STRADA - Landstinget i Värmland

STRADA 

Registrering av personskador i trafiken 

på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby 

Kaj Sundström 

[ Lat. handling ] 

Rapport 1/03 

Forskning och folkhälsa 

Landstinget i Värmland


Registrering av personskador i trafiken 

på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby 

Kaj Sundström 

Karlstad 2003

Rapporten kan beställas från 


Utvecklingsstaben 

Landstingshuset 

651 85 Karlstad 

054-61 70 75 

pia.jonasson@liv.se 

Tryckt hos: Tryckeri AB Knappen, Karlstad 

ISSN 1652-0785

INNEHÅLL 

Förord ..................................................................................................................................................................... 7 

Sammanfattning.......................................................................................................................................... 8 

Inledning.............................................................................................................................................................. 9 

Bakgrund..........................................................................................................................................................10 

Skador som folkhälsoproblem .....................................................................................................................10 

Begreppet Skada...............................................................................................................................................10 

Kortfakta ..............................................................................................................................................................11 

Samhällets kostnader för skador.................................................................................................................11 

En god registrering av personskador är grunden i det skadeförebyggande arbetet ..............12 

Trafikskador.........................................................................................................................................................13 

STRADA.................................................................................................................................................................14 

Bakgrund till trafikskaderegistrering i Värmland ......................................................................... 14 

STRADA akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad.....................................................................14 

STRADA akutmottagningarna i Arvika och Torsby ...............................................................................16 

Bortfallskontroll .................................................................................................................................................17 

Information till de lokala aktörerna i länets kommuner .....................................................................18 

Problem vid registrering.................................................................................................................................19 

Trafikskador i Värmlands län 2002..........................................................................................19 

Personskador i trafiken, Värmlands län 2002 .................................................................................. 19 

STRADA.................................................................................................................................................................19 

Polisrapporterade trafikskador i STRADA.................................................................................................20 

Sjukvårdsrapporterade trafikskador i STRADA.......................................................................................20 

Trafikolyckor registrerad av både polis och sjukvård i STRADA .......................................................20 

Skillnader i polis- resp sjukvårdens trafikskaderegistrering ..............................................................21 

Sjukvårdens data i STRADA...................................................................................................................... 23 

Trafikskadornas fördelning i länet...............................................................................................................23 

Skadornas fördelning på kön........................................................................................................................23 

Män ........................................................................................................................................................................24 

Kvinnor..................................................................................................................................................................24 

De vanligaste skadorna vid öppen- respektive slutenvård................................................................25 

Öppenvård...........................................................................................................................................................25 

Slutenvård............................................................................................................................................................25 

5

Skadornas fördelning på trafikanttyp........................................................................................................26 

Gångtrafikanter..................................................................................................................................................26 

Cyklister ................................................................................................................................................................26 

Mopedister ..........................................................................................................................................................26 

MC...........................................................................................................................................................................26 

Personbil, lastbil, buss ..................................................................................................................................... 26 

När söker trafikskadade patienter vård.....................................................................................................27 

Tidpunkt för registreringen, dygn...............................................................................................................27 

Tidpunkt för registreringen, månad ...........................................................................................................28 

Trafikskador registrerade i Vania, akutmottagningen Karlstad 2002 ................................. 28 

Trafikskador, totalt / kön / sluten- och öppenvård ................................................................................29 

Trafikanttyp fördelade på kön, trafikanttyp och antal inlagda ........................................................29 

Bortfallskontroll / kvalitetsuppföljning .....................................................................................................30 

Trafikskadade barn och ungdomar 0 till och med 17 år ............................................................. 31 

Trafikskadade barn och ungdomar, registrerade i Värmland 2002 

Trafikskadade 0 - 17 år, fördelat på kön, ålder och antal inlagda .....................................................31 

Trafikskadade 0 - 17 år, fördelat på kön och trafikanttyp....................................................................31 

Inlagda respektive ej inlagda fördelade på trafikanttyp.....................................................................32 

Sammanfattande kommentar .....................................................................................................33 

Framtida skaderegistrering i Värmland.............................................................................34 

Tack ........................................................................................................................................................................35 

Bilagor 

1. Trafikskadejournal ...................................................................................................................................36 

2. Patientinformationsbroschyr........................................................................................................ 37-38

Förord 

Förste januari 2003 etablerade Landstinget i Värmland (LiV) Forskning 

och folkhälsa, en enhet i den likaledes nyetablerade Utvecklingsstaben. 

Forskning och folkhälsa har ett trefaldigt uppdrag; att stödja klinisk forskning 

och utveckling i LiV, att ansvara för epidemiologisk bevakning och att 

ansvara för landstingets folkhälsoarbete. 

Den rapport du nu håller i din hand är den första i en rapportserie (Actio) 

som vi kommer att ge ut för att sprida kunskap om de utvecklingsprojekt 

av hälsofrämjande karaktär som bedrivs i landstingets regi. Forskning 

och folkhälsa ger även ut en rapportserie om klinisk forskning (Capto), 

en fortsättning på den rapportserie som tidigare gavs ut av Centrum för 

klinisk forskning. 

Skador av olika slag utgör ett stort folkhälsoproblem. Dagligen skadas 

människor i Värmland, unga som gamla, så allvarligt att de behöver uppsöka 

sjukvården. Det gäller både olycksfall och avsiktligt vållade skador. 

Att förebygga skador är således ett viktigt och angeläget uppdrag för att 

främja folkhälsan. Skador kan förebyggas, och skadeprevention har tillhört 

de mest framgångsrika områdena i folkhälsoarbetet. Men fortfarande återstår 

mycket att göra. En välfungerande skaderegistrering utgör grunden 

för att effektivt kunna ringa in skaderisker och sätta in förebyggande åtgärder. 

Det föreliggande arbetet är en studie som beskriver och utvärderar 

införandet av STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) vid 

de värmländska akutmottagningarna. I STRADA registrerar polis och 

sjukvård gemensamt med syftet att kommunala trafikplanerare direkt i 

ett kartmaterial ska se olycksdrabbade platser i kommunen och således 

förbättra det trafikskadeförebyggande arbetet. 

Med gemensamma insatser från hälso- och sjukvården, polisen, Vägverket 

och kommunerna kan vi på det sättet arbeta för ett trafiksäkrare 

Värmland. Kajs rapport beskriver såväl trafikskadorna i Värmland som 

den förbättring av skaderegistreringen som STRADA har inneburit. Det är 

en rapport i ett angeläget ämne som vi hoppas kan inspirera andra i arbetet 

för en trygg och säker miljö. 

Kjerstin Almqvist 

Enhetschef 


7

Sammanfattning 

Rapporten Registrering av personskador i trafiken beskriver införandet av 

en trafikskaderegistrering på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och 

Torsby, landstinget i Värmland. Skaderegistreringen har utförts i STRADA 

(Vägverkets nationella system för registrering av personskador i trafiken) i 

samarbete med Vägverket Väst, Göteborg. 

Rapporten presenterar och kommenterar registrerade data på trafikskadade 

patienter som sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet år 

2002. Antal trafikolyckor registrerade inom sjukvården uppgår totalt till 

1.103, polisen har registrerat 539 trafikolyckor. Antal trafikolyckor som 

både rapporterades av polis och sjukvård var 187 stycken. Det betyder 

att andelen polisrapporterade trafikolyckor som är okända av sjukvården 

utgör 32 procent. 

Totalt har 1.333 personer sökt vård på de tre akutmottagningarna, av 

dessa har 330 stycken efter läkarundersökning konstaterats oskadda. Av 

de 1.003 skadade personerna är 53,2 procent män och 46,8 procent. De 

skadade personerna som sökt vård har en eller flera skador, totalt har 1.688 

skador konstaterats. Vanligaste diagnos för männen är hjärnskakning och 

för kvinnorna fraktur på radius. Det finns skillnader mellan sjukvårdens 

och polisens data som registreras i STRADA. Den största skillnaden mellan 

polis och sjukvård finns i olyckor där fotgängare, cykel eller moped är 

involverade. Polisen har rapporterat 33 olyckor i dessa kategorier jämfört 

med sjukvårdens 463 olyckor. 

Åldersprofilerna visar att sjukvårdens data innehåller fler barn, ungdomar 

och äldre trafikskadade än polisens data. En stor skillnad finns i bedömningen 

av ”svårt skadad”, polisens data innehåller nästan sex gånger 

fler svårt skadade än sjukvården. 

8

Inledning 

Rapporten är en kortfattad beskrivning av bakgrunden till införandet av 

en trafikskaderegistrering i Värmlands läns landsting och processen som 

ledde fram till att den idag är en fast rutin på akutmottagningarna i länet. 

Resultat från första årets datainsamling (2002) sammanfattas i rapporten. 

9

Bakgrund 

Skador som folkhälsoproblem 

Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skador ett stort 

folkhälsoproblem. I Sverige svarade skador och förgiftningar för 4,6 procent 

av alla dödsfall 1998. Det är den fjärde största dödsorsaken efter cirkulationsorganens 

sjukdomar, tumörer och andningsorganens sjukdomar. 

Skador är den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdom och yngre vuxna 

(1-44 år). Kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet påverkar både risken 

att skadas och det yttre orsaksmönstret. Kvinnor skadas i mindre utsträckning 

än män i alla åldersgrupper. Barn till tjänstemän har lägre dödlighet 

i olycksfallsskador än barn till arbetare och jordbrukare. Geografiskt så är 

dödligheten i olycksfallsskador högre i glesbygdskommuner både för män 

och kvinnor. 

Dödligheten i olycksfallsskador har minskat under de senaste årtiondena, 

dock har det sedan 1995 skett en liten uppgång. Självmorden fortsätter 

att minska och dödligheten i våldsskador ligger kvar på en låg nivå. 

Begreppet Skada 

Inom folkhälsoinriktad skadeprevention har begreppet olycka delvis 

utgått och ersatts med (person-) . Man kan exempelvis snubbla och falla 

eller köra av vägen (= en olycka) utan att skada sig. Det finns en risk att 

olyckshändelser som leder till personskador betraktas som okontrollerbara 

ödesbestämda tillfälligheter som inte kan förebyggas. Men skadehändelser 

inträffar inte slumpmässigt utan dessa är möjliga att analysera genom 

kartläggning, göra begripliga och förutsägbara och därmed blir skadorna 

möjliga att förebygga. 

Detta resonemang leder till en grundläggande princip i skadeforskning, 

att skadan är kulmen på en systematisk, analyserbar process. I det preventiva 

arbetet är det viktigt att identifiera nivåerna, dvs. individ-, grupp-, 

befolknings-, eller samhällsnivå. Utifrån de olika nivåerna kan insatserna 

inriktas på mono- eller multifaktoriella alternativt generella åtgärder. Skador 

kan beskrivas antingen med en medicinsk diagnos eller efter vilken yttre 

orsak som ligger till grund för skadan (t ex ett fall, trafiken, drunkning, våld). 

10

Den yttre orsaken kan vara en oavsiktlig händelse (olycksfallsskada) eller 

en avsiktlig handling (övergrepp i form av våld, självmord eller självmordsförsök). 

Kortfakta (Folkhälsorapport 2001): 

· Skador är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. 

Två tredjedelar av de som dör är män. 

· 1998 avled 4.347 personer av skador (4,6 procent av alla dödsfall). 

· 1997 vårdades cirka 160.000 personer i slutenvård till följd av 

skada.Skador är näst efter hjärt-kärlsjukdom den främsta orsaken 

till vård på sjukhus. Cirka 1 miljon läkarbesök görs på vårdcentra 

ler och akutmottagningar varje år på grund av personskador. 

· Skador står för 12 procent av sjukhusvården, 20 procent av akut 

sjukvården och 15 procent av läkarresurserna. 

· Fyra av tio personskador sker i eller nära hemmet, cirka 20 

procent inträffar inom idrott och rekreation och trafikskadorna 

utgör cirka 10 procent. 

· Trafiken utgör en stor risk för att dödas och skadas svårt. Högst 

dödsrisk har de oskyddade trafikanterna. 

· Idrott och motion genererar många skador främst bland barn och 

ungdom. 

Samhällets kostnader för skador 

Samhällets utgifter för skador beräknades av folkhälsoinstitutet till cirka 

63 miljarder kronor 1990 (4 procent av BNP), varav två tredjedelar faller 

på arbetsmarknaden som sjukfrånvaro och produktionsbortfall, övriga 

kostnader ligger på social- och privat försäkringar, stat, landsting och 

kommun. 

I en beräkning av Statens Räddningsverk år 2000 uppskattades samhällskostnaden 

till cirka 43 miljarder, då har skador för våld och suicid 

inte inräknats. 

Då en så stor del av samhällets och sjukvårdens insatser och resurser 

läggs på personskador och med hänsyn till den enskilde individens och 

anhörigas lidande och att hela deras livs- och ekonomiska situation kan 

förändras radikalt, gör att det är angeläget att studera skadepanoramat och 

vilka förebyggande insatser som kan vara adekvata. Psykosociala konsekvenser 

som kan bli följden efter olycksfallskador ger ytterligare argument 

för preventiva insatser. 

11

En god registrering av personskador är grunden i det skadeförebyggande 

arbetet 

En kontinuerlig kartläggning av skador kan identifiera olika typer av risker, 

nya typer av skador och trender kan upptäckas. Skaderegistrering ger 

en bild av hur skadorna fördelar sig i befolkningen. Skaderegistrering ger 

underlag för hälsofrämjande och förebyggande arbete, forskning samt 

möjlighet till prioritering och utvärdering av förebyggande insatser. 

Skaderegistrering ger kunskap om: 

- Vem som drabbas av skador (till exempel. ålder, kön, grupp av 

individer) 

- Hur skadan uppstår (utlösande faktor, händelseförlopp) 

- Vad orsakar skadan (produkt som orsakar skadan) 

- Var skadan inträffar (typ av område, plats, geografisk bestämning) 

- När skadan inträffar (typ av aktivitet vid skadetillf., tidpunkt på 

dygnet, veckodag, årstid) 

- Vilken typ av skada som uppstår (medicinsk diagnos) 

- Olycksförloppet beskrivet i klartext, ger en bild av hela olyckshän- 

delsen och den skadades beteende som ledde till skadan vilket är 

väsentlig information i det förebyggande arbetet. 

Lokala skadedata är av stor betydelse då det är varierande förutsättningar 

i skilda delar av landet och i olika kommuner. Lokala data skapar också 

lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, 

riskfaktorer och riskabla platser kan pekas ut. 

När kunskapen insamlats (om vilka grupper som drabbas av skador, 

hur skadepanoramat ser ut, när, var och hur skadan uppstår) ska dessa data 

analyseras och spridas till de aktörer i samhället som ”äger problemet” och 

andra intressenter som arbetar för att minska olycksfallsskadorna i vårt 

samhälle, i ett så kallat tvärsektoriellt arbete. 

Genom ett konsekvent olycksfallsförebyggande arbete kan dödsfall 

och personskador minskas betydligt. Genom långsiktiga satsningar baserat 

på epidemiologiska data, forskning kring skademekanismer och 

genom olika preventiva strategier har det skadeförebyggande arbetet haft 

stora framgångar. Det visar inte minst de insatser som gjorts i samhället 

för att minska olycksfallen bland barn och unga (t ex petsäkra eluttag, 

tippsäkra spisar, olika byggnormer, obligatorisk simundervisning i skolan, 

information via BVC till alla föräldrar om barns skaderisker, separering av 

oskyddade trafikanter från motorfordonstrafik). 

12

Från att det på 1950-talet i Sverige omkom cirka 400 barn per år i åldern 0 

– 14 år, ligger antalet idag mellan 30 – 60 döda per år (1996-1999). 

Det förebyggande arbetet kan indelas i aktiva och passiva strategier. Aktiva 

syftar till att påverka individens kunskaper, attityder och beteende. Individen 

själv skall aktivt förändra sig för att på så sätt minska skaderisken. 

Till exempel informationskampanjer för ökad bilbältesanvändning och 

hastighetens betydelse för skaderisken i trafiken. Passiva strategier skyddar 

individen oberoende av kunskap eller beteende, till exempel. brandvarnare, 

barnsäkra läkemedelsförpackningar och krockkuddar. 

Trafikskador 

Trots att trafikolyckorna minskat fram till och med 1998 så är skador i 

samband med dessa olyckor fortfarande en av de främsta orsakerna till 

olycksfall med dödlig utgång och svåra skador i Sverige. Trafikskadornas 

omfattning i Värmland och Karlstad följer den nationella trenden med en 

lägsta registrering av skador 1998 för att under 1999 och 2000 öka igen, år 

2002 har trafikskadorna åter minskat. 

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor uppskattas av Vägverket till 

cirka 20 miljarder per år under 2000-talet. 

Antal omkomna i trafiken, december 1994 och framåt 

13


Vägverket har ett regeringsuppdrag att förbättra och samordna trafikskaderegistreringen 

i Sverige. Ett nationellt informationssystem kallat 

STRADA har tagits fram, där polisens och sjukvårdens data om trafikskador 

samkörs, matchas och i avidentifierad form presenteras, för att få 

en fullständig bild av trafikskadorna i Sverige. 

Uppgifterna samlas i en databas där de i avidentifierad form är fria att 

användas av alla som kan ha nytta av dessa. Systemet beräknas vara svensk 

standard 2003.Den officiella statistiken av döda och skadade i trafiken 

som presenteras i media utgår historiskt från enbart polisrapporter. Flera 

studier visar att de polisrapporterade trafikskadorna utgör mellan 10-40 

procent av samtliga trafikskador. Täckningsgraden för döda och svårt 

skadade bilister och MC-förare är god, medan mopedister, cyklister och 

fotgängare knappast finns med i polisrapporterad statistik. Sjukvården kan 

alltså tillföra mellan 90-60 procent trafikskadade, framför allt oskyddade 

lätt- och svårt skadade trafikanter. 

Polis och sjukvård registrerar gemensamt i STRADA i samarbete med 

Vägverket för att få en komplett bild av trafikskadorna. Akutmottagningar 

och dess personal har en nyckelroll i insamlandet av skadedata. Trafikplanerare 

i kommunerna har tillgång till de data som registreras och kan bland 

annat direkt i ett kartmaterial se olycksdrabbade punkter i sin kommun, 

vilken typ av trafikant som drabbats och utifrån detta arbeta med förebyggande 

åtgärder. Det ökar också möjligheten att prioritera de resurser som 

finns vilket gör det förebyggande arbetet mer kostnadseffektivt. 

STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) 

Nationellt informationssystem om personskador och olyckor inom vägtransportsystemet. 

STRADA är ett samarbetsprojekt med Polisen, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, 

SIKA*, Kommunförbundet och SCB**. * Statens Institut för Kommunikations Analys, 

**Statistiska Centralbyrån 

Bakgrunden till införandet av trafikskaderegistrering i Värmland 

Ett projekt om trafikanters beteende beställdes av Karlstads Universitet 

och vid presentationen av den rapporten inbjöds represen- tanter förutom 

från kommunen också landstinget, polisen och Vägverket. Enigheten var 

stor om att en trafikskaderegistering är en absolut nödvändig grund för att 

minska de personskador som uppstår i trafiken. 

14

STRADA akutmottagningen, centralsjukhuset Karlstad 

Från januari 2002 finns en registrering av de trafikskador som inkommer 

till akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Registreringen 

täcker i stort de trafikanter som skadas i länet. Ett bortfall finns i Kristinehamnsområdet 

eftersom en del av de som skadas i trafiken söker sjukvård 

i Karlskoga. Bakgrunden till registreringen utgår från ett initiativ av trafiksäkerhetsnämnden 

i Karlstad som år 2000 ytterligare ville minska trafikskadorna 

i Karlstad. 

Under 2001 startade arbetet i Karlstad med förberedande kontakter 

med Vägverket Väst i Göteborg och de ansvariga på akutmottagningen. 

Det fanns en mycket positiv inställning och förståelse från alla parter för 

att få till stånd en trafikskaderegistrering. 

Arbetet startade på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad 

med att följa det dagliga arbetet och studera rutinerna. Med de gamla 

rutinerna var det omöjligt att se hur många trafikskador som sökte vård 

på akutmottagningen. Nya rutiner för hur registreringen praktiskt skulle 

utföras planerades. Ett informations- och utbildningsprogram formades 

för alla de 100 personal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkarsekreterare) 

som på olika sätt blir inblandade i registreringen. Alla måste vara 

informerade att en ny rutin införs. Att införa ett nytt moment i en redan 

hårt belastad sjukvård har sina problem, akutmottagningen befann sig 

dessutom i en förändringsprocess med bland annat ett nytt arbetstidssystem 

samt en ökad patienttillströmning som konsekvens av att två andra 

akutmottagningar i länet blev nerlagda. 

Andra kvartalet av 2001 ägnades åt säkerhet- och sekretessfrågor, 

både interna och externa. Ansvariga för dessa ärenden inom LiV informerades 

skriftligt och muntligt av Vägverket. Det har också varit viktigt 

att akutmottagningen som blir ägare av de registerdata som insamlas informeras 

om de säkerhet- och sekretessregler som gäller vid denna typ 

av datainsamling. Efter diskussion under våren uppnåddes enighet om 

att STRADA håller för LiV´s krav. Lokala säkerhetsföreskrifter enligt 

LiV´s informationssäkerhetsdirektiv 2001 och systemförvaltarmodell har 

utformats i samarbete med Fia Ewald, arkivarie och Hans Toorell, IT och 

säkerhetssamordnare i LiV. 

Hösten 2001 gjordes studiebesök i Göteborg och Helsingborg för att 

få inblick i hur STRADA fungerar praktiskt. Vi fick många värdefulla tips 

om de positiva och negativa erfarenheter som gjorts under de fyra år som 

systemet varit i bruk där. 

15

En blankett och patientinformationsbroschyr anpassade för landstinget i 

Värmland utarbetades (bilaga 1, 2). Informationsbroschyren bekostades 

av två lokala försäkringsbolag. I förlängningen har försäkringsbolagen 

nytta av det förebyggande arbetet. 

Principen för registreringen är att när den trafikskadade patienten blir 

inskriven så ska de dels bli inskrivna som en trafikskada i sjukhusets egna 

patientadministrativa system (Vania) och tillfrågade om de frivilligt vill 

delta i den nationella registreringen STRADA. Patienten får en informationsbroschyr 

och fyller själv i en blanketten med data om olyckan. Blanketten 

följer journalen, plockas ur av sekreterare och tas om hand av den 

STRADA-ansvarige för registrering. 

Det stora arbetet under tredje kvartalet 2001 var att informera all personal 

som på olika sätt kommer att bli inblandade i processen. All dag och 

nattpersonal på akutmottagningen har informerats. Sekreterarna, som är 

nyckelpersoner, på akutmottagningen, kir-, ortoped-, barnklinikerna samt 

sekreterarna på intensivvårdsavdelningen, har informerats om de nya rutinerna. 

Ambulanspersonalen har fått information om att deras hjälp är nödvändig 

för att få data om på vilken plats skadan skett. För att underlätta 

för patienter och personal att få fram exakt plats för skadan så har kartor 

införskaffats på Karlstads kommuns stadsingenjörskontor. 

Det har varit mycket värdefullt att införandet av nya rutiner givits god tid, 

personalen har känt att det har skett på deras villkor vilket varit viktigt. På 

sikt ökar kvalitén på data om alla får en god introduktion av systemet. 

En pilotregistrering startade i oktober 2001 och från januari 2002 är registreringen 

en obligatorisk uppgift som alltid skall ingå när trafikskadade 

söker vård. Medborgarna i länet informerades via reportage i press och 

TV vid registreringsstarten 21 oktober 2001. 

STRADA akutmottagningarna i Arvika och Torsby 

· Akutmottagningen Arvika 

En första information om trafikskaderegistrering i STRADA hölls i 

december 2001. Det andra informationstillfället var i februari 2002 tillsammans 

med Vägverket Väst. I stort sett har vi nått all personal. Start av 

registrering vecka 7, 2002.Två stycken sjuksköterskor är huvudansvariga 

och de skall också lägga in data från blanketten i STRADA. Totalt är cirka 

40 sjuksköterskor på akutmottagningen, 6 sekreterare och personal på IVA 

16

och kirurgavdelning informerade om hanteringen av de nya uppgifterna 

om trafikskador. 

· Akutmottagningen Torsby 

En första information om trafikskaderegistrering hölls i december 2001. 

Det andra informationstillfället var i februari 2002 tillsammans med Vägverket 

Väst. I stort sett har vi nått all personal inklusive ambulanspersonal. 

Start av registrering vecka 4, 2002. Två stycken sjuksköterskor är huvudansvariga 

och skall också lägga in data från blanketten i STRADA. 

Totalt är cirka 20 sjuksköterskor på akutmottagningen, 3 sekreterare 

och personal på kirurgavdelningarna 3 och 4 inblandade i hanteringen av 

uppgifterna om trafikskador. I både Arvika och Torsby har det varit enkelt 

och smidigt att få till stånd en registrering på grund av en mycket positiv 

inställning från både ledning och personal. 

Bortfallskontroll 

Under 2002 följdes rutinerna för registreringen på de tre akutmottagningarna 

noga. Antalet patienter som sökte på grund av skador i samband 

med trafikolyckor jämfördes med hur många patienter som frivilligt fyllt i 

en blankett. Viljan hos patienterna att medverka i registreringen är mycket 

stor då den skadade inser att uppgifter om hans / hennes trafikolycka 

kan betyda att insatser görs för att hindra andra trafikanter att råka ut för 

samma typ av olycka. 

Utdrag ur kvartalsrapporten september 2002 

På alla tre akutmottagningarna i länet fungerar nu trafikskaderegistreringen 

i STRADA som en inarbetad och fast rutin. Det betyder att vi får en samlad 

bild av hur personskadorna i trafiken ser ut i länet och att underlaget 

för det förebyggande arbetet får en betydligt bredare bas än tidigare. 

Karlstad 

Till akuten i Karlstad inkommer i snitt cirka 2,5 trafikskadade per dygn. 

Det har varit en ordentlig ökning av trafikskador under sommaren, från 

de cirka 30 till 40 stycken per månad under mars och april till drygt hundra 

varje månad under juli och augusti. Svarsfrekvensen har sjunkit till under 

90 procent, en lägre svarsfrekvens som får skyllas på semestrar och vikarier, 

men är ändå ett klart godkänt resultat. Under sommarmånaderna har 

det varit svårt att få tid till att lägga in data från blankett till dataprogram och 

därmed ligger vi efter cirka tre månader. 

17

Arvika 

Registreringen fungerar utan problem. En del bortglömda fall fångas upp 

av sekreterarna, dessa patienter rings upp i efterhand, informeras och 

tillfrågas om de vill delta i registreringen. Alla som rings upp är mycket 

positiva till att medverka. Detta arbetssätt betyder att det i praktiken inte 

finns något svarsbortfall. 

Från Göteborg rapporteras en intressant bieffekt av detta förfaringssätt, 

patienten kan ställa frågor om medicinska problem angående sin 

skada och få ett professionellt svar, detta kan leda till att återbesök som 

annars skulle gjorts av patienten uteblir vilket ger ytterligare en vinst med 

registreringen. Att det är få trafikskador som inkommer, knappt 0,8 i snitt 

per dygn, betyder att vi hinner lägga in uppgifter från blankett till dataprogram 

utan någon större försening. 

Torsby 

Registreringen fungerar bra. Bortfallskontrollen som görs mot diagnossättning 

enligt ICD10 har en brist, det visar sig att alla fallskador kodas 

som W0, vilket betyder att de gångtrafikanter som faller och skadas i trafikmiljö 

inte kan urskiljas från till exempel fall inomhus, på idrottsplats 

(koden skall vara V0 för gångtrafikant som faller och skadas i trafiken). I 

praktiken är det inget stort problem då det är mycket färre gångtrafikanter 

som skadas i Arvika och Torsby (mindre samhällen) jämfört med Karlstad. 

Torsby ligger något efter med inläggning av data på grund av semestrar. 

Det är ett litet problem då Torsby registrerar minst antal trafikskador i 

länet, drygt 1⁄2 skada per dygn. 

Information till de lokala aktörerna i länets kommuner 

Den viktigaste fasen efter registreringen är att få ut data om var trafikolyckorna 

sker till de aktörer som äger problemet. Vägverket ansvarar 

att data sprids till lokala aktörer. I början av oktober 2002 kallades alla 

kommuner i länet av Vägverket Väst i Göteborg till information om vad 

STRADA innebär för deras trafiksäkerhetsarbete och hur den samlade 

kunskapen från sjukvård och polis kan användas. Uppgifter om var och 

hur olyckorna sker och vilka som drabbas underlättar för planering av 

trafiksäkerhetsåtgärder i kommunerna. 

Från oktober 2002 kommer Karlstads kommun att själva kunna hämta 

uppgifter från den databank som finns hos Vägverket. Denna möjlighet 

erbjuds alla kommuner i länet utan kostnad. 

Tekniska verkens, Karlstad kommun, synpunkter på systemet är att kart- 

18

materialet i systemet ännu inte är tillräckligt detaljerat, det kan vara svårt 

att pricka in olycksplatsen helt rätt. Innan STRADA infördes kartlade 

Karlstad kommun även polisregistrerade trafikolyckor utan personskada 

vilket gav en bredare bild med mera kunskap om trafikolyckor, enligt kommunen. 

Samtidigt får man idag bättre kunskap om de olyckor som drabbar 

gångtrafikanter och cyklister från sjukvårdsregistreringen. Fram till nu har 

det varit svårt att utvärdera det nya systemet i Karlstad kommun på grund 

av tidsbrist. 

Problem vid registrering 

I stort har införandet av en trafikskadeskaderegistrering på akutmottagningarna 

i länet varit problemfri. 

Platsen är en grundläggande faktor i det förebyggande arbetet, särskilt 

när det gäller trafikolyckor. En svårighet i denna typ av registrering är att få 

exakt plats för trafikolyckan angiven. Patienten själv är inte alltid klar över 

var olyckan inträffat. Ambulanspersonalen vet ofta var patienter hämtas, 

men vid akuta skador kan självklart inte den exakta olycksplatsen prioriteras. 

En framtida idé för att lösa problemet när ambulans hämtar är att 

använda de koordinater som finns i GPS-systemet som alla ambulanser är 

utrustade med (kontakt finns med SOS Alarm, som har dessa data). Problemet 

med fastställande av exakt olycksplats finns också hos polisen. 

Trafikskador i Värmlands län 2002 

Nedan presenteras de trafikskadedata som registrerats under 2002. Avsnitten 

1(sid 19), 2(sid 23) och 3(sid 28) ska läsas var för sig då resultaten inte 

är direkt jämförbara. 

1. Personskador i trafiken, Värmlands län 2002 1 STRADA 

STRADA är i första hand utvecklat för att registrera trafikanttyp, ålder, 

kön och exakt plats för trafikolyckan, vilka är betydelsefulla faktorer i det 

trafikskadeförebyggande arbetet. Det verktyg i STRADA som analyserar 

inlagda data presenterar också bara ålder, kön, trafikanttyp och plats. 

Det betyder att data som är intressanta för sjukvården inte direkt kan 

analyseras i det program som presenterar datasammanställningar (export 

till Access av data måste göras för ytterligare analys). 

19

Polisrapporterade trafikskador i STRADA, Värmlands län 

2002 

Totalt har 539 trafikolyckor med 831 skadade personer rapporterats (12 

feb 03) 

varav: 29 Döda 

133 Svårt skadade 

626 Lindrigt skadade 

43 Odefinierade 

(dessutom finns 230 personer utan diagnos som inte räknas med i 

statistiken, dvs inblandad i trafikolycka men inte skadad alternativt 

sökt annan sjukvård) 

Totalt: 1.061 

Sjukvårdsrapporterade trafikskador i STRADA, Värmlands 

län 2002 

Totalt har 1.103 trafikolyckor med 1003 skadade personer rapporterats 

(12 feb 03) 






statistiken, dvs inblandad i trafikolycka - inskriven som patient men 

oskadad och ej fått någon diagnos) 

Totalt: 1.333 

Trafikolyckor registrerad av både polis och sjukvård i STRA- 

DA, Värmlands län 2002 

Totalt har 187 trafikolyckor med 250 skadade personer rapporterats (12 

feb 03) 






statistiken, dvs inblandad i trafikolycka men inte skadad alternativt 

sökt annan sjukvård) 

Totalt: 450 

20

Trafikskadade personer registrerade i STRADA 

Skillnader i polis- resp sjukvårdens trafikskaderegistrering 

Antal trafikolyckor registrerade inom sjukvården uppgår totalt till 1.103 

och polisen registrerade 539 trafikolyckor, antal trafikolyckor som både 

rapporterades av polis och sjukvård är 187. De personer som varit inblandade 

i de 352 olyckor som finns i polisens registrering men inte i sjukvårdens, 

har antingen sökt sjukvård utanför de tre akutmottagningarna alternativt 

inte varit skadade. Andelen polisrapporterade trafikolyckor okända 

av sjukvården uppgår till 32 procent. 

Antal personer som registrerats inom sjukvården uppgår totalt till 1.333, 

av dessa har 330 stycken efter läkarundersökning konstaterats oskadda 

och därmed inte fått någon diagnos, alltså har 1003 personer skadats i 

olika grad. I polisens statistik finns 831 skadade personer och 230 utan 

diagnos. 

En stor skillnad finns i bedömningen av ”svårt skadad”, polisens data 

innehåller nästan sex gånger fler svårt skadade än sjukvården. Den allvarlighetsgrad 

som uppges av sjukvården stämmer troligen bättre än den bedömning 

som görs på olycksplatsen av den enskilde polismannen, omkomna 

undantagna. Polisen uppger att av 831 skadade var 133 (16 procent) svårt 

skadade medan sjukvårdens bedömning är 23 svårt skadade av 997 patienter 

(2,3 procent). 

21

I de grunduppgifter som STRADA presenterar finns den största skillnaden 

mellan polis och sjukvård i olyckor där fotgängare, cykel eller moped är inblandade. 

Polisen har rapporterat 33 olyckor i denna kategori jämfört med 

sjukvårdens 463 olyckor. Troligen är det oskyddade fotgängare och cyklister 

där polisen inte är på plats vid olyckstillfället men som sökt sjukvård. 

Åldersprofilerna visar att sjukvårdens data innehåller fler barn, ungdomar 

och äldre trafikskadade än polisens data, troligen fotgängare och cyklister. 

Polisen har fler skadade män i åldrarna 18 till 44 år och fler kvinnor i 

åldern 14 till 24 år, troligen skadade i olyckor där motorfordon varit inblandade. 

Trafikskadade, ålders och könsfördelning – polis- respektive 

sjukvårdregistrerade 

22

2. Sjukvårdsdata som registrerats i STRADA, Värmland 

2002 

I STRADA saknas program för att hantera sjukvårdens data. Det har därför 

inte varit möjligt med någon djupare analys av de uppgifter som rör 

sjukvårdens egna data. 

Vägverket har gjort ett särskilt uttag av de data som presenteras nedan. 

Totalt har 1333 personer sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet, 

1003 har efter undersökning befunnits skadade och fått en medicinsk diagnos. 

Trafikskadornas fördelning i länet 

Diagrammet nedan redovisar antal trafikskadade patienter som sökt vård 

på de tre akutmottagningarna i länet. 

Skadornas fördelning på kön 

Av de 1003 skadade personerna är 53,2 procent män (534 st) och 46,8 

procent kvinnor (469 st). De skadade personerna som sökt vård har en 

eller flera skador, totalt har 1688 skador konstaterats. 

23

Män 

Totalt har 951 skador diagnostiserats på de 534 männen som registrerats 

som trafikskadade. 

De 10 vanligaste diagnoserna (av 199) är 

För männen utgör frakturer 19 procent av diagnoserna 

Kvinnor 

Totalt har 737 skador diagnostiserats på de 469 kvinnor som registrerats 

som trafikskadade. 

De 10 vanligaste diagnoserna (av 203) är 

För kvinnorna utgör frakturer 27 procent av diagnoserna 

24 

Diagnos Antal 

1 Commotio UNS (okänd initial medv.grad och längd av 

medv.sänkn) 

58 

2 Skrapsår på knä 46 

3 Kontusion på knä (hud) 28 

4 Distorsion i halsryggen 27 

5 Kontusion på skuldra (hud) 27 

6 Skrapsår på underben 21 

7 Skrapsår på mellanhand 20 

8 Kontusion på bröstkorgen 20 

9 Psykisk chock 18 

10 Skrapsår på underarm 18 

Diagnos Antal 

1 Sluten fraktur på nedre delen av radius 51 


medv.sänkn) 

31 





7 Kontusion i höftregionen (hud) 14 

8 Kontusion på skalpen 14 


10 Fraktur på nedre delen av radius UNS 11

De vanligaste skadorna vid öppen- respektive slutenvård 

Öppenvård, totalt 1070 diagnoser, i tabellen nedan visar de 10 vanligaste 

Diagnos Antal 







7 Skrapsår på mellanhand 21 

8 Skrapsår på underben 20 

9 Skrapsår på armbåge 19 

10 Fraktur på nedre delen av radius UNS 19 

Männens andel av diagnoserna utgör 56 procent. Andelen frakturer i öppenvård 

är 19 procent. Skadorna bland patienter i öppenvård uppstod till 

33 procent i olyckor med personbil, 29 procent vid cykelolyckor och 23 

procent drabbade fotgängare. 

Slutenvård, totalt 529 diagnoser, i tabellen nedan visar de 12 vanligaste 

Diagnos Antal 


medv.sänkn) 

72 



4 Sluten proximal femurfraktur 12 


6 Fraktur 1revben; ej multipel; u öppet sår i torax 8 


8 Sluten fraktur på nyckelbenet 8 



11 Laceration på ansikte a spec lokal (endast hud); UNS 7 


25

Männens andel av diagnoserna i slutenvård utgör 60 procent. Andelen 

frakturer i slutenvård är 26 procent. Skadorna bland de inlagda patienterna 

uppstod till 45 procent i olyckor med personbil, 21 procent vid cykelolyckor 

och 14 procent vid MC-olyckor. 

Skadornas fördelning på trafikanttyp 

Gångtrafikanter 

Totalt har gångtrafikanterna (n 241) drabbats av 321 skador varav 42 procent 

är frakturer. Den vanligaste diagnosen är sluten fraktur på nedre delen 

av radius (13 procent). Bland de inlagda patienterna utgör gångtrafikanters 

skadeandel 11 procent. 

Cyklister 

Cyklisterna (n 284) drabbades av 416 skador varav 23 procent var frakturer. 

Den vanligaste enskilda diagnosen var commotio UNS (8 procent). 

Bland de inlagda patienterna utgör cyklisters skadeandel 21 procent. 

Mopedister 

Skador bland mopedister (n 67) bestod till cirka 75 procent av kontusioner, 

lacerationer och skrapsår. 10 procent av skadorna var frakturer. Endast 3 

av de skadade mopedisterna hade commotio. Inlagdas skadeandel 6 procent. 

MC 

Vid motorcykelolyckor (n 73) uppstod 141 skador varav 41 procent var 

frakturer. Vanligaste diagnoser är skrapsår och frakturer. Inlagdas skadeandel 

14 procent. 

Personbil, lastbil, buss 

Skador som drabbat personer i personbil (n 685), lastbil (n 10), buss (n 

14) uppgår till 660 stycken, varav 13 procent är frakturer. Bland de inlagda 

patienterna utgör bilisters skadeandel 45 procent. 

De fem vanligaste skadorna är: 

26

När söker trafikskadade patienter vård. 

Totalt har 1333 personer sökt sjukvård efter att ha varit involverade i olika 

typer av trafikolyckor, varav 1003 personer befunnits skadade. 

Tidpunkt för registreringen, dygn 

Diagnos Antal 



medv.sänkn) 

39 



5 Kontusion på halskotpelaren 22 

27

Tidpunkt för registreringen, månad 

3. Trafikskador registrerade i Vania, akutmottagningen 

Karlstad 2002 

Den egna registreringen, i akutmottagningens patientadministrativa system 

(Vania), har används som kvalitetskontroll, gäller akutmottagningen 

i Karlstad. 

Följande data har registrerats: trafikanttyp, kön, ålder, inlagda, ej inlagda. 

Underlaget i nedanstående diagram utgörs av antalet inskrivna trafikskadade 

patienter i Karlstad akutmottagnings patientadministrativa system, 

Vania. Dessa data visar fler skadade än de som registrerats i STRADA 

(d.v.s de patienter som fyllt i den frivilliga STRADA-blanketten). Dessa 

data har i första hand används som underlag vid bortfallskontroll i kvalitetsuppföljningen 

vid registreringen av trafikskadorna under 2002. 

28

Trafikskador, totalt / Kön / sluten- och öppenvård 

Trafikanttyp fördelade på kön och antal inlagda i 

respektive grupp 

29

Bortfallskontroll / kvalitetsuppföljning 

Procentsatser över 100 procent innebär att den trafikskadade patienten 

inte blivit inskriven enligt instruktionen i Vania (v0 – v8) men att en blankett 

ändå har delats ut så att patienten registrerats i STRADA. 

Trafikskadade barn och ungdomar 0 till och med 17 år 

En särskild sammanställning av data från centralsjukhuset i Karlstads eget 

patientadminastrativa system (Vania) för barn och ungdomar födda 1985 

till 2002, redovisas nedan. 

30

Trafikskadade 0 till och med 17 år, fördelat på kön, ålder 

och antal inlagda 

Trafikskadade 0 till och med 17 år, fördelat på kön och 

trafikanttyp 

31

Inlagda respektive ej inlagda fördelade på trafikanttyp 

32

Sammanfattande kommentar 

I framtiden måste analysverktyget i STRADA också tillgodose sjukvårdens 

intressen, dels för att sjukvården ska få en direkt nytta av sina egna data 

och dels för att sjukvården ska vara intresserad av att delta i STRADA 

i nuvarande form. Utveckling av användarvänliga program och fortsatt 

samarbete mellan parterna är nödvändigt för att förbättra samhällsnyttan 

av trafikskaderegistreringen. 

För sjukvården är det viktigt att enkelt kunna ta fram aktuella data, detta 

ger en förbättrad kontroll på patientströmmar och kan ge en fingervisning 

om hur resurser ska fördelas. 

I det förebyggande folkhälsoarbetet är tillgång till detaljerade data 

absolut nödvändigt. För sjukvårdens behov bör förutbestämda mallar 

formas som innehåller data som omedelbart kan ge en överblick av skadepanoramat 

för de trafikskadade För att tidigt upptäcka nya skadetrender 

och nya typer av skador är det viktigt att kunna ta ut data när som helst och 

inte behöva vänta på en årlig analys. Att ha tillgång till aktuella data gör att 

skadetrender, särskilt skadedrabbade platser eller att olika grupper av skadade 

tidigt kan upptäckas och preventiva åtgärder kan snabbt sättas in. 

33

Framtida skaderegistrering i 

Värmland 

På sikt så har införandet av en trafikskaderegistrering lagt grunden för 

en skaderegistrering av alla personskador som inkommer till akutmottagningarna 

i länet. Trafikskadorna skall givetvis fortsätta att registreras men 

det är det viktigt att få en fullständig kartläggning av olycksfallsskadorna 

i Värmland, för att få tillstånd ett fullständigt och effektivt skadeförebyggande 

arbete. 

Det krävs politisk enighet och stöd för frågan. Det krävs en organisation 

för samordning och samverkan av det skadepreventiva arbetet i länet 

och kompetens för analys av data, metodutveckling och kunskap i hur data 

från registreringen ska spridas, för att effektivt och verkningsfullt kunna 

minska olycksfallsskadorna i länet. 

En handlingsplan med konkreta mål skall upprättas. Skapa en organisation 

av tvärsektoriellt sammansatta partners där olika skadepreventiva 

åtgärdsprogram tas fram. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av 

insatserna är viktig, återföring av resultat och erfarenheter till alla inblandade 

likaså. Resurser måste tillföras både lokalt och centralt för att lyckas. 

Allt skadeförebyggande arbete bygger på uthållighet och långsiktighet 

där ansvaret för respektive skadeområde ska fördelas på alla de aktörer i 

samhället som äger problemet, detta för att minska sårbarheten i systemet. 

Forskning visar att skadeförebyggande arbete ger snabb effekt och är 

mycket kostnadseffektivt, investerade pengar återfås inom en relativt kort 

tidsperiod. 

Inom en treårsperiod är det fullt möjligt att få tillstånd en effektiv skaderegistrering 

med ett slagkraftigt skadeförebyggande arbete som innebär 

en minskning av de personskador som inträffar i Värmland. 

34

Tack 

Ett stort tack till ALL inblandad personal på sjukhusen i Arvika, Karlstad 

och Torsby (ingen nämnd ingen glömd) för Ert fantastiska engagemang 

som bidragit till ett mycket gott resultat. 

Den trafikskaderegistrering som nu pågår och där Ni är nyckelpersoner 

kommer att på olika sätt bidra till att personskadorna i trafiken i Värmland 

minskar. 

35

Bilaga 1 

36

Bilaga 2a 

37

Bilaga 2b 

38

Kaj Sundström är legitimerad sjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom och 

har en magisterexamen i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Efter mer än 20 års arbete 

med neonatal intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad arbetar han nu med skadepreventiva 

folkhälsofrågor. Dels som utredningssekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen under Socialdepartementet, 

dels som universitetsadjunkt med undervisning i folkhälsovetenskap på Institutionen 

för hälsa och vård på Karlstads universitet och med skaderegistrering inom enheten för Forskning 

och folkhälsa, Landstinget i Värmland. 


Rapporten Registrering av personskador i trafiken beskriver införandet av en trafikskaderegistrering 

på akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby, Landstinget i Värmland. 

Skaderegistreringen har utförts i STRADA (Vägverkets nationella system för registrering 

av personskador i trafiken) i samarbete med Vägverket Väst, Göteborg. 

Rapporten presenterar och kommenterar registrerade data på trafikskadade patienter 

som sökt vård på de tre akutmottagningarna i länet år 2002.

STRADA - Landstinget i Värmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?