar få ont för att kunna få smärtlindring. 

Smärta och smärtlindring 

Smärta är lättare att behandla och kräver mindre 

läkemedel om den behandlas tidigt. Bedömning av 

smärta görs ofta med hjälp av en ”smärtskattningssticka”. 

På stickan finns en linje där den ena änden är 

märkt med ingen smärta och den andra änden med 

värsta tänkbara smärta. Du får flytta en markör över 

linjen för att gradera din smärta. 

Det finns olika sätt att behandla smärta på efter 

en operation. Grundsmärtlindringen är till exempel 

Alvedon eller Panodil (Paracetamol) som kombineras 

med andra smärtstillande tabletter till exempel morfin- 

liknande preparat. Läkemedlen ges regelbundet under 

dygnet och första tiden efter operation är det viktigt att 

du tar dem även om du inte har ont just då. Vid smärta 

kan du få kompletterande behandling. Olika alternativ 

till grundsmärtlindringen beskrivs nedan och vilket 

alternativ som du får bestäms i samråd med läkaren. 

Läkemedel för att förhindra blodpropp 

För att förhindra blodpropp efter operation får du 

en spruta varje dag under vårdtiden. Du kommer 

att fortsätta ta denna även efter utskrivningen enligt 

ordination från läkaren (10–30 dagar). Sprutan ges 

vanligtvis i underhudsfettet på magen. Under vårdtiden 

får du träna på att ta sprutan på egen hand. 

11

SmÄrTLiNDriNg 

• TABLETTEr: Har snabb effekt som varar några 

timmar. Kan ges mellan grunddoserna. 

• iNjEKTioNEr: Kan ges direkt i blodet via en slang i 

blodkärlet eller i underhudsfettet på magen eller låren. 

• PATiENTKoNTroLLErAD SmÄrTLiNDriNg (PCA): 

När du har ont trycker du på en knapp som är 

kopplad till en pump. En bestämd dos smärtlindring 

ges då direkt i leden eller i blodbanan. 

• EPiDurAL SmÄrTLiNDriNg (EDA): Smärtstillande 

läkemedel ges genom en tunn plastslang i 

ryggen och bedövar nerverna i operationsområdet. 

Slangen läggs på plats av narkosläkare. 

• LoKAL iNTErmiTTENT ANALgESi (LiA): 

Innebär att smärtlindrande läkemedel sprutas 

in i operationsområdet under operationen. När 

operationen är avslutad läggs en tunn plastslang in 

i området där man sedan ger ytterligare smärtstillande. 

Slangen tas sedan bort. 

• AvSLAPPNiNg: Är viktigt för att uppnå god smärtlindring. 

Försök att andas lugnt och ta djupa 

andetag. Att fokusera tankarna på något annat till 

exempel att lyssna på musik eller titta på tv kan 

också ha en avslappnande inverkan. Ta gärna med en 

bok, mp3- eller cd-spelare med musik eller ljudbok. 


Dag för dag 

För att få en god rörlighet är det viktigt att du 

tidigt efter operationen kommer upp ur sängen. 

Vardagliga moment och aktiviteter såsom toalettbesök, 

promenader och sitta uppe vid måltid är det mest 

betydelsefulla. Efter några dygn på sjukhus kan du 

fortsätta träningen hemma med lika goda resultat. 

Dagen före operation 

Innan operationen är det viktigt att du duschar med 

bakteriedödande tvål. Medlet som du ska tvätta dig

viKTigT ATT vETA 

När du duschar ska du göra på följande sätt: 

1. Ta av klocka, ringar och andra smycken. 

2. Duscha hela kroppen inklusive håret med vatten. 

Stäng av duschen. 

3. Ta flytande tvål eller öppna förpackningen och fyll på 

med vatten för att fukta svampen. 

4. Tvätta håret med tvålen eller svampen. 

5. Tvätta ansiktet, var noga kring näsan. 

6. Tvätta överkroppen, var särskilt noga med armhålor 

och navel. 

7. Tvätta underkroppen, benen och fötterna. Var 

särskilt noga med könsorgan och ljumskar. 

8. Skölj av hela kroppen med vatten. Stäng av duschen. 

9. Ta ny flytande tvål eller ta en ny svamp och upprepa 

hela tvättningen ytterligare en gång. 

10. Torka kroppen med en ren handduk. 

11. Ta på rena kläder. 

12. Byt till rena sängkläder om du sover hemma natten 

innan operation. 

OBS! Använd inte tvålen i hörselgångarna och undvik 

kontakt med ögonen. När du tvättat dig med den 

bakteriedödande tvålen ska du inte duscha och använda 

vanlig tvål, schampo, balsam eller hudlotion eftersom 

detta tar bort effekten. 

med finns både som speciell flytande tvål och som 

engångssvamp med tvållösning i. Första gången ska du 

duscha strax innan sänggåendet dagen före operation, 

andra gången på operationsdagens morgon. 

Efter midnatt natten innan operation får du inte äta 

någon fast föda, röka eller snusa. Däremot får du dricka 

klara drycker som till exempel vatten, kaffe, te och saft 

fram till två timmar innan operation. 

operationsdagen 

När du på morgonen innan operation har duschat ska 

du ta på operationskläder. Du får eventuella mediciner 

som narkosläkaren ordinerat till exempel lugnande och 

smärtstillande läkemedel. Innan operationen startar 

får du en plastslang i ett blodkärl i armen och en 

urinkateter. En läkare gör en markering på det ben som 

ska opereras. 

Efter operationen övervakas du på uppvakningsavdelningen. 

Under tiden där kontrolleras viktiga funktioner 

som till exempel blodtryck, puls och andning. 

Med jämna mellanrum kommer du att tillfrågas om du 

har ont och vid behov får du smärtstillande läkemedel. 

Redan på uppvakningsavdelningen får du börja dricka 

13

lite försiktigt om du är ordentligt vaken och inte mår 

illa. När personalen bedömer att alla kontroller är bra 

och du är bra smärtlindrad får du komma tillbaka till 

ortopedavdelningen igen. På uppvakningsavdelningen 

stannar du vanligtvis några timmar. Ibland kan den 

tiden behöva utökas så att du får stanna kvar där över 

natten. 

Tillbaka på avdelningen erbjuds du dryck och 

en lättare måltid. Ibland kan det vara aktuellt att få 

ytterligare dropp. Vissa av de kontroller som gjordes på 

uppvakningsavdelningen görs även på avdelningen. Det 

är viktigt att du gör personalen uppmärksam på eventuella 

obehag som till exempel oro, smärta, illamående 

eller obekvämt sängläge. Detta för att du ska må så bra 

som möjligt och få lämplig behandling. 

För att minska risken för komplikationer är det 

viktigt att du trampar med fötterna och tar långa djupa 

andetag flera gånger varje timma när du är vaken. 

Redan på operationsdagens eftermiddag eller kväll 

börjar din rehabilitering. Det innebär bland annat 

att du själv ska medverka vid lägesändringar eller 

förflyttningar genom att använda armarna och det 

ej opererade benet enligt personalens instruktioner. 


Målsättningen är att du under kvällen med hjälp av 

personal ska komma upp och stå bredvid sängen. 

Du får i normalfallet belasta benet fullt direkt efter 

operationen. 

Efter operationen kan du känna dig trött. Det är 

viktigt att vila eller sova för att orka med rehabiliteringen. 

För att kunna slappna av och sova är det 

viktigt att du är bra smärtlindrad. Besök rekommenderas 

inte operationsdagen. 

Dagen efter operation 

På morgonen dagen efter operation tas urinkatetern 

bort. Det är därefter viktigt att du dricker ordentligt 

för att kunna tömma blåsan som vanligt. Har du ett 

dränage från sårområdet tas det bort under förmiddagen. 

Du får under morgonen tvätta dig när du sitter i 

sängen och hjälp att klä på dig. 

Under dagen registreras ditt vätskeintag och din 

temperatur. Målet är att du ska ha druckit minst en 

liter till eftermiddagen. Tala gärna om för personalen 

vad du tycker om att dricka. Efter en operation är det 

vanligt med feber i några dagar. Detta är kroppens 

reaktion på en operation och är helt normalt.

Under förmiddagen kommer en sjukgymnast som 

hjälper dig att stå bredvid sängen och kanske gå några 

steg i rummet. På eftermiddagen kommer sjukgymnasten 

tillbaka för ytterligare ett träningspass. Träning 

sker även med övrig vårdpersonal samt på egen hand 

enligt instruktioner. Från och med eftermiddagen 

bör du komma upp och sitta vid alla måltider. Detta 

är en viktig del i träningen och minskar risken för 

komplikationer. 

Dag två efter operation 

Idag kommer sjukgymnasten för fortsatt rörelseträning. 

Mellan olika träningsmoment är det viktigt att vila 

och återhämta sig. Gåbord, rollator eller kryckor är de 

hjälpmedel du använder när du ska förflytta dig. Du 

och sjukgymnasten bedömer tillsammans när du kan 

börja använda kryckor. Som en del av din rehabilitering 

ska du försöka sitta i dagrummet alla måltider. Idag 

gäller att du tar egna initiativ och fortsätter den egna 

träningen. Personal finns till hands men det är viktigt 

att du gör så mycket som möjligt själv. Från och med 

idag är det tillåtet att duscha. Förbandet är vattenavstötande 

och behöver inte bytas vid duschning. 

Gåbord, rollator eller kryckor är de hjälpmedel du använder. Du och 

sjukgymnasten bedömer tillsammans när du kan börja använda kryckor. 

15

Dag tre–fyra efter operation Det träningsprogram du fått är utformat så att det kan 

Träningen med sjukgymnast fortsätter och du får träna 

allt mer självständigt enligt träningsprogrammet. Det är 

bra att vara uppe många gånger per dag. Ta hellre flera 

korta promenader eller träningspass med vila emellan än 

några få som är långa. Du förväntas nu använda kryckkäppar 

när du går. Innan du åker hem får du träna 

att gå upp och ner i trappor. Vid behov, framförallt 

vid problem med personlig vård, kan arbetsterapeuten 

kopplas in för träning av detta. Om du har behov av 

hjälpmedel i hemmet får du hjälp av arbetsterapeuten 

att ordna det, om det inte redan är ordnat. 

utskrivning 

Förväntad vårdtid är tre–fyra dagar efter operation men 

mår du bra och kommit igång med träningen är det 

inget hinder att åka hem tidigare. Vid utskrivningen 

förväntas du klara av att förflytta dig i och ur säng 

själv, gå med hjälpmedel och kunna ta på/av kläder 

självständigt. Du kan fortfarande känna av viss smärta. 

Du kan åka hem i vanlig personbil vid utskrivningen. 

Om ingen närstående har möjlighet att hämta dig kan 

personalen hjälpa till att ordna transport. 


utföras lika bra i hemmet som på sjukhus. Rörelser i 

samband med vardagsaktiviteter i hemmiljö tillsammans 

med de övningar du fått av sjukgymnasten är 

den största och viktigaste delen i din rehabilitering. 

Efter en knäledsoperation återfår man inte alltid full 

rörlighet, trots träning. För att du ska få så bra rörlighet 

som möjligt är det mycket viktigt att fortsätta med det 

träningsprogram du fått av sjukgymnasten även efter 

utskrivningen. För information om vilka restriktioner 

som gäller se rubriken restriktioner. 

Det är inte ovanligt att viss svullnad finns kvar 

några månader efter en knäledsoperation. Förbandet 

och huden runt såret kontrolleras vid utskrivningen. 

Byte av förbandet görs endast om det är nödvändigt. 

Metallklipsen (stygnen) över operationssåret ska tas 

bort cirka 21 dagar efter operation. Du får själv ta 

kontakt med distriktssköterskan för att få hjälp med 

detta. För information om problem med sår, se rubrik 

infektion.

Komplikationer 

Komplikationer kan uppstå vid alla operationer men 

är relativt ovanligt vid en knäledsoperation. Rökning 

ökar risken för komplikationer. Därför rekommenderas 

rökstopp inför operationen. Det är viktigt att 

du är medveten om de problem som kan uppstå efter 

operationen och att du är delaktig i din vård för att 

förebygga komplikationer. Om du följer de anvisningar 

och läkemedelsordinationer som ges är risken att 

drabbas av komplikationer liten. Om något eller några 

av följande tecken uppstår efter utskrivningen ska du 

kontakta sjukvården. 

infektion 

Sårinfektion är ovanligt efter ledprotesoperationer men 

kan få stora konsekvenser som följd. Duschning med 

bakteriedödande tvål före operationen och antibiotika 

förhindrar infektion, liksom noggrann hygien bland 

annat i form av speciella operationssalar med särskild 

ventilation. Tecken på en infektion visar sig i regel först 

efter några dagar eller veckor efter operationen. Under 

vårdtiden är personalen observant på infektionstecken. 

Efter utskrivningen är det viktigt att du själv är 

uppmärksam på följande tecken; rodnad, feber, värme, 

smärta, svullnad och om såret vätskar. Dagarna efter 

operationen kan dessa tecken ingå i det normala 

förloppet men det är viktigt att uppmärksamma om 

de inte upphör eller om de förvärras. Vid problem med 

såret kontakta läkare för bedömning. 

Upplys tandläkare och läkare vid framtida vårdkontakter 

om att du har en knäledsprotes. Detta för att du 

kan behöva antibiotika för att förhindra infektion. 

Blodpropp 

Efter en operation kan blodproppar uppstå bland annat 

på grund av det kirurgiska ingreppet och att du är 

mindre rörlig. Proppar uppstår vanligtvis i benen men 

17

kan lossna och sedan fastna i lungorna (lungemboli). 

Därför får du dagligen efter operationen en spruta med 

läkemedel som motverkar blodpropp. Förutom sprutan 

är det mycket viktigt att du börjar röra dig tidigt, och 

att du dricker ordentligt. De vanligaste tecknen på 

blodpropp är smärta, ömhet och värmeökning i den 

drabbade kroppsdelen (vanligtvis ett ben). Tecken på 

lungemboli är plötsligt uppkomna andningsbesvär, 

hosta och/eller bröstsmärta. Vid misstänkt blodpropp 

eller lungemboli sök sjukvård akut. 

Att protesen lossnar 

Proteslossning är en komplikation som kan uppkomma 

efter flera år. Det kan bero på infektion eller slitage på 

materialet. Proteslossning syns vanligtvis på röntgen. 

Det orsakar ofta belastningssmärta men lindriga 

symtom kan också förekomma. Vid svåra problem görs 

en ny operation och protesen byts ut. För att undvika 

proteslossning är det viktigt att följa de restriktioner 

som du får, vilka beskrivs under rubriken restriktioner. 

Luftvägsproblem 

För att undvika luftvägsproblem är det viktigt att 


börja röra sig tidigt, att inte ligga helt plant i sängen 

under längre perioder och att du ibland tar långa djupa 

andetag. 

Tryckskador 

Vid sängläge kan utsatta delar på kroppen få tryckskador. 

För att undvika tryckskador på hälar, ryggslut och 

skinkor är det viktigt med små lägesändringar i sängen 

och att tidigt komma igång med träningen. 

Förstoppning 

Förstoppning eller hård avföring kan bero på smärtstillande 

mediciner, mindre aktivitet, ny miljö och/eller för 

lite vätska. För att undvika problem med avföringen är 

det viktigt att du äter och dricker ordentligt och rör på 

dig så mycket som möjligt. Berätta för personalen om 

du har problem med avföringen. 

illamående 

Första dygnen efter operation kan du bli illamående. 

Det beror oftast på smärtstillande mediciner men kan 

även ha andra orsaker. Tala om för personalen om du 

mår illa så hjälper de dig.

Rörlighet 

undvik att sitta i soffor och fåtöljer där du sjunker 

ner eftersom det då blir svårare att komma upp. 

Diskutera gärna med din arbetsterapeut. 

Trappgång 

Uppför en 

trappa går du 

med det icke 

opererade benet 

först, därefter 

sätter du 

kryckorna på 

Trappgång. 

trappsteget 

ovanför innan 

går upp med det opererade benet. Nerför en trappa sätter 

du först kryckorna på trappsteget nedanför innan du 

sätter ner det opererade benet och därefter går du ner 

med du det icke opererade benet, till samma trappsteg. 

i och ur bil (som passagerare) 

Dra passagerarsätet så långt bak det går och fäll 

ryggstödet lite bakåt. Sätt stjärten på sätet med ryggen 

vänd mot förarplatsen. Luta dig lätt bakåt och lyft in 

båda benen. För många underlättar det att lägga en 

kilkudde eller dyna på sätet, gärna med en plastpåse 

över. Plasten gör att du glider lättare. 

Fysisk aktivitet och träning 

Det är bra att träna regelbundet eftersom fysisk 

aktivitet och muskelstyrka är bra för den allmänna 

hälsan, muskelkoordinationen och benens hållfasthet. 

Förbättrad hållfasthet ger bättre protesfixation 

och minskar risken för proteslossning. Antalet 

omoperationer är mindre bland dem som är fysiskt 

aktiva efter operationen än bland dem som är 

inaktiva. Att cykla, simma och promenera sliter 

väldigt lite på protesen och är därför bra aktiviteter. 

19

Ta hellre flera korta promenader eller träningspass med vila emellan än 

några få som är långa. 


Löpning eller kontaktsporter som till exempel 

basket, fotboll och hockey rekommenderas inte, 

eftersom dessa belastar protesen mycket. Rådgör 

med din läkare eller sjukgymnast om det är någon 

speciell aktivitet som du gärna vill utföra. 

Restriktioner 

Efter ett år är knät läkt men extrema rörelser 

bör undvikas resten av livet. Den första tiden 

efter knäledsoperationen ska du inte ha en kudde 

under knät eftersom det kan påverka din framtida 

rörlighet och sträckfunktion i leden. Undvik tungt 

kroppsarbete, att lyfta eller bära tunga föremål (mer 

än tjugo kilo), hopp och snabba vridningar. Att lyfta 

tungt vid enstaka tillfällen är inte lika riskabelt som 

om man gör det upprepat (till exempel i ett arbete).

När kan jag … 

… promenera? 

Direkt efter operationen. Använd rollator eller kryckkäppar. 

… återgå till arbete? 

Efter ca två–tre månader efter operation. Tidpunkten 

beror på typ av arbete och hur din rehabilitering har 

gått. Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplatsen 

kan underlätta. 

… återuppta samliv? 

När du känner att du orkar. Undvik belastning på det 

opererade knät. 

… åka bil? 

Vid hemgång från sjukhuset. 

… köra bil själv? 

När du återfått god kontroll och styrka i benet. Det 

är du själv som avgör när du är trafiksäker. Diskutera 

gärna med din läkare. 

… sluta använda gånghjälpmedel? 

Tidigast efter sex veckor utomhus och inomhus när du 

återfått god balans samt ett bra gångmönster. Följ 

sjukgymnastens instruktioner och sluta inte med 

gånghjälpmedel för tidigt. Ett felaktigt gångmönster 

innebär ökat slitage på protesen. 

… gå i ojämn terräng? 

När du återfått balansen och känner dig säker. Använd 

gärna stavar. 

… cykla på träningscykel? 

När rörligheten tillåter. Cykla hellre med låg belastning 

och högre frekvens än med stort motstånd. Tänk på att 

höja sadel så mycket som möjligt. 

21

… cykla utomhus? … åka längdskidor? 

När du bedömer att du är trafiksäker. Cykla hellre 

med låg belastning och högre frekvens än med stort 

motstånd Tänk på att höja sadel så mycket som möjligt. 

… simma? 

När såret är läkt. 

… dansa? 

När du klarar att gå utan gånghjälpmedel. Du bör 

undvika danser som innebär hopp. 

… jogga eller springa? 

Bör alltid undvikas. 

… åka slalom? 

Vid enstaka tillfällen någon gång per år om du är van 

skidåkare sedan tidigare. Undvik branta backar och 

isiga förhållanden. Utöva alltid denna aktivitet med 

stor försiktighet och gärna efter samråd med din 

sjukgymnast eller läkare. 


När du klarar att gå utan gånghjälpmedel. Gör det med 

försiktighet och i plan terräng. Åk helst klassisk stil. 

… spela golf? 

När du klarar att gå utan gånghjälpmedel. 

… spela tennis? 

Om du är van tennisspelare sedan tidigare kan du 

återuppta denna aktivitet när du kan gå utan 

hjälpmedel. Bör endast utföras på motionsnivå och 

med kontrollerade rörelser. Undvik hopp och snabba 

vridningar och utöva alltid denna aktivitet med stor 

försiktighet och gärna efter samråd med din sjukgymnast 

eller läkare. 

… delta i gymnastik (typ Friskis & Svettis)? 

Efter tre månader. Rådfråga gärna din läkare eller 

sjukgymnast. Undvik rörelser inom de restriktioner 

som gäller, se rubrik restriktioner.

Egna anteckningar 

23

Ny knäled. Information till dig som ska opereras

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?