AsemakaavanSelostus.pdf - Jakobstad

DETALJPLANEÄNDRING 

ASEMAKAAVAN MUUTOS 

DETALJPLANEÄNDRING 

STADSDEL 1 CENTRUM; 

KVARTER 3(DEL) OCH 4 SAMT TORG- OCH 

GATUOMRÅDEN. 


TORG- OCH GATUOMRÅDEN. 


GATUOMRÅDEN. 

ASEMAKAAVAN MUUTOS 

KAUP.OSA 1 KESKUSTA; 

KORTTELIT 3(OSA) JA 4 SEKÄ TORI- JA 

KATUALUEET. 


KATU- JA TORIALUEET. 


KATUALUE.

BESKRIVNING ÖVER ÄNDRING AV 

DETALJPLAN 

Beskrivningen gäller den 13.06.2013 daterade 

detaljplanekartan. 

1 BAS- OCH 

IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 Identifikationsuppgifter 

Ändringen av detaljplanen berör: 

Jakobstad, stadsdel 1 (Centrum), kvarter 3 (del) 

och nr 4 samt torg- och gatuområden, 

Jakobstad, stadsdel 2 (Centrum), kvarter nr 3 

samt torg- och gatuområden, 

Jakobstad, stadsdel 3 (Centrum), gatuområden. 

Genom ändringen av detaljplanen bildas: 

Jakobstad, stadsdel 1 (Centrum), kvarter 3 (del 

och nr 4 samt torg- och gatuområden, 

Jakobstad, stadsdel 2 (Centrum), kvarter nr 3 

samt torg- och gatuområden, 

Jakobstad, stadsdel 3 (Centrum), gatuområden. 

Tomtindelning: 

Planen innehåller ingen bindande tomtindelning. 

Tomgränsen inom kvarter 4 är instruktiv, men 

kvarterets tomter kan även sammanslås. 

1.2 Planeområdets läge 

Se bilaga 1, lägesbestämningskarta. 

Planområdet omfattar salutorget och till det 

anslutande gatuområden samt det s.k. HAB- 

Irjala-kvarteret (1:4) och Rådhustomten. 

1.3 Planens syfte 

Avsikten är att ändra planen så, att man 

- genom att höja byggnadsrätten i kvarter nr 4 

möjliggör byggandet av kombinerade affärs- 

och våningshus, samt 

- möjliggör byggandet av en underjordisk 

parkeringsanläggning under torget. 

1.5 Beskrivningens bilagor 

Bilagorna är: 

1. Lägesbestämningskarta 

2. Markägoförhållanden 

3. Utdrag ur gällande detaljplan 

4. Utdrag ur generalplan 

5. Detaljplan jämte bestämmelser 

ASEMAKAAVANMUUTOKSEN 

SELOSTUS 

Selostus koskee 13.06.2013 päivättyä 

asemakaavakarttaa. 

1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 

1.1 Tunnistetiedot 

Asemakaavan muutos koskee: 

Pietarsaari, kaupunginosa 1 (Keskusta), 

kortteleita 3 (osa) ja 4 sekä tori- ja katualueita, 

Pietarsaari, kaupunginosa 2 (Keskusta), korttelia 

3 sekä ori- ja katualueita, ja 

Pietarsaari, kaupunginosa 3 (Keskusta), katu- 

alueita. 

Asemakaavan muutoksella muodostuu: 

Pietarsaari, kaupunginosa 1 (Keskusta), kortteli 4 

sekä katu- ja torialueita, 

Pietarsaari, kaupunginosa 2 (Keskusta), kortteli 3 

sekä katu- ja torialueita, 

Pietarsaari, kaupunginosa 3 (Keskusta), katu- 

alueita. 

Tonttijako: 

Kaavaan ei sisälly sitovaa tonttijakoa. Korttelin 4 

sisäinen tonttiraja on ohjeellinen, mutta tontit voi 

myös yhdistää. 

1.2 Kaava-alueen sijainti 

Ks. Liite 1, sijaintikartta. 

Kaava-alue käsittää kauppatorin ja siihen liittyvät 

katualueet sekä n.s. HOP-Irjala-korttelin (1:4) ja 

Raatihuoneen tontti. 

1.3 Kaavan tarkoitus 

Tarkoitus on muuttaa kaavaa siten, että se 

- mahdollistaa liike- ja asuintalojen 

rakentamisen kortteliin 4, rakennusoikeutta 

korottamalla, sekä 

- mahdollistaa maanalaisen pysäköintilaitoksen 

rakentaminen torin alle. 

1.5 Selostuksen liitteet 

Liitteet ovat: 

1. Sijaintikartta 

2. Maanomistuskartta 

3. Ote voimassa olevasta asemakaavasta 

4. Yleiskaavaote 

5. Asemakaavakartta määräyksineen 

1

6. Flygfoto 

7. Illustrationer 

8. Fotografier 

9. Byggnadsbeståndet 

10. Tidigare plan och skisser 

11. Kulturhistorisk beskrivning 

11. Utlåtanden och åsikter, 

2 SAMMANFATTNING 

2.1 Planeringsprocessen 

Om uppgörandet av planen annonserades i 

lokaltidningarna 11.9.2011. Initiativet hade tagits 

av ägaren till det f.d. HAB-huset. 

Det första ändringsförslaget till detaljplanen 

fanns framlagt till påseende under tiden 6.2 – 

7.3.2012 och utlåtanden om ändringsförslaget 

begärdes in. Planeförslaget i fråga var 

preliminärt och redan i förväg var det tänkt att 

förslaget skulle vidareutvecklas och på nytt 

skickas ut på remiss och läggas fram till 

påseende. 

Under den tid som planeförslaget fanns till 

påseende bytte HAB-fastigheten ägare och den 

nya projektören utarbetade egna planer som 

avviker från såväl från den gällande detaljplanen 

som från principerna i det förslag till ändring av 

detaljplan som skickats ut på remiss. 

Situationen behandlades 23.10.2012 vid 

myndighetsförhandlingar tillsammans med ELYcentralen 

och Museiverket. Programmet för 

deltagande och bedömning reviderades, 

planeområdet utvidgades och utarbetandet av en 

ny detaljplan meddelades åter till kännedom 

23.12.2012. 

Beskrivningen av de nationellt betydande 

kulturvärdena i Jakobstads historiska stadskärna 

(s.k. RKY 2009) preciserades och berikades i 

samarbetet med ELY-centralen och Museiverket 

bl.a. 3.5.2013. 

I slutet av maj 2013 mognade ett nytt förslag till 

ändring av detaljplan fram. Förslaget var en 

preciserad och reviderad version av det 

preliminära planeförslaget från 12.1.2012. 

Under beredningen av det nya planeförslaget 

fördes diskussioner om projektentreprenörens 

ovillkorliga krav att den höga byggnadsmassan 

skulle flyttas till torgsidan av tomten. Detta 

motsatte sig i sin tur en annan privat 

fastighetsägare på planeområdet. Utgående från 

diskussionen framtogs alternativa skuggförslag, 

6. Ilmakuva 

7. Havainnekuvia 

8. Valokuvia 

9. Rakennuskanta 

10. Aikaisempia suunnitelmia ja luonnoksia 

11.Kulturhistorisk beskrivning 

12. Lausunnot ja mielipiteet 

2 TIIVISTELMÄ 

2.1 Kaavoitusprosessi 

Kaavan laadinnasta ilmoitettiin paikallislehdissä 

11.09.2011. Aloitteen oli tehnyt ent. HOP-talon 

omistaja. 

Asemakaavan ensimmäinen muutosehdotus oli 

nähtäville 6.2 – 7.3.2012 välisen ajan, ja siitä 

pyydettiin lausunnot. Kyseinen kaavaehdotus oli 

luonteeltaan alustava ja jo etukäteen ajateltu 

edelleen kehitettäväksi ja uudelleen lausunnolle 

ja nähtäville pantavaksi. 

Kaavaehdotuksen nähtävillä olon aikana vaihtui 

HOP-kiinteistön omistaja, ja uusi hankemies 

kehitti omia suunnitelmia, jotka poikkeavat sekä 

voimassa olevan asemakaavan, että nähtävillä ja 

lausunnolla olleen kaavamuutosehdotuksen 

periaatteista. 

Tilanne käsiteltiin 23.10.2012 

viranomaisneuvotteluissa valtion ELYkeskuksen 

ja Museoviraston viranomaisten 

kanssa. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 

tarkistettiin, kaava-alueen laajennettiin, ja kaavan 

laadinnasta ilmoitettiin uudelleen 23.12.2012. 

Kuvaus Pietarsaaren historiallisen keskustan 

valtakunnallisesti merkittävistä kulttuuriarvoista 

(ns. RKY 2009) täsmennettiin ja syvennettiin 

yhteistyössä ELY-keskuksen ja Museoviraston 

kanssa mm. 3.5.2013. 

Toukokuun lopussa 2013 kypsyi uusi 

asemakaavaehdotus, joka oli täsmennetty ja 

tarkistettu versio 12.1.2012 päivätystä 

alustavasta kaavaehdotuksesta. 

Uuden kaavaehdotuksen valmistelun aikana 

käytiin keskustelua hankemiehen ehdottomasta 

vaatimuksesta korkean rakennusmassan 

siirtämisestä tontin torinpuoleiselle osalle tonttia, 

mitä kaava-alueen toinen yksityinen 

kiinteistönomistaja taas vastusti. Keskustelun 

tiimoilta kehiteltiin kaavamuutoksen vaihtoehtoiset 

varjoehdotukset B ja C; katso luku 4.5. 

2

B och C, till planeändringen; se kapitel 4.5. 

Tekniska nämnden diskuterade situationen 

4.6.2013 och röstade mellan alternativen A och 

B. Med rösterna 4–5 beslöts det att det slutliga 

planeförslaget ska grunda sig på skuggförslag B. 

Det slutliga planeförslaget blev klart att läggas 

fram för tekniska nämnden 18.6.2013 och till 

offentligt påseende. 

2.2 Innehållet i detaljplaneändringen 

I det nu aktuella förslaget höjs byggnadsrätten i 

det s.k. HAB-Irjala-kvarteret (1:4), och kvarterets 

högre byggnadsmassa flyttas nära torget från den 

sida som ligger invid Kanalesplanaden. 

Enligt planen kan man sammanslå tomterna i 

kvarter 1:4 – för att kunna bilda ett enhetligt 

köpcenter – eftersom en tomtindelning inte ingår 

i detaljplanen. 

På torget och de angränsande gatuområdena 

bildas en möjlighet att bygga en underjordisk 

parkeringsanläggning. På torget som hittills varit 

öppet ges möjlighet att bygga en torgbyggnad där 

det kan finnas affärslokaler men den kan också 

dölja parkeringens infartsramp. 

Planen innehåller flera specialbestämmelser, 

genom vilka man vill säkra att nybyggnadsverksamheten 

beaktar stadsbilden. Andra 

specialbestämmelser används för att reglera 

parkeringsgrottan och av stadsarkeologiska skäl 

samt för att säkra att det i centrum aktuella 

problemet med dagvatten inte förvärras genom 

byggnadsarbetena. 

2.3 Detaljplanens förverkligande 

Förverkligandets tidtabell beror främst på 

marknadsläget. Parkeringsanläggningen kan även 

byggas som ett separat projekt. 

3 UTGÅNGSPUNKTER 

3.1 Redogörelse över planeområdets nuläge 

3.1.1. Allmän områdesbeskrivning 

Området är en del av stadens tätt bebyggda 

centrum. Planeområdet omfattar salutorget och 

till det anslutande gatuområden, det s.k. HAB- 

Irjala-kvarteret 1:4 samt samt rådhusets tomt. 

Kvarter nr 1:4 är bebyggt, torget är asfalterat. 

Området består av nationellt betydande 

Tekninen lautakunta keskusteli tilanteesta 

4.6.2013, ja äänesti vaihtoehtojen A ja B välillä 

päättäen äänin 4-5, että lopullinen kaavaehdotus 

tulee perustua varjoehdotukseen B. Lopullinen 

kaavaehdotus valmistui 18.6.2013 tekniselle 

lautakunnalle esiteltäväksi ja julkisesti nähtäville 

pantavaksi. 

2.2 Asemakaavan muutoksen sisältö 

Nyt käsiteltävässä ehdotuksessa lisätään n.k. 

HOP-Irjala-korttelin (1:4) rakennusoikeutta, ja 

korttelin korkeampi rakennusmassa siirretään 

Kanavapuistikon varrelta lähelle toria. 

Kaavan mukaan voidaan korttelin 1:4 tontit 

yhdistää – suurempaa yhtenäistä liikekeskusta 

varten – kun asemakaavaan ei sisälly sitovaa 

tonttijakoa. 

Torille ja siihen rajoittuville katualueille on tehty 

mahdollisuus rakentaa maanalainen 

paikoituslaitos. Tähän saakka avoimeksi 

pysyneelle torille on osoitettu mahdollisuus 

rakentaa torirakennus, jossa voi olla liiketiloja, 

mutta se voi myös kätkeä pysäköinnin 

sisäänajorampin. 

Kaavassa on useita erityismääräyksiä, joilla 

pyritään varmistamaan kaupunkikuvan riittävä 

huomiointi uudisrakentamisessa. Muita 

erityismääräyksiä käytetään pysäköintiluolan 

sääntelyyn, kaupunkiarkeologisista syistä ja 

lisäksi sen varmistamiseen, ettei keskustassa 

ajankohtainen hulevesiongelma rakentamisen 

johdosta pahene. 

2.3 Asemakaavan toteuttaminen 

Toteutuksen aikataulu riippuu lähinnä 

markkinatilanteesta. Pysäköintilaitos voidaan 

rakentaa myös erikseen. 

3 LÄHTÖTILANNE 

3.1 Selvitys kaava-alueen nykytilasta 

3.1.1. Alueen yleiskuvaus 

Alue on osa kaupungin tiiviisti rakennettua 

keskustaa. Kaava-alue käsittää kauppatorin ja 

siihen liittyvät katualueet, n.s. HOP-Irjalakorttelin 

sekä raatihuoneen tontti. Kortteli nro 

1:4 on rakennettu ja tori on asfaltoitu. 

Alue on valtakunnallisesti merkittävää 

3

kulturhistorisk bebyggd miljö (RKY 2009), och 

det innehåller och kantas av flera värdefulla 

byggnader. 

Planområdet är även stadsarkeologiskt värdefullt. 

3.1.2 Naturmiljön 

På området finns en lind som är skyddad genom 

stadsfullmäktiges beslut 27.5.1929, några andra 

naturvärden som bör skyddas finns inte. Linden 

är i synnerligen dåligt skick och skyddet av den 

borde fortsätta genom kloning. Områdets högsta 

punkt ligger ungefär mitt på torget, och terrängen 

sluttar i alla riktningar, mest mot hörnet av 

Rådhusgatan och Otto Malmsgatan. 

3.1.3 Bebyggelse 

Kvartersområdena är tättbebyggda. På den f.d. 

HAB-tomten finns ett två våningars affärshus 

från 1960-talet. På Irjala-tomten finns sex olika 

byggnader, det äldsta torde vara Irjalas gamla 

bostadshus från mitten av 1800-talet, det största 

är Irjalas affärsbyggnad i tre våningar, från 1950talet. 

Den nuvarande byggda våningsytan är ca 5400 

kvadratmeter, vilket på hela kvarteret motsvarar 

en exploatering på cirka e=1,33. 

Jakobstads rådhus från år 1878 ligger vid torgets 

östra del. Torget används mest som 

parkeringsområde. Vid hörnet 

Storgatan/Rådhusgatan finns sommartid en 

glasskiosk. 

Se bilaga 7, fotografier. 

3.1.4 Kulturhistoriska och arkeologiska värden 

3.1.4.1 Den nationellt betydande byggda 

kulturmiljön i Jakobstads historiska stadskärna 

Enligt stadsrådets beslut 22.12.2009 hör 

Jakobstads historiska centrum till de byggda 

kulturmiljöerna av riksintresse. I planlösningen 

ska man se till att värdet på dessa kulturmiljöer 

bevaras. De områdesbeskrivningar som ingår i 

inventeringen av ”Byggda kulturmiljöer av 

riksintresse” RKY 2009 är viktiga 

utgångspunkter för planläggningen. Det är dock 

nödvändigt att komplettera och berika dem för att 

med den exakthet som förutsätts på 

detaljplanenivå kunna ta fram den specifika 

kulttuurihistoriallista rakennettua ympäristöä 

(RKY 2009) ja siellä sijaitsee ja sitä reunustaa 

useita arvokkaita rakennuksia. 

Kaava-alue on myös kaupunki-arkeologisesti 

arvokas. 

3.1.2 Luonnonympäristö 

Alueella on kaupunginvaltuuston päätöksellä 

27.5.1929 suojeltu lehmus, muita suojeltavia 

luontoarvoja ei ole. Lehmus on varsin 

huonokuntoinen ja sen suojelua tulisi jatkaa 

kloonaamalla. Alueen korkein piste on 

suunnilleen keskellä toria, josta maasto viettää 

kaikkiin suuntiin, eniten Raatihuoneenkadun ja 

Otto Malminkadun risteykseen päin. 

3.1.3 Rakennettu ympäristö 

Korttelialueet on rakennettu tiiviisti. N.k. HOPtontilla 

on kaksikerroksinen liiketalo 1960luvulta. 

Irjalan tontilla on viisi eri rakennusta, 

joista vanhin on ilmeisesti Irjalan vanha 

asuinrakennus 1800-luvun puolivälistä, suurin on 

Irjalan kolmikerroksinen, 1950-luvulla 

rakennettu liikerakennus. 

Nykyinen rakennettu kerrosala on noin 5.400 

neliömetriä, mikä koko korttelin alueella vastaa 

suunnilleen tehokkuuslukua e=1,33. 

Pietarsaaren kaupungin raatihuone vuodelta 1878 

sijaitsee torin itäosan laidalla. Toria käytetään 

enimmäkseen pysäköintiin. Isokadun ja 

Raatihuoneenkadun kulmassa on kesäisin 

jäätelökioski. 

Ks. liite 7, valokuvia. 

3.1.4 Kulttuurihistorialliset ja arkeologiset arvot 

3.1.4.1 Pietarsaaren historiallisen keskustan 

valtakunnallisesti merkittävä rakennettu 

kulttuuriympäristö 

Pietarsaaren historiallinen keskusta kuuluu 

valtakunnallisesti merkittäviin rakennettuihin 

kulttuuriympäristöihin valtioneuvoston 

päätöksellä 22.12.2009. Kaavaratkaisuilla on 

huolehdittava siitä, että kyseisten 

kulttuuriympäristöjen arvot säilyvät. 

”Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut 

kulttuuriympäristöt”-inventointiin RKY 2009 

sisältyvät alueiden kuvaukset ovat tärkeitä 

kaavoituksen lähtökohtia. Niiden täydentäminen 

ja syventäminen on kuitenkin tarpeen alueiden 

4

karaktär och de särdrag som områdena har. 

(Miljöministeriets cirkulär 23.12.2009 / 

YM3/533/2009). 

Vid kompletterande och berikande av RKY 

2009-beskrivningen beträffande planprojektet 

ska de kommunala myndigheterna vara i kontakt 

med de statliga myndigheter som ansvarar för 

ärendet, dvs. ELY-centralen och Museiverket, 

och så har också skett. En preciserad RKY 2009beskrivning 

av de nationellt betydande 

kulturmiljövärdena, som är sammanställd med 

museiverket, kan läsas i följande kapitel 3.1.4.2. 

3.1.4.2. Den specifika karaktär och de särdrag 

som den nationellt betydande byggda 

kulturmiljön på planeområdet har 

Sedan den södra delen av staden förstörts i 

branden 1835, fick den en ny, regelbunden 

rutnätsstadsplan. Från den tiden härstammar 

också björkallén Parentesen, som pryder den 

södra infarten till staden. Den norra delen av 

staden undkom däremot branden och där 

bevarades den ursprungliga, oregelbundna 

stadsplanen. Gränsen för branden går längs 

Kanalesplanaden, dvs. samma gata som det nu 

aktuella planprojektet ligger vid. Storgatan 

fortsätter ännu därifrån rakt norrut och upphör 

vid stadskyrkan. 

Vid återuppbyggnaden av den södra delen av 

staden fick Trädgårdsgatan, Storgatans södra del 

och torget sin nuvarande form, och utmed dem 

byggde stadens borgerskap sina hus. Betydande 

enskilda borgarhus är bl.a. Irjalas hus och 

Labbartska gården vid torget, Malmska gården, 

Lindskogska stenhuset i två våningar från tiden 

före branden, Liljas hus, Viktorias 

empirebyggnad samt Lassfolks spetsfabrik och 

kontor. 

Borgarhusen i en eller två våningar är 

genomgående placerade utmed gatorna och på 

hörntomterna alltid så, att kvarterens hörn är 

byggda. Borgarhusen har en atmosfär av lugn 

och harmonisk värdighet. Under empiretiden 

användes i utformningen av fasaderna bl.a. 

symmetri, upprepning och regelbundenhet. Det 

finns inga indragningar eller utsprång. Dörrar 

och fönster utgör öppningar i den enhetliga och 

släta fasaden, som klart avgränsar gatu- och 

torgrummen mellan byggnaderna. 

ominaisluonteen ja erityispiirteiden esiin 

tuomiseksi asemakaavatason edellyttämällä 

tarkkuudella (Ympäristöministeriön yleiskirje 

23.12.2009 / YM3/533/2009). RKY 2009kuvauksen 

täydentämisessä ja syventämisessä 

kaavahankkeen tiimoilta on kunnallisten 

viranomaisten oltava yhteydessä asiasta 

vastaavien valtiollisten viranomaisten eli ELYkeskuksen 

ja Museoviraston kanssa, ja niin on 

tehtykin. Täsmennetty RKY 2009-kuvaus kaavaalueen 

valtakunnallisesti merkittävistä 

kulttuuriympäristöarvoista, joka on laadittu 

yhteistyössä Museoviraston kanssa on 

luettavissa seuraavassa luvussa 3.1.4.2. 

3.1.4.2. Kaava-alueen valtakunnallisesti 

merkittävän rakennetun kulttuuriympäristön 

ominaisluonne ja erityispiirteet 

Kaupungin eteläosan tuhouduttua vuoden 

1835 kaupunkipalossa se sai uuden, säännöllisen 

ruutuasemakaavan. Tällöin sai alkunsa myös 

etelästä kaupunkiin tulevaa tietä koristava 

koivukuja Parentes. Kaupungin pohjoisosa sen 

sijaan säästyi tulipalossa, ja siellä säilyi 

alkuperäinen epäsäännöllinen asemakaava. 

Paloraja kulkee Kanavapuistikkoa pitkin, jonka 

varrella nyt vireillä oleva kaavahanke sijaitsee. 

Isokatu jatkuu siitä vielä suorana eteenpäin 

pohjoiseen, päättyäkseen kaupunkiseurakunnan 

kirkkoon. 

Tässä eteläkaupungin jälleenrakentamisessa 

saivat nykyisen muotonsa Puutarhakatu, 

Isokadun eteläosa ja tori, joiden varteen 

kaupungin porvaristo rakensi talonsa. 

Merkittäviä yksittäisiä porvaristaloja ovat mm. 

Irjalan talo ja Labbartin talo torin laidalla, 

Malmin talo, kaksikerroksinen Lindskogin 

kivitalo paloa edeltävältä kaudelta, Liljantalo, 

Victorian empirerakennus sekä Lassfolkin 

pitsitehdas ja konttori. 

Yksi- tai kaksikerroksiset porvaristalot ovat 

kauttaaltaan sijoitettu katujen varteen, ja 

kulmatonteilla aina niin, että korttelinkulmat ovat 

rakennetut. Porvaristalot henkivät levollista ja 

tasapainoista arvokkuutta. Empirekaudella 

julkisivusommittelussa käytettiin mm. 

symmetriaa, toistoa ja säännöllisyyttä. 

Syvennyksiä tai ulokkeita ei ole. Aukkomaiset 

ovet ja ikkunat asettuvat osaksi yhtenäistä ja 

tasaista julkisivupintaa, joka ryhdikkäästi rajaa 

rakennusten väliin jäävät katu- ja toritilat. 

5

Den ovan beskrivna helheten har i huvudsak 

bevarats i ursprunglig skala och med övriga 

egenskaper intakta, bäst längs södra delen av 

Storgatan och Trädgårdsgatan. Östra delen av 

torget, som domineras av stadens rådhus i två 

våningar från år 1878, har också bevarats väl, 

medan västra delen av torget har tagit skada av 

byggandet på 1960-talet (HAB-huset, apoteket, 

Andelsbankskvarteret). I tre av de fyra 

kvartershörnen, som avgränsas av torget och 

Storgatan, finns den ursprungliga byggnaden 

ännu kvar (Lindskogska huset, Labbartska 

gården, Storgatan 10); det fjärde kvartershörnet 

hör till det aktuella planprojektet (HAB-huset). 

Runt den här välbevarade helheten 

utvecklades den övriga staden under tidens gång, 

och 1940- och 1950-talet förde med sig 6våningshus 

i centrum. Kontrasten är ställvis bjärt 

(Armiro-huset bredvid Labbartska gården, 

Cityhuset mittemot stadens kyrka) men fungerar, 

till stor del tack vare att man på 1940- och 1950talet 

i övrigt ännu följde samma 

byggnadstraditioner som när stadskärnan 

byggdes. Det allmänna intrycket av husen är 

fortfarande lugnt, och de är placerade fast i 

gatulinjen och i hörnen av kvarteren, så att de ger 

form åt de gaturum som de kantar. 

När man sedan frångick de här traditionerna 

på 1960- och 1970-talet, började de farliga åren 

för stadens byggda kulturmiljö. På de ställen där 

förortsbyggandet med sina fritt stående hus med 

band av fönster och balkonger tränger in i 

stadskärnan, upphör gatu- och torgrummen att 

finnas. Så här har det gått på västra sidan av 

torget vid Andelsbankskvarteret. Kontrasten 

fungerar inte längre, eftersom den höga 

byggnaden inte reser sig på tillräckligt avstånd 

från borgarhusen, så som Armirohuset gör. 

Byggnadsmassan inkräktar på det revir som 

tillhör byggnadsbeståndet från 1800-talet. Det 

förortsaktiga formspråket och den fritt stående 

placeringen i förhållande till gatulinjen avviker 

från byggnadstraditionerna i stadskärnan. När de 

olika tidslagren blandas, skadas de 

kulturhistoriska värdena i den byggda miljön. 

Sammanfattningsvis kan man säga att 

resultatet av byggandet efter branden 1835 är en 

enhetlig grupp borgarhus i högst två våningar, 

som till största delen bevarats till våra dagar, och 

Rådhuset. De här husens byggnadsvolymer med 

sina släta och imponerande fasader ger form åt de 

stadsrum som de kantar, dvs. Trädgårdsgatan, 

Edellä kuvattu kokonaisuus mittakaavoineen 

ja muine ominaisuuksineen on pääosin säilynyt, 

parhaiten Isokadun eteläosalla ja 

Puutarhankadulla. Toriaukion itäosa, jota 

hallitsee kaupungin kaksikerroksinen raatihuone 

vuodelta 1878, on myös säilynyt hyvin, mutta 

toriaukion länsiosa on kärsinyt 1960-luvun 

rakentamisesta (HOP-talo, Apteekki, 

Osuuspankkikortteli). Torin ja Isokadun neljästä 

korttelinkulmasta kolmessa on kuitenkin edelleen 

alkuperäinen rakennus (Lindskog, Labbart, 

Isokatu 10); neljäs korttelikulma kuuluu vireillä 

olevaan kaavahankkeeseen (HOP-talo). 

Tämän hyvin säilyneen kokonaisuuden 

ympärillä muu kaupunki kehittyi ajan mukana ja 

1940-1950-luku toi 6-kerroksiset kerrostalot 

keskustaan. Kontrasti on paikoin kova (Armiron 

talo vastoin Labbartin talo, City-talo vastoin 

kaupungin kirkko), mutta toimii pitkälti sen 

ansiosta, että 1940-1950 luvulla noudettiin 

muutoin vielä kantakaupungin rakentamisen 

perinteitä. Talojen yleisilme on edelleen 

rauhallinen ja sijainti tiukasti kiinni katulinjassa 

ja korttelikulmissa, antaen muotoa niille 

katutiloille joiden varrella ne seisovat. 

Sitten kun niistä perinteistä luovuttiin 1960- 

1970-luvulla, alkoivatkin kaupungin rakennetun 

kulttuuriympäristön vaaranvuodet. Siinä missä 

lähiörakentaminen, vapaasti seisovine taloineen, 

ikkuna- ja parvekenauhoineen tunkeutuu 

kantakaupunkiin, lakkaavat katu- ja toritilat olla 

olemassa. Näin on käynyt torin länsilaidalla 

Osuuspankkikorttelin kohdalla. Kontrasti ei enää 

toimi, koska korkea rakennus ei noussut riittävän 

loitolla porvaristalojen takaa Armiro-talon 

tavoin. Rakennusmassa astui röyhkeästi 1800luvun 

rakennuskannalle omistetulle reviirille. 

Lähiömäinen muotokieli ja sijainti irti 

katulinjasta poikkeavat kantakaupungin 

rakennusperinteistä. Kun ajalliset kerrostumat 

sekoittuvat, vahingoittuvat rakennettujen 

ympäristöjen kulttuurihistorialliset arvot. 

Yhteenvetona voidaan sanoa, että 1835 palon 

jälkeisen rakentamisen tulos on yhtenäinen ja 

pääosin näihin päiviin saakka säilynyt joukko 

korkeintaan kaksikerroksisia porvaristaloja sekä 

raatihuone, joiden rakennusvolyymit tasaisine ja 

vakuuttavine julkisivupintoineen antavat muotoa 

niiden reunustamille kaupunkitiloille, eli 

Puutarhakadulle, eteläiselle Isollekadulle ja 

6

södra Storgatan och torget. De här gatu- och 

torgrummen kantas i hela sin längd av 1800talets 

värld, men i allmänhet är den här kanten 

endast en tomt bred. 

Det är möjligt att förverkliga nybyggande här på 

ett sätt som förstärker den speciella karaktären 

och särdragen i den nationellt betydande byggda 

kulturmiljön. Det är möjligt genom att bygga å 

ena sidan den del av HAB-kvarteret som vetter 

mot torget (den skala som gäller för en tomt i 

empireplanen) så, att den kompletterar och 

förenhetligar det här hörnet och å andra sidan 

byggnaden på västra sidan av torget så, att den 

anpassas till ringen av borgarhus runt torget. 

Genast bakom den inre ringen, som bevarat 

sitt utseende från 1800-talet, reser sig den övriga 

staden, som hela tiden utvecklas och 

moderniseras, och som har sin egen skala och 

sina egna särdrag. Tillsammans bildar de höga 

byggnaderna en yttre ring runt empiretorget, en 

ring som representerar en nyare tid och som i den 

egenskapen också förstärker den inre, låga 

ringen. 

I bästa fall förstärker den här kontrasten de 

kulturhistoriska värdena i miljön som bevarats 

från 1800-talet, förutsatt att tidsepokerna hålls 

inom sina egna revir. 

RKY-Område 

RKY-Alue 

3.1.4.2 Arkeologiska värden 

Området är dessutom stadsarkeologiskt 

värdefullt, eftersom det under torget, Irjalas tomt 

(1:4.12) och anslutande gator finns rester av flera 

stadskvarter som förstördes i stadens brand 1835. 

Området ingår i en av Museiverket uppgjord 

förteckning över stadsarkeologiskt intressanta 

områden i Finland. 

torille. 1800-luvun maailma reunustaa mainittuja 

katu- ja toritiloja koko pituuksiltaan, mutta 

syvyydeltään reuna on yleensä vain yhden tontin 

mittainen. 

Uudisrakentaminen on mahdollista toteuttaa 

tähän valtakunnallisesti merkittävään 

rakennettuun kulttuuriympäristöön sen 

ominaisluonnetta ja erityispiirteitä vahvistavalla 

tavalla. Se on mahdollista rakentamalla toisaalta 

HOP-korttelin torinpuoleinen osa (empirekaavan 

tontin mitta) täydentämään ja eheyttämään tätä 

kulmaa, ja toisaalta torin länsireunan rakennus 

sopeuttaen toria kiertävään porvaritalojen 

kehään. 

Heti 1800-luvun asun säilyttäneen sisemmän 

kehän takaa nousee jatkuvasti 

nykyaikaisemmaksi kehittyvä muu kaupunki 

omine mittakaavoineen ja ominaispiirteineen. 

Yhdessä korkeat rakennukset muodostavat 

empiretorille ulomman kehän joka edustaa 

uudempaa aikakautta ja vahvistaa sellaisena 

myös sisempää matalaa kehää. 

Parhaimmillaan tämä kontrasti vahvistaa 

1800-luvulta säilyneen ympäristön 

kulttuurihistoriallisia arvoja, edellyttäen, että 

aikakaudet pysyvät omilla reviireillään. 

”Inre- och yttreringen" 

" sisä- ja ulkokehä” 

3.1.4.3 Arkeologiset arvot 

Alue on lisäksi kaupunkiarkeologisesti arvokas, 

sillä torin, Irjalan tontin (1:4:12) ja niihin 

liittyvien katujen alla on useiden, vuoden 1835 

kaupunkipalossa tuhoutuneiden kortteleiden 

jäänteitä. Alue sisältyy Museoviraston laatimaan 

luetteloon Suomen kaupunkiarkeologisesti 

kiintoisista kohteista. 

7

3.1.4.3 Byggnadsbestånd och byggnader med 

kulturhistoriska värden 

Över planeområdet finns en kulturhistorisk 

beskrivning uppgjord av museichefen vid 

Jakobstads museum Guy Björklund 

”Bankgårdskvarteret och torgmiljön - 

kulturhistorisk beskrivning”, som senast 

preciserats 3.6.2013. Bilaga 11 

F.d. HAB:s hus (på tomt 1:4.13) 

Huset är ett av arkitekt Egil Nordin planerat två 

våningars affärshus från 1964. Huset är i relativt 

dåligt skick, och används endast delvis. I 

byggnadens källare finns delar som bör räknas 

till våningsytan (f.d. restaurang). 

Den nuvarande ägaren vill ersätta huset med en 

nybyggnad. Byggnaden våningsyta är ca 2.500 

m2. 

Byggnaden var på sin tid innovativ med moderna 

lösningar för ett affärshus. I första våningen 

fanns en av Finlands första gallerior med affärs-, 

café och bankutrymmen, i andra våningen fanns 

en grillrestaurang med uteterrass, och i 

källarvåningen en källarkrog. Vid olika 

ombyggnader försvann på 1980-talet Bankhusets 

galleria med springbrunn, banksalen och 

restaurangens uteterrass. Ombyggnader gjordes 

även i källarkrogen. Genom dessa ombyggnader 

och förändrade funktioner har byggnadens glans 

och identitet gått förlorad. 

”Korv-Görans” 

En envånings kioskbyggnad på Irjalas tomt, 

bredvid HAB-huset, byggd 1981. 

Irjala-tomtens trähus vid gågatan 

Huset är från 1800-talets mitt, och har 

ursprungligen varit ett bostadshus. På 1950- talet 

ändrades huset till en affärsbyggnad och det fick 

ett nytt utseende, bl.a. tre ingångar från 

Kanalesplanaden och stora skylfönster. 

Irjalas affärsbyggnad 

Tomtens huvudbyggnad är ett rappat 

trevåningshus från 1954. Affärshuset är en del 

av byggmästare Ahlskogs förtjänstfulla 

produktion under återuppbyggnadsperioden efter 

kriget. Huset är i den serien en någorlunda 

neutral enhet. 

3.1.4.4 Rakennuskanta ja kulttuurihistoriallisia 

arvoja omaavat rakennukset 

Kaava-alueesta on käytettävissä 

kaupunginmuseon johtaja Guy Björklundin 

laatima kulttuurihistoriallinen kuvaus 

”Bankgårdskvarteret och torgmiljön - 

kulturhistorisk beskrivning”, jonka viimeinen 

täsmennys on päivätty 3.6.2013. Liite 11 

Entinen HOP:n talo (tontilla 1:4.13) 

Talo on arkkitehti Egil Nordinin piirtämä 

kaksikerroksinen liikerakennus vuodelta 1964. 

Rakennus on verraten huonossa kunnossa, ja vain 

osittain käytössä. Sen kellarissa on osia, jotka on 

laskettava mukaan kerrosalaan (ent. ravintola). 

Nykyinen omistaja haluaa korvata sen 

uudisrakennuksella. Rakennuksen kerrosala on 

noin 2.500m2. 

Liikerakennuksessa oli toteutettu aikanaan uusia 

innovatiivisia ratkaisuja. Ensimmäisessä 

kerroksessa oli suomen ensimmäinen galleria 

jossa oli myymälätilaa, kahvila ja pankki. 

Toisessa kerroksessa oli grilliravintola 

ulkoterasseineen ja kellarikerroksessa krouvi. 

Eri muutostöissä hävisivät 1980-luvulla 

peräkkäin Pankkitalon galleria suihkulähteineen, 

pankkisali, ja ravintolan ulkoterassi; muutostöitä 

tehtiin myös kellarikrouvissa. Näiden 

rakenteellisten ja toiminnallisten muutosten 

myötä on rakennuksen hohto ja identiteetti 

menetetty. 

”Korv-Görans” 

Yksikerroksinen kioskirakennus Irjalan tontilla, 

HOP-talon vieressä, rakennettu 1981. 

Irjala-tontin puutalo kävelykadun varrella 

Talo on 1800-luvun puolivälistä, ja on alkujaan 

ollut asuinrakennus. 1950-luvulla muutettiin talo 

liikerakennukseksi ja se sai uuden ulkoasun, 

muun muassa kolme sisäänkäyntiä 

Kanavapuistikolta, ja suuret näyteikkunat. 

Irjalan liikerakennus 

Tontin päärakennus on rapattu, kolmikerroksinen 

rakennus vuodelta 1954. Liikerakennus kuuluu 

rakennusmestari Ahlskogin ansioituneeseen 

sotienjälkeiseen jälleenrakentamiskauden 

tuotantoon, ottaen siinä sarjassa jokseenkin 

neutraalisen perusyksikön roolin. 

8

Hörnbyggnaden Otto Malmsgatan/Rådhusgatan 

Huset är ursprungligen en sidobyggnad på Irjalas 

tomt, och byggt efter stadens brand. Senare har 

den ”långa byggnaden” rivits till hälften och 

ändrats till en affärsbyggnad, och samtidigt 

ändrade man också fasaderna och öppnade nya 

ingångar från Otto Malmsgatan. 

Irjala-tomtens gamla huvudbyggnad 

Huset är en ståtlig empirebyggnad från tiden 

efter stadens brand (1835). Huset tillbyggdes på 

1920-talet mot gården. Husets gatufasad är dock 

praktiskt taget ursprunglig, och med tanke på 

dess historia, ålder och betydelse för stadsbilden 

är huset ett entydigt skyddsobjekt. 

Lagerbyggaden på Irjala-tomten 

I tomtens inre del finns ett kallt garage/lager från 

1964. Huset saknar skyddsvärde. 

Rådhus 

Stadens rådhus av trä från år 1878 är byggt i två 

våningar (G.Wilenius). 

3.1.5 Markägoförhållanden 

HAB-Irjala-kvarteret är privatägt. HAB-tomten 

har bytt ägare under planeringsprocessen. Resten 

av området ägs av staden. 

3.2 Planeringssituation 

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör 

planeområdet 

Generalplanen 

I generalplanen är området avsett för 

centrumfunktioner och har utmärkts som ett 

värdefullt stadsområde. 

Detaljplanen 

Kvarters- och torgstrukturen följer den stadsplan 

som utarbetades efter stadens brand 1835. 

Planen har senare förnyats flera gånger. 

Den nu gällande detaljplanen är uppgjord av 

professor O-I Meurman och fastställd 28.2.1961. 

I planen är kvarter nr 4 avsett för bostads- och 

affärsbyggnader. Enligt planen får kvarteret 

byggas med 2 våningar mot torget och med 5 

Otto Malminkadun/Raatihuonenkadun kulmatalo 

Talo on alkujaan Irjalan tontin sivurakennus, 

joka on rakennettu kaupungin palon jälkeen. 

Myöhemmin on ”pitkä rakennus” puoliksi 

purettu ja muutettu liikerakennukseksi, jolloin 

myös julkisivut muutettiin ja avattiin uudet 

sisäänkäynnit Otto Malminkadulle. 

Irjalan tontin vanha päärakennus 

Rakennus on komea empiretalo kaupungin palon 

(1835) jälkeiseltä ajalta. Taloa laajennettiin pihan 

puolelle 1920-luvulla. Talon katujulkisivu on 

kuitenkin käytännössä muuttamaton, ja se on 

historiansa, ikänsä ja 

kaupunkikuvamerkityksensä vuoksi 

yksiselitteisesti suojelukohde. 

Irjalan tontin varastorakennus 

Tontin sisäosassa on kylmä autotalli/varasto 

vuodelta 1964, jolla ei ole suojeluarvoa. 

Raatihuone 

Kaupungin puinen, kaksikerroksinen raatihuone 

on rakennettu 1878 (G. Wilenius). 

3.1.5 Maanomistus 

HOP-Irjala-kortteli on yksityisomistuksessa; 

HOP-tontin omistaja on vaihtunut 

kaavaprosessin aikana. Lopun alueesta omistaa 

kaupunki. 

3.2 Kaavoitustilanne 

3.2.1 Kaava-aluetta koskevat suunnitelmat, 

päätökset ja selvitykset. 

Yleiskaava 

Yleiskaavassa on alue varattu keskustatoimintoja 

varten, ja rasteroitu arvokkaaksi 

kaupunkialueeksi. 

Asemakaava 

Kortteli- ja torirakenteet noudattelevat kaupungin 

palon 1835 jälkeen laadittua asemakaavaa. 

Kaavaa on sittemmin moneen kertaan uudistettu. 

Nyt voimassa olevan asemakaavan on laatinut 

professori O-I Meurman, ja se on vahvistettu 

28.2.1961. Kaavassa on kortteli 1:4 tarkoitettu 

asuin- ja liikerakennuksia varten. Kaavan 

mukaisesti kortteliin saa rakentaa 2 kerrosta torin 

9

våningar mot Kanalesplanaden. Byggnadshöjden 

invid Kanalesplanaden är i praktiken 6 våningar, 

eftersom den dåvarande Bygglagen förutom de 

egentliga våningarna alltid tillät en källarvåning 

eller blandvåning ovan jord om det inte 

uttryckligen förbjuds i detaljplanen. 

Den sammanlagda byggnadsrätten i kvarteret är 

ca 7 500 m 2 (HAB 3 750 + Irjala 3 750). 

På torget (kvarter 3, östra delen) finns två 

byggnadsytor för butikspaviljonger. 

Paviljongernas byggnadsrätt är sammanlagt ca 

600 kvadratmeter. 

4 PLANERINGSSKEDEN 

4.1 Behovet av en planeändring 

Planen ändras för att effektivera markanvändningen 

och parkeringen i stadens centrum. 

Den nu gällande detaljplanen är också på flera 

sätt föråldrad, och behöver förnyas. 

4.2 Planeringsstart 

Planeringen påbörjades på våren 2011 utan något 

separat planeringsbeslut. 

4.3 Deltagande och växelverkan 

4.3.1 Intressenter 

Intressenter är kvarterets och kringliggande 

områdens markägare och invånare. På grund av 

områdets läge har planen också en stort betydelse 

för stadsborna i allmänhet. 

4.3.2 Anhängiggörande 

Om uppgörandet av planen annonserades i 

lokaltidningarna 11.9.2011. Intressenter har 

därtill per brev meddelats om planeringen. 

4.3.3 Deltagande och växelverkan 

Markägare, grannar och andra intressenter har 

informerats om planeringen med brev (med en 

bifogad planskiss) och beretts möjlighet att få 

information och byta åsikter genom att direkt 

besöka tekniska verket. 

4.3.4 Myndighetssamarbete 

Detaljplaneändringen har krävt 

varteen ja 5 kerrosta Kanavapuistikon varteen. 

Rakennus-korkeus Kanavapuistikolla on 

käytännössä 6, koska silloinen Rakennuslaki salli 

varsinaisten kerrosten lisäksi aina maanpäällisen 

kellari-kerroksen tai sekakerroksen, ellei 

asemakaava sellaista nimenomaan kiellä. 

Korttelin kokonaisrakennusoikeus on n. 7.500m2 

(HOP 3.750 + Irjala 3.750). 

Torilla (korttelin 3 itäosa) on kaksi rakennusalaa 

myyntipaviljonkeja varten. Paviljonkien 

yhteenlaskettu rakennusoikeus on noin 600 

neliömetriä. 

4 KAAVOITUKSEN VAIHEET 

4.1 Asemakaavan muutoksen tarve 

Kaavaa muutetaan maankäytön ja pysäköinnin 

tehostamiseksi kaupungin keskustassa. Nyt 

voimassa oleva asemakaava on myös monella 

tavalla vanhentunut ja uudistamisen tarpeessa. 

4.2 Suunnittelun aloittaminen 

Kaavan muutosta ryhdyttiin laatimaan keväällä 

2011, ilman erillistä kaavoituspäätöstä. 

4.3 Osallistuminen ja vuorovaikutus 

4.3.1 Osalliset 

Osallisia ovat korttelin ja ympäröivien alueiden 

maanomistajat ja asukkaat. Alueen sijainnin 

vuoksi on kaavalla myös suuri yleinen merkitys 

kaupunkilaisille. 

4.3.2 Vireille tulo 

Kaavan laadinnasta ilmoitettiin paikallislehdissä 

11.9.2011. Osallisille on lisäksi ilmoitettu 

kirjeitse suunnittelun käynnistymisestä. 

4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutus 

Maanomistajille, naapureille ja muille osallisille 

on tiedotettu suunnittelun käynnistymisestä 

kirjeitse (kaavaluonnos liitteenä) ja varattu 

mahdollisuus saada hankkeesta tietoa ja esittää 

mielipiteensä käymällä teknisessä virastossa. 

4.3.4 Viranomaisyhteistyö 

Kaavan muutos on edellyttänyt MRL 66§ 2mom. 

10

myndighetssamarbete i MBL 66§ 2mom.mening, 

eftersom det i planeområdet finns sådana fasta 

fornlämningar som avses i lagen om fornminnen 

och eftersom planeområdet utgör en del av de 

byggda kulturmiljöerna av riksintresse (RKY 

2009). Tät kontakt har hållits med den regionala 

ELY-centralen och Museiverket. 

Ett preliminärt förslag till ändring av detaljplan 

har varit framlagt till påseende 6.2. – 7.3.2012, 

och 23.10.2012 hölls myndighetsförhandlingar 

om de utlåtanden (5 st.) och anmärkningar (3 st.) 

som inkommit om planeförslaget. Planeområdet 

utvidgades för att garantera platser för 

infartsramper till den underjordiska 

parkeringsanläggningen och samtidigt 

reviderades programmet för deltagande och 

bedömning. 

RKY 2009-beskrivningen av de nationellt 

betydande kulturvärdena i Jakobstads historiska 

stadskärnas preciserades och berikades enligt 

direktiven i Miljöministeriets cirkulär 

23.12.2009 / YM3/533/2009 i samarbete med 

den regionala ELY-centralen och Museiverket. 

För resultatet av samarbetet omkring vilket 

förhandlingar fördes bl.a. 3.5.2013, se kapitel 

3.1.4.2. 

4.4 Detaljplanens målsättningar 

Avsikten är att ändra planen så att områdets 

framtida användning bättre motsvarar dagens 

behov och målsättningarna för framtiden. 

Målen för markanvändningen var: 

- genom att höja byggnadsrätten i kvarter nr 4 

möjliggöra byggandet av kombinerade affärs- 

och våningshus, 

- möjliggöra byggandet av en underjordisk 

parkeringsanläggning under torget, och 

det som dessutom ansågs vara ett kvalitativt mål: 

- få en enhetligare miljö runt torget och i övrigt 

främja formandet av tydligare och mera 

urbana stadsrum. 

Fastän HAB-tomten har bytt ägare under den tid 

det preliminära planförslaget har varit framlagd 

till påseende, har planens syfte inte ändrat. På 

den nya ägarens begäran ställdes dock under 

planeprocessen den viktigaste utgångspunkten 

för planändringen: 

- Att bevarande gågatan på Kanalesplanaden så 

solig som möjligt. 

tarkoittamia viranomaisneuvotteluita, koska 

kaava-alueella sijaitsee Muinaismuistolain 

tarkoittamia kiinteitä muinaismuistoja, ja koska 

kaava-alue on osa valtakunnallisesti merkittävää 

rakennettua kulttuuriympäristöä (RKY 2009). 

Tiivistä yhteydenpitoa on ollut alueellisen 

ympäristökeskuksen ja Museoviraston 

viranomaisten kanssa. 

Alustava kaavamuutosehdotus on ollut nähtävillä 

6.2 – 7.3.2012, ja 23.10.2012 pidettiin 

viranomaisneuvottelut kaavaehdotuksesta 

saaduista lausunnoista (5 kpl.) ja muistutuksista 

(3 kpl.) Kaava-aluetta laajennettiin maanalaisen 

pysäköinnin ajoramppien paikkojen 

varmistamiseksi, ja osallistumis- ja 

arviointisuunnitelma tarkistettiin samalla. 

RKY 2009-kuvaus Pietarsaaren historiallisen 

keskustan valtakunnallisesti merkittävistä 

kulttuuriarvoista täsmennettiin ja syvennettiin 

Ympäristöministeriön yleiskirjeessä 23.12.2009 / 

YM3/533/2009 annettujen ohjeiden mukaisesti 

yhteistyössä alueellisen ELY-keskuksen ja 

Museoviraston kanssa. Yhteistyön tuloksesta, 

jonka tiimoilta neuvoteltiin mm. 3.5.2013, katso 

luku 3.1.4.2. 

4.4 Asemakaavan tavoitteet 

Tarkoitus on muuttaa kaavaa niin, että alueen 

tuleva maankäyttö paremmin vastaisi nykypäivän 

tarpeita ja tulevaisuuden tavoitteita. 

Maankäytölliset tavoitteet olivat: 

- mahdollistaa liike- ja asuintalojen 

rakentamisen kortteliin 4, rakennusoikeutta 

korottamalla, ja 

- mahdollistaa maanalaisen pysäköintilaitoksen 

rakentaminen torin alle, 

jonka lisäksi katsottiin laadulliseksi tavoitteeksi: 

- mahdollistaa torialueen eheyttämistä ja 

muutenkin edistää selkeimpien ja 

urbaanisempien kaupunkitilojen 

muodostamista. 

Vaikka HOP-tontin omistaja vaihtui alustavan 

kaavaehdotuksen nähtävillä olon aikana, ei 

kaavoituksen tarkoitus muuttunut. Uuden 

omistajan vaatimuksesta kaavoitusprosessin 

kuluessa asetettiin kuitenkin kaavamuutoksen 

tärkeimmäksi lähtökohdaksi: 

- Kanavapuistikon kävelykadun säilyminen 

mahdollisimman aurinkoisena. 

11

4.5 Alternativen i detaljplanelösningen och 

deras konsekvenser 

Det första ändringsförslaget till detaljplanen 

fanns framlagt till påseende under tiden 6.2 – 

7.3.2012 och utlåtanden om ändringsförslaget 

begärdes in. Planeförslaget i fråga var 

preliminärt och redan i förväg var det tänkt att 

förslaget skulle vidareutvecklas och på nytt 

skickas ut på remiss och läggas fram till 

påseende. Tanken var att de utlåtanden och 

anmärkningar som fås in beträffande det 

preliminära planeförslaget skulle utnyttjas vid 

utarbetandet av det egentliga planeförslaget. 

Planeprojektet har betydande inverkan på 

stadsmiljön som är förknippad med betydande 

kulturhistoriska och arkeologiska värden. 

Det inkom 5 st. utlåtanden och 3 st. 

anmärkningar om det preliminära planeförslaget. 

Under den tid som planeförslaget var framlagt 

till påseende bytte HAB-fastigheten ägare. 

4.5.1 Beskrivning av de preliminära 

alternativen och gallring 

Ändringen av detaljplan har beretts utgående från 

det förslag som varit framlagt till påseende och 

den respons som inkommit om förslaget, 

alternativ (A). Tekniska nämnden lyfte genom 

omröstning (4–5) 4.6.2013 fram byggföretagets 

strukturmodell (B) för vidareutveckling. Båda 

alternativen innehåller samma byggnadsrätt och 

motsvarande användningssyfte. Den väsentliga 

skillnaden mellan alternativen är formgivningen 

och aspekter som gäller stadsbilden. 

Alternativ A har som sina viktigaste 

utgångspunkter tagit fasta på de mål som RKY 

uppställt och en traditionell stadsstruktur. Den 

viktigaste utgångspunkten för alternativ B är 

minimering av skuggningseffekten på gågatan 

och en ”modern” stadsuppfattning. 

För Irjala-tomtens del presenterades 4.6.2013 

också alternativ C enligt vilket alternativ A på 

begäran av dem skulle förverkligas på Irjalatomten. 

Detta alternativ förkastades av nämnden 

eftersom alternativet inte var helhetsbetonat. 

4.5 Asemakaavaratkaisun vaihtoehdot ja 

niiden vaikutukset 

Asemakaavan ensimmäinen muutosehdotus oli 

nähtäville 6.2 – 7.3.2012 välisen ajan, ja siitä 

pyydettiin lausunnot. Kyseinen kaavaehdotus oli 

luonteeltaan alustava ja jo etukäteen ajateltu 

edelleen kehitettäväksi ja uudelleen lausunnolle 

ja nähtäville pantavaksi. Ajatuksena oli, että 

alustavasta kaavaehdotuksesta saadut lausunnot 

ja huomautukset hyödynnettäisiin varsinaisen 

kaavaehdotuksen laatimisessa. Kaavahankkeella 

on merkittäviä vaikutuksia kaupunkiympäristölle 

johon liittyy merkittäviä kulttuurihistoriallisia ja 

arkeologisia arvoja. 

Alustavasta kaavaehdotuksesta saatiin lausuntoja 

5 kpl. ja muistutuksia 3 kpl. 

Kaavaehdotuksen nähtävillä olon aikana vaihtui 

HOP-kiinteistön omistaja. 

4.5.1 Alustavien vaihtoehtojen kuvaus ja 

karsinta 

Asemakaavamuutosta on valmisteltu nähtävillä 

olleen ehdotuksen ja siitä saadun palautteen 

pohjalta, vaihtoehto (A). Tekninen lautakunta 

nosti 4.6.2013 äänestyksellä (4-5) 

jatkokehitettäväksi rakennusliikkeen 

rakennemallin (B). Molemmat vaihtoehdot 

sisältävät saman rakennusoikeuden ja vastaavat 

käyttötarkoitukset. Oleellinen ero vaihtoehdoissa 

on massoittelu ja kaupunkikuvalliset seikat. 

Vaihtoehto A ottaa tärkeimmäksi 

lähtökohdakseen RKY:n asettamat tavoitteet ja 

perinteisen kaupunkirakenteen, vaihtoehto B 

ottaa tärkeimmäksi lähtökohdakseen 

varjovaikutuksen minimoinnin kävelykadulla ja 

”moderni” kaupunkikäsityksen. 

Irjalan tontin osalta esitettiin 4.6.2013 myös 

vaihtoehto C jossa Irjalan tontillaan olisi 

toteutettu vaihtoehto A heidän vaatimuksestaan. 

Tämän vaihtoehdon lautakunta hylkäsi 

kokonaisvaltaisuuden puutteen vuoksi. 

12

Alternativ A Vaihtoehto 

4.5.2 Klarläggande, bedömning och jämförelse 

av följdverkningarna av de alternativ som 

valts ut. 

I båda alternativen har parkeringsanläggningen 

fått en enhetlig lösning som möjliggör 

koncentrering av samhällsstrukturen i 

stadskärnan och skapar ramar för en livligare 

ekonomisk aktivitet. Det finns i praktiken inga 

skillnader mellan alternativen vad beträffar 

mängden byggnadsrätt eller användningssyfte. 

Båda har som mål att möjliggöra omfattande 

Alternativ B Vaihtoehto 

4.5.2 Valittujen vaihtoehtojen vaikutusten 

selvittäminen, arviointi ja vertailu 

Molemmissa vaihtoehdoissa pysäköintilaitos on 

ratkaistu yhdenmukaisesti ja se mahdollistaa 

yhdyskuntarakenteen tiivistämisen kaupungin 

keskustassa ja luo puitteita taloudellisen 

toimeliaisuuden vilkastumiseen. 

Rakennusoikeuden määrässä tai 

käyttötarkoituksessa vaihtoehtojen kesken ei 

käytännössä ole eroavaisuuksia. Molemmissa on 

13

ostads- och affärsbyggande. 

Den väsentliga skillnaden mellan alternativen är 

placeringen av den höga byggnaden, kvarterets 

formgivning: 

I alternativ A bevaras den grundläggande 

lösningen enligt gällande detaljplan genom att 

byggnadsrätten anvisas till kvarterets kanter så 

att den höga massan, som enbart är lite större, 

placeras helt enligt gällande detaljplan och också 

enligt det tidigare detaljplaneförslaget som varit 

till påseende. Den låga byggnadsmassa som 

kvarstår intill torget förenhetligar den byggda 

kulturhistoriska miljön och lösningen främjar 

förverkligandet av de riksomfattande målen för 

områdesanvändning. (se punkt 3.1.4.2.) 

Planläggaren har dragit samma slutsats som 

professor Otto Meurman gjorde över 50 år 

tidigare då han undersökte på vilket sätt 

markanvändningen i HAB-Irjala-kvarteret 

avsevärt kunde effektiveras så att nybyggnad 

skulle komplettera den redan existerande byggda 

miljön utan att riskera de kulturhistoriska 

värdena i Jakobstads stadskärna. Det som är nytt 

i planförslag A som preciserats av planläggaren 

är närmast den utökade byggnadsrätten och 

möjligheten att bygga en underjordisk 

parkeringsanläggning. 

I alternativ A har skuggningseffekten minskats 

genom att de översta våningarna flyttats inåt så 

att situationen i princip motsvarar situationen i 

gällande detaljplan. 

Analyser av skuggningen har gjorts för 

alternativen och skuggningens betydelse för 

helhetslösningen har bedömts relativt liten. 


tavoitteena mahdollistaa huomattava asuin- ja 

liikerakentaminen. 

Vaihtoehtojen oleellinen ero muodostuu korkean 

rakennuksen sijoittelusta, korttelin 

massoittelusta: 

Vaihtoehto A säilyttää voimassaolevan 

asemakaavan perusratkaisun osoittamalla 

rakennusoikeuden korttelin reunoille ja 

sijoittamalla korkean massan vain hieman 

suurempana voimassa olevan asemakaavan ja 

aikaisemmin nähtävillä olleen alustavan 

kaavamuutosehdotuksen mukaisesti. Torin 

reunustalle jäävä matala rakennusmassa eheyttää 

kulttuurihistoriallista rakennettua ympäristöä ja 

ratkaisu edistää valtakunnallisten alueiden 

käyttötarkoituksen toteutumista. (katso kohta 

3.1.4.2.) Kaavoittaja on tullut samaan 

johtopäätökseen kuin professori Otto Meurman 

yli 50 vuotta aikaisemmin, tutkiessaan millä 

tavalla HOP-Irjalan korttelin maankäyttö 

voitaisiin huomattavasti tehostaa niin, että 

uudisrakennukset täydentäisivät olemassa olevaa 

rakennettua ympäristöä, eivätkä Pietarsaaren 

keskustan kulttuurihistorialliset arvot vaarantuisi. 

Uutta kaavasuunnittelijan täsmennetyssä 

kaavaehdotus A on lähinnä 

rakennusoikeuden lisäys ja mahdollisuus 

rakentaa maanalainen pysäköintilaitos. 

Vaihtoehdossa A on varjostusvaikutusta 

vähennetty tekemällä ylimmät kerrokset sisään 

vedettyinä niin, että tilanne vastaa periaatteessa 

voimassa olevan asemakaavan tilannetta. 

Vaihtoehdoista on laadittu varjostusanalyysejä ja 

arvioitu varjostuksen merkitys 

kokonaisratkaisussa suhteellisen vähäiseksi. 


14


Det viktigaste målet för alternativ B är en så liten 

skuggningseffekt på Kanalesplanadens gågata 

som möjligt. Avvikande från gällande detaljplan 

och det förslag till ändring av detaljplan som 

varit framlagt till påseende har den höga 

byggnadsmassan placerats cirka 7 meter från 

torget så att skuggningseffekten på gågatan under 

högsommaren inte skulle ändras jämfört med 

situationen för närvarande med nuvarande 

byggnader. 

Det nya förslaget till ändring av detaljplanen kan 

riskera den byggda kulturhistoriska miljöns 

värden och de riksomfattande målen för 

områdesanvändning. En negativ tolkning skulle 

orsaka försening av projektet och skada för 

projektentreprenören och vidare för staden. 


Vaihtoehto B asettaa tärkeimmäksi tavoitteeksi 

mahdollisimman vähäisen varjostusvaikutuksen 

Kanaalipuistikolle, kävelykadulle. 

Voimassaolevasta asemakaavasta ja nähtävillä 

olleesta asemakaavan muutosehdotuksesta 

poiketen korkea rakennusmassa on sijoitettu n. 7 

m etäisyydelle torista niin, että keskikesän 

varjostusvaikutus kävelykadulle ei muuttuisi 

verrattuna tämänhetkiseen toteutuneeseen 

rakentamiseen. 

Uusi kaavamuutosehdotus saattaa vaarantaa 

rakennetun kulttuurihistoriallisen ympäristö 

arvoja ja valtakunnallisten alueiden käytön 

tavoitteet. Kielteinen tulkinta aiheuttaisi hankeen 

viivästymisen ja vahinkoa hankemiehelle ja 

edelleen kaupungille. 

15

Störst betydelsen för Jakobstads torg och dess 

kulturhistoriska värden har den höga 

byggnadsmassan och placeringen av den. 


5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 

5.1 Planens struktur 

Genom planen möjliggörs byggandet av en 

parkeringsanläggning under salutorget, samtidigt 

som byggnadsrätten för det s.k. HAB-Irjalakvarteret 

höjs med ca 4.412 m 2 . 

Den höga delen av HAB-Irjala-kvarteret som 

inrymmer bostäder flyttas från Kanalesplanaden 

närmare torget. 

Ett helt nytt element är torgbyggnaden på torgets 

västra del. 

5.1.1 Dimensionering 

Planeområdets areal är ca 2,1 hektar, varav ca 

0,63 ha är kvartersområden och ca 1,5 ha torg- 

och gatuområden. 

Den totala byggnadsrätten blir ca 15.413m 2 

våningsyta. 

I den underjordiska parkeringsanläggningen kan 

placeras ca 230-400 parkeringsplatser. 

5.2 Uppnående av målen som gäller miljöns 

kvalitet 

Huvudmålen – mera parkeringsplatser och en 

effektivare användning av ett centralt område - 

uppnås bäst på ett sätt som förenhetligar den 

kulturhistoriska byggda miljön och främjar 

bevarandet av den. 

Genom att styra byggandet relativt detaljerat, 

strävar man till att passa in nybyggnaderna i 

stadsbilden. 

Suurin merkitys Pietarsaaren torille ja sen 

kulttuurihistoriallisille arvoille on korkealla 

rakennusmassalla ja sen sijoittamisella. 


5 ASEMAKAAVAN KUVAUS 

5.1 Kaavan rakenne 

Kaavassa mahdollistetaan pysäköintilaitoksen 

rakentaminen Kauppatorin alle, samalla kun ns. 

HOP-Irjala-korttelin rakennusoikeutta lisätään 

noin 4.412 m2. 

HOP-Irjalan korttelin asuintiloja sisältävä korkea 

osa siirtyy Kanavapuistikon varrelta lähelle torin 

laitaa. 

Uusi elementti on torin länsiosaan tuleva 

torirakennus. 

5.1.1 Mitoitus 

Kaava-alueen pinta-ala on n. 2,1 hehtaaria, josta 

n. 0,63 ha on korttelialuetta ja noin 1,5 ha tori- ja 

katualueita. 

Kokonaisrakennusoikeudeksi tulee n. 15.413m2 

kerrosalaa. 

Maanalaiseen pysäköintilaitokseen voidaan 

sijoittaa n. 230-400 pysäköintipaikkaa. 

5.2 Ympäristön laatutavoitteiden 

toteutuminen 

Päätavoitteet – lisää autopaikkoja ja keskeisen 

alueen tehokkaampi maankäyttö – toteutuvat 

parhaimmillaan tavalla, joka eheyttää 

rakennettua kulttuurihistoriallista ympäristöä ja 

edistää sen säilymistä. Ohjaamalla rakentamista 

verrattain yksityiskohtaisesti, pyritään 

uudisrakennukset sopeutumaan kaupunkikuvaan. 

16

5.3 Områdesreserveringar 

Planen omfattar följande områdesreserveringar: 

5.3.1 Kvartersområden 

Kvartersområde för centrumfunktioner (C): 

Kvartersområdet omfattar HAB-Irjala-kvarteret. 

I kvarteret får byggas affärs- och 

kontorsutrymmen samt bostäder. Byggnadsrätten 

bestäms per tomt (2 tomter) så, att den f.d. HABtomtens 

byggnadsrätt blir 6.750m2 m 2 och 

Irjala-tomtens 6.100 m 2 för nybyggnader och 230 

m 2 för ett skyddat hus. Hela kvarterets totala 

byggnadsrätt blir således 12.330 m 2 , vilket 

motsvarar exploateringen e=3,05. 

Under f.d. HAB-tomten kan byggas en 

parkeringskällare. I byggnadens källare kan på 

torgsidan placeras affärsutrymmen, som räknas 

med i våningsytan. 

Våningsantalet är vid korsningen av 

Kanalesplanaden och Storgatan högst två 

våningar, längs Kanalesplanaden högst två, längs 

med Otto Malmsgatan tre och i torghörnet två 

våningar. I de två nedersta våningarna får inte 

placeras bostäder. 

Parkeringsnormen är 1 bilplats / 70 m 2 

våningsyta. Bilplatserna får anläggas utanför 

tomten, ifall de placeras i torgparkeringen. 

Bilplatserna kan även helt eller delvis placeras på 

tomten, i en underjordisk parkeringskällare. 

Det gamla bostadshuset i Irjala-kvarteret 

skyddas. Dess byggnadsrätt är 230 m 2 . 

Enligt planen skall nybyggnadernas huvudsakliga 

fasadmaterial vara rappning. 

Gatufasadens högsta höjdläge mot 

Kanalesplanaden får vara högst +28,8 och mot 

korsningen Kanalesplanaden/Storgatan +13,0. 

Kvartersområdet med allmänna byggnader (Y: 

Kvartersområdet omfattar rådhusets tomt med sin 

parkaktiga gårdsplan. Planförslaget anger 

rådhuset som en skyddad byggnad. 

5.3.3 Gatuområden, torget 

Gatuområdenas areal är ca 1,08 hektar och . 

torgområdets areal är ca 0,46 hektar. 

Under gatorna Köpmansgatan, Rådhusgatan och 

Storgatan samt under torget kan placeras 

underjordisk parkering. För anläggningen 

5.3 Aluevaraukset 

Kaava käsittää seuraavat aluevaraukset: 

5.3.1 Korttelialueet 

Keskustatoimintojen korttelialue (C): 

Korttelialue käsittää HOP-Irjala-korttelin. 

Kortteliin saa rakentaa liike- ja toimistotiloja ja 

asuntoja. Rakennusoikeus määrätään tonteittain 

(2 tonttia) niin, että entisen HOP-tontin 

rakennusoikeus on 6.750m2 ja Irjalan tontin 

rakennusoikeus 6.100m2 uusia rakennuksia ja 

230 m2 suojeltua rakennusta varten. Koko 

korttelin kokonaisrakennusoikeus on näin 

12.330m2, mikä vastaa tehokkuutta e=3.05. 

ntisen HOP-tontin alle saa rakentaa 

pysäköintikellarin. Rakennuksen kellariin saa 

torin puolelle sijoittaa liiketiloja, jotka lasketaan 

kerrosalaan. 

Kanavapuistikon ja Isokadun kulmauksessa on 

kerrosluku korkeintaan kaksi kerrosta, 

Kanavapuistikon varrella korkeintaan kaksi, Otto 

Malminkatua pitkin kolme ja torin kulmassa 

kaksi kerrosta. Kahteen alimpaan kerrokseen ei 

saa sijoittaa asuntoja. 

Autopaikkanormina on 1 autopaikka / 70m2 

kerrosalaa. Autopaikkoja voidaan sijoittaa tontin 

ulkopuolelle, jos ne sijoitetaan toriparkkiin. 

Autopaikat voidaan myös sijoittaa kokonaan tai 

osittain tontille, pysäköintikellariin. 

Irjalan tontin vanha asuinrakennus suojellaan. 

Sen rakennusoikeus on 230m2. 

Kaavan mukaan tulee uudisrakennusten 

pääasiallisena julkisivumateriaalina olla rappaus. 

Katujulkisivun korkeusasema saa 

Kanavapuistikon puolella olla enintään +28,8 ja 

Kanavapuistikon/Isonkadun risteyksessä +13,0. 

Yleisten rakennusten korttelialue (Y: 

Korttelialue käsittää raatihuoneen tontti 

puistomaisine piha-alueineen. Kaavaehdotus 

osoittaa raatihuoneen suojeltavaksi 

rakennukseksi. 

5.3.3 Katualueet, tori 

Katuala on noin 1,08 hehtaaria, torialueen ala on 

noin 0,46 ha. 

Kauppiaankadun, Raatihuoneenkadun ja 

Isokadun sekä torin alle saa sijoittaa maanalaista 

pysäköintiä. Laitokselle ei varata korttelialuetta, 

17

eserveras inte ett kvartersområde, men den kan 

enligt planen byggas som en underjordisk 

anläggning under torg- och gatuområden, där 

man tillåter högst två underjordiska 

parkeringsvåningar. Parkeringsanläggningens 

sammanlagda areal är ca 8.300 m 2 . Antalet 

bilplatser blir ca 230-400. Av bilplatserna får 

högst 50 % reserveras för parkeringsbehovet i 

kringliggande kvarteren. 

På den västra delen av torgområdet, ” framför 

”Ehrs höghet”, får det enligt detaljplanen byggas 

en högst två våningar hög torgbyggnad. I 

byggnaden får det placeras affärslokaler, den 

döljer parkeringens infartsramp och förenhetligar 

stadsbilden. Torgbyggnadens byggnadsrätt är 1 

000 m 2 våningsyta. Mellan torgbyggnaden och 

kvarteret väster om det nuvarande torget bildas 

en ”gränd”, genom vilken infarten till panläggningen 

kan nås. 

Markytans höjdläge bestäms på områdets 

torgsida till +5,95, varvid torgets form bevaras. 

5 5.4 Planens konsekvenser 

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön 

Området är redan bebyggt, men det planenliga 

byggandet kommer i varje fall att ändra miljön 

ganska väsentligt. 

Den detaljplan som varit i kraft sedan 1961 

skulle om den hade förverkligats ändrat miljön 

på planeområdet avsevärt. Byggnadshöjden i 

Irjala-HAB-kvarteret intill Kanalesplanaden 

skulle ha blivit 6 våningar (källarvåningen + 5 

egentliga våningar), då det högsta huset i 

kvarteret (Irjala) nu har tre våningar. 

Byggnadshöjden kring torget skulle förblivit två 

våningar men de försäljningspaviljonger som 

detaljplanen tillåter skulle ha avgränsat 

torgmiljön till en tydligare torgplats. 

Tekniska nämnden valde vid sitt sammanträde 

4.6.2013 med rösterna 4–5 alternativ B som 

utgångspunkt för fortsatt beredning av 

detaljplaneändringen. Den andra privata 

fastighetsägaren på planeområdet (tomt 12) 

motsätter sig detta alternativ. Den nya lösningen 

grundar sig på att betydelsen av en solig gågata 

sätts framom den byggda miljöns kulturhistoriska 

värden. 

mutta se voidaan kaavan mukaan rakentaa 

maanalaisena laitoksena tori- ja katualueiden 

alle, jossa sallitaan korkeintaan kaksi maanalaista 

pysäköintikerrosta. Pysäköintilaitoksen 

yhteenlaskettu tila on noin 8.300 m2. 

Autopaikkoja tulee noin 230-400 kpl. 

Autopaikoista saa korkeintaan 50% varata 

lähiympäristön kortteleiden pysäköintitarvetta 

varten. 

Läntiselle torialueelle, ”Ehrs höghetin” edustalle, 

saa kaavan mukaan rakentaa korkeintaan kaksi 

kerrosta korkean torirakennuksen. Rakennukseen 

saa sijoittaa liiketiloja, se kätkee toripaikoituksen 

ajorampin, ja eheyttää kaupunkikuvaa. 

Torirakennuksen rakennusoikeus on 1.000m2 

kerrosalaa. Torirakennuksen ja nykyisen torin 

länsipuolisen korttelin väliin muodostuu ”kuja”, 

jonka kautta pääsee p-laitoksen sisäänajolle. 

Maanpinnan korkeudeksi torin puolella 

määrätään +5,95m, jolloin torin muoto säilyy. 

5.4 Kaavan vaikutukset 

5.4.1 Vaikutukset rakennettuun ympäristöön 

Alue on jo rakennettu, mutta kaavan mukainen 

rakentaminen tulee joka tapauksessa muuttamaan 

ympäristöä melko oleellisesti. 

Vuodelta 1961 voimassa ollut asemakaava olisi 

toteutuessa muuttanut kaava-alueen ympäristöä 

merkittävästi. Irjala-HOP-korttelin 

rakennuskorkeus olisi Kanavapuistikon varrella 

noussut 6-kerroksiseksi (kellarikerros + 5 

varsinaista kerrosta), kun korttelin nyt korkein 

talo (Irjala) on kolmikerroksinen. 

Toriympäristön rakennuskorkeus taas olisi 

pysynyt kaksikerroksisena, mutta kaavan 

sallimat myyntipaviljongit olisivat rajanneet 

toriympäristön selkeämmäksi toriaukioksi. 

Tekninen lautakunta valitsi 4.6.2013 

kokouksessa esillä olleista vaihtoehdoista äänin 

4-5 vaihtoehdon B kaavamuutoksen 

jatkovalmistelun lähtökohdaksi. Toinen kaavaalueen 

yksityinen kiinteistönomistaja (tontti 12) 

vastustaa tätä vaihtoehtoa. Uusi ratkaisu 

perustuu aurinkoisen kävelykadun merkityksen 

asettamiseen rakennetun ympäristön 

kulttuurihistoriallisten arvojen edelle. 

18

Planeändringens inverkan på den byggda miljön 

är: 

1: Den höga del som planerats till HAB-Irjalakvarteret 

flyttas från den sida som finns intill 

Kanalesplanaden närmare torget. Soligheten för 

det gaturum som omvandlats till gågata lider då 

mindre av byggandet men möjligheten att 

utveckla gaturummet och göra det mera stadslikt 

förblir outnyttjad. Den moderna höga 

byggnadsmassan flyttas dessutom mitt bland det 

historiska byggnadsbeståndet intill torget vilket 

kan riskera de kulturhistoriska värden som 

klassificerats av riksintresse (RKY 2009). 

2. En annan betydande konsekvens är en 

förändring av torgrummet, då planen tillåter 

byggandet av en två våningar hög torgbyggnad 

på torgets västra del. Denna tanke är inte helt ny; 

den har figurerat i olika planer sedan ungefär 

hundra år tillbaka och den gällande detaljplanen 

tillåter två affärspaviljonger på torget. 

Enligt planläggaren är denna ändring positiv; 

torget fungerar bättre som en öppen plats, och 

stadsbilden helas. 

3. Den tredje stora ändringen är byggandet av en 

underjordisk parkeringsanläggning under torget. 

Detta har diskuterats i mer än 20 år. En 

parkeringsanläggning – antingen under torget 

eller på ett annat centralt ställe - är en nödvändig 

förutsättning för att kunna utveckla den absoluta 

stadskärnan som ett mer eller mindre bilfritt 

centrumområde. 

5.5 Störande faktorer i miljön 

På planeområdet finns inga störande faktorer, 

och denna ändring kommer inte heller att 

förorsaka sådana. 

5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser 

I planen används traditionella planbeteckningar. 

Specialbestämmelser har använts för att reglera 

- byggnadssättet, 

- hanteringen av dagvatten, 

- användningen av 

parkeringsanläggningen, samt 

- byggnadsskydd och ur stadsarkeologiska 

orsaker. 

Kaavamuutoksen vaikutukset rakennettuun 

ympäristöön ovat: 

1: HOP-Irjalan-kortteliin kaavailtu korkea osa 

siirtyy pois Kanavapuistikon varrelta lähelle 

toria. Kävelykaduksi muutetun katutilan 

aurinkoisuus kärsii tällöin rakentamisesta 

vähemmän, mutta mahdollisuus katutilan 

kaupunkimaisemmaksi kehittämiseen jää 

hyödyntämättä. Nykyaikainen korkea 

rakennusmassa siirtyy lisäksi torin varrella 

sijaitsevan historiallisen rakennuskannan sekaan, 

mikä saattaa vaarantaa valtakunnallisesti 

merkittäviksi luokiteltuja kulttuurihistoriallisia 

arvoja (RKY 2009). 

2. Toinen merkittävä vaikutus on torin muutos 

tilana, kun kaava sallii kaksikerroksisen 

torirakennuksen rakentamisen torin länsiosalle. 

Tämä ajatus ei kuitenkaan ole aivan uusi; 

erilaisissa suunnitelmissa se on ollut jo melkein 

sata vuotta, ja voimassaoleva asemakaava sallii 

kahden myyntipaviljongin rakentamisen torille. 

Kaavanlaatijan mielestä muutos on myönteinen; 

tori toimii paremmin aukiona ja kaupunkikuva 

eheytyy. 

3. Kolmas suuri muutos on maanalaisen 

pysäköintilaitoksen rakentaminen torin alle. 

Tästä on keskusteltu jo yli 20 vuotta. 

Pysäköintilaitoksen rakentaminen – joko torin 

alle tai muuhun keskeiseen paikkaan – on 

välttämätön edellytys ydinkeskustan 

kehittämiseksi enemmän tai vähemmän 

autottomaksi keskusta-alueeksi. 

5.5 Ympäristöä häiritsevät tekijät 

Kaava-alueella ei ole nyt ympäristöä häiritseviä 

tekijöitä, eikä tämä kaavamuutoskaan sellaisia 

aiheuta. 

5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset 

Kaavassa käytetään tavanomaisia 

kaavamerkintöjä. Erityismääräyksillä ohjataan 

- rakennustapaa, 

- hulevesien käsittelyä, 

- pysäköintilaitoksen käyttöä, sekä 

- rakennussuojelua ja kaupunkiarkeologisia 

syistä. 

19

6 GENOMFÖRANDET AV PLANEN 

6.1 Planer som styr och åskådliggör 

genomförandet 

Planförfattarens vision presenteras i 

illustrationerna. 

6.2 Genomförande och tidsplanering 

Någon tidsplan för genomförandet finns inte. 

6.3 Uppföljning 

Särskild uppföljning behövs inte. 

6 KAAVAN TOTEUTTAMINEN 

6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat 

suunnitelmat 

Kaavanlaatijan näkemys on esitetty 

havainnekuvissa. 

6.2 Toteutus ja sen ajoitus 

Toteutuksen aikataulua ei ole. 

6.3 Seuranta 

Erityisen seurannan tarvetta ei ole. 

STADEN JAKOBSTADS CENTRAL FÖR TEKNISKA TJÄNSTER 

PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN 

PIETARSAAREN KAUPUNGIN TEKNINEN PALVELUKESKUS 

KAAVOITUSOSASTO 

Jakobstad/Pietarsaari 13.06.2013 

Pekka Elomaa, Stadsplanearkitekt / asemakaava-arkkitehti 

20

UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT 

1 Räddningsdirektörens utlåtande 

Pelastusjohtajan lausunto 

2 Hälsoinspektionsbyrås utlåtande 

Terveysvalvontatoimiston lausunto 

3 Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande 

Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 

4 Kulturnämndens utlåtande 

Kulttuurilautakunnan lausunto 

5 Tekniska nämndens utlåtande 

Teknisen lautakunnan lausunto 

6 Museiverkets utlåtande 

Museoviraston lausunto 

7 Södra Österbottens ELY-centrals utlåtende 

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen lausunto 

8 Framlagt till påseende 

Asetettu nähtäville 

9 Godkänd av stadsfullmäktige 

Hyväksytty kaupunginvaltuustossa 

21

Bilaga till detaljplanebeskrivningen 

Blankett för uppföljning av detaljplanen 

Basuppgifter och sammandrag 

Kommun 598 Jakobstad Datum för ifyllning 12.06.2013 

Planens namn 

1 CENTRUM kvarter 3(del) och 4 samt torg- och gatuområden;2 CENTRUM torg- och 

gatuområden; 3 CENTRUM gatuområde 

Datum för godkännande Förslagsdatum 

Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör. 11.09.2011 

Godkänd enligt paragraf 

Genererad plankod 

Kommunens plankod 

Planområdets areal [ha] 2,1686 Ny detaljplaneareal [ha] 

Areal för underjordiska 

utrymmen [ha] 

1,7964 Detaljplaneändringens areal [ha] 2,1886 

Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] 

Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand 

Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand 

Områdesreserveringar Areal 

[ha] 

Areal 

[%] 

Våningsyta 

[m²vy] 

Exploateringstal 

[e] 

Ändring i 

areal [ha +/-] 

Ändring i 

våningsyta 

[m²vy +/-] 

Sammanlagt 2,1686 100,0 15413 0,71 0,0000 4760 

A sammanlagt 

P sammanlagt 

-0,4037 -8438 

Y sammanlagt 0,2236 10,3 1563 0,70 0,0000 0 

C sammanlagt 

K sammanlagt 

T sammanlagt 

V sammanlagt 

R sammanlagt 

0,4037 18,6 12850 3,18 0,4037 12850 

L sammanlagt 

E sammanlagt 

S sammanlagt 

M sammanlagt 

W sammanlagt 

1,5413 71,1 1000 0,06 0,0000 348 

Underjordiska 

utrymmen 

Areal 

[ha] 

Areal 

[%] 

Våningsyta 

[m²vy] 

Ändring i areal 

[ha +/-] 

Sammanlagt 1,7964 82,8 1,7964 

Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader 

Byggnadsskydd 

[antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] 

Sammanlagt 2 1724 2 1724 

Sivu 1/2 

Ändring i våningsyta 

[m²vy +/-] 

https://tyvi.elma.fi/ec/katse?session=130612154951341581&state=bigview_receive&m... 

12.6.2013

Bilaga till detaljplanebeskrivningen 

Underbeteckningar 

Områdesreserveringar Areal 

[ha] 

Areal 

[%] 

Våningsyta 

[m²vy] 

Exploateringstal 

[e] 

Ändring i 

areal [ha +/-] 

Ändring i 

våningsyta 

[m²vy +/-] 

Sammanlagt 2,1686 100,0 15413 0,71 0,0000 4760 

A sammanlagt -0,4037 -8438 

AL 

P sammanlagt 

-0,4037 -8438 

Y sammanlagt 0,2236 10,3 1563 0,70 0,0000 0 

Y 0,2236 100,0 1563 0,70 0,0000 0 

C sammanlagt 0,4037 18,6 12850 3,18 0,4037 12850 

C 

K sammanlagt 

T sammanlagt 

V sammanlagt 

R sammanlagt 

0,4037 100,0 12850 3,18 0,4037 12850 

L sammanlagt 1,5413 71,1 1000 0,06 0,0000 348 

L -1,5413 

Gator 1,0788 70,0 1,0788 

Öppen pl./torg 

E sammanlagt 

S sammanlagt 

M sammanlagt 

W sammanlagt 

0,4625 30,0 1000 0,22 0,4625 348 

Underjordiska 

utrymmen 

Areal 

[ha] 

Areal 

[%] 

Våningsyta 

[m²vy] 

Ändring i areal 

[ha +/-] 

Sammanlagt 1,7964 82,8 1,7964 

ma-LPY 1,7964 100,0 1,7964 

Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader 

Byggnadsskydd 

[antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] 

Sammanlagt 2 1724 2 1724 

Detaljplan 2 1724 2 1724 

Sivu 2/2 

Ändring i våningsyta 

[m²vy +/-] 


12.6.2013

Asemakaavan selostuksen liitelomake 

Asemakaavan seurantalomake 

Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto 

Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm 12.06.2013 

Kaavan nimi 

1 KESKUSTA korttelit 3(osa) ja 4 sekä tori- ja katualueet;2 KESKUSTA tori- ja 

katulalueet; 3 KESKUSTA katualueet 

Hyväksymispvm Ehdotuspvm 

Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm 11.09.2011 

Hyväksymispykälä 

Generoitu kaavatunnus 

Kunnan kaavatunnus 

Kaava-alueen pinta-ala [ha] 2,1686 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 

Maanalaisten tilojen pintaala 

[ha] 

1,7964 Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 2,1886 

Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] 

Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset 

Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset 

Aluevaraukset Pinta-ala 

[ha] 

Pinta-ala 

[%] 

Kerrosala [km²] 

Tehokkuus 

[e] 

Pinta-alan muut. 

[ha +/-] 

Kerrosalan muut. [km² 

+/-] 

Yhteensä 2,1686 100,0 15413 0,71 0,0000 4760 

A yhteensä 

P yhteensä 

-0,4037 -8438 

Y yhteensä 0,2236 10,3 1563 0,70 0,0000 0 

C yhteensä 

K yhteensä 

T yhteensä 

V yhteensä 

R yhteensä 

0,4037 18,6 12850 3,18 0,4037 12850 

L yhteensä 

E yhteensä 

S yhteensä 

M yhteensä 

W yhteensä 

1,5413 71,1 1000 0,06 0,0000 348 

Maanalaiset 

tilat 

Pinta-ala 

[ha] 

Pinta-ala 

[%] 



[ha +/-] 

Yhteensä 1,7964 82,8 1,7964 

Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos 

Rakennussuojelu 

[lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] 

Yhteensä 2 1724 2 1724 

Sivu 1/2 


+/-] 


12.6.2013

Asemakaavan selostuksen liitelomake 

Alamerkinnät 

Aluevaraukset Pinta-ala 

[ha] 

Pinta-ala 

[%] 


Tehokkuus 

[e] 


[ha +/-] 


+/-] 

Yhteensä 2,1686 100,0 15413 0,71 0,0000 4760 

A yhteensä -0,4037 -8438 

AL 

P yhteensä 

-0,4037 -8438 

Y yhteensä 0,2236 10,3 1563 0,70 0,0000 0 

Y 0,2236 100,0 1563 0,70 0,0000 0 

C yhteensä 0,4037 18,6 12850 3,18 0,4037 12850 

C 

K yhteensä 

T yhteensä 

V yhteensä 

R yhteensä 

0,4037 100,0 12850 3,18 0,4037 12850 

L yhteensä 1,5413 71,1 1000 0,06 0,0000 348 

L -1,5413 

Kadut 1,0788 70,0 1,0788 

Katuauk./torit 

E yhteensä 

S yhteensä 

M yhteensä 

W yhteensä 

0,4625 30,0 1000 0,22 0,4625 348 

Maanalaiset 

tilat 

Pinta-ala 

[ha] 

Pinta-ala 

[%] 



[ha +/-] 

Yhteensä 1,7964 82,8 1,7964 

ma-LPY 1,7964 100,0 1,7964 

Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos 

Rakennussuojelu 

[lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] 

Yhteensä 2 1724 2 1724 

Asemakaava 2 1724 2 1724 

Sivu 2/2 


+/-] 


12.6.2013

L 

3 

2 

1 29 

34 

Permovägen 

Östra Ringvägen 

2 

Birgersv. 

Smedjeg. Pajakatu 

Fabriksgatan Tehtaankatu 

1d 

JEV/PEL 

Dagh. 

Päiväk. 

Hotel 

Bibl. 

Kirj. 

11 

Choraeusg. 

JNT 

2 

Kanava- 

Apot. 

1 

espl. 

Visasbacken 

P 

23 

2 

nal- 

Otto Malmsg. 

P 

12 

ägen 

Asemapui. 

11 

Jakobsgatan 

Victo r Schaumansespl. 

1 

4 

95 

8 

9 

Stockgr. 

v. T 

Teollisuustie 

18 

Ristisuonraitti 

2 

7 

27 

51 

50 

33 

32 

Nuottalahden k . 

15 

14 

Sofianlaaksonkatu 

41 

40 

Tsasounast. 

Tändst.v. 

Vanhanhamina nt ie 

2 

8 

Smörgrundet 

41 

14 

12 

11 

10 

Östandalsvägen 

16 

21 

22 

1 

1 

2 

28 

skv. 

6 

Tallmog. Mäntykankaank. 

31 

30 

35 

1 

2 

Laivurin- 

Campus 

Allegro 

8 

10 

5 

1 

2 

10 

4 

3 

29 

Idmaninkatu 

Eko-p 

10 

Vänr. Stålink. 

1 

2 

Korsm.gr. 

MHSO / MTHA 

Itänummi 

3 

14 

2 

7 

19 

creutzg. 

Döbelnink. 

12 

9 

18 

2 

3 

8 

Mariankatu 

gatan 

die- 

Gar- 

Dagh. 

Päiväk. 

De La 

15 

22 

25 

26 

SKATA 

Luotsi- 

Hämeen- 

Pohjoisnummi 

32 

22 

Lotsgatan 

Eko-p 

Mini- 

golf 

3 

2 

33 

11 

12 

Ankarvägen 

Beckbruksv. 

9 

7 

Näkinkuja 

6 

37 

7 

Puosuntie 

22 

42 

Skutnäs 

Spelmansvägen 

Bark 

29 

10 

29b 

sorintie 

Adv.kyr 

3 

14 

13 

18 

Fänrik Stålsg. 

44 

20 

Järnvägsgatan 

48 

51 

2 

Jakobsgatan 

34 

35 

35 

7 

31 

15 

Kvastb.stråk. Luutav.raitti 

21 

5 

Mormon 

kyrka 

Motionstig 

Kuntopolku 

Köysikuja 

Stadsh. 

Kaup.talo 

20 

3 

1 

Block- 

Rauh. 

Nål makarf. 

Satamak. 

2 

Segelsundsg. Pursisal.k. 

Pursisalmi 

P:saaren lukio 

Bapt. 

kyrka 3 

15 

Kirkkokatu 

Alholmsg. 

Storgatan 

18 

6 

Perämiehenk. 

116 

17 

Sib. 

18 

Styrmansg. 

Herrholmsg. 

3 

24 

Bodholmsg 

Pinnonäsinkatu 

Oikotie 

9 

Skutnäsinkatu 

21 

Ka- 

29 

24 

10 

Genväg en 

29 

31 

11 

8 

Fordellsg 

11 

12 

Västanpå 

väg. 

7 

Dal 

14 

11 

Eko-p 

Aurinko 

Vestersundsgatan Vestersundinkatu 

Johannes- 

kapellet 

2 

7 

2 

24 

67 

29 

9 

20 

16 

Båtsmansv. 

Vestanl.g. 

Länsik.t. 

15 

2 

Pentzininkatu 

10-4 

51 

9-7 

4 

3 

Tiaineng. 

7 

18 

Odlingslotter 

Viljelypalstat 

74 

Eko-p 

3 

9 

11 

6 

1 

Korsgr.- 

skvären 

6 

1 

53 

52 

29 

Kaarilahti 

Hotel 

Andersinsv. 

Fotbollspl. 

Jalkapallok. 

Gästhamn 

Vierassatama 

9 

12 

Tukkik. 

15 

7494 

30 

25 

8 

39 

Missnev. 

36 

16 

17 

42 

40 

Kråkholmantie 

38 

1 

2 

23 

20 

Sofiedahlsg. 

Tjasovna 

2 

3 

P 

Alholminkatu 

Kittholmen 

91 

86 

Östanfjärdsv 

Eko-p 

Gam la Hamnvägen 

31 

Vattungen 

Fiskarevägen 

5 

11 

Nätbindarev. 

79 

2 

Jacob´s 

Kinderg. 

12 

Ebba Brahe espl. 

Rantatie 

33 

Skansv. 

36 

Briggv. 

Skutkullvägen 

2 

1 43 

Kat. 

kap. 

56 

Vestanlidvägen 

Skutnäsgatan 

127 

Permosv 

31 

30 

17 

Kolpintie 

1 

4 

21 

5 

Roosg. 

Lagmans 

skola 

2 

Hell. 

kirkko 

2 

1 

5 

5 

Taljasepänk. 

Host. 

5 

Pohjoisnummikatu 

12 

makaregatan 

2 

1 

16-12 

13 

20a 

Tengströmsgatan 

1 

Keskustie 

Suotie 

2 

mansvägen 

Åkerv. 

2 

ari 

Sjö 

Reim 

33 

Eko- 

36 

Trä 

Dagh. 

Päiväk. 

7 

1 

8 

18 

11 

Purotie 

8 

Antasv. 

Bäc kväg. 

Sikören 

Matkah. 

VR 

Karviken 

orn 

9 

6 

17 

Jakobstads 

gymnasium 

Skolparken 

Koulupuisto 

20 

Skolgatan 

Kyrka 

25 

areksent. 

onkatu 

7 

2 

15 

Sandv. 

63 

72 

71 

16 Djupviksgatan 

41 

Ristikari n tie 

Notviksg. 

26 

29 

49 

15 

Järvis. 

talo 

Korsgrundsvägen 

Karviksg. 

2 

Båthamn 

Venesat. 

Ristik.pol. 

Itälän 

koulu 

13 

12 

15 

22 

35 

43 

5 

Syvälahdenkatu 

36 

5 

Herkules- 

6 

Industrivägen 

Pohjantie 

Korsmosståget 

9 

26 

12 

26 

23 

7 

Itänummenk. 

40 

25 

Östermalmsgatan 

vägen 

24 

43 

53 

Kvastberget 

Luutavuori 

42 

Alholmintie 

2 

Kittholma 

Repslagarbanan 

26 

25 

Alholminkatu 

21 

22 

Skepparegatan 

Kristiinankatu 

Mariah. 

11 

23 

Hamng. 

Pavis 

Korsgr. st. 

2 

Eteläinen Varvintie 

Östermalm 

21 

18 

4 

Idmansg. 

Ahlströmsgatan 

16 

27 

19 

Kulneffsg. 

Adler- 

Eko-p 

19 

Munters g. 

5 

2 

3 

Saarikatu 

Amerikagatan 

30 

34 

13 

Kråkholms- 

2 

Hälsovårdscentral / Terveyskeskus 

12 

Pohjanlahdentie 

8 

8 

18 

Lontoo 

London 

35 

Lotta Svä rdsg. 

13 

2 

1 

Piispankatu 

Norrmalm 

Biskopsgatan 

Mariagatan 

23 

22 

17 

Djurgårdsleden 

13 

18 

Prikintie 

3 

26 

Förs.center 

Seur.keskus 

Past.kansli 

Kirkkoh.vir 

2 

11 

Skutkullantie 

12 

Näckensgr. 

5 

Durkv 

14 

4 

Meritie Sj öv. 

Korvetintie 

12a 

Spelm.- 

gränd 

15 

vägen 

7 

Jaakonk. 

Asematie 

1 

Kauppiaank. 

Stationsv. 

Kvarnb.g. 

Runebergsg. Runebergink. 

Norrmalmsgatan 

Tavastgatan 

36 

41 

31 

18 

19 

18 

Holmgatan 

Alholmsgatan 

32 

22 

Christinegatan 

Kvastbergsg. Luutavuorenk. 

2 

15 

15 

Concord.gr 

1 

4 

5 

7 

Strengbergsgatan 

Loveret 

43 Ebba Brahen puistikko 

9 

Stadstr. 

Kaup.puut. 

Eko-p 

12 

18 

Merimiehent. 

60 

Jun g m annintie 

Jungfrust. 

29 

4 

3 

Parkkitie 

26 

Skutnäs 

bönehus 

7 

Ka 

Vuohisillantie 

38 

26 

23 

Componenta 

Eko-p 

1a 

Tobaksmag. 

Tupakkamak. 

Hotel 

1 

10 

Taxi 

1 

P 

2 

Salut. 

Kauppat. 

Centrum 

4 

9 

Eko-p 

P 

Post 

24 

Höt.C. 

Heinät.K. 

21 

19 

Rådhusgatan 

60 

tie 

6 

5 

9 

n 

Brandstation 

Paloasema 

Läntinen Rengastie 

Ko rpv. Korpintie 

1 

5 

2 

30 

14 

47 

46 

2 

59 

Not- 

varpet 

9 

58 

34 

18 

Kaarilahdenk. 

18 

33 

Bottenviksvägen 

24 

KKC 

Rautatienkatu 

Språkb.skola 

Kielik.koulu 

49 

Vega 

Jacobstads 

Wapen 

Grundet 

äsintie 

4 

FantaSea Park 

1 

Pavisv. Paviksent. 

Simstrand 

Uimaranta 

Silverhällan 

40 

Båthamn 

Venesatama 

Vesiniemi 

14 

Str andv. 

6 

8 

13 

Vattungsv. 

64 

63 

34 

K apellv. 

51 

50 

35 

9 

Kapp.t 

viksvägen 

7 

Sjukhus / Sairaala 

7 

9 

Döbelnsgatan 

2 

Ahlströmink. 

Tehtaankatu 

4 

Sven Dufvag. 

Lagmansg. 

katu 

katu 

2 

3 

12 

Jaakonkatu 

Amerikankatu 

Pingst- 

kyrka 

10 

pui stikko 

16 

Otsopellontie 

20 

11 

1 

Oinaankuja 

2 

53 

Vinkelv. 

olmsvägen Oinaansaarentie 

21 

16 

27 

Itäinen Rengastie 

Museum 

Museo 

Mässplan 

Messukenttä 

Masaholmsv. Masaholmant. 

Optima 

30 

2 

gat 

16 

17 25 

3 

24 

28 

gränd 

Gumbo- 

49 

48 

11 

Kronovägen 

13 

18 

9 

47 

50 

4 

sst 

Länsman 

21 

Kirkkorannankatu 

Källback. 

45 

Tingshusgatan 

Past.kansli 

Kirkkoh.vir. 

Vaasantie 

Kyrkostrands- 

Jungmans 

skola 

Dagh. 

Päiväk. 

2 

34 

3 

79 

Getbroväge 

2 

91 

1 

11 

14 

104 

2 

Aspegrens 

trädgård 

1 

Rådmansg. 

Raatim.haka 

Parentesen 

4 

Oxhamns 

skola 

Pietarinpuistikko 

Ekovägen Kaikutie 

16 

5 

19 

Ku m perinkatu 

an 

1 

Källbergsgränd 

3 

Tobaksgatan 

29 

2 

1 

18 

3 

16 

Ruusuoksantie 

Nya Bennäsvägen Uusi Pännäistentie 

Byväg. 

123 

134 

Sockenv. 

Pitäjäntie 

Verkviksledet 

3 9 

4 

tie 

Svartmatt 

gränd 

2 

14 

Verkviksv. 

12 

9 

26 

23 

Storåkersv. 

Västermalm 

23 

21 

Västermalmsg. 

26 

Bonäsgatan 

1 

Lilla Mörviksv. 

59 

2 

2 

20 

Lukkarintie 

7 

Predikare 

gränd 

54 

11 1-5 

3 

1 

3 

3 

6 

2 

Lammgr. 

1 

2 

1 

21 

13 7 

11 

Pirilöntie 

92 

27 

39 

40 

6 

niemenkatu 

6 

5 

1 

Skärsvägen 

48 

Han tv.g. 

122 

P irilövägen 

Björkbacka 

Koivurinne 

OptiPark 

1 

3 

Vet. 

Lasten- 

kuja 

8 

11 

21 

Karjavalkamankatu 

8 

Länsinummi 

1 

Bonäs 

skola 

Ejdevägen 

28 

23 

Kyrkostr. 

skola 14 

6 

Klockarevägen 

31 

10 

9 

Pakarintie 

25 

22 

19 

Skarpnabbvägen 

24 

35 

18 

12 

Baggholmen 

17 

Betesv. 

10 

Eko-p 

2 

vägen 

Åkerviksv. 

10 

28 

Tupakankatu 

Rajakiventie 

1 

Kaski- 

Runebergssalen 

Runeberginsali 

Voudintie 

Knektfaret 

2 

17 

Hans Svenskes väg 

24 

n tie Rikets sal 

Valtak.sali 

1a 

Lappfjärdsvägen 

Eko-p 

1 

2 

20 

5 

varevägen Kirjurintie 

Yrittäjäntie 

Kivilös 

36 

2 

Brunnskogsg. 

14 

Pietarintie 

Heikelinkatu Heikelsgatan 

Mararanna 

Österleden 

2 

1 

146 

Mjölvägen 

Ishall 

Jäähalli 

4 

Eko-p 

ÅA/barnped. 

8 

Paul Hallvars gata 

9 1 

10 

9 

16 

21 

Radiotie 

5 

2 

26 

Bonäs.gr. 

1 

35 

Oxhamnsgatan 

2 

63 

30 

aniemi 

äs 

1 

Mällikatu 

Peders 

2 

19 

Peldanintie 

2 

21 

70 

9 

66 

Pähkinäntie 

24 

Abramsvägen 

5 

55 

Kyrkviksvägen 

54 

120 

35 

Tunvägen 

4 

38 

vgr. 

Pännäistentie 

40 

43 

Brunbergint 

38 

35 

Smedsvägen 

50 

Kellonsoittajank. 

37 

30 

Pedersvägen 

4 

10 

25 

20 

Helanderinkatu 

9 

1 

2ntie 

11 

3 

3 

Förs.stuga 

2 

Knektvägen 

Fogdevägen 

17 

24 

2 

3 Villgr. 

2 

7 

4 

23 

2 

6 

1 

2 

Sjungare 

gränd 

oväärtintie 

Choraeuksenk. 

11 

13 

21 Värkkilahd. 

10 

35 

18 

Strandåkers v. 

Etelä-Kivilösintie 

44 

15 

19 

34 

20 

39 

19 

Ejdevägen 

22 

47 

Eko-p 

Info 

Apot. 

Polis 

Keskusta 

13 

6 

Otto Malmink. 

8 

9 

21 

22 

Köpmansg. 

Centr.idrottspl 

Kesk.urh.kenttä 

Pedersesplanaden 

16 

2 

23 

18 

22 

Fo rdellink. 

39 

Kannaksentie 

Pedersöre 

Kyrka 

Lappfjärden 

Länsinummen 

koulu 

45 

21 

Christoffers väg 

1 Skolmästargr. 

Sockenkyrkostigen 

24 

15 

59 

Fiskebäcksvägen Kalapurontie 

31 

54 

27 

30 

Gärdesvägen Kedontie 

23 

19 

34 

Läntelä 

Centralv. 

Skogsv. 

tie 

15 

Matabr.v 

33 

1 

4 

Företagarvägen 

Rulltobaksg. 

Rettig Värme Ab 

Rettig Lämpö Oy 

Rökverksgatan 

10 

12 

Hagtornsv. 

57 

9 

M.ungd. 

gård 

50 

12 

19 

Berggränd 

Siikaluoto 

13 

Eko-p 

P 

5 

Vattent. 

2 

Himmelsbergsg. 

Metod.k 

Miss. 

kyrka 

Kela 

3 

9 

31 A-E 

30 

34 

39 

Raatihuoneenkatu 

49 

Lindskogs gat an 

53 

48 

Rauhantie 

Fredsv. 

8 

vägen 

Länsikun naantie 

22 19 

2 

33 

48 

14 

Paasikalliontie 

20 

31 

Hälle b ergsv. 

Kauparbergsg. 

20 

5 1 

Itäväylä 

2 

3 

3 

2 

3 

Rosenlundsg. 

Fridhemsv. 

31 

Eko-p 

30 

1 

Apot. 

4 

3 

4 

9 

Koulukatu 

Jugends. 

Dagh. 

16 

2 

15 

katu 

2 

4 

3 

Myllym.k. 

5 

Etelän. 

koulu 

Isokatu 

Host. 

14 

Etelänummik. 

4 

20 

7 

Södermalmsg. 

Herrholmink. 

8 

Idrottsgård 

Urheilutalo 

29 

Pinnonäsgatan 

8 

22 

4 

11 

Förs.hem 

Seurak.koti 

Lapinneva 

10 

9 

23 

Jääräniitynt. 

Länsiväylä 

47 

Svartmattv ägen Mustamatintie 

29 

33 

Brunbergsv. 

30 

30 

33 

Kivilösvägen 

20 

17 

2 

Kyrkostrandsgatan 

Smedsintie 

Ungd . husb. 

3 

33 

2 

40 

37 

Myllytie 

2 

Bagarnäsv. 

2 

2 

Tengströminkatu 

7 

3 

31 

Vallikatu 

2 

Länsikuja 

Västerm almsbr. 

2 

Rådmgr. 

51 

Rådhusgatan 

57 

22 

Honkatie 

Savukatu 

24 

Pietarilankatu 

Pederstad sg. 

28 

7 

3 

Spireav. 

90 

87 

Videvägen 

Bennäsvägen 

135 

1 

Studiebostäder 

Opiskelija-asunnot 

5 

Västerleden 

1 

Joh.gr. 

2 

3 

Lukasgr. 

2 Markusgr. 

Matteusgr. 

Kyrkvärdsvägen 

2 

19 11 

32 

24 

Tennis Center 

2 

11 

18 

Korkeavuorentie Högbergsvägen 

Skrivare- 

gränd 

38 

15 

27 

Svedjenabbag. 

28 

19 

Käsit.k. 

6 

11 

De Gaml. 

Hem 

2 Puutarhakatu 

Dagh. 

Päiväk. 

Museo 

Museum 

2 

Dagh. 

Päiväk. 

33 

2 

Trädgårdsgatan 

6 

Jordbanehall 

Maapohjahalli 

Dagh. 

Päiväk. 

35 

Lapinnevantie 

Lappnäsv Lapinniement 

Fogdevägen 

1 

5 

Fårgr. 

Oinaansaari 

Laidunt. 

14 

Eko-p 

Nynäs 

1 

Väster- 

22 

2 

malmstorg 

Länsin um menkatu 

27 

40 

45 

Pörkenäsgatan Pörkenäsinkatu 

52 

14 

Kaskiniemi 

Svedjenabba 

6 

9 

115 

SIJAINTIKARTTA 

LÄGESKARTA 

Liite 

Bilaga 

1

11 

1 

2 

24 

20 

21 

22 

23 

1K2 

8 

11 

7 

3K7 

3K15 

3K9 

3K15 

3K9 

3K22 

27b 

3K14 

3K17 

3K17 

3K11 

3K12 

3 

21 

22 

23 

15 

14 

1 

2 

20 

25 

24 

66 

68 

67 

13 

1 

1K8 

12 

1 

10 

9 

2K 

2K5 

16 

15 

3 

1K5 

17 

16 

10 

9 

2K3 

2K4 

1K9 

3 

28 

1K9 

2K1 

1G1 

2G1 

2K10 2K10 

2K5 

2K5 

2P2 

4 

3 

1 

1 

1K6 

2 

1K8 

1K8 

130 131 

5 

45 

3K18 

3K21 

9a 

3K7 

3K10 

3K4 

3K14 

3K10 

10 

11 

4 

8 

3 

2 

2K10 

2K5 

2K16 

19 

12 

3K19 

12 

2 

3 

10 

STORGATAN 

CHORAEUKSENKATU 

KANALESPLANADEN 

T 

ISOKATU 

KIRKKOKATU 

STORGATAN 

LO 

ALHOLMINKATU 

ALHOLMSGATAN 

CHORAEUSGATAN 

STYRMANSGATAN 

KANAVAPUISTIKKO 

KYRKOGATAN 

VISASBACKEN 

STYRMANSGATAN 

PERÄMIEHENKATU 

KANALESPLANADEN 

RUNEBERGSGATAN 

ISOKATU 

RÅDHUSGATAN 

KÖPMANSGATAN 

SÖDERMALMSGATAN 

OTTO MALMINKATU 

OTTO MALMSGATAN 

RAATIHUONEENKATU 

KAUPPIAANKATU 

2 

5 

3 

7 

4 

4 

7 

8 

6 

8 

2 

3 

6 

4 

3 

7 

2 

6 

III 

IV 

III 

IV 

taxi 

III 

II 

II 

III 

VII 

IV 

III 

III 

V 

V 

V 

III 

posti 

III 

kir 

III 

IV/VII 

III 

VII 

VIII 

VII 

II 

III 

III 

raatihuone 

III 

II 

II 

II 

III 

III 

II 

Kirkko 

II 

1081 

10981 1098 

10813 

10793 

10792 

10802 

547 

4.237 

10791 

10971 

624 

2.712 

1581 

539 

5.947 

392 393 

1580 

391 39 

143 

549 

5.735 

1116 

1118 

1109 

1115 

11191 

11193 

551 

2.751 

90217 

6.822 

A 

1066 

1697 

10653 

548 

3.205 

1584 

550 

6.907 

545 

3.670 

1113 

1111 

1096 

546 

4.791 

1099b 

11103 

1110 

11101 

1122 

MAANOMISTUS 

MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 

Liite 

Bilaga 

2 

KAUPUNGIN MAATA 

STADENS MARK 

YKSITYISTEN MAATA 

PRIVAT ÄGD MARK

UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN 

OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA 

Bilaga 

Liite 

3

AP 

P 

PT 

P 

AP 

P 

AP 

P lm 

ET 

P 

AP 

LR 

AP 

ET 

AP 

P 

AP 

T 

T 

PT 

PT 

PT 

P 

II 

III 

AP 

AP 

AK 

PT 

AP 

P 

P 

P 

P 

AP 

AP/ 

P 

AP 

A 

P 

lm 

AP 

P/T 

AP P 

AK 

AK AP 

P 

P 

P 

C 

AK 

P 

AK AK 

PT 

LP 

P 

AP 

P 

P 

P 

P P 

P 

P 

P 

P 

AK 

AP 

AP AK 

AK 

P 

AP 

AK 

AK 

AK 

III 

P 

P 

EH 

EH 

AP 

AK AK 

LP 

AP 

lm 

T 

LR 

AP 

P 

AP 

P 

P 

AP 

P 

P 

LP 

P 

EH 

AK 

AP 

P 

AP 

P 

P 

P 

P 

LT 

AP 

P 

lm 

P AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

AP 

Sikören 

Siikaluoto 

Keskusta 

Centrum 

Västanpå 

Läntelä 

Kaskini 

Svedjen 

Västermalm 

Länsinummi 

Bonäs 

Majaniemi 

Peders 

Lapinneva 

Lappfjärden 

Kaarilahti 

Karviken 

Smörgrundet 

Silverhällan 

Grundet 

Luutavuori 

Kvastberget 

Kittholma 

Kittholmen 

Vesiniemi 

Vattungen 

Itänummi 

Östermalm 

London 

Lontoo 

Norrmalm 

Pohjoisnummi 

SKATA 

Skutnäs 

Kivilös 

Baggholmen 

Oinaansaari 

OTE YLEISKAAVASTA 

UTDRAG UR GENERALPLANEN 

Liite 

Bilaga 

4

DETALJPLAN (Karta) 

ASEMAKAAVA (Kartta) 

1113 

3 CENTRUM 

3 KESKUSTA 

3K12 

3K9 

3 30 

4 06 

KANALESPLANADEN KANAVAPUISTIKKO 

3K9 

1 97 

545 

3.670 

1111 

+13.0 

ma-LPY 

4 

2 

1K9 

4 

+12,05 

sm 

2K10 

3 

STORGATAN ISOKATU 

sm 

+21.40 

C 4 6750 

+21.40 

sm 

+24,8 

ma-LPY 

III 

1K8 

13 

sm 

6100 

12 

2 31 

+13,0 

OTTOMALMSGATAN OTTOMALMINKATU 

sm 

4 12 

sm 

+28.8 

+7.70 

+28.8 

sm 

v-1 

sm 

sr-1 +24.8 

sm 

sr 

+21.4 

sm 

3 06 

1096 

2K1 

+13,0 

4 80 

546 

4.791 

sm 

sm 

RÅDHUSGATAN RAATIHUONEENKATU 

+13.0 

sm 

c-3 

sm 

sm 

sm 

Y 

sm 

sm 

sm 

1 

sr 

sm 

sm 

c-1 

+15.1 

2G1 

5 56 6 38 

11 

1G1 

+5.56 

+5.95 

c-2 

sm 

+13.0 

1 

sm 

ajo 

2K10 

RUNEBERGSGATAN RUNEBERGINKATU 

6 34 

1099b 

10 

taxi 

2 27 

3 

3 

III 

raatihuone 

3 

547 

4.237 

sm 

9 

c-3 

1K8 

sm 

sm 

Bilaga 

Liite 

3 48 

KÖPMANSGATAN KAUPPIAANKATU 

5 52 

sm 

6 87 

10981 1098 

ma-LPY 

2 52 

10971 

III 

VII 

5 

2 CENTRUM 

2 KESKUSTA 

II 

III 

1581 

624 

2.712 

1 CENTRUM 

1 

2 

VIII

DETALJPLAN (Bestämmelser) 

ASEMAKAAVA (Määräykset) 

Y 

C 

KVARTERSOMRÅDE FÖR ALLMÄNNA BYGGNADER. 

Yleisten rakennusten korttelialue. 

KVARTERSOMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR BYGGAS 

AFFÄRS-, BOSTADS- OCH KONTORSBYGGNADER. 

Keskustatoimintojen alue. 

Korttelialueelle saa rakentaa myymälä-, asuin- ja toimistorakennuksia. 

c-1 BYGGNADSYTA FÖR TORGBYGGNAD. I TORGBYGGNADEN FÅR FÖRUTOM 

AFFÄRSLOKALER PLACERAS IN- OCH UTFARTSRAMPER SAMT IN- OCH UTGÅNGAR FÖR 

DEN UNDERJORDISKA PARKERINGSANLÄGGNINGEN. 

Torirakennuksen rakennusala. Torirakennukseen saa sijoittaa liiketilojen lisäksi maanalaisen 

pysäköintilaitoksen sisään- ja ulosajoramppeja sekä sisään- ja uloskäyntejä. 

c-2 ÖPPEN PLATS/NEDRE TORGET, DÄR MAN FÅR VIDTA ÅTGÄRDER SOM UTVECKLAR 

TORGMILJÖN OCH GÖR TORGET VÄLFUNGERANDE SAMT PLACERA IN- / 

UTFARTSRAMPER OCH IN- / UTGÅNGAR FÖR DEN UNDERJORDISKA 

PARKERINGSANLÄGGNINGEN. PÅ DELOMRÅDET FÅR PLACERAS KIOSKER SOM ÄR 

HÖGST 10 M2 STORA. KIOSKERNA BÖR BILDA EN ZON SOM PASSAR IHOP MED 

TORGBYGGNADEN OCH FRAMHÄVER DEN TOPOGRAFISKA FORMEN SAMT BEAKTAR 

FOTGÄNGARNAS, CYKLISTERNAS OCH SERVICETRAFIKENS BEHOV. 

Katuaukio / alatori, jolla saa suorittaa torin ympäristöä ja toimivuutta kehittäviä toimenpiteitä sekä 

sijoittaa maanalaisen pysäköintilaitoksen sisään- / ulosajoramppeja ja sisään- / uloskäyntejä. 

Osa-alueelle saa sijoittaa enintään 10 m2:n suuruisia kioskeja. Kioskien tulee muodostaa 

torirakennuksen kanssa yhteensopiva ja topografista muotoa korostava vyöhyke sekä ottaa 

huomioon jalankulun, pyöräilyn ja huoltoliikenteen tarpeet. 

c-3 TORGETS KANTOMRÅDE, DÄR MAN FÅR PLACERA NÖDVÄNDIGA KONSTRUKTIONER FÖR 

VENTILATION, BELYSNING OCH FÖRBINDELSER TILL DE UNDERJORDISKA UTRYMMENA. 

VID PLACERINGEN OCH UTFORMNINGEN AV KONSTRUKTIONERNA SKA MAN BEAKTA 

TORGETS BETYDELSE FÖR STADSBILDEN SAMT INVERKAN PÅ VINDFÖRHÅLLANDENA. 

Torin reuna-alue, jolle saa sijoittaa tarpeellisia rakennelmia ilmanvaihtoa, valaistusta ja maanalaisiin 

tiloihin johtavia kulkuyhteyksiä varten. Rakennelmien sijoittamisessa ja muotoilussa tulee ottaa 

huomioon torin kaupunkikuvallinen vaikutelma, sekä vaikutukset tuuliolosuhteisiin. 

1 

KESK 

4 

LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 

3 m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. 

STADSDELSGRÄNS. 

Kaupunginosan raja. 

KVARTERS- KVARTERSDELS- OCH OMRÅDESGRÄNS. 

Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. 

GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. 

Osa-alueen raja. 

RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. 

Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. 

KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. 

Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. 

STADSDELSNUMMER. 

Kaupunginosan numero. 

STADSDELS NAMN. 

Kaupunginosan nimi. 

KVARTERSNUMMER. 

Korttelin numero. 

ISOKATU NAMN PÅ GATA ELLER TORG. 

Kadun tai torin nimi. 

6750 BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. 

Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. 

+12.3 UNGEFÄRLIG MARKHÖJD. 

Maanpinnan likimääräinen korkeusasema. 

Bilaga 

Liite 

5



+12.3 HÖGSTA HÖJD FÖR BYGGNADS VATTENTAK. 

Rakennuksen vesikaton ylimmän kohdan korkeusasema. 

+12.3 HÖGSTA HÖJDLÄGE FÖR FASAD. 

Rakennuksen julkisivupinnan ylin korkeusasema. 

BYGGNADSYTA. 

Rakennusala. 

INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. 

Ohjeellinen rakennusala. 

Bilaga 

Liite 

ma-LPY UNDERJORDISKT UTRYMME FÖR ALLMÄN BILPARKERING 

AV UTRYMMETS BILPLATSER FÅR HÖGST 50 % ANVÄNDAS SOM PRIVATA BILPLATSER 

FÖR NÄRKVARTEREN. 

ROMERSK SIFFRA ANGER ANTALET VÅNINGAR UNDER MARKPLANET. 

Maanalainen yleinen pysäköintilaitos. 

Enintään 50 % pysäköintilaitoksen autopaikoista saadaan käyttää lähikortteleiden 

yksityisiä autopaikkoja varten. 

Roomalainen luku osoittaa maanalaisten kerrosten lukumäärän. 

v-1 GLASÖVERTÄCKT UTRYMME. 

OBEROENDE AV VAD SOM BESTÄMTS OM ANDELEN GLAS I BYGGNADENS FASAD FÅR 

DEN HÄR DELEN AV TOMTEN TÄCKAS MED GLASTAK SOM SLÄPPER IGENOM 

TILLRÄCKLIGT MED LJUS. DET GLASÖVERTÄCKTA UTRYMMET FÅR BYGGAS UTÖVER DEN 

VÅNINGSYTA SOM ANGES I PLANEN OCH UTRYMMET FÅR PLANERAS FÖR ALLMÄN 

GENOMGÅNG, VISTELSE OCH VINTERTRÄDGÅRD SAMT AFFÄRS-, KIOSK- OCH 

KAFÉVERKSAMHET, HÖGST 300 M2 VÅNINGSYTA. HÖGSTA TILLÅTNA HÖJD PÅ 

GLASTAKETS KONSTRUKTIONER ÄR +12.05. 

Valokatteinen tila 

Sen estämättä, mitä on määrätty rakennuksen julkisivujen lasipinnan osuudesta, tämän tontin osan 

saa kattaa riittävästi valoa läpäisevällä katteella. Valokatteisen tilan saa rakentaa kaavassa 

osoitetun kerrosalan lisäksi ja siihen saa sijoittaa tilaa yleistä jalankulkua, oleskelua ja 

talvipuutarhaa varten sekä myymälä-, kioski- ja kahvilatilaa enintään 300 kerrosalaneliömetriä. 

Valokattorakenteiden ylin sallittu korkeusasema on +12.05. 

PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN BÖR TANGERA. 

Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. 

MARKERINGEN VISAR DEN UNGEFÄRLIGA IN- OCH UTFARTEN TILL DEN UNDERJORDISKA 

PARKERINGEN. 

Merkintä osoittaa likimääräisen sisään ja ulosajon maanalaiseen paikoituslaitokseen. 

ÖPPEN PLATS/TORG 

TORG/DELOMRÅDE AV TORG SOM SKA FÖRBLI ÖPPET, OCH HÖJDLÄGET PÅ TORGETS 

YTA SKA BEVARAS I DET NÄRMASTE OFÖRÄNDRAT. 

Katuaukio/tori. 

Tori / torin osa-alue, joka on säilytettävä avoimena, ja jonka maanpinnan korkeusasema on 

säilytettävä likimäärin ennalleen. 

sr BYGGNAD SOM BÖR SKYDDAS 

Suojeltava rakennus. 

sr-1 BYGGNAD SOM BÖR SKYDDAS. 

FARSTUKVISTEN PÅ NORRA SIDAN AV BYGGNADEN KAN ERSÄTTAS MED EN NY ENLIGT 

MUSEIVERKETS ANVISNING. 

Suojeltava rakennus. 

Rakennuksen pohjoispuoleisen laajennusosan voi korvata uudella Museoviraston ohjeen 

mukaisesti. 

TRÄD SOM SKALL SKYDDAS. 

Suojeltava puu. 

sm DEL AV OMRÅDE DÄR DET MÖJLIGEN ÅTERFINNS EN FAST FORNLÄMNING SOM SKYDDAS 

AV FORNMINNESLAGEN. 

PÅ OMRÅDET ÄR DET ENLIGT FORNMINNESLAGEN FÖRBJUDET ATT GRÄVA, TÄCKA, 

ÄNDRA, SKADLIGGÖRA, BORTFÖRA ELLER UTFÖRA MOTSVARANDE INGREPP. PLANERING 

SOM BERÖR OMRÅDET KRÄVER MUSEIVERKETS UTLÅTANDE. 

Alueen osa, jolla mahdollisesti sijaitsee muinaismuistolailla rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. 

Alueen kaivaminen, peittäminen, muuttaminen, vahingoittaminen, poistaminen ja muu siihen 

kajoaminen on muinaismuistolain nojalla kielletty. Aluetta koskevista suunnitelmista tulee pyytää 

Museoviraston lausunto. 

5



SÄRSKILDA BESTÄMMELSER: 

ERITYISMÄÄRÄYKSET: 

Bilaga 

Liite 

§1 FÖRDELNING AV BYGGNADSRÄTTEN, C-KVARTERSOMRÅDEN 

Av den sammanlagda byggnadsrätten får i C-kvarteret användas per tomt: 

- För butiksutrymmen högst 70 %, varav högst hälften får användas för en stor detaljhandelsenhet, 

- För bostäder högst 50 % och 

- För kontor högst 20 %. 

Bostäder får inte placeras i de två nedersta våningarna. 

RAKENNUSOIKEUDEN JAKAUTUMINEN, C-KORTTELIALUEET 

Yhteenlasketusta rakennusoikeudesta saa C-korttelissa käyttää tonttikohtaisesti: 

- Myymälätiloja varten korkeintaan 70 % kerrosalaneliömetriä, josta korkeintaan 

puolet saa käyttää yhtä vähittäiskaupan suuryksikköä varten, 

- Asuntoja varten enintään 50 %, ja 

- Toimistotiloja varten enintään 20 %. 

Asuntoja ei saa sijoittaa kahteen alimpaan kerrokseen. 

§2 TOMTENS UTRYMMEN UNDER JORDEN 

Under hela tomtens yta får byggas en underjordisk servicevåning. I servicevåningen kan man 

placera utrymmen för parkering, hustekniska utrymmen, ett befolkningsskydd och sociala utrymmen 

för personalen i företag som verkar på kvartersområdet. 

I byggnadens första källarvåning (-1 vån.) får även placeras affärs- och arbetsutrymmen som 

inräknas i tomtens största tillåtna våningsyta. 

TONTIN MAANALAISET TILAT 

Koko tontin alalle saadaan rakentaa maanalainen huoltokerros, johon voidaan sijoittaa 

pysäköintitiloja, rakennuksen tarvitsemia teknisiä tiloja, väestönsuojan sekä korttelialueella toimivien 

yritysten henkilöstön sosiaalitiloja. 

Ensimmäiseen kellarikerrokseen (-1) saa sijoittaa myös tontin suurimpaan sallittuun kerrosalaan 

laskettavia liike- ja työskentelytiloja. 

§3 BILPLATSER 

För C-kvartersområdet bör anläggas minst 1 bilplats per 70 kvadratmeter våningsyta. 

Bilplatserna kan delvis placeras i parkeringsanläggning under torget. 

En tredjedel av bilplatserna på tomt nr 12 och hälften av bilplatserna på tomt nr 13 

skall placeras på egen tomt. 

För Y-kvartersområdet bör anläggas minst 1 bilplats per 150 kvadratmeter våningsyta. 

Bilplatserna skall i sin helhet placeras i parkeringsanläggningen under torget. 

AUTOPAIKAT 

C-kortteliaueella on rakennettava vähintään 1 autopaikka 70 kerrosalaneliömetriä kohti. 

Autopaikat voidaan osittain sijoittaa torin alaiseen pysäköintilaitokseen. 

Kolmannes tontin 12 ja puolet tontin 13 autopaikoista on sijoitettava tontille. 

Y-korttelialueella on rakennettava vähintään 1 autopaikka 150 kerrosalaneliömetriä kohti. 

Autopaikat tulee kokonaisuudessaan sijoittaa paikoituslaitokseen. 

§4 OMRÅDEN FÖR UTEVISTELSE 

För bostäder bör anläggas för utevistelse lämpliga områden på en gårdsplan eller en takterrass, 

minst en kvadratmeter per 10 kvadratmeter bostadsvåningsyta. Området för utevistelse bör 

placeras minst 7 m från byggnadsytans gräns mot Rådhusgatan. 

ULKO-OLESKELUALUE 

Asunnoille on järjestettävä ulko-oleskeluun soveltuvaa piha- tai kattopiha-alaa vähintään yksi 

neliömetri 10 asuntokerrosalaneliömetriä kohti. Ulko-oleskelu tulee sijoittaa vähintään 7 m 

etäisyydelle Raatihuoneenkadun puoleista rakennusalan rajasta. 

§5 BYGGANDE UTANFÖR BYGGNADSYTAN 

Byggnadsytans gräns får överskridas på 3:e–5:e våningen med utsprång, burspråk eller andra 

delar av byggnaden. Överskridningen får vara högst 1,5 meter i djupled. Den sammanlagda 

längden av överskridningarna får vara högst 1/3 av fasadens totala längd. 

RAKENTAMINEN RAKENNUSALAN ULKOPUOLELLE 

Rakennusalan rajan saa ylittää 3. – 5. kerroksen korkeudella ulokkeilla, erkkereillä tai muilla 

rakennuksen osilla. Ylitys saa syvyyssuunnassa olla korkeintaan 1,5 metriä. Ylitysten 

yhteenlaskettu pituus saa olla korkeintaan 1/3 julkisivun kokonaispituudesta. 

5



Bilaga 

Liite 

BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR ANGÅENDE BYGGNADSSÄTT OCH ANPASSNING TILL 

STADSBILDEN: 

RAKENNUSTAPAA JA KAUPUNKIKUVAAN SOPEUTTAMISTA KOSKEVAT MÄÄRÄYKSET JA OHJEET: 

§6 ANPASSNING TILL STADSBILDEN 

Nybyggnaderna bör anpassas till de kringliggande värdefulla byggnaderna vad gäller placering, 

höjd, fasadmaterial och färg. Förutom brutna nyanser som passar in i omgivningen får vit färg 

användas endast som kontrast på 5 % av fasadens yta. Det huvudsakliga fasadmaterialet bör vara 

rappning, kombinerad med glas. 

På tomt 13 får högst 40 % av den södra fasaden och av halva östra fasaden (den södra halvan) 

utgöras av glas, det vågräta måttet på största tillåtna sammanhängande glasöppning är 2,5 m, 

pelare eler pilastrar tillåts inte. På den norra delen av den östra fasaden och på norrsidan tillåts 

glasfasad på de två nedersta våningarna. Våningarna 3–5 i den här delen ska byggas så, att de 

tangerar byggnadsytans gräns. 

Som en del i utformningen av fasaden bör man anvisa ett skilt fält för reklam och trafikmärken som 

är högre än 0,3 m och placera dem så att de inte äventyrar värdena i den kulturhistoriska byggda 

miljön. Självlysande märken eller reklam är inte tillåtna. 

SOPEUTUMINEN KAUPUNKIKUVAAN 

Uudisrakennusten on sopeuduttava ympäröiviin arvokkaisiin rakennuksiin sijoituksen, korkeuden ja 

julkisivumateriaalin ja värien osalta. Ympäristöön sopivien murrettujen sävyjen lisäksi valkoista väriä 

saa käyttää vain korostuksena, 5 % julkisivupinnasta. Pääasiallisena julkisivumateriaalina on 

käytettävä rappauksen ja lasin yhdistelmää. 

Tontilla 13 eteläjulkisivusta ja puolet itäjulkisivusta, eteläinen puoli, enintään 40 % saa olla lasia, 

suurin sallittu yhtenäisen lasiaukon vaakamitta on 2,5 m, pilareita tai pilastereita ei sallita. Itäsivun 

pohjoisosalla ja pohjoissivulla sallitaan lasijulkisivu kahdessa alimmassa kerroksessa. 

Mainoksille ja liikemerkeille tulee julkisivuun osoittaa sommittelun osana erillinen kenttä yli 0,3m 

korkeuden ylittäville merkeille ja sijoittaa se niin ettei se vaaranna rakennetun kulttuurihistoriallisen 

ympäristön arvoja. Itsevalaisevia merkkejä tai mainoksia ei sallita. 

§7 TRAFIKANSLUTNINGAR 

Varuintag, lastningsportar, servicegårdar, inkörsportar m.m. bör placeras och 

utformas så, att de stör gatubilden och trafiken så lite som möjligt. Dessa funktioner 

får inte riktas mot Kanalesplanaden eller mot Storgatan. 

LIIKENNELIITTYMÄT 

Tavaran sisäänotot, lastausportit, huoltopihat, sisäänajoportit yms. on sijoitettava ja 

muotoiltava niin, että häiritsevät katukuvaa ja liikennettä mahdollisimman vähän. 

Näitä toimintoja ei saa suunnata Kanavapuistikon tai Isokadun suuntaan. 

5



ÖVRIGA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER: 

MUUT ERITYISMÄÄRÄYKSET: 

Bilaga 

Liite 

§8 FORNLÄMNINGAR 

Innan man börjar bygga på torgområdet, på omgivande gator eller på tomt nr 12, där underjordiskt 

byggande är tillåtet, bör man i god tid underrätta Museiverket om byggnadsplanerna samt 

genomföra de arkeologiska utgrävningar som Museiverket anser nödvändiga. Om man därutöver 

under arbetet påträffar fasta fornlämningar, skall man omedelbart avbryta arbetet till den del det rör 

fornlämningen och ofördröjligen bringa saken till museiverkets kännedom för nödvändiga åtgärder. 

MUINAISMUISTOT 

Ennen rakentamista torialueelle, sitä ympäröiville kaduille tai tontille 12, missä 

maanalainen rakentaminen on sallittua, tulee hyvissä ajoin tiedottaa Museovirastolle 

suunnitelmista, ja suorittaa ne arkeologiset tutkimukset, joita Museovirasto katsoo 

välttämättömiksi. Jos sen lisäksi työtä suoritettaessa tavataan kiinteä muinaisjäännös, on työ 

muinaisjäännöksen kohdalta heti keskeytettävä ja viipymättä saatettava asia museoviraston tietoon 

tarpeellisia toimenpiteitä varten. 

§9 BESTÄMMELSE OM HANTERING AV DAGVATTEN 

På kvartersområdet bör byggas en anordning som fördröjer regn- och smältvatten, innan det leds 

till den kommunala ytvattenledningen. Anordningens kapacitet bör vara minst 1,5 kubikmeter per 

100 kvadratmeter lodrät projicerad, vattentät tak- eller gårdsyta. I denna yta medräknas inte 

planterade områden eller planterade terrasser med ett jordlager som är minst 20 cm tjockt. 

Anordningen kan placeras utanför kvartersområdet, om staden ger sitt samtycke. 

HULEVESIEN KÄSITTELYÄ KOSKEVA MÄÄRÄYS 

Korttelialueelle tulee rakentaa laitos joka viivyttää sade- ja sulamisvesiä ennen niiden 

johtamista kunnalliseen pintavesijohtoon. Laitoksen kapasiteetin tulee olla vähintään 

1,5 kuutiometriä vesitiiviin katto- tai piha-alan pystysuoraan projisoitua 100 

neliömetriä kohti. Tähän alaan ei lasketa istutettuja alueita eikä istutettuja terasseja, 

joiden maakerros on vähintään 20 cm paksu. Laitos voidaan kaupungin suostuessa 

sijoittaa korttelialueen ulkopuolelle. 

BESTÄMMELSER OM DEN UNDERJORDISKA PARKERINGSANLÄGGNINGEN: 

MAANALAISTA PYSÄKÖINTILAITOSTA KOSKEVAT MÄÄRÄYKSET: 

§10 INFARTER OCH UTGÅNGAR 

In- och utfartsrampen till parkeringsanläggningen bör integreras med torgbyggnaden på delområde 

c-1 samt med de åtgärder som vidtas på delområde c-2, och den skall riktas till byggnadens västra 

sida. 

Utgångarna bör i anläggningens västra del integreras med den ovannämnda torgbyggnaden och 

från parkeringen under Storgatan med nybyggnaden i kvarter nr 4. På torgets östra del kan man 

placera två utgångar, som får ha en våningsyta på högst 20 kvadratmeter var, och som skall 

utformas i glas och metall. 

SISÄÄNAJOT JA ULOSKÄYNNIT 

Pysäköintilaitoksen sisään- ja ulosajoramppi on integroitava c-1-osa-alueen torirakennuksen sekä 

c-2-osa-alueella suoritettavien toimenpiteiden kanssa, ja sen on avauduttava torirakennuksen 

länsipuolelle. 

Laitoksen uloskäynnit on sen länsiosassa integroitava yllä mainittuun torirakennukseen ja Isokadun 

alaisen paikoituksen osalta korttelin 4 uudisrakennukseen. Torin itäpuolelle voidaan sijoittaa kaksi 

uloskäyntiä, joiden kunkin kerrosala saa olla korkeintaan 20 neliömetriä, ja jotka on muotoiltava 

metallista ja lasista. 

§11 ANVÄNDNING OCH FÖRDELNING AV BILPLATSER 

Av det totala antalet bilplatser ska minst 50 % vara avsedda för allmänt bruk. Resten kan fördelas 

som kompenserande pliktparkeringsplatser för tomter, som ligger på högst 300 meters avstånd från 

anläggningen. Platserna som anvisas som kompenserande platser kan likväl inte reserveras som 

enskilda platser, utan även de bör kunna användas fritt, i vilket fall de räknas motsvara 1,5 

parkeringsplats på de tomter vars pliktplatser anvisas i anläggningen. 

AUTOPAIKKOJEN KÄYTTÖ JA JAKO 

Autopaikkojen kokonaismäärästä tulee vähintään puolet varata yleiseen käyttöön. 

Loput voidaan jakaa velvoitepaikkoja kompensoivina paikkoina sellaisille tonteille, 

jotka sijaitsevat korkeintaan 300 metrin päässä laitoksesta. Näitä kompensoivina 

paikkoina osoitettuja paikkoja ei kuitenkaan voida varata yksittäisinä paikkoina, vaan 

niidenkin tulee olla vapaasti käytettävissä, jolloin niiden lasketaan vastaavan 1,5 

pysäköintipaikkaa niillä tonteilla, joiden velvoitepaikkoja laitoksesta osoitetaan. 

§12 BYGGLOV 

Största delen av planområdet ligger på RKY-område. Museiverkets utlåtande om bygglov och 

eventuellt undantagstillstånd ska inbegäras. 

RAKENNUSLUPA 

Kaava-alue sijaitsee pääosin RKY–alueella. Rakennusluvasta ja mahdollisesta poikkeusluvasta on 

pyydettävä Museoviraston lausunto. 

5

FLYGFOTO 

ILMAKUVA 

Bilaga 

Liite 

6

ILLUSTRATIONER Bilaga 

HAVAINNEKUVIA Liite 

7



FRÅN STORGATAN ISOLTAKADULTA 

FRÅN KÖPMANSGATAN KAUPPIAANKADULLTA 

7



FRÅN KANALESPLANADEN KANAVAPUISTIKOLTA 

7 

FRÅN OTTOMALMSGATAN OTTOMALMINKADULLTA

FOTOGRAFIER Bilaga 

VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8


VALOKUVIA Liite 8

TIDIGARE PLAN OCH SKISSER Bilaga 

AIKAISEMPIA SUUNNITELMIA JA LUONNOKSIA Liite 10


AIKAISEMPIA SUUNITELMIA JA LUONNOKSIA Liite 

10


AIKAISEMPIA SUUNNITELMIA JA LUONNOKSIA Liite 

10


AIKAISEMPIA SUUNITELMIA JA LUONNOKSIA Liite 

10

KULTURHISTORISK BESKRIVNING Bilaga 

Liite 

Bankgårdskvarteret och torgmiljön – kulturhistorisk beskrivning 

Området är ur ett historiskt perspektiv ett av stadens mest centrala 

områden. Salutorget och de kringliggande kvarteren har varit 

bebyggda ända sedan stadens grundläggning och antagligen redan 

före detta. Då var området var en del av Pedersöre hamnområde. 

Här fanns en hamnverksamhet som antagligen redan då krävde 

byggnader av olika slag. 

Jakobstad har drabbats av två stora och förödande bränder, år 1714 

under Stora Ofreden och år 1835. År 1714 totalförstördes staden och 

i branden 1835 brann kvarteren söder om nuvarande 

Kanalesplanaden ner till grunden. Båda dessa bränder har lämnat 

sina arkeologiska spår i marken. Efter branden 1714 byggdes staden 

upp igen på de gamla grunderna och med samma gatunät. Stadens 

största byggnader kyrkan och rådhuset, byggdes också upp på sina 

tidigare platser. Stadens torg fick även det sin tidigare form och 

storlek. 

Efter branden 1835 fick staden en ny stadsplan, en rutplan, med 

större tomter och bredare gator. Det var tänkt och planerat att den 

nya rutplanen skulle sträcka sig också norrut över de kvarter som 

inte hade drabbats av branden. Stadens torg förstorades så att det 

blev ungefär 6 gånger större än det gamla, om man också räknar 

med gatuområdena kring torget. 

Torget 

Det gamla torget var m.a.o. betydligt mindre än det som 

förverkligades enligt stadsplanen från 1835. Före branden 1835 fanns 

på det nuvarande torgets yta 3 kvarter med 6 hela tomter samt delar 

av 3 andra tomter med tillsammans ungefär 12 bostadshus och 

ungefär lika många uthus samt stadens gamla rådhus. Teoretiskt sett 

ä 

r 

d 

e 

t 

m 

ö 

j 

l 

i 

g 

t 

att hitta rester av alla dessa byggnader under det nuvarande torget. 

Efter branden 1835 schaktades området som skulle bli det nya torget 

ner på dess högsta punkt med ca ½ m, man tog bort de gamla 

stengrunderna och underjordiska källare fylldes. Det är ändå troligt att 

1 

11


Liite 

de lägsta delarna av husgrunder och rester av källare finns bevarade 

under markytan samt lösa föremål. 

Salutorget och den s.k. Irjalas tomt, har också i Museiverkets 

stadsarkeologiska grundinventering av Jakobstad (Mönkkönen 2002), 

klassificerats som intressanta områden ur forsknings och 

stadsarkeologiska perspektiv. Torget har fått klass 1, medan Irjalas 

tomt klass 2. 

För att kunna exploatera torget bör man därför företa en 

stadsarkeologisk undersökning. Det speciella med Jakobstads torg är 

att det inte är en platt yta utan en kulle. Därför bör man vid 

planeringen och användningen av torget också ta hänsyn till detta 

faktum. Från Storgatan ner till torgets västra kant är höjdskillnaden 

nästan 3 meter. 

Torgets huvudsakliga funktion var för handel. Här fanns den 

traditionella torghandeln med särskilda torgdagar under veckan samt 

de årligen återkommande större marknaderna, vår‐ och 

höstmarknaderna samt julmarknaden. Dessutom var torget också varit 

samlingsplats för olika offentliga tillställningar. 

För att organisera torghandeln var torget indelat för olika områden för 

olika typer av varor och försäljare. 

Efter branden 1835 bebyggdes tomterna kring torget med 

kombinerade bostads‐ och affärshus. De byggdes i sin tids rådande stil, 

empirens, och med sin tids stadsplaneideal. Ett viktigt element i detta 

var brandsäkerheten, som ledde till att gatorna blev breddare och 

torgen och parkområdena blev större och mer öppna. Till detta kom 

också inramningen av kvarter med trädplanteringar. 

Otto Iivari Meurmans plan för stadsdelarna I‐III från 1961 

Under återuppbyggnadstiden efter krigen på 1940‐talet, blev det allt 

tydligare att Jakobstad behövde en ny stadsplan, en modern stadsplan 

där man i en större utsträckning än tidigare tog hänsyn till den 

växande biltrafiken och handeln. 

En annan bidragande orsak till en ny plan var stadens snabba tillväxt 

tackvare utbyggnaderna av träförädlings‐ och pappersindustrin på 

Alholmen. Under perioden 1940 till 1960 fördubblades stadens 

befolkning från ca 7 600 till 15 700. Till detta bidrog också 

inkorporeringen av Kyrkoby och Vestersundsby. Mellan åren 1960 och 

1962 fick Jakobstad 2 000 nya invånare och hade då ca 17 700 

invånare. Idag har Jakobstad ca 19 700 invånare. M.a.o. har 

invånarantalet i Jakobstad under de senaste 40 åren ökat med lika 

många personer som under tre år i början av 60‐talet. 

En ledande person inom den finländska stadsplaneringen vid denna tid 

var Otto Iivari Meurman, som också blev Finlands första professor i 

stadsplanering. Han kom att påverka stadsplaneringen inte bara i 

Jakobstad utan i hela landet, då han som byråarkitekt på 

Byggnadsstyrelsen, gav utlåtande i stadsplaneärenden. Han anlitades 

också som sakkunnig vid planering av olika projekt i Jakobstad. Bl.a. 

2 

11


Liite 

gav han utlåtande gällande trafikomläggningen av Kanalesplanaden i 

början av 1950‐talet samt vid planeringen och byggandet av Kino‐City 

huset i mitten av 50‐talet. 

Meurman fick också i uppdrag att under senare delen av 1950‐talet, 

göra en ny plan för Jakobstads centrum (stadsdelarna I‐III) och i mitten 

av 60‐talet en ny plan för stadsdelen Norrmalm (Skata). 

Meurmans plan för Jakobstads centrum var klar redan 1958, men 

p.g.a. en hel del besvär från tomtägarna i centrum, blev planen 

slutligen godkänd först år 1961. Besvär hade inkommit från så gott 

som alla berörda tomtägare i centrum. Besvären sammanställdes och 

behandlades i första hand av en byggnadsordningskommitté, som 

leddes av vicehäradshövding Bror Erik Uunila. Som sekreterare i 

komitten satt stadens arkitekt Lars Hedman. Meurman fick också 

möjligheten att kommentera besvären och han bemötte dem i en 

skrivelse till stadsstyrelsen. Redan i inledningen till sin skrivelse 

konstaterar han bl.a. att tomtägarna och planeraren har ”totalt olika 

uppfattningar om huru en stad i våra dagar skall byggas, och huru 

stadsplanen skall gestaltas. Tomtägarna anser, att de hittills gällande 

bestämmelserna, som berör tomternas byggnadssätt, är bra och 

tarvar inga förnyelser. De betraktar tomten endast som en 

handelsvara, som man måste ha möjlighet att sälja till högsta möjliga 

pris.” 

Vidare menar han att; ”Enligt min mening bör en stad byggas 

rationellt och så, att stadens invånare beredes en omgivning, en 

hemort, som inte endast på bästa sätt betjänar deras boende och 

arbetsmöjligheter, utan även skänker dem trivsel. Uppbyggandet av en 

stad får inte bli ett affärsföretag vars ändamål vore att ge tomtägarna 

den högsta möjliga profit.” 

Meurman menade att byggandet i en stad bör vara balanserad och 

”dimensionerad efter faktiska behov.” Meurman hade också visioner 

om ett köpcentrum vid torget och ett ämbetsverk, men att mellan 

dessa skulle det reserveras utrymme för ”fottrafik”, medan biltrafiken 

skulle hänvisas till gator som omger dessa kvarter. M.a.o. föreställer 

ha sig nån typ av gågator. 

Meurman menade att man inte behöver reservera all tomtmark i 

centrum för handel utan här skall också finnas rum för boende. Han 

ansåg dock att det är viktigt att bostadshusen placeras så att man får 

mesta möjliga sol och ljus in i lägenheterna m.a.o. i en nordsydlig 

riktning. 

Meurman kommenterar också byggandet av Cityhuset och använder 

detta som ett dåligt exempel på byggandet och han menade att 

orsakerna till detta är en enskild tomtägares spekulation och ett 

överdimensionerat byggande på bekostnad av den ”vackra historiskt 

värdefulla kyrkans betydelse i stadsbilden” och Meurman ansåg att om 

man fortsätter på samma sätt kommer hela staden att fördärvas. 

Man kan säga att byggandet av Cityhuset fyllde behovet av bostäder 

och affärslokaler för flere år så att byggandet avstannade för en tid. 

Enligt Meurmans beräkningar skulle man, om man utnyttjade den 

byggnadsrätt som fanns i staden, utan nya planer, kunna bygga 14 000 

3 

11


Liite 

rum. Med avdrag för affärslägenheter skulle det ha betytt bostäder för 

ca 19 500 personer. Meurman förväntade sig en moderat ökning av 

stadens invånare, så att stadens invånarantal om 20‐30 år knappast 

skulle överstiga 30 000. 

I de nu berörda kvarteren gäller fortfarande Muermans plan från 1961 

och det är enligt denna plan, som många av 60‐ och 70‐talens 

våningshus i centrum är byggda. 

Andra spår av Meurmans planeringar från 50‐talet ser man också här 

och var i centrum också i det aktuella kvarteret. På många håll i staden 

är byggnadernas hörn indragna. Detta ser man både vid torget och 

mot Kanalesplanaden. Avsikten med detta var att skapa bättre sikt för 

trafiken. Systemet med indragna hörn hade Meurman presenterat 

redan 1950 i Jakobstad då man skulle ta bort den promenad, som 

fanns i mitten av Kanalesplanaden. Avsikten var att ge mera rum för 

biltrafiken. Regleringen av trafiken på Kanalesplanaden påbörjades i 

början av 50‐talet . 

Spåren av Meurmans plan från 1961 syns på många håll i stadens 

centrum också i kvarteren runt torget där Meurmans plan delvis 

fortfarande är gällande. Planen ligger till grund för bl.a. Byggandet av 

Bankgården, Ehrs höghet, Villa Astrid, Forumhuset och andra 

byggnader i torgets närhet. 

Tomt 12, ”Irjalas tomt” 

Huvudbyggnaden mot 

torget vid Rådhusgatan 

uppfördes år 1837 som 

ett bostadshus. 

Byggnaden ägdes till 

en början av 

skomakare Henrik Hult 

och under hans tid 

fanns också en sko‐ 

och läderbutik i huset 

med ingång från 

Rådhusgatan. Huset 

byggdes till inåt gården 

4 

11


Liite 

i början av 1920‐talet och har sedan dess behållit sitt utseende. 

Bygganden representerar empiretidens trähusbyggande och kan 

jämföras med liknande byggnader vid södra delen av Storgatan. 

Bygganden kompletterar och stöder de andra empirebyggnaderna vid 

Torget.Mot Otto Malmsgatan uppfördes år 1836 en uthusbyggnad. 

Den sträcker sig längs Otto Malmsgatan, mellan Rådhusgatan och 

Kanalesplanader. Av denna byggnad finns bara en del kvar. Denna del 

har under olika skeden ombyggts och funktionerna förändrats. Under 

de senaste decennierna har de använts för affärer matserveringar. 

Affärsbyggnaden i trä vid Kanalesplanaden uppfördes också 1836 och 

användes ursprungligen som bostadshus och bagarstuga. Den kan 

mycket väl ha använts som en tillfällig bostad under den tid tomtens 

huvudbyggnad uppfördes. Detta förfaringssätt var mycket vanligt i 

Jakobstads efter branden 1835. I början av 1920‐talet fick byggnaden 

nya fasader och fönsteröppningarna förstorades. Fasaden mot gården 

bär ännu spår av denna ombyggnad, medan fasaden mot 

Kanalesplanaden fick sin nuvarande utformning under mitten av 1950‐ 

talet. 

Irjalas affärshus i hörnet av Otto Malmsgatan och Kanalesplanaden 

ritades 1954 av byggmästaren K.J. Ahlskog. Ahlskog har planerat 

många kända byggnader i Jakobstad som t.ex. Frams hus, 

Armirohuset, Stadshotellets del mot Alholmsgatan. Byggnaden 

representerar efterkrigstidens funktionalism och 

återuppbyggnadstiden i Finland. Byggnaden har både byggnads‐ och 

arkitekturhistoriska värden och är en god representant för sin tids 

byggande med goda proportioner och väl anpassad till andra 

byggnader i omgivningen. 

Grillkiosken som finn vid Kanalesplanaden hade en föregångare i den 

s.k. Delikado‐kiosken. Kiosken byggdes 1952 av s.k. Tell‐block i 

cement. Av denna byggnad finns knappast någonting kvar, utan den 

ersattes med en grillkiosk på 1980‐talet. 

Se bildbilaga A, gällande dagens byggnader på tomt 12 

Tomt 13, 1835 ‐ 1960 

I hörnet av Storgatan och Rådhusgatan uppfördes år 1840 en större 

handelsgård. Byggaren var skepparen och handelsmannen Matts 

Winsten, en av stadens främsta handelsmän. Byggnaden inrymde 20 

rum och en affärslokal med inredning av diskar och hyllor. Fasaden 

mot torget var 11,2 m och var försedd med 7 fönsteröppningar och en 

dörr med trappa ut mot torget. Fasaden mot öster och Storgatan var 

28,3 m lång och försedd med 10 fönsteröppningar. Under byggnaden 

fanns 4 stycken välvda källare. 

5 

11


Liite 

På tomten uppfördes redan från första början förutom 

huvudbyggnaden också ekonomi‐ och uthus. Mot dåvarande 

Kanalgatan byggdes en byggnad som innehöll bryggstuga, bagarstuga 

drängstuga. I byggnaden, som stod klar år 1837, fanns sammanlagt 5 

rum. Mot granntomten i väster uppfördes ett uthus som var ca 26 ½ 

meter långt och innehöll 7 rum. I uthuset fanns bl.a. fähus, 

spillningskast, foderlada, avträde, stall och en bod. 

Winstens gård övergick senare i Victor Nymans ägo och fortsatte som 

bostads‐ och affärshus under resten av 1800‐talet. 

Vasa aktiebank lät arkitekt Berndt Nyman att år 1912 planera en ny 

utformning av fasaden mot torget. Fönstren förstorades, fick en ny 

indelning och dekorationer. Ovanför fönstret gjordes också en relief i 

trä med vasakärven. Denna dekoration finns tillvaratagen och finns på 

Jakobstads museum. 

Bank‐ och affärshuset i hörnet vid torget byggdes till och förändrades 

under årens lopp efter nya krav och behov. I väster förlängdes huset 

6 

11


Liite 

och eftersom byggnaden stod i en sluttning, kunde man också utnyttja 

detta och byggde källarvåning som kom att inrymma en matservering 

och café. Här verkade under många år Café Santos. Också mot norr vid 

Storgatan förlängdes byggnaden och här fanns samma möjlighet att 

bygga en källarvåning. Här kom man att inrymma en saluhall år 1914. 

Detta betydde att en planerad saluhall på torgets västra del inte 

behövde förverkligas. Dessa tillbyggnader kom att planeras av 

byggmästaren K. J. Ahlskog. Saluhallen kom att finnas kvar ända till 

byggnaden revs 1964, då verksamheten flyttade till Kino‐City huset. 

I det nordöstliga hörnet fanns under 1800‐talet en kryddträdgård, som 

var omgärdat med ett staket av hyvlade spjälor och stolparna var 

prydda med svarvade urnor. Detta hörn förblev obebyggt ända till 

1906 då man började med att uppföra ett nytt affärshus planerat av 

arkitekt Bruno Granholm (1854‐1930). Byggnaden var uppförd i stock 

och i nationalromantisk/jugendstil. Mot Kanalesplanaden hade 

bygganden tre affärslägenheter med ingång från hörnet en affär samt 

mot Storgatan en affärslägenhet. Alla affärer hade egna skyltfönster. I 

byggnaden fanns bl.a. Yrjö Gustafssons guldsmedsaffär, Emil Svahns 

pappershandel (senare Hugo Rönnings), Engströms blomsterhandels 

samt Alb. Johansson herrekipering. Arkitekten Bruno Granholm var 

under tiden 1892‐1926 chefsarkitekt på finska järnvägsstyrelsen. 

Byggnaden revs i början av 60‐talet för att ge plats åt Bankgården. 

Bankgården och ”Terazzo”, 1961 – 

Planeringen av tomten kan man säga fick sin början genom 

godkännandet i februari 1961 av Meurmans stadsplan för centrum. 

Efter att stadsplanen var klar började också diskussionerna om att 

bygga nytt på tomten. Planen gav möjligheterna att bygga ett 

sexvånings bostadshus mot Kanalesplanaden med affärslokaler i den 

första våningen och tre våningar mot Storgatan och mot torget två 

våningar. 

De första planerna 

7 

11


Liite 

De första ritningarna för nybygget godkändes i september 1963 av 

Helsingfors aktiebank, som var byggherre. Planerna presenteras också 

i Jakobstads Tidning med en fasadritning från Storgatan. På den ser 

man också profilen på det tilltänkta sexvåningshuset vid 

Kanalesplanaden. I källarvåningen hade man också planerat in ett 

garage för 20 bilar. Ritningarna gjordes av arkitekterna Kirsti och Egil 

Nordin. 

Rivningen av tomtens gamla byggnader påbörjades under vårvintern 

1964. 

Förändrade planer 

Under den fortsatta planeringen bantades projektet ner. Den första 

planens 5 700 m2 blev 2 751 m2, vilka fördelades på 828 m2 

affärsutrymmen, ca 300 m2 kontor, 638 m2 lager och 234 m2 

bostäder. Bostäderna som planerades in i Bankgården var tänkta som 

tjänstebostäder och hörde till Helsingfors aktiebank. Bostäderna var 

belägna i andra våningen mot Rådhusgatan. 

I ritningarna från 1964 fanns namngivna funktioner i byggnaden både 

sådana som sedan förverkligades och sådana som inte förverkligades 

8 

11


Liite 

helt ut. Bl.a. nämns ett galleriutrymme, som var tänkt för konst‐ och 

andra utställningar. 

Vilka som skulle disponera affärsutrymmen i den nya Bankgården, var 

så gott som klara redan vid planeringen. Vid Rådhusgatan mot torget 

inrättade Österbottens kött en matvaruaffär, sedan kom ett mindre 

affärsutrymme där företaget Prikka etablerade sig under senare delen 

av 1968 och under 1970‐talet fanns här en R‐kiosk. Intill fanns sedan 

ingången till Helsingfors aktiebank, ingången till café, Grill Terazzo och 

krogen ”Källare/Kellari” och i hörnet fann Jakobstads resebyrå och 

Finnairs kontor. Mot Storgatan etablerade sig en kemikalieaffär samt 

guldsmedsaffären ”Yrjö” som fortsatte ungefär på samma plats som i 

den byggnad som revs. 

Caféet i ”gallerian” blev ett populärt tillhåll för både ungdomar och 

andra stadsbor. Här samlades många politiker och stadsbor för att 

diskutera olika angelägenheter. Caféet fick öknamnet ”korsdraget”. 

Omändringar i Bankgården 

Omändringar och förändringar av affärslokaler är vanliga och hör till 

en byggnads användningshistoria. Affärslokalerna förändras då nya 

krav ställs på användningen och/eller då verksamheten växer eller 

förändras. Detta har också skett i Bankgården. Olika verksamheter har 

kommit och gått. Förändringarna har också påverkat byggandens 

disposition och utformning. 

I mitten av 1980‐talet skedde stora förändringar i dispositionen av 

byggnadens utrymmen. I samband med förändringar 1984 införlivades 

gallerian i mitten av byggnaden med de nya utrymmena och gallerian 

försvann. Nu försvann också den ”springbunn”, som fanns här. En 

annan stor förändring skedde då Helsingfors aktiebank (HAB) 

fusionerades med Nordiska föreningsbanken och blev Nordea. 

Banklokalen byggdes om först till kontor bl.a. för rederibolaget Jakob 

Lines och sedan när de centrala utrymmena omändras till 

affärsutrymmen. I.o.m. detta fanns ingen bank mera kvar i 

Bankgården. 

9 

11


Liite 

Under samma period byggs grillrestaurangens takterrass in och blev 

en del av restaurangsalen. Genom dessa förändringar försvann två av 

byggnaden mest kännspaka delar. 

Andra ombyggnader har skett i källarplanet där den tidigare 

källarkrogen fanns. 

Byggnaden var på sin tid innovativ med moderna lösningar för ett 

affärshus. I första våningen fanns en av Finlands första gallerior med 

affärs‐, café‐ och bankutrymmen. I andra våningen fanns en 

grillrestaurang med utomhusterrass och i källarvåningen en källarkrog 

samt i norr vid Kanalesplanaden affärslokaler och kontorsutrymmen. 

Genom ombyggnader och förändrade funktioner har byggnadens 

särdrag och identitet gått förlorad. Väsentliga delar av byggnadens 

inre utrymmen har förändrats. 

Se bildbilaga B, gällande dagens byggnader på tomt 13 

10 

11


Liite 

Tomt 3:11, Candolins tomt f.d. apotekstomten 

På tomten uppfördes en bostads‐ och handelsbyggnad. Efter att det 

Schaumanska apoteket upphörde och fick nya ägare flyttades 

apoteksverksamheten hit och den kom fortsatte här så läng 

byggnaden stod kvar till början av 1960‐talet. Apoteket kom t.o.m. att 

fortsätta i den nya byggnaden som uppfördes på samma plats vid 

torget. 

Gällande denna tomt var Meurman helt av annan åsikt än tomtägarna. 

Meurman ansåg att denna tomt är en av de mest värdefulla i hela 

staden. Han ansåg att här kunde byggas ett hus med 5 våningar räknat 

från torgets höjd. Exploateringstalet här skulle bli hela 3,0. 

Meurman ansåg också att en del av tomten borde inlösas av staden 

för att användas för allmänna ändamål. Han föreställde sig att här 

skulle byggas ett ämbetshus. I tankarna fanns det ämbetshus som så 

småningom kom att byggas. Detta förverkligades inte här utan 

ämbetshuset fick en annan placering öster om Runebergsparken. 

Tomte förblev i privat ägo och i stället uppfördes här det s.k. Ehrs 

Höghet samt två längre byggnader. Den ena vid torget och den andra 

vid Rådhusgatan. 

11 

11


Liite 

Den låga byggnaden mot torget har genomgått olika ombyggnader 

sedan blev klar. 

Jakobstad den 3 juni 2013 

Guy Björklund 

museichef 

Jakobstads museum 

12 

11


Liite 

Bilagor: 

Bilaga 1 

Utlåtande 1/2012 Jakobstads museum 

Till Tekniska nämnden i Jakobstad 

Hänv. 

Diarienr TV 106/2012 

Protokoll TN 31.1.2012 § 35 

UTLÅTANDE: ”DETALJPLANEÄNDRING FÖR KVARTER 4 I STADSDEL 3, SAMT 

GATU‐ OCH TORGOMRÅDE I STADSDEL 1, CENTRUM” 

Detaljplanen berör ur ett historiskt perspektiv ett av stadens mest centrala 

områden, Salutorget och kvarter 4 i stadens centrum. Salutorget och de 

kringliggande områdena har varit bebyggda ända sedan stadens grundläggning 

år 1652 och antagligen redan före detta då området var en del av Pedersöre 

hamnområde, fanns här både byggnader och någon typ av hamnverksamhet. 

Jakobstad har drabbats av två stora förödande bränder, 1714 under Stora 

Ofreden och år 1835. 1714 totalförstördes staden och i branden 1835 brann 

kvarteren söder om nuvarande Kanalesplanaden ner till grunden. Båda dess 

bränder har lämnat sina spår i marken. Efter branden 1714 byggdes staden 

upp igen på de gamla grunderna och med samma gatunät. Stadens största 

byggnader kyrkan och rådhuset, byggdes upp på sina tidigare platser. Också 

stadens torg fick sin tidigare form och storlek. 

Efter branden 1835 fick staden en ny stadsplan med större tomter och bredare 

gator. Stadens torg förstorades så att det blev ungefär 6 gånger större än det 

gamla, om man också räknar med gatuområdena kring torget. 

Torget 

Före branden 1835 fanns på det nuvarande torgets yta 3 kvarter med 6 hela 

tomter samt delar av 3 andra tomter med tillsammans ungefär 12 bostadshus 

och ungefär lika många uthus samt stadens gamla rådhus. Teoretiskt sett är 

det möjligt att hitta rester av alla dessa byggnader. Efter branden 1835 

schaktades området som skulle bli torg ner på dess högsta punkt med ca ½ m, 

man tog bort de gamla stengrunderna och underjordiska källare fylldes. Det är 

ändå troligt att de lägsta delarna av husgrunder och rester av källare finns 

bevarade under markytan. 

Salutorget och den s.k. Irjalas tomt, har också i Museiverkets stadsarkeologiska 

grundinventering av Jakobstad (Mönkkönen 2002), klassificerats som 

intressanta områden ur forsknings och stadsarkeologiska perspektiv. Torget 

har fått klass 1, medan Irjalas tomt klass 2. 

13 

11


Liite 

För att kunna exploatera torget bör man företa en stadsarkeologisk 

utgrävning, först en undersökning med ett antal provområden för att få en 

uppfattning om hur omfattande och hur mycket rester det finns kvar av 

husgrunder, källare och lösa föremål. 

Det speciella med Jakobstads torg är att det inte är en platt yta utan en kulle. 

Därför bör man vid planeringen och användningen av torget också ta hänsyn 

till detta faktum. 

I övrigt vad gäller torget borde man sträva till att bibehålla torgets öppna 

karaktär. Torget har haft sitt nuvarande omfång sedan 1836. 

Tomt 12, ”Irjalas tomt” 

Huvudbyggnaden vid Rådhusgatan uppfördes år 1837 som ett bostadshus. 

Huset breddades inåt gården i början av 1920‐talet och har sedan dess behållit 

sitt utseende. Bygganden representerar empiretidens trähusbyggande och kan 

jämföras med liknande byggnader vid södra delen av Storgatan. Bygganden 

kompletterar och stöder de andra empirebyggnaderna vid Torget. Bygganden 

skyddas enligt detaljplanen, vilket är helt motiverat. 

Hörnbyggnaden vid Otto Malmsgatan och Rådhusgatan uppfördes 1836 och är 

en del av en uthuslänga, som i olika skeden har ombyggts och har därmed 

förlorat mycket av sitt lokal‐ och byggnadshistoriska värde. 

Affärsbyggnaden i trä vid Kanalesplanaden uppfördes 1836 och användes 

ursprungligen som bostadshus och bagarstuga. I början av 1920‐talet fick 

byggnaden nya fasader och fönsteröppningarna förstorades. Fasaden mot 

gården bär ännu spår av denna ombyggnad, medan fasaden mot 

Kanalesplanaden fick sin nuvarande utformning under mitten av 1950‐talet. De 

två ovannämnda byggnaderna kan ersättas med nybyggnation. 

Irjalas affärshus i hörnet av Otto Malmsgatan och Kanalesplanaden ritades av 

byggmästaren K.J. Ahlskog 1954. Ahlskog har planerat många kända byggnader 

i Jakobstad, bl.a. Frams hus, Armirohuset, Stadshotellets del mot 

Alholmsgatan. Byggnaden representerar efterkrigstidens funktionalism och 

återuppbyggnadstiden i Finland. Byggnaden har både byggnads‐ och 

arkitekturhistoriska värden. Byggnaden är en god representant för sin tids 

byggande med goda proportioner och väl anpassad till andra byggnader i 

omgivningen. Ett skyddande av byggnaden borde tas i beaktande. 

Bankgården 

Bankgården planerades av arkitekterna Kirsti och Egil Nordin år 1964. 

Byggnaden var på sin tid innovativ med moderna lösningar för ett affärshus. I 

första våningen fanns en av Finlands första gallerior med affärs‐, café‐ och 

bankutrymmen. I andra våningen en grillrestaurang med utomhusterrass och i 

källaren en källarkrog samt i norr affärslokaler och kontorsutrymmen. Genom 

ombyggnader och förändrade funktioner har byggnadens särdrag och identitet 

gått förlorad. Byggnaden fyller inte längre sin plats som ett affärshus på en av 

stadens mest centrala tomter. En rivning av byggnaden kan motiveras. 

14 

11


Liite 

Förslag: 

Torget: 

- Arkeologiska undersökningar av torget samt angränsande gator samt på 

tomt nr 12 bör göras innan en exploatering av torget för parkeringsgrottor 

kan genomföras (hänvisn. Mökkönen 2002) 

- För att spara torget som en öppen plats borde allt byggande på torget 

minimeras och inte överstiga en våningshöjd (3‐4 meter) och i så fall 

reserveras för in‐ och utfart till parkeringsgrottan 

- Undersöka möjligheter att få tillgång till en eventuell parkeringsgrotta från 

det sydöstra hörnet av tomt 11 (Ehrs Höghets tomt) 

- Skyddet av linden vid Rådhusgatan borde framgå i detaljplanen och 

stadens parkenhet borde säkerställa plantor från trädet för att i framtiden 

kunna ersätta linden med genetiskt likvärdigt exemplar 

Tomt nr 12 

- En byggnadshistorisk inventering av byggnaderna på tomt nr 12 borde 

utföras innan en vidare exploatering av tomten kan företas. Därefter kan 

man göra en bättre analys av byggnadernas skydd 

- Irjalas affärshus kunde skyddas och utbyggnaderna längs Otto Malmsgatan 

och Kanalesplanaden kunde anpassas till affärshusets stil, form och 

ytmaterial. 

Tomt nr 13 

- Den gamla Bankgården kan anses ha förlorat sin ursprungliga karaktär och 

funktionalitet och har inte sådana värden att den bör skyddas. En 

ersättande byggnad kan anpassas till omgivningen på så vis att 

byggnadsmassan i hörnet Storgatan/Kanalesplanaden får samma höjd som 

Armirohuset, men att hörnet vid Rådhusgatan och Storgatan håller en 

lägre profil anpassad till empirbyggnaderna vid torget. 

- En miljökonsekvensutredning borde göras gällande de nya byggnadernas 

höjd vid Kanalesplanaden för att inte dessa inte skall komma att försätta 

hela Kanalesplanaden i skugga och därigenom förlora Kanalesplanadens 

rekreationsvärde. På motsatta sidan av Kanalesplanaden (Halpa‐Halli och 

Nordea) hölls en låg profil mot Kanalesplanaden för anpassning till andra 

byggnader och för att undvika en tunnelkänsla. 

Jakobstad den 

På tjänstens vägnar 

Guy Björklund 

museichef 

15 

11

UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER 

LAUSUNNOT JA MIELIPITEET 

1 

Bilaga 12 

Liite 12



2 

Bilaga 12 

Liite 12



3 

Bilaga 12 

Liite 12



4 

Bilaga 12 

Liite 12



5 

Bilaga 12 

Liite 12



6 

Bilaga 12 

Liite 12



7 

Bilaga 12 

Liite 12



8 

Bilaga 12 

Liite 12



9 

Bilaga 12 

Liite 12



10 

Bilaga 12 

Liite 12



11 

Bilaga 12 

Liite 12



12 

Bilaga 12 

Liite 12



13 

Bilaga 12 

Liite 12



14 

Bilaga 12 

Liite 12



15 

Bilaga 12 

Liite 12



16 

Bilaga 12 

Liite 12



17 

Bilaga 12 

Liite 12

AsemakaavanSelostus.pdf - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?