Verksamhetsmässig och ekonomisk analys av social ... - Jakobstad

Verksamhetsmässig och ekonomisk analys av socialoch 

hälsovårdstjänster med anknytning till de fördjupade samarbetet 

mellan Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby 

s. 1 

Nordic Healthcare Group

Innehåll 

1. Inledning 

2. Verksamhetsmässig och ekonomisk analys 

• Mottagningstjänster 

• Rådgivningstjänster och skolhälsovård 

• Företagshälsovård 

• Tandvård 

• Specialsjukvårdstjänster 

• Mentalvård & missbrukstjänster 

• Åldringsvårdstjänster 

• Handikappvårdstjänster 

• Socialtjänster 

• Diagnostiska stödtjänster 

3. Generella fördelar och nackdelar med utökat 

samarbete 

4. Kostnadsöversikt och jämförelse mellan 

MHSO-området och Nykarleby 

5. Sammanfattning och rekommendationer 

6. Bilagor 

Bilaga 1 | Källförteckning 

Bilaga 2-3 | Analysstruktur 

Bilaga 4-7 | Kostnadsanalys (forts.) 

s. 2

Inledning 

Fr.o.m. den 1.1.2010 kommer Jakobstad som värdkommun och producent att svara för socialoch hälsovårdstjänsterna i Jakobstad, Larsmo, 

Nykarleby och Pedersöre. Härom har fattats beslut i de tidigare nämnda städerna och kommunerna och sker inom ramen för den s.k. KSSRprocessen 

Med anknytning till denna utveckling gav Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo i uppdrag åt Nordic Healthcare Group (NHG) att göra 

en verksamhetsmässig och ekonomisk analys av områdets socialoch hälsovårdstjänster både på servicenivå och helhetsmässigt på 

systemnivå. I uppdraget ingick även en analys över olika kommunsamarbetsmodellers för- och nackdelar samt en analys över 

beställare/producent- modellens tillämpningsalternativ inom området 

Syftet med NHG:s utredning var främst att skapa en helhetsbild av socialoch hälsovårdsverksamheten i området och med anknytning till den 

analysera både samarbetsmodeller och organisationsalternativ. Utredningens största utmaning låg i att bibehålla ett helhetsperspektiv på 

analysen, utan att dock bortse från de enskilda serviceenheternas centrala egenskaper, behov och utmaningar. Dock bör poängteras att det 

inom ramen för undersökningen omfattande informationsinsamling och behandling, analys, intervjuer, möten och rapporteringstillfällen inte varit 

möjligt att göra en detaljerad analys av samtliga verksamheter inom ramen för socialoch hälsovården i området. 

Materialet som analyserats och använts i analysen har i första hand erhållits direkt från Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre. Detta 

material omfattar såväl färdiga rapporter som tillhandahållits av kommunerna samt data som hämtats rakt från kommunernas ekonomi- eller 

verksamhetssystem. I de fall där informationen inte varit lätt tillgänglig eller av någon anledning behövt kompletteras har offentliga källor 

använts (Stakes, Statistikcentralen samt övriga intresseorganisationers material). En heltäckande lista av det använda materialet finns i Bilaga 

1 samt av strukturen på ekonomianalysen i Bilaga 2-3. 

I jämförelsesyfte har även NHG:s befintliga information spelat en viktig roll. Denna information har erhållits från tidigare utredningar utförda av 

NHG, NHG:s egna benchmarking-tjänster (som idag omfattar kirurgi, laboratorie- och radiologiverksamhet, hälsovårdscentraler, barnpsykiatri, 

mentalvård, kardiologi) samt information som resulterat från samarbetet med KuntaMaisema Oy. 

Den använda datan har inte standardiserats / indexjusteras. Orsaken till detta är att NHG inte vill förvränga faktiskt operativ eller finansiell 

information. I de fall där det speciellt kan anses befogat har analysen gjorts med hänsyn till specifika åldersgrupper. 

Syftet med de slutsatser som dragits och rekommendationer som gjorts i utredningen har främst varit att belysa fördelarna och nackdelarna 

med ett samarbete inom de olika verksamhetsområden inom socialoch hälsovården mellan Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo. 

s. 3

s. 4 

Verksamhetsmässig och ekonomisk analys 

Mottagningstjänster 

Rådgivningstjänster och skolhälsovård 

Företagshälsovård 

Tandvård 

Specialsjukvårdstjänster 

Mentalvård & missbrukstjänster 

Åldringsvårdstjänster 

Handikappvårdstjänster 

Socialtjänster 

Diagnostiska stödtjänster


Översikt av kostnader och användning 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

A. Mottagningstjänsternas kostnad (€) per invånare (2007) 

0 

Stödtjänster 

Hälsorådgivning 

Mottagninstjänster 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K 10 

K 11 

K 12 

K 13 

K 14 

K = jämförelsekommun 

Källa: NHG benchmarking/Jstad, Larsmo, Pedersöre & Nkby 

ekonomidata 2007 

J 

P 

L 

N 

Stödtjänster = röntgen, laboratorie, fysioterpapi och sjuktransport. 

För J, P och L’s baserar sig primävårdens röntgen och 

laboratoriekostnader på MHSOs beräkningar av dess användning.. 

Röntgen och laboratoriekostnaden i förhållande till totala antalet 

mottagninsbesök har antagits vara den samma för J, P och L. 

Fysioterapikostanderna är separerade från MHSOs bokföring för 

rehabiliterringsserviceenheten. 

HVC-jourens (även dagsjourens) kostnader är inkluderade och har 

separerats från jourens helhetskostnad på basen av MHSOs prislista 

för olika nivåer av jourbesök, dvs. bygger på antaget att 

prissättningen gjorts enligt verksamhetens kostnader. 

I N:s mottagningskostnader har inkluderats köp av tjänster från 

Vasa stad och övriga sjukvårdsdistrikt (som inte rapporterats som 

specialsjukvård) 

Samtliga kommuners kostnader för mottagningstjänsternas 

motsvarar jämförelsekommunernas medeltal 

– Rådgivningstjänsterna analyseras senare i rapporten 

Detta gäller även stödfunktionerna och hälsorådgivningen 

Bild B visar antalet läkar- och sjuksköterskebesök i 

förhållande till invånareantalet och kostnaden per 

invånare för mottagningstjänsterna (exklusive 

hälsorådgivning och stödtjänster) 

Antalet besök per invånare är något högre än medeltalet 

och kostnadsnivån i nivå med medeltalet 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

B. Mottagningstjänster 2007 (läkare & sköterskor) 

Inkl. jour 

€ / invånare 

Besök / invånare 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K10 

K 11 

K12 

K13 

K14 

K15 

K16 

K17 

JPLN 

Källa: NHG och Jstad, Larsmo, Pedersöre & Nkby ekonomidata 

2007. J,P och L:s kostnad per besök har antagits vara det samma. 

s. 5 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0

Läkarbesök /Inv 

100 % 

80 % 

60 % 

40 % 


Fördelning av läkar- och sköterskebesök, läkarebesökens täckningsgrad och jour 

A. Antal mottagningsbesök i förhållande till invånarantalet 

(2007) Obs. Exklusive jour 

1,5 

1,4 

1,3 

1,2 

1,1 

1,0 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

Nykarleby 

Jakobstad 

Larsmo 

Pedersöre 

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 

Sköterskebesök /Inv 


statistikdata 2007 

B. Läkarbesökens täckningsgrad totalt (antal kunder i 

förhållande till invånarantalet) 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Källa: Stakes 

L P 

J N 

~13% 

Vid en analys av fördelningen av primärvårdens läkar- och 

sköterskebesök (här exklusive jourbesök) framgår att det finns 

stora skillnader mellan kommunerna i regionen 

s. 6 

N har haft en medveten strategi att satsa på läkarmottagning och 

har följaktligen ett mycket högt antal läkarbesök i förhållande till 

invånareantalet. Totalt är täckningsgraden av läkarbesök betydligt 

högre i N. Detta beror t.ex. inte på skillnader i användning av 

privata tjänster (Bilaga 4) 

Även om N:s användning av läkartjänster är högre än inom J,P,L 

är kostnaderna för mottagningstjänsterna totalt sett (exkl. 

stödtjänster) låga (Bild B) 

J, L och P:s låga antal läkarbesök och kostnader per invånare 

förklaras till stor del av omfattande andel dagsjour (se följande 

sida), vilket varit resultatet av den läkarbrist som under längre tid 

rått i MHSO och som man inte lyckats råda bot på. 

%-andel jourbesök av alla mottagninsbesök 

C. Användning av HVC-jour och kostnad (€) per invånare (2007) 

40 % 

30 % 

20 % 

10 % 

0 % 

Nykarleby 

Pedersöre 

Larsmo 


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

Jourkostnad per invånare 


statistik- & ekonomidata 2007

% 

Öppen primärvård € / invånare 

Öppen primärvård och specialsjukvården 

Förhållande mellan öppen primärvård och specialsjukvård samt mellan HVC och specialsjukvården 

A. Kostnader (€) för öppen primärvård (mottagning, rådgivning och 

stödtjänster) och specialsjukvårdens öppenvård per invånare (2007) 

400 

350 

300 

250 

200 

B Specialsjukvårdens avlutade vårdepisoder med 

remiss från HVC 

60 

50 

40 

30 

20 

150 

100 

10 

50 

50 150 250 350 450 550 

Specialsjukvården, öppenvård €/invånare 

Källa: NHG och MHSO data 2007 & Nkby statistik- & 


L P 

J N 

Hela landet 

17-20% 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 


Nykarleby 

Larsmo 


Pedersöre 

I bild A analyseras mottagningstjänsternas kostnader i 

förhållande till den öppna specialsjukvårdens kostnader (per 

invånare). Den grova analysens syfte är att undersöka om en 

mer omfattande användning av mottagningstjänster resulterar i 

lägre användning av specialsjukvårdens öppna vård, eller vice 

versa. 

s. 7 

Som framgår av bild A är inte förhållandet mellan 

mottagningstjänsterna och specialsjukvården öppna vård tydligt. 

T.ex. kan man urskönja stora skillnader inom 

mottagningstjänsternas kostnad mellan kommuner även om 

deras kostnader inom öppen SSV är på samma nivå. 

Trots mycket stora skillnader inom mottagningstjänsterna (N i 

förhållande till J, L och P) är skillnader inom specialsjukvårdens 

öppenvårdskostnader små. 

Detta kan tolkas som att N:s höga användning av 

mottagningstjänster inte automatiskt minskar användandet av 

SSV:s öppna vård. 

En indikator på förhållandet mellan SSV och 

mottagningstjänsterna är antalet remisser från HVC till SSV. 

I regionen går i medeltal en relativt liten andel av SSV:s 

vårdepisoderna via HVC. N avviker dock märkbart från J, L och 

P. Styrs patienterna direkt in i specialsjukvården? 

– Andelen remisser är betydligt högre i Nykarleby.


Samlade tankar kring mottagningstjänsterna 

Det är tydligt att mottagningstjänsterna i N skiljer sig betydligt från MHSO vilket förmodligen kommer att stå för den största 

”kulturchocken” i ett fördjupat samarbete 

– N har en tydligare vårdnivåstrukturering (baserat på den betydligt högre andelen SSV-episoder som kommer via HVC) och 

täcker en bredare del av befolkningen med samma nivå av resurser som inom MHSO 

Fördelar med ett samarbete är bl.a. 

– Detta möjligen ger en ny möjlighet att lösa läkarbristen i regionen och samarbeta kring en aggressiv rekrytering. I dagsläget 

råder en kraftigt neråtgående spiral i läkarsituationen som man bör försöka stoppa (och vända) 

– Man blir tvungen att hitta en regional lösning på jour- problematiken och därmed mer jämlika arbetsförhållanden 

– Förbättrad tillgång till SSV-konsultation för N 

Samarbetet för dessutom med sig andra möjligheter… 

– N har mycket positiva erfarenheter av mottagningstjänsterna, medan detta en lång tid betraktats som ett stort problem i 

MHSO. Det är viktigt att i det utökade samarbetet utnyttja sig av ”best practices”. Är det en ren slump att det råder läkarbrist i 

MHSO men inte i N, eller är det ett ledarskapsproblem? (jfr. Juva-fenomenet, se t.ex. Mediuutiset 15.8.2008) 

– Analysen tyder på stora skillnader mellan vårdkulturer och förhoppningsvis kan de bästa elementen av t.ex. N:s 

primärsjukvård spridas till MHSO 

Det är uppenbart att ett lyckat fördjupad samarbete kan utmanas av…. 

– Bred klyfta mellan MHSO och N som kan inflammeras – samarbetet kan i värsta fall leda till en försämrad läkarsituation i N, 

vilket skulle späda på ett fundamentalt problem i området 

– Att man inte lyckas åstadkomma en gemensam verksamhetsfilosofi och enhetliga arbetsvillkor 

– Risk för att läkare i N motsäger sig ett utökat arbete för jour 

Övriga rekommendationer med anknytning till mottagningstjänsterna är… 

– Kapaciteten och tillgängligheten på läkarnas dagsmottagningstjänster inom MHSO bör förbättras. Detta kommer inte att lösas 

genom ökad ”prestationsproduktivitet” (antal besök / läkare) som redan hög bland läkarna både i MHSO och Nykarleby. Vid 

ev. utlokalisering av jour t.ex. i årsskiftet rekommenderas att detta betraktas som ett ”andrum” för att ta mottagningstjänsterna 

med mål att rekrytera/anställa nya egna läkare så snart som möjligt 

s. 8

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Rådgivningstjänster och skolhälsovård 


4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

A. Kostnad (€) för rådgivningstjänster / invånare (2007) 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K 10 

K 11 

K 12 

K 13 

K 14 

J 

P 

L 

N 

Källa: NHG och Jstad, Larsmo, Pedersöre & Nkby statistik- & 


B. Barnrådgivning besök / 0-7 åring (2007) 

3,7 3,4 3,1 

J P L N Hela landet 

Källa: Jstad, Larsmo, Pedersöre & Nkby och Stakes 

C. Skolhälsovårdens besök per 7-18 åring 

L P J N 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Källa: Jstad, Larsmo, Pedersöre & Nkby och Stakes 

3,8 

2,7 

J, P, L och N:s kostnader ligger i nivå med 

jämförelsekommunernas medeltal 

s. 9 

Inom barnrådgivningen används något mer tjänster i J och 

N än i L och P (bild B). Användningen i hela regionen ligger 

något över medeltalet i landet. 

Även inom skolhälsovården använder Jakobstad betydligt 

mer besök per invånare mellan 7 och 18 år (bild C). Av Bild 

D framgår dock att J, P, L och skiljer sig från N (och landet i 

medeltal) i att andelen läkarbesök är obefintlig. Andelen i N 

är klart högre än landet i medeltal. 

Fördelarna med ett utökat samarbete är t.ex. 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

– Utökat utbyte och samarbete bland 

rådgivningstjänsterna. Tjänsterna bör dock bibehålla sin 

lokala karaktär och har inget att vinna av en ökad 

centralisering 

– Möjlighet till att utvärdera hur tillgängligheten av 

skolhälsovård kan förbättras: Möjlighet till en gemensam 

läkare inom skolhälsovården för hela området? 

D. Skolhälsovårdens besök per 7-18 åring (2006) 

0,0 

2,4 


0,0 

1,9 

0,0 

0,3 

0,2 

1,5 1,7 1,9 

J P L N Hela Landet

Kostnad per besök 

200 

150 

100 

50 

0 

3,5 



A. Företagshälsovården kostnader (€) 2007 

Nykarleby 

Larsmo 


Pedersöre 

10 20 30 

Kostnad per invånare 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Källa: NHG och MHSO data 2007 & Nkby statistik- & 


Kostnaden per besök för J, L och P antagen att vara den samma. 

B. Företagshälsovårdens - sköterske-/läkarbesök 2007 

K 1 K 2 K 3 K 4 J P L N 

e/t* 

Källa: NHG och MHSO data 2007 & Nkby statistik- & ekonomidata 

2007 

*e/t = ej tillänglig (fördelningen mellan läkar- och sköterskebesök) 

Kostnaden per besök är ett vägt medeltal av alla besök. Den 

förhållandevis höga kostnaden per besök förklaras sannolikt 

men en relativt hög andel läkarbesök i förhållande till 

sköterskebesök (bild B) 

s. 10 

J, P och L:s företagshälsovårdskostnader per besök är 

förhållandevis höga i J, L och P (bild A), även om den 

kommunala företagshälsovården i regionen är förhållandevis 

liten (bild C). Det höga kostnaderna kan möjligen förklaras med 

en satsning på personalhälsovården inom MHSO. 

T.ex. J:s låga kostnader kan förklaras med att det även finns två 

privata aktörer. 

400 

300 

200 

100 

0 

C Företagshälsovården antal besök per 1000 invånare mellan 15- 

65 års ålder 

L P 

J N 

Hela landet 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Källa: Stakes


Kommentarer 

I nuläget betraktas företagshälsovården inte som kommunernas kärnverksamhet och inom regionen finns ingen gemensam strategi 

för hur den bör skötas. Verksamheten har en relativt bra personalsituation, men dåliga fastigheter. 

Företagshälsovården kan avskiljas från folkhälsoarbetet och kan skötas: 

– i samarbete med andra kommuner enligt s.k. värdkommunmodell 

– i samarbete med andra samkommuner 

– genom att grunda ett affärsverk som kan vara underställd styrelsen eller en nämnd 

– man kan grunda en samkommun för att sköta företagshälsovården 

– genom att köpa av privata aktörer 

En ytterligare möjlighet är en samordning av företagshälsovården tillsammans med de stora regionala operatörerna. Därmed borde 

operatörernas villighet att skapa en gemensam organisation för företagshälsovården utredas (t.ex. är detta i linje med UPM:s 

nationella strategi för FHV). Denna linje skulle med all sannolikhet innebära en bolagisering av FHV 

Fördelar med ett utökat samarbete är bl.a. 

– ”Ägarna” har ett stort kundunderlag. 

– ”Ägarna” har en bred servicestruktur idag, vilket möjliggör ett decentraliserat serviceutbud 

– Möjlighet att omvärdera företagshälsovårdens roll / struktur / organisation 

Möjlighet till att erbjuda nya serviceformer 

Snabbare reaktionsförmåga på förändringar i omgivningen 

Prissättningen blir mera genomskinlig 

Fungera som undervisningsenhet för blivande läkare 

Negativa sidor för företagshälsovården är: 

. 

– Företagshälsovården betraktas inte som kommunernas ”kärnverksamhet” och vid ett utökat samarbete får denna inte den 

uppmärksamhet den bör 

– Svårt att rekrytera personal 

– Nuvarande faciliteter är inte ändamålsenliga 

Rekommendationen för företagshälsovården är… 

– Verksamhets- och affärsplanering för ett affärsverk inleds omedelbart 

s. 11

€ / invånare 

Besök / invånare 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

Tandvård 

Översikt av kostnader och användning samt privata tjänster 

0 

A. Tandvårdens kostnad (€) per besök och invånare (2007) 

€ / invänare 

Besök / invänare 

K1 

K2 

K3 

K4 

K5 

K6 

K7 

K8 

K9 

K10 

K11 

K12 

K13 

K14 

K15 

K16 

K17 

K18 

K19 

K2 

K21 

K2 

JL 

Källa: NHG och kommunerna 

P 

N 

B. Kommunala och privata tandläkarbesök per invånare (2007) 

Besök hos kommunal tandläkare / invånare 

Besök hos privat tandläkare / invånare 

K1 

K2 

K3 

K4 

K5 

K6 

K7 

K8 

K9 

K10 

K11 

K12 

K13 

K14 

K15 

K16 

K17 

K18 

J 

L 

P 

N 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

Besök per invänare 

C. Kostnad (€) per tandläkarbersök inom kommunal och privat (2007) 

200 

150 

100 

50 

0 

K1 

K2 

K3 

€ / besök hos privat 

€ / besök hos kommunal 

Källa: NHG och kommunerna Källa: SUHAT och kommunerna 

Kostnad / besök 

Bild A visar den kommunala tandvårdens kostnader per 

invånare. J, P och N:s kostnad per invånare är låga 

jämfört med jämförelsekommunerna. L:s kostnader är 

höga jämfört J, P och N 

Då man inkluderar den privata tandläkarmottagningen 

(bild B) framgår det att L använder mindre privat 

tandläkarmottagningstjänster en J och P. 

K4 

K5 

K6 

K7 

K8 

K9 

K10 

J 

L 

P 

s. 12 

N

Tandvård 

Kommentarer 

I nuläget kan områdets kommunala tandläkarkostnader per invånare ses som låga, förutom för Larsmos del. Orsaken 

till de höga kostnaderna i L förklaras med hög andel barn och satsning på deras tandvård . För de andra 

kommunernas del kan de låga kostnader per invånare förklaras med utbudet av tjänster, vilket i sin tur huvudsakligen 

beror på resurstillgängligheten. 

Det finns dock en stor risk att kostnaderna för den kommunala tandvården kan stiga i framtiden då kunderna blir mera 

medvetna om vårdgarantin eller om det sker förändringar i denna. Området har också mycket privata tandläkare och en 

förändring i deras tjänsteutbud (t.ex. pensionering) kan öka pressen på den kommunala tandvården 

För tillfället är servicestrukturen för de kommunala tandläkaretjänsterna rätt decentraliserade och enheterna är mycket 

små. Bland personalen ses detta som en bra sak i och med att man kan erbjuda tjänster där kunderna finns. Systemet 

har fungerat bra pga. att personalen är flexibel. Kunderna upplevs också vara nöjda. 

- Decentraliseringen av tandvården gäller ej för N som har endast en tandläkarmottagning. 

Den nuvarande organisationsmodellen är dock rätt sårbar och fungerar till stor del pga. en flexibel personal. 

Fördelar med ett utökat samarbete är därmed bl.a. att det 

– minskar den kommunala tandvårdens sårbarhet. 

– kan öka möjligheten att rekrytera nya tandläkare 

s. 13


Översikt av kostnader inom olika specialiteter och som helhet 

Fördelning av specialsjukvården kostnader (€) enligt 

specialområde per invånare (2007) 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Övriga specialområden 

Barnsjukdomar 

Lungsjukdomar 

Psykiatri 

Neurologi 

Kirurgi 

Inremedicin 

(57%) 

Källa: NHG, KuntaMaisema och MHSO data 2007 & Nkby 

statistik- & ekonomidata 2007 

(MHSOs andel av SSVs 

kostnader) 

(59%) (51%) 

K 1 K 2 K 3 K 4 K 5 K 6 K 7 K 1 K 8 K 9 K 10 J P L N 

(51%) 

s. 14 

Bilden visar den totala specialsjukvårdens (SSV) totalkostnader 

per invånare i området samt för 10 jämförelsekommuner 

– Den totala kostnaden täcker kostnader från MHSO, Vasa 

Sjukvårdsdistrikt (VSVD) samt de kostnader som faktureras via 

VSVD från andra sjukvårdsdistrikt. En mer detaljerad 

redovisning av kostnadsfördelning i förhållande till antalet 

invånare finns i Bilaga 6. 

I bilden har även angetts (inom parentes) andelen av kostnaderna 

som kommer från MHSO. Den totalt sett högsta andelen finns i 

Pedersöre men varierar för alla mellan 50 och 60%. 

Den största kostnaden utgörs av kostnaden för kirurgi (från 30% 

av total SSV kostnaderna i Larsmo till 39% av kostnaderna i 

Nykarleby). Kostnaden för kirurgin är även i förhållande till 

jämförelsekommunerna mycket hög 

En förhållande vis liten andel av kostnaderna går till inre medicin 

(både procentuellt sett och i absoluta tal i förhållande till 

jämförelsekommunerna). 

I J är psykiatrin den överlägset högsta i förhållande till 

invånarantalet, medan L:s kostnader är mycket höga inom 

barnsjukdomar vilket antagligen kan förklaras av den 

demografiska strukturen 

Totalt sett är Jakobstads kostnader mycket höga i förhållande till 

P, L och N samt de övriga jämförelsekommunerna. I jämförelse 

med P, L och N var Jakobstads kostnader nästan 3,5 MEUR 

högre under 2007*. 

*räknat som den totala skillnaden till ett vägt medeltal 

av totala SSV-kostnadern i P, L och N under 2007

Specialsjukvården helhetskostnader 

Fördelning av kostnader mellan öppen och sluten vård samt remissflöden till specialsjukvården 

Specialsjukvårdens kostnader per invånare 2007 – fördelning mellan MHSO, Vaasa och Övriga sjukvårdsdistrikt (genomfakturering) 

euro (2007) Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby Max Min Medelt. 

MHSO 551,6 57 % 484,3 59 % 408,4 51 % 376,3 51 % 551,6 376,3 455,1 

Inremedicin 111,5 12 % 91,6 11 % 63,2 8 % 85,2 12 % 111,5 63,2 87,9 

Kirurgi 153,6 16 % 129,2 16 % 108,2 13 % 128,6 18 % 153,6 108,2 129,9 

Neurologi 36,5 4 % 23,4 3 % 20,0 2 % 21,5 3 % 36,5 20,0 25,4 

Psykiatri 96,0 10 % 59,0 7 % 47,0 6 % 14,0 2 % 96,0 14,0 54,0 

Lungsjukdomar 27,0 3 % 19,0 2 % 24,0 3 % 15,0 2 % 27,0 15,0 21,3 

Barnsjukdomar 34,0 4 % 51,0 6 % 53,0 7 % 11,0 2 % 53,0 11,0 37,3 

Övriga 93,0 10 % 111,0 14 % 93,0 12 % 101,0 14 % 111,0 93,0 99,5 

Vasa sjuvårdsdistrikt 292,7 30 % 221,6 27 % 195,5 24 % 315,8 43 % 315,8 195,5 256,4 

Inremedicin 45,3 5 % 34,3 4 % 29,7 4 % 70,5 10 % 70,5 29,7 44,9 

Kirurgi 116,3 12 % 98,6 12 % 83,5 10 % 140,5 19 % 140,5 83,5 109,7 

Neurologi 1,5 0 % 1,1 0 % 0,2 0 % 4,5 1 % 4,5 0,2 1,8 

Psykiatri 62,3 6 % 23,1 3 % 15,5 2 % 20,9 3 % 62,3 15,5 30,5 



Övriga 58,0 6 % 55,3 7 % 48,6 6 % 64,7 9 % 64,7 48,6 56,6 

Annat sjuvårdsdistrikt 120,2 12 % 111,1 14 % 200,0 25 % 39,2 5 % 200,0 39,2 117,6 

Inremedicin 15,6 2 % 10,7 1 % 10,4 1 % 1,8 0 % 15,6 1,8 9,6 

Kirurgi 42,1 4 % 29,6 4 % 51,2 6 % 17,1 2 % 51,2 17,1 35,0 

Neurologi 3,7 0 % 1,0 0 % 0,4 0 % 0,9 0 % 3,7 0,4 1,5 

Psykiatri 9,2 1 % 0,4 0 % 0,0 0 % 0,5 0 % 9,2 0,0 2,5 



Övriga 29,3 3 % 23,2 3 % 33,5 4 % 10,7 1 % 33,5 10,7 24,2 

Totalt 964,5 100 % 816,9 100 % 803,9 100 % 731,3 100 % 964,5 731,3 829,1 

Inremedicin 172,5 18 % 136,7 17 % 103,2 13 % 157,5 22 % 172,5 103,2 142,5 

Kirurgi 311,9 32 % 257,4 32 % 242,9 30 % 286,1 39 % 311,9 242,9 274,6 

Neurologi 41,8 4 % 25,5 3 % 20,6 3 % 26,9 4 % 41,8 20,6 28,7 

Psykiatri 167,5 17 % 82,5 10 % 62,5 8 % 35,4 5 % 167,5 35,4 87,0 



Övriga 180,2 19 % 189,6 23 % 175,1 22 % 176,4 24 % 189,6 175,1 180,3 

HÖGST HÖGST | | LÄGST 

LÄGST 

Tabellen ovan visar en kostnadsfördelning mellan MHSO, VSVD och övriga sjukvårdsdistrikt (en mer ingående analys inverkan av åldersfördelningen i kommunerna finns 

i Bilaga 6 

J har den överlägset högsta MHSO-kostnaden (även om t.ex. P:s MHSO-andel av kostnaderna är högre). L och N har tillsammans den lägsta. 

N har den absolut och relativ högsta andelen kostnader i VSVD, vilket förklaras till stor del av att man såväl inom kirurgi som inre medicin riktar efterfrågan dit i högre 

utsträckning än i de övriga kommunerna. Det är dock värt att notera att N har den minsta andelen i de övriga utanför Vasa sjukvårdsdistrikt, vilket är svårt att förklara. 

För L:s del kan året 2007 vara ett avvikande år dels pga. något enstaka, mycket komplicerat, fall inom kirurgi samt barnsjukdomar. Sådana avvikelser är dock vanliga för 

små kommuner där enstaka fall i stor utsträckning kan inverka på kostnadsbilden. 

s. 15

Öpeenvårdens kostnader / invånare 

% 


Fördelning av kostnader mellan öppen och sluten vård samt remissflöden till specialsjukvården 

A. Fördelning av specialsjukvårdens kostnader (€) på öppen 

vård och bäddavdelning (2007) 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

Pedersöre 

Larsmo 

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 

Bäddavdelningskostnader / invånare 


Nykarleby 

Källa: NHG, KuntaMaisema och MHSO data 2007 & Nkby statistik- & 


100 

80 

60 

40 

20 

B. SSV fördelning av vårdepisod enligt ankomstsätt till SVV (2006) 

0 

15,1 12,8 12,9 11,9 12,4 

39,2 

10,5 

10,2 

21,1 

25,3 26,2 23,7 

13,2 11,5 

15,7 

14,7 

13,5 

28,7 31,2 36 

11 

43,1 

12,1 

7,7 

23,4 

Hela landet Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 


Övrig 

Remiss från privata sektorn, % av alla vårdespisoder 

Remiss från HVC, % av alla vårdespisoder 

Remiss från annat sjukhus, % av alla vårdespisoder 

Remiss från eget sjukhus, % av alla vårdespisoder 

Utan remiss, % av alla vårdespisoder 

s. 16 

Såväl den öppna vårdens som avdelningsvårdens kostnader är 

mycket höga i samtliga kommuner, högst i Jakobstad 

En analys av antagningssätt till SVV visar stora skillnader i 

regionen 

– Notera att statistiken täcker samtliga SVV-vårdepisoder, dvs. 

episoder i MHSO, VSVD och andra sjukvårdsdistrikt. 

Stora skillnader kan urskönjas både inom området och i 

jämförelse med landet i medeltal 

I bild B framgår att nästan hälften (49,5%) av L:s vårdepisoder i 

SSV sker utan remiss eller via remiss inom eget sjukhus 

Motsvarande andel för J och P är 44,4% respektive 45,9%.. 

Detta skiljer sig avsevärt från Nykarleby (30,1%). 

Det är svårt att dra direkta slutsatser av analysen utan vidare 

utredning, men resultaten tyder på två märkbara skillnader 

mellan J, P, L och N (samt landet i övrigt): 

– Nykarleby har en striktare ”vårdnivåstrukturering” och 

patienter skickas därmed inte lika lätt vidare till SSV. I J, P 

och L är andelen remisser från HVC betydligt lägre än nivån 

i N och landet i medeltal. 

– Tillgängligheten på SSV-tjänster är mycket hög för invånare i 

J, P och L. På motsvarande sätt är den sämre inom HVC 

– Andelen remisser inom sjukhuset är dessutom mycket hög i 

J, P och L i jämförelse med N


En närmare titt på kirurgin i MHSO 

I 76% av de olika operationstyperna görs 5 eller färre operationer 

per år (2007). Inom kirurgin motsvarar detta drygt 21% av alla 

operationer (obs. detta betyder samtidigt att 80% av alla 

operationer görs fler än 5 gånger varav en del i mycket stora 

volymer). . Av dessa är dock den stora majoriteten rutinmässiga 

samt akuta ingrepp. Detta ligger dock betydligt över den andel som 

NHG identifierat för andra sjukhus. 

MHSO utförde år 2007 1800 operationstimmar med i 4 (ibland 5) 

team. Bild B belyser den interna effektiviteten inom 

operationsverksamheten. Om man utgår från de operationstimmar 

som MHSO producerade skulle detta innebära en rätt låg 

effektivitet. En närmare analys av operationssalarnas utnyttjande 

och personalens produktivitet skulle kunna visa om 3 team räcker. 

2007 analysen bör ses i ljuset av att man en del av året saknade 

egen ortoped, vilket inverkar på kostnaderna (eftersom det även 

påverkar användningsgraden av övriga resurser) 

B. Behovet av operationsteam på basen av 2007 information, 

beroende av operationsdagar och kirurgisk användningsgrad* 

Kirurgisk användninggrad 

30 % 35 % 40 % 

Operationsdagar 200 4,0 3,4 3,0 

/ team 210 3,8 3,3 2,9 

/ år 220 3,6 3,1 2,7 

Operationstimmar / dag 2,3 2,6 3,0 

% av alla operationstyper (enligt Nomesco klassificering) 

100 % 

90 % 

80 % 

70 % 

60 % 

50 % 

40 % 

30 % 

20 % 

10 % 

0 % 

Kirurgi Gynekologi Öron 

s. 17 

A. Fördelning av operationstyper enligt antalet ingrepp som gjordes 

2007 (enligt nomesco klassificering) 

Obs. Bilden ovan visar inte fördelningen av operationer enligt 

operationstyp, utan fördelningen av hur många operationer som 

görs X ggr/år, Y ggr/år osv. 

* Beräkningar på basen av standardiserad medellängd från ett antal finska sjukhus (NHG kirurgi benchmarking). På x-axeln belyses behovet av operationsteam utgående 

från kirugisk användningsgraden. På y-axeln belyses behovet av operationsteam utgående från operationsdagar i året. I den undre tabellen framställs som kirurgiska 

användningsgraden i timmat per dag. 

'+100 

51-100 

21-50 

'11-20 

'6-10 

'2-5 

1


En närmare titt på kirurgin 

Användningen av kirurgiska vårdepisoder överskrider landets 

medeltal betydligt för vissa åtgärder. Användningen är speciellt 

hög inom NGA och ACC, vilket borde utredas grundligare. 

Användningen för även betraktas i samband med diskussionen 

om kapacitet på föregående sida 

I intervjuerna har det framkommit att en orsak till höga 

specialsjukvårds kostnader beror på hög användning av kvälls 

och natt jour. Bild B belyser fördelningen av jouren och enligt 

NHG:s erfarenhet är dock att detta är en relativt vanlig fördelning. 

Jouren diskuteras i omfattande utsträckning var det 

konstaterades att detta i stor utsträckning är en politisk fråga med 

avvägningar anknutna till förlossningsverksamheten. Dock kan 

man fråga sig om det lönar sig att göra jouroperationer i fall där 

antalet ligger under 10 operationer per år (t.ex. NFJ52 och 

NHJ10 (höft- och vristoperationer) 

B. Fördelningen av jouren i enligt klockslag 

100 % 

80 % 

60 % 

40 % 

20 % 

0 % 

26,2 % 28,3 % 

28,3 % 28,2 % 

45,5 % 43,5 % 

Jourbesök Patienter 

22:01 - 08: 00 

16: 00 - 22: 00 

08: 00 - 16: 00 

A. Överanvändning av vårdepisoder inom MHSO jämfört med 

landets medeltal år 2007* 

200 % 

180 % 

160 % 

140 % 

120 % 

100 % 

80 % 

60 % 

40 % 

20 % 

0 % 

Operation på 

perfifera nerver 

pga. Funktionella 

rubbningar 

Operation 

på gallblåsan 

Explorativa 

operationer på knän 

och underben 

Operationer på 

menisker i 

knäleder 

s. 18 

...men behövs MRI 

Resektion av 

vener 

ACC JKA NGA NGD PHD 

* obs. endast på basen av MHSO, vilket gör att detta inte 

nödvändigtvis ens innehåller alla åtgärder. För en slutgiltig analys 

skulle krävas data av enskilda operationers mängder även inom 

VSVD (och eventuella andra)


Kommentarer 

En tydlig koppling verkar finnas mellan tillgången av resurser i SVV och efterfrågan för J, P och L:s del där dels antalet vårdepisoder utan 

remiss och remisser inom sjukhuset är högt. I N är situationen betydligt annorlunda vilket framgår av att en mycket större del av 

vårdepisoderna inom SSV sker via remiss från HVC. Detta tyder på en betydlig skillnad i vårdkultur mellan N och MHSO-kommunerna där N 

har en tycks tydligare vårdnivåstrukturering 

– Det är svårt att dra slutsatser kring vilken ”modell” som är att föredra, framförallt eftersom MHSO-modellen är något som idag till viss del 

förespråkas även från stadsmaktens sida 

– Enhetskostnaderna är inte höga inom MHSOs SSV, dock har den omfattande användningen inverkan på kostnaderna 

– Den ekonomiska situationen förvärras av att VSHP enhetspriser inom kirurgi är mycket höga. Där har man dessutom byggt ut kapacitet t.ex inom 

ortopedi och hjärtorganisationer! 

NHG:s tidigare erfarenheter av kirurgi i regionala sjukhus som MHSO tyder på att man inom vissa specifika områden ”översköter” 

befolkningen. Detta stöds av den närmare analysen av kirurgin analysen samt Stakes som baserar sig på 2005 data 

– I kombination med eventuella förbättringar av den interna effektiviteten är det sannolikt att egen kapacitet inom kirurgin skulle kunna minskas 

– I detta samband bör även ”produktportföljen” ses över och ändamålsenligheten i att göra så stora mängder operationer i så små mängder. NHG 

kan inte i detta skede ta ställning till eventuella kvalitativa aspekter av den ”fragmenterade” verksamheten 

Det enskilt största faktorn som förklarar de höga kostnaderna tros dock vara förlossningarna, men anledning av den kapacitet som denna 

kräver. Detta är, över huvudtaget, nog den betydande strategiska linjedragningen i MHSOs framtid 

Fördelar med ett fördjupat samarbete: 

– Utökat och fördjupat samarbete med alla områden av socialvården (framförallt psykiatri, barnpsykiatri och äldrevården) 

– Större helhet gör MHSO till en mer attraktiv arbetsgivare 

– Ökad kritisk hållning till verksamhet och resursanvändning på MHSO som del av en större helhet – större krav på effektivisering. Bl.a. lär kirurgins 

kostnader bli föremål för livligare diskussion och mer ingående utvärdering. 

Övriga möjligheter kan vara... 

– Bättre möjlighet att ställa produktivitetskrav på VSVD som helhet 

– Ny möjlighet till evaluering av samarbete med SSV i Karleby och Seinäjoki 

– Om det kan betraktas som medicinskt försvarbart kan en större andel av patienterna från N (främst inom kirurgi och inre medicin) skickas till 

MHSO och således möjliggöra produktivitetsförbättringar 

Nackdelar är att samarbetet... 

– Medför inga automatiska skalfördelar 

– Krock mellan vårdkulturer (MHSO vs. Nykarleby) kommer att kräva en lösning 

– Djupliggande misstro från Nykarlebys håll till MHSO:s SSV-fokuserade vårdkultur. MHSO har inte kunnat påvisa sin konkurrenskraft och bör kunna 

göra det 

s. 19

Äldresomsorgen 

En helhetsöversikt av kostnader inom olika verksamheter i äldreomsorgen 

Kostnadsfördelning mellan äldrevårdens kostnader (€) i förhållande till 75 fyllda invånare (2007) 

12 000 € 

10 000 € 

8 000 € 

6 000 € 

4 000 € 

2 000 € 

0 € 

Källa: NHG, KuntaMaisema och Jstad, Pedersöre, Larsmo & Nkby ekonomidata 20078 

Övrig (stödtjänster) 

Akutvårdsplatser HV C 

Långvårdsplatser HV C & Å lderdomshem 

Intensifierat serviceboende 

Dagsverksamhet 

Serviceboende 

* 

Närståendevård 

Hemvård & hemsjukvård 

K 1 K 2 K 3 K 4 K 5 K 6 K 7 K 8 K 9 K 10 K 11 K 12 K 13 K 14 K 15 K 16 K 17 K 18 K 19 K 20 K 21 K 22 J P L N 

* Övrigt innehåller stödtjänster som i jämförelsekommunerna fördelats på det olika serviceområden. Pga. Bristfällig information om hur 

kostnaderna fördelar sig i J, L, P och N rapporteras den skiljt. 

I Finland varierar äldrevårdens totala kostnad i förhållande till 75-åringar mellan 6000 och 10000 euro. Oftast förklaras höga kostnader av 

omfattande anstaltsvård, men det är inte alltid fallet. 

Bilden ovan visar äldrevården kostnader i förhållande till antalet 75 fyllda invånare. I förhållande till jämförelsekommunerna placerar sig J,P och L 

högt medan N har något lägre kostnader. 

Bilden visar även att strukturen på äldrevården som helhet är något annorlunda inom området. I P och L har märkbara satsningar gjorts på 

öppenvården och kostnaderna för serviceboende är höga. Totalt sett avspeglas dock detta inte märkbart i minskade kostnader inom anstaltsvården. 

Anstaltsvården kostnader är högst i J och N, men det som tycks göra J dyrare än N är framförallt det intensifierade serviceboendets kostnader. 

Totalt sett är kostnaderna i hela området mycket höga, även om N:s kostnader är aningen lägre i förhållande till antalet åldringar. 

s. 20

Äldreomsorgen 

Täckning av tjänsterna 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

Äldrevårdstjänsternas täckningsgrad (% av 75 år fyllda), 2007 

100 % 

80 % 

60 % 

40 % 

20 % 

0 % 

(1 

Utanför tjänsterna 

Anstaltsvård 

Öppen vård 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K 10 

K 11 

K 12 

K 13 

K 14 

K 15 

K 16 

Källa: NHG, KuntaMaisema och Stakes. 

1) Oregelbunden hemvård ej inkluderad 

J 

P 

L 

N 

Förhållandet till nationella rekommendationer (2006) 


Institutionell vård (% av 75 fyllda) - rekommendation 3% 

Intensivt serviceboende (% av 75 fyllda) - rekommendation 6-7% 

Regelbunden hemvård (% av 75 år fyllda) - rekommendation 13-14% 

Närståendevård (% av 75 fyllda) - rekommendation 5-6% 

J P L N 

Täckningsgraden av tjänster korrelerar vanligtvis starkt med 

kostnaden, men för J, L och P:s del kan de höga kostnaderna 

inte förklaras av en hög täckningsgrad. 

– Anstaltsvårdens täckning ligger nära medeltalet i 

jämförelsen 

– Täckningsgraden inom öppenvården (omfattande 

serviceboende och kontinuerlig hemvård) är totalt sett 

förhållandevis låg, framförallt i Larsmo. 

Trots de höga kostnaderna inom anstaltsvården är dess 

täckningsgrad förhållandevis låg, vilket torde betyda att 

tjänsterna är relativt ineffektivt skötta ur en ekonomisk 

synvinkel (med hänsyn till kostnadsnivån, föregående sida) 

I februari 2008 gav Social- och Hälsovårdsministeriet och 

Kommunförbundet en kvalitetsrekommendation med 

anknytning till äldrevårdens tjänster. I samband med 

rekommendationen gavs även rekommendationer enligt vissa 

indikatorer i äldreomsorgen. 

– Beträffande institutionell långtidsvård omfattande hvc eller 

ålderdomshem rekommenderas en nivå på ca. 3%. 

Samtliga ligger över den rekommenderade nivån, med 

högsta andelen i Nykarleby. 

– Inom intensivt serviceboende befinner sig samtliga i 

närheten av den rekommenderade nivån (6-7%), eller 

något under. Högst är nivån i L. 

– Den regelbundna hemvården är fortfarande förhållandevis 

liten inom regionen (framförallt i Larsmo) 

– I Nykarleby har man tydligt uppmuntrat närståendevård 

mer än i de övriga kommunerna och ligger därmed över 

den rekommenderade nivån, medan övriga ligger under. 

s. 21

Institutionella äldrevårdens kostnader per 75 fylld 

(HVC & ålderdomshem) 


Positionering av äldrevården enligt betoning på anstalts- respektive öppen vård 

Äldrevårdens kostnadsfördelning mellan institutionell och 

öppen vård (2007) 

8 000 € 

7 000 € 

6 000 € 

5 000 € 

4 000 € 

3 000 € 

2 000 € 

1 000 € 

Nykarleby 


1 000 € 2 000 € 3 000 € 4 000 € 5 000 € 6 000 € 

Öppna äldrevården kostnader per 75 fylld 

(serviceboende, hemvård, närståendevård osv.) 

Källa (A,B): NHG och MHSO- & Jstad, Pedersöre, Larsmo & Nkby 


Larsmo 

Pedersöre 

s. 22 

I bilden analyseras primär- och socialvårdens kostnader för 

äldreomsorgen inom öppen vården i förhållande till de 

institutionella/anstaltskostnaderna för att bilda en uppfattning om 

äldrevårdsomsorgens resursfördelning i sin helhet i området . Som 

framgår i bilden varierar profilen på resursanvändningen i äldrevården 

märkbart inom regionen. 

J har den högsta kostnaden inom anstaltsvården, följt av N. Av analysen 

och de gjorda intervjuerna förmodas den höga anstaltskostnaden dels 

bero på hög kapacitet inom Geriatrin i kombination med att den öppna 

vården i J inte lyckas ta emot patienter i den takt som krävs. Detta 

resulterar i att kunder ofta väntar på en plats inom lättare boende på 

långvårdsavdelningen. 

I kommunerna finns initiativ som siktar mot att minska 

anstaltsvården, men dessa har ännu inte realiserats 

För N:s del verkar den höga anstaltskostnaden bero på ett omfattande 

användande av den egna anstaltsvården i kombination med relativt små 

satsningar inom öppen vård. N har satsat på öppna vården t.ex. 

serviceboendeplatser (totalt 55 st), kostnaderna är dock låga. De låga 

kostnaderna kan dels beror på effektiva privata serviceboende och dels på 

att N ej har nattpatruller. 

Ombyggnation av ålderdomshem till serviceboende under planering 

En bidragande faktor till den låga kostnaden för öppen vård i N kan 

även vara den mer omfattande närståendevården, som i NHG:s 

tidigare utredningar visat sig ha en positiv inverkan på äldrevårdens 

kostnader som helhet. En annan förklarande faktor kan vara den mer 

omfattande användningen av hemsjukvård 

Situationen ser väldigt lika ut i L och P där omfattande resurser tydligen 

satsats inom öppenvården. Även om kostnaderna inom anstaltsvården är 

lägre än i J har helhetskostnaderna inte påverkats. Enligt intervjuerna har 

man även t.ex. outnyttjad kapacitet i Larsmo och kostnaden för den 

överloppskapaciteten kommer fram i kostnaderna.

Specialsjukvård per 75 fylld 

(Neurologi & Inre Medicin (€) 


Positionering av äldrevården med hänsyn till specialsjukvårdens tjänster inom neurologi och inre medicin för 75 fyllda 

2000 

1500 

1000 

500 

Äldrevårdomsorgens kostnader (€) i förhållande till specialsjukvårdens 

kostnader (inre medicin och neurologi per 75 fylld) 

0 


Nykarleby 

Larsmo 

5 000 € 6 000 € 7 000 € 8 000 € 9 000 € 10 000 € 

Äldrevårdsomsorgens primär/socialvårdskostnader (€) 

Källa : NHG och MHSO- & Jstad, Pedersöre, Larsmo & Nkby 


Pedersöre 

s. 23 

I bilden analyseras de totala äldrevårdens kostnader i förhållande till 

75 fylldas användning av specialsjukvården tjänster inom inre medicin 

och neurologi. De senare nämnda är summan av tjänster producerade 

av MHSO och Vasa Sjukvårdsdistrikt (samt faktureringen från andra 

sjukvårdsdistrikt) 

På de föregående sidorna analyserades endast äldrevårdens 

kostnader och syftet med denna analys är att även beakta den del av 

SSV som främst är nära anknuten till äldreomsorgen. T.ex. Finns det 

fall i Finland där bäddavdelningar för intern medicin i hög utsträckning 

fungerar som HVC:s. bäddavdelning. 

De höga kostnaderna inom äldreomsorgen kompenseras inte genom 

lägre användning av specialsjukvårdens tjänster. Tvärtom är J, L och 

P:s kostnader mycket höga i jämförelsen, även i förhållande till N. 

Som framgår av analysen avviker N märkbart från J, P och L. Som 

tidigare konstaterades är de totala äldrevårdskostnaderna 

förhållandevis lägre i N. Detta gäller dock också åldringars 

användande av inre medicinska och neurologiska tjänster. 

Skillnaden kan nog karakteriseras som en ”MHSO-effekt”, eftersom 

skillnaderna inte tycks bero på VSVD eller därigenom fakturerad vård 

(Bilaga 7).

€ / vårddag 

€ / 75 åring 

180 € 

160 € 

140 € 

120 € 

100 € 


Kostnadsjämförelse av individuella prestationer i äldrevården 

A. Kostnad per vårddag inom och täckningsgrad anstaltsvården 

(medeltal av HVC långvård och åldringshem )(2007) 

80 € 

60 € 

40 € 

20 € 

0 € 

A. Kostnad per 75 fylld och täckningsgrad inom hemvård och 

hemsjukvård (2007), endast. Kontinuerlig hemvård 

3 000 € 

2 500 € 

2 000 € 

1 500 € 

1 000 € 

500 € 

0 € 

Bara ålderdomshem, 

högre när geriatrin 

beaktas 

Genomsnittlig vrd-kostnad 

inom geriatrin 

14 % 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K 10 

K 11 

K 12 

K 13 

K 14 

K 15 

K 16 

K 17 

K 18 

MHSO 

J 

L 

P 

N 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

K 9 

K 10 

K 11 

K 12 

K 14 

K 15 

K 16 

K 17 

K 18 

K 19 

K 20 

K 21 

J 

P 

L 

N 

12 % 

10 % 

8 % 

6 % 

4 % 

2 % 

0 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

Täckningsgrad (%) 

Täckningsgrad (%) 

s. 24 

Bild A visar förhållandet mellan kommunernas 

enhetskostnader inom anstaltsvården (Medeltal av HVC 

långvård och åldringshem) samt täckningsgraden av 

tjänsterna 

För J, P och L del har det inte varit möjligt att spjälka 

ut kostnaden för geriatrins långvård. Spalterna i 

bilden gäller endast för ålderdomshem, men 

medeltalet vore högre on geriatrins långvård 

beaktades) 

Tydligt är att kostnaderna per vårddag är 

förhållandevis höga, framförallt i J och P 

Täckningsgraden inom hemvården är förhållandevis låg, 

vilket även begränsar kostnaderna. 

Täckningsgraden är något högre i J än i de andra 

kommunerna, vilket även avspeglar sig i en högre 

kostnad 

Variationen i jämförelsekommunerna är stor och man 

kan konstatera att det förekommer skillnader vilket 

antagligen beror på fördelningen av kunder inom olika 

omfattande hemvård (+3 besök per dag, 3-5 per 

vecka, 1 per vecka osv.) 

Vidare slutsatser om hur väl hemvården fungerar 

kräver mer ingående analys

Antal vårddagar i medeltal per kund 


Kostnadsjämförelse av individuella prestationer i äldrevården 

Episodlängd i medeltal inom olika äldreomsorgsformer (2007) 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Källa : Stakes 

HV C - långtidsavdelning | Antalet vdg / långtidspatient 

Å lderdomshem | A ntalet vdg / kund 

Intensifierat serviceboende | A ntalet vdg / långtidskund 

~ 100 dgr 

J P L N 

* Ingen information 

* 

264 dgr 

1 år 

s. 25 

Analysen av äldreomsorgen har huvudsakligen gjorts på basen 

av information från enbart ett år. Det är dock viktigt att göra 

analysen även på en längre tidshorisont, eftersom 

vårdepisoderna eller tiden som äldre befinner sig inom olika 

tjänster ofta överskrider ett år. 

Bilden visar episodlängden (medeltal i antal vårddagar per 

kund) i regionen 

Den största variationen finns inom intensifierat serviceboende 

(skillnaden mellan N och L är i medeltal 264 dagar enligt Stakes 

data) 

I regionen finns drygt 60 patienter som varit ca. ett år på HVCs 

långtidsavdelning. Detta är ett vanligt problem i Finland som 

även spelat en märkbar roll i att starta den pågående 

diskussionen kring äldrevårdens struktur i Finland 

Det är godtyckligt att försöka rekommendera specifika längder 

på episoderna inom olika äldreomsorgsformer. Dock kan 

konstateras att tillgången på tjänster kan ha en betydande 

inverkan på var den äldre hamnar och sedermera stannar. 

Dessutom är rehabiliteringsinsatserna samt det preventiva 

arbetet av stor vikt. Stora satsningar har gjorts inom den 

förebyggande äldreomsorgen bl.a. i Danmark men kausaliteten 

med episodlängder är svår att påvisa. Detta är dock ett område 

som borde få tillräcklig uppmärksamhet i den regionala 

planeringen av äldrevårdsomsorgen.


Kommentarer 

Trots märkbar ekonomisk satsning inom den öppna åldringsvården är anstaltskostnaderna fortfarande mycket höga i J, L 

och P. Detta tyder på att de förändringar som gjorts inom äldreomsorgen snarare inneburit ”tårta-på-tårta” än en verklig 

omstrukturering av äldrevården. Detta märks framförallt i Jakobstad 

– Andelen 85 fyllda invånare i hela området är 0,7% högre än landet i medeltal. Enligt nationella uppskattningar kräver 20 % av 

dess anstaltsvård eller effektiverat serviceboende. Detta förklarar dock inte de höga kostnaderna (t.ex. för Jakobstads del 

skulle detta innebära 3 85 fyllda). Andelen är högst i Nykarleby ( andelen 85 fyllda i N är 3,5% jämfört med landets medeltal på 

1,5%). 

N har aningen lägre kostnader för äldreomsorgen, men en servicestruktur som är starkt tudelad i hemvård och 

anstaltsvård. Tillgängligheten av mindre ”tunga” boendeformer är låg, vilket med all sannolikhet kommer att kräva 

investeringar/ombyggnation inom kommande år. Ett fördjupat samarbete i området möjliggör för N att åstadkomma en 

struktur i äldreomsorgen som bättre lämpar sig till kundernas behov. 

Problemen som kan skönjas i äldreomsorgen i dagsläget är t.ex.: 

– Patienter blir tvungna att vänta på placering inom lättare boendeformer på MHSO:s geriatriska avdelning (uppskattningsvis 30- 

40 patienter). Detta gäller främst Jakobstad. En onödigt tung service uppehålls även i Nykarleby. Detta orsakar en betydlig 

extrakostnad samtidigt som det inte är ändamålsenligt ur patientens synvinkel. 

– I värsta fall dröjer det för länge innan patienten får tillgång till en lättare boendeform, vilket resulterar i att patienten förblir 

sängliggande. Detta har ödesdigra konsekvenser såväl ur ett personligt som ekonomiskt perspektiv. 

Liikkumattomuus on haitallista etenkin lihaksille, se kävi ilmi esiin tutkimuksessa, jossa terveitä vapaaehtoisia (keskimäärin 67 vuotiaita, 

puolet naisia) makuutettiin 10 päivän ajan. Koehenkilöt olivat koko ajan vuoteessa wc-käyntejä lukuun ottamatta ja nauttivat suositusten 

mukaista ruokavaliota. Tutkimuksessa mitattiin lihaksen aineenvaihdunnan muutoksia, lihasmassaa ja -voimaa. Vuodelevon aikana kaikki 

lihaksiin liittyvät mittarit kääntyivät huonoon suuntaan: Lihaksen proteiinisynteesi, lihasmassa ja lihasvoima vähenivät, lihaskato oli selvintä 

alaraajojen osalta. Sukupuolten välillä ei havaittu eroa. Vertailu nuorempiin henkilöihin viittasi siihen, että iäkkäiden koehenkilöiden 

lihasmassa kärsi 10 päivän vuodelevosta yhtä paljon kuin nuorempien 4 viikon aikana. 

(www.jama.com ; JAMA 2007;297:1772-4) Journal of American Medical Association” (Duodecim 03.05.2007) 

– Samtidigt som det uppfattas som ett stort problem med tillgänglighet på t.ex. serviceboende i Jakobstad, finns det enligt de 

intervjuer som genomförts oanvänd kapacitet inom serviceboende i Larsmo och Pedersöre. Det finns även risk att en del av 

den befintliga kapaciteten i L och P utnyttjas av kunder som även skulle bo hemma med stöd från hemvården. 

– Möjligheten att inkludera kapaciteten på Nykarleby sjukhem i planeringen av den regionala äldreomsorgen bör dessutom 

utvärderas 

s. 26


Mera kommentarer 

NHG:s erfarenheter inom analys av äldrevårdssystem påvisar att servicesystemet som helhet är den viktigaste förklarande variabeln 

för kostnadsnivån. I området är dock (i medeltal) resursanvändningen hög både inom anstalts- och öppenvård 

Äldrevården i området kommer att kräva investeringar/ombyggnation inom de kommande åren och samarbetet ger ökad möjlighet att 

koordinera dessa investeringar. 

T.ex. Jakobstads samarbetsgrupp inom äldrevården har föreslagit en mycket ändamålsenlig utveckling av äldrevårdsstrukturen. Detta 

medför investeringar, ombyggnation och ökning av köpta tjänster. Dessa kan förmodligen begränsas märkbart genom ett fördjupat 

samarbete inom äldrevården och således medföra direkta kostnadsinbesparingar. I enlighet med gruppens rekommendationer, bör 

utvecklingen dessutom medföra ökad satsning på närståendevård och hemservice/hemvården. 

I denna utredning har funnits begränsade förutsättningar för resursanvändningen och enhetskostnaderna för de producerade 

tjänsterna inom äldreomsorgen. Åtminstone inom anstaltsvården tycks enhetskostnaderna vara höga. Inom serviceboendena krävs en 

noggrannare analys (servicenivån bör reflekteras i enhetskostnaderna, vilket inte alltid är fallet. NHG har erfarenhet av fall där man 

bara ”byter namn på dörren” men ingen förändring sker i den egentliga verksamheten, t.ex. vid förändring från ålderdomshem till 

serviceboende. 

Fördelarna med ett fördjupat samarbete inom äldrevården är många, bl.a. 

– I samarbete med varandra har kommunerna bättre möjlighet att möta de utmaningar som ett ökad behov av äldrevårdstjänster för med sig 

– Möjlighet till förbättring av samarbete mellan SSV och socialtjänsterna. Bl.a. effektivisering av hemförlovningsprocessen från geriatriken 

– Koordinera och effektivisera SAS-verksamhet 

– Starkare förhandlingsmöjligheter med Folkhälsan, vars konkurrenskraft prismässigt har ifrågasatts 

– Mera ändamålsenliga tjänster åt kunder genom koordinerad användning av tjänster inom området 

– Ger bättre förutsättning för satsning på bl.a. demensvården 

Riskerna inom äldrevården är dock… 

– Den fortsatta utvecklingen av äldrevården mot öppen vård inte kompletteras av minskad anstaltsvård 

– Man inte lyckas omfördela resurser från anstaltsvården vid satsning / investering inom öppen vård 

s. 27


...och rekommendationer 

En allmän rekommendation för äldreomsorgen är 

Frys investeringar och köp av tjänster utifrån tills det står fullständigt klart att kapacitet inte finns inom regionen 

Våga planera (och konkretisera)… 

Det är möjligt att konkretisera den regionala tjänsteproduktionen och som beaktar mål med beaktande av resursbegränsningar, 

krav på tillgänglighet och serviceutbud. Nedan ett exempel på hur man gå till väga inom äldreomsorgen. 

Institutionella äldrevårdens kostnader per 75 fylld 

(HVC & ålderdomshem) 

8 000 € 

7 000 € 

6 000 € 

5 000 € 

4 000 € 

3 000 € 

2 000 € 

1 000 € 

(9 000 €) 

(7 000 €) 

(5 000 €) 

Nykarleby 


Vart 

siktar 

man? 

1 000 € 1 500 € 2 000 € 2 500 € 3 000 € 3 500 € 4 000 € 4 500 € 5 000 € 5 500 € 6 000 € 

Öppna äldrevården kostnader per 75 fylld 

(serviceboende, hemvård, närståendevård osv.) 

Larsmo 

Pedersöre 

s. 28

Antalet kunder 

Antalet kunder 

Kostnad per invånare 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

40 

30 

20 

10 

0 

0 

300 

250 

200 

Handikappservice 

Kundfördelning och kostnader 

150 

100 

50 

A.Kundfördelning mellan olika boendeservicetyper 

Stött boende 

Styrt boende 

Hjälpt boende 

+26% 

+43% 

+13% 

J P L N Tot J P L N Tot J P L N Tot 

2000 2003 2006 

B.Kundfördelning i boende mellan olika serviceproducenter 

J P L N J P L N J P L N 

1995 2000 2005 

C Kostnader per invånare för handikappvård. 

0 

Privat / Tredje sektor 

Samkommun 

Egen service 

A nstaltsvård Serviceboende Övrig handikappsvård 

J P L N 

Stött boende = tuettu asuminen 

Styrt boende = Ohjattu asuminen 

Hjälpt boende = Autettu asuminen 

s. 29 

Bild A visar utvecklingen av antalet kunder i handikappservice 2000, 2003 

och 2006. Antalet kunder inom stött boende har förblivit så gott som 

oförändrat och tillväxten beror på ett ökat antal kunder inom lättare 

stödformer (stött och styrt boende) 

Ökad användning av lättare vårdformer har inte haft någon märkbar 

inverkan på antalet kunder inom anstaltsvården, utan har således 

adderats till den tidigare strukturen. Detta torde ha haft en positiv inverkan 

på tillgängligheten av tjänster, men stöder inte utvecklingen mot mindre 

institutionsbaserad vård. 

Inom området ser man olika utvecklingstrender. Larsmo har den 

kraftigaste utvecklingen i antalet kunder. Stött boende har tillkommit som 

ett helt nytt element. I Jakobstad och Pedersöre har styrt boende 

tillkommit. 

Av bild B framgår att handikappboende i L och P i huvudsak köpts från 

samkommunen. I J och N tillhandahålls en minoritet av kunderna 

kommunernas egna tjänster och den har i stort sätt varit oförändrad under 

en längre tid. Köp av samkommun har för samtliga ökat i jämn takt. N har 

dock alltmer använt sig av den tredje/privata sektorns tjänster och har 

idag de mest fragmenterade tjänsterna. 

Samtidigt som användning av olika serviceboenden har ökat har 

kommunerna avvecklat anstalt vården till. Idag sköts endast ett fåtal 

kunder på anstalt 

Bild C visar kommunernas kostnader för handikappade fördelat på 

invånarantalet. Kostnaderna mellan kommunerna är rätt små. 

Det kan ifrågasättas om handikappvårdens resursanvändning och 

planering uppföljts i den utsträckning som kan anses nödvändigt med 

tanke på dess omfattande kostnad .

Handikappvårdstjänster 

Kommentarer 

Inom handikappvården behövs ett ökat samarbete. Uppgifterna i kommunerna sköts ofta av enstaka personer som också kan ha 

förpliktelser inom äldreomsorgen. I dagens läge finns det inga gemensamma riktlinjer för verksamheten i de olika kommunerna och 

begränsade möjligheter att interagera och samarbeta med kollegor 

Styrningen av handikappvården skulle kunna koordineras inom hela området med gemensam styrning och riktlinjer. Detta skulle även 

förbättra förutsättningen att på längre sikt utvärdera möjligheterna för kommunerna själva att eventuellt utöka egna tjänster inom vissa 

områden om detta anses ändamålsenligt för kunderna och kostnadseffektivare än den nutida lösningen 

Kommunerna kan också minska köpet av tjänster från samkommuner genom att erbjuda privata aktörer fastigheter i vilka de kan 

producera tjänster. På detta sätt minskas samkommunernas ”monopol” vad beträffar prissättningen av produkter 

Ett bredare samarbete skulle också förbättra kommunernas förhandlingskraft gentemot samkommunerna 

Fördelarna med ett utökat samarbete är bl.a. 

– Bredare stöd av en bredare organisation. Sköts idag av enstaka personer i varje kommun – ökad kollektiv kunskapsnivå. Nuvarande samarbete inte 

tillräckligt. 

– Möjligheten att utnyttja och utväxla erfarenheter och kunskaper kring verksamhetens riktlinjer 

– Koordinering av köp av tjänster från samkommunerna 

– Regional koordinering av investeringar och köp av tjänster 

– Samarbetet ökar möjligheter att koordinera och möjligen även utöka egen verksamhet inom ändamålsenliga områden – dock utmaning att uppehålla 

tillräcklig kunskapsnivå internt 

Riskerna i samarbete kan vara… 

– Avsaknad av gemensamma riktlinjer och praxis för verksamheten 

– Ökad press på centralisering av tjänsterna. Nackdelen med avstånd kan dock kompenseras av om det innebär mera ändamålsenliga tjänster 

Allmänna hot inom verksamheten som man eventuellt kan hantera bättre genom samarbetet är… 

– Efterfrågan ökar fortsättningsvis och kommunerna upplever att man inte kan kontrollera utvecklingen 

– Kostnaderna för användning av samkommunerna minskar inte trots mindre köp pga. att samkommunerna inte kan/vill effektivera sin verksamhet 

(enhetspriserna stiger) 

En allmän rekommendation är att lyfta fram handikappvården för diskussion. Både kunderna och kommunerna blir förlorare om 

tjänsterna och olika alternativ inte kan diskuteras öppet 

s. 30

400 

300 

200 

100 

0 

400 

300 

200 

100 

0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Mentalvård & missbrukstjänster 

Kostnader i förhållande till invånarna i såväl kommunal som specialsjukvården regi 

A. Mentalvårdens kostnader (€) per 20 år fylld (SSV & kommunal) 

K1 

K2 

K3 

K4 

K5 

K6 

Psykiatri | Specialsjukvården 

Kommunernas egen service & köp av tjänster 

K7 

K8 

K9 

B. Mentalvårdens kostnader (€) inom öppen och anstaltsvård per 20 år fylld 

K1 

K2 

K3 

K4 

K5 

K6 

K7 

A nstaltsvård 

Öppen vård 

K8 

K9 

K10 

J 

P 

L 

K10 

J 

P 

L 

N 

N 

C. Missbrukstjänsternas kostnader (€) per 20 år fylld 

K 1 

K 2 

K 3 

K 4 

K 5 

K 6 

K 7 

K 8 

Källa: NHG , MHSO och Jstad, Pedersöre, Larsmo & Nkby ekonomidata 

2007 

K 9 

K 10 

J 

P 

L 

N 

s. 31 

Bild A visar förhållandet mellan kommunernas egna 

tjänster inom mentalvården (inkl. köpta tjänster) och 

specialsjukvården psykiatri. Med den grova analysen 

strävar man efter att identifiera hur tjänsterna och 

resursanvändningen fördelar sig. 

I samtliga kommunerna är mentalvården kraftigt 

betonad på specialsjukvården och öppen vård. 

Satsningen på öppen vård betraktas som orsaken till 

varför även kostnadsnivån har kunnat bibehållas på 

en relativt låg nivå i området. 

Inom missbrukartjänsterna är kostnaderna i J 

betydligt högre än i de övriga kommunerna (Bild C) 

Inom dessa verksamhetsområden kan ett utökat 

samarbete leda till… 

– Regional koordinering av missbrukarvård 

(t.ex. gemensam missbrukaravdelning)

% 

300 

250 

200 

15 

10 

150 

100 

5 

0 

50 

0 

Socialtjänster 

Kostnader och användning av barnskydd- och familjearbete, utkomst- och underhållskydd samt övriga socialtjänster 

A. Sociala tjänster | kostnader (€) /invånare (2007) Bild A visar kostnaderna för barnskydds- och familjearbete, socialarbete, 

utkomstskydd och underhållsstöd samt socialförvaltnings administration i 

Barnskydds- & familjearbete 

förhållande till invånare 

– I jämförelsen skiljer sig märkbart J:s kostnader från de övriga 

Socialtarbete & övrig social service 

kommunerna, vilket dock förklaras av att en betydligt mer omfattande 

Utkomstskydd & underhållsstöd 

användning (se Bild B). 

Socialförvaltningens administration 

– Även om J:s användning är betydligt högre än i L, N och P, ligger dock 

användandet under landets medeltal. 

Av barnfamiljer och ensamförsörjarhushåll varierar täckningen betydligt 

mellan kommunerna. Högsta täckningen av utkomststöd till barnfamiljer 

finns i J och till ensamförsörjarhushåll i L. I jämförelse med landet i 

medeltal, ligger dock nivån huvudsakligen under 

J P L N 

Inom detta område är det svårt att konkretisera samarbetsmöjligheter. 

Dock stöder gjorda intervjuer att det finns stora fördelar med att utöka 

Källa: Kommunerna 

samarbetet samt dela erfarenheter mellan kommunerna. Detta innebär 

”samkörning” av verksamhetslinjer som samtidigt ger en god 

utgångspunkt för utnyttjande av varandras erfarenheter 

B. %- antal som fått utkomststöd (2006) 

% av invånare som fått utkomststöd 

% av 18-24-åriga mottagare som fått utkomststöd 

% av 25-64-åriga mottagare som fått utkomststöd 

J P L N Landet 


% 

20 

15 

10 

5 

0 

C. %- antal som fått utkomststöd (2006) 

% av barnfamiljer som fått utkomststöd 

% av ensamförsörjarhushåll som fått utkomststöd 

J 


P L N Landet 

e/t = ej tillgänglig 

e/t 

s. 32

Röntgenkostnad (€) 

Röntgenundersökningar 

/ besök 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

0,20 

0,15 

0,10 

0,05 

0,00 

Diagnostika stödtjänster 

Översikt av kostnader och användning av laboratorie- och röntgentjänster 

A. Primärvårdens röntgen- & laboratoriekostnader (€)/ invånare 


Larsmo 

Pedersöre 

Nykarleby 

10 15 20 25 30 35 40 45 50 

Laboratoriekostnad (€) 

B. Primärvården röntgen- och laboratorieundersökningar i 

förhållande till mottagningsbesöken 2007 (inkl. Jour) 

MHSO 

N 

0 1 2 3 4 

Laboratorieundersökningar / besök 

Källa: NHG och Jstad, Pedersöre, Larsmo & Nkby ekonomidata 2007. MHSOs 

kostnader beräknade enligt enligt procentuell fördelning av besöksantal i DM. 

s. 33 

Kostnadsnivån för såväl röntgen som laboratorieundersökningar i 

primärvården är förhållandevis låg både inom MHSO och i N 

– Notera att dessa inte innehåller specialsjukvårdens röntgen 

(t.ex. Från MHSO bara den andel av kostnaderna som är 

förknippad med primärvård) 

Generellt är användningen av röntgen och lab i förhållande till 

antalet besök också lågt, vilket tyder på att den inte ”överutnyttjas” 

En sannolik förändring av de diagnostiska stödtjänsterna iom. ett 

utökat samarbete skulle vara en centralisering av tjänsterna till 

MHSO i hög utsträckning. 

Detta skulle innebära vissa kostnadsbesparingar, men även kräva 

att N:s tillgång till tjänsterna hölls på en ändamålsenlig nivå 

Övriga stödtjänster med direkt anknytning till kärnverksamheten är 

också fysioterapi och sjuktransport. Inom dessa kan tänkas att ett 

utökat samarbete mellan kommunerna skulle kunna vara möjligt. 

I ett utökat samarbete bör beaktas att 

– Det vore ändamålsenligt att centralisera dessa tjänster 

– Det bör dock finnas försäkring om att tillräcklig tillgänglighet av 

tjänster inom röntgen och laboratorie kan garanteras även av N 

(t.ex. vad beträffas svarstider)

Övriga kommentarer 

Det behövs en stor satsning för att enhetliggöra den operativa och ekonomiska informationen och 

rapporteringen i regionen. 

– I samband med denna analys har strukturen gåtts igenom för de olika verksamhetsområdena i de olika kommunerna. 

Denna har gåtts igenom ekonomidirektörerna (eller motsvarande) och torde utgöra en tillförlitlig grund för vidare arbete 

(denna fil tillhandahålls separat med den slutliga rapporten) 

Analystrukturen har även kontrollerats av representanter för samtliga kommuner 

– Arbetet bör göras i nära samverkan med produktifieringsarbete och standardisering av tjänster 

– I denna rapport har använts en mycket liknande analysmetod som i den s.k. Maisema – modellen. Maisema – 

modellen bör betraktas som ett relevant alternativ för strukturering av rapporteringen i fortsättningen för intern 

verksamhetsutveckling, rapportering till beslutsfattare samt löpande benchmarking av verksamheterna 

– Man bör överväga att övergå till mer omfattande intern fakturering för mer ändamålsenlig fördelning av kostnader, 

vilket i dagsläget följer olika logik inom olika verksamheter mellan kommunerna. Dock endast i den utsträckning som 

kan anses nödvändigt för att tillförlitligt kunna fördela kostnader och resurser enligt produktifieringen av tjänsterna. 

s. 34

s. 35 

Generella fördelar och nackdelar med utökat samarbete

Fördelar och möjligheter med utökat samarbete 

En överblick 

En generell fördjupning av samarbetet mellan hälso- och socialvård vilket upplevts som ett centralt mål med 

samarbetet. 

Många tjänster blir mindre sårbara m.h.a. att resurser kan utnyttjas lättare genom ett djupare samarbete. 

Ett ökat samarbete kommer inte i större utsträckning att påverka de höga kostnaderna inom SSV. Ej heller 

övriga verksamhetsområden där stort utbud tycks skapa stor efterfrågan. 

Nödvändigt att åstadkomma enlighet av tjänster och verksamhetspolicy. Stora skillnader kan förekomma mellan 

kommunerna. Fördelarna av att utnyttja varandras kunnande och erfarenheter kan dock i långa loppet ses som 

en styrka i samarbetet. Risk för att det inte är ”best practices” som leder utvecklingen av samarbete, utan 

”politiseras”. Av denna orsak är genomskinligheten och kvalitén av beslutsunderlaget (finansiella och 

operative nyckeltal och mätare) ytterst viktigt 

Befrämjar helhetstänkande inom verksamhetsplaneringen i nejden. Detta saknas i stor utsträckning idag. 

Minskar MHSO-fokuserad styrning av socialoch hälsovården. Ökad flexibilitet i planeringen av tjänster på ett 

mer kundinriktat sätt (främst inom äldreomsorgen) samt möjlighet att utnyttja resurser mellan kommuner, vilket 

idag inte realiseras i tillräckligt omfattande utsträckning 

Personalens möjligheter till specialisering ökar, vilket bl.a. har positiv inverkan på attraktiviteten som 

arbetsgivare (utöver sjukvården även inom t.ex. barnskydd, handikappvård och demensvård) . Enhetliggörande 

av lönesättning och ev. övriga incitament kan vara en utmaning. 

Samarbets- och synergimöjligheter i alla områden av administrationen samt upphandling/inköp av t.ex. ITsystem, 

patientsystem samt material. 

Möjlighet att realisera skalfördelar inom volymområden såsom röntgen- och laboratorieverksamhet, apotek och 

andra stödfunktioner 

Som en större aktör öka förhandlingskraften gentemot VSVD och samkommunerna för handikappomsorg. Även 

vid eventuellt utökat samarbete med Seinäjoki och Karleby inom SSV 

s. 36

3 000 € 

2 500 € 

2 000 € 

1 500 € 

1 000 € 

500 € 

Kostnadsöversikt 

En överblick 

0 € 

Kostnadsjämförelse av hälsovården och äldreomsorgen (2007) 

Tandvård 

Öppen vård 

Ä ldrevårdsomsorgen 

Specialsjuvård 

K1 

K2 

K3 

K4 

K5 

K6 

K7 

K8 

K9 

K1 

K11 

K12 

K13 

K14 

K15 

K16 

K17 

K18 

K19 

K2 

J 

P 

L 

N 

J:s kostnader per invånare är dyrast i området 

– J hör också till de dyraste kommunerna då vi beaktar 

jämförelsekommunerna 

s. 37 

P är förmånligaste i området och är också förmånligt då 

vi beaktar jämförelsekommunerna 

– Den tillsynes låga kostnaden i P och L förklaras dock av 

åldersstrukturen på befolkningen. T.ex. hade P den högsta 

äldrevårdskostnaden i jämförelsen sett till antalet 75 fyllda, 

men eftersom denna andel invånare idag utgör en 

förhållandevis liten andel av totalbefolkningen förefaller 

den låg totalt sett. 

L och N är motsvarar jämförelsekommunernas median 

Generellt påvisar analysen att situationen i området inte 

är katastrofal, men samtidigt att variationen är väldigt 

stor i finska kommuner 

– Hur högt vill man sätta ribban? 

Med hänsyn till de befintliga förhållande och skillnaderna 

inom området görs på följande sidor en 

helhetsjämförelse av kostnaderna inom MHSO med 

Nykarleby, som i flere avseenden visat sig ha en effektiv 

verksamhet

Kostnadsjämförelse mellan Nykarleby och MHSO-kommunerna 

En överblick 

Skillnaden i årlig kostnad (€) mellan Nykarleby och Jakobstad, 

Pedersöre samt Larsmo (baserat på 2007 kostnader)*, excl. 

specialsjukvården 

7 000 000 

6 000 000 

5 000 000 

4 000 000 

3 000 000 

2 000 000 

1 000 000 

0 

-1 000 000 

Handikappvård 

Socialomsrog 

Ä ldrevårdsomsorg 

Primärvård (mottagningstjänster, rådgivning, 

stödtjänster och tandvård), inkl. företagshälsovård 

Jakobstad Pedersöre Larsmo 

I jämförelsen med N:s kostnader är MHSO-områdets kostnader totalt 

7,17 MEUR högre årligen. Då beaktas även att socialomsorgen har 

förhållandevis lägre kostnader i P och L samt att P:s kostnader inom 

handikappvård är förhållandevis lägre än N:s. 

5 000 000 

4 000 000 

3 000 000 

2 000 000 

1 000 000 

-1 000 000 

* Obs inom alla verksamhetsområden har beräkning skett på basen av skillnad i kostnad per invånare och invånarantalet. Inom äldrevården har använts skillnaden 

per 75 fylld invånare som multiplicerats med antalet 75 fyllda 

0 

Övriga specialiteter | invånare 

Barnsjukdomar och -psykiatri | 0-14 åringar 

Psykiatri |15 fyllda 

Kirurgi |15 fyllda 

Inremedicin |15 fyllda 

Jakobstad Pedersöre Larsmo 

s. 38 

Specialsjukvården skillnad i årlig kostnad (€) mellan Nykarleby och 

Jakobstad, Pedersöre samt Larsmo (baserat på 2007 kostnader) 

I jämförelsen av SSV ses kostnaderna inom inre medicin, kirurgi och 

psykiatri endast i förhållande till över 15-åriga invånare och barnsjukdomar 

och -psykiatri i förhållande till antalet mellan 0-14 år. Övriga specialiteter i 

förhållande till hela invånarantalet. 

Den årliga skillnaden mellan MHSO-området och N är 6,5 MEUR

Kostnadsjämförelse mellan Nykarleby och MHSO-kommunerna 

Kommentarer 

Bilden visar hur stor totalskillnaden är inom de olika verksamhetsområdena om man antar att J, P och L skulle anta 

samma kostnadsnivå som N 

För specialsjukvården är helhetsjämförelsen inte speciellt informativ utan skulle kräva en betydligt mer ingående 

analys av de olika specialiteterna. Framförallt gäller detta L och P där kostnaderna per invånare är lägst inom kirurgi, 

inre medicin och neurologi medan de barnbetonade tjänsterna blir förhållandevis dyra pga. åldersstrukturen. 

Riktningen är dock klar 

Inom handikappvården är skillnaderna obetydliga, vilket även i stor utsträckning gäller för socialomsorgen, där dock 

J uppvisar en tydlig ”stadseffekt” 

Även inom primärvården är skillnaderna i absoluta termer små 

Skillnaden inom äldrevården uppgår till 4,2 MEUR årligen (med hänsyn till kostnaden per 75 fylld) 

Hela området har drygt 20000 invånare* i arbetsför ålder och antar man att alla dessa betalar skatt så är skillnaden 

totalt nästan 650 euro årligen per skattebetalare 

Som tidigare nämnts finns det områden där kostnadsbesparingar är möjliga genom ett utökat samarbete även på 

kort sikt. Dessa är dock enligt NHG sekundära gentemot de möjligheter till produktivitetsökning som man bör kunna 

realiseras, dvs. att sköta mer kunder och patienter inom socialoch hälsovården med befintliga resurser eftersom 

efterfrågan inom de största verksamhetsområdena med alla sannolikhet kommer att öka. Detta borde, enligt NHG, 

vara den ledande stjärnan i samarbetet och verksamhetsutvecklingen framöver. 

* 25-64 åriga invånare i området totalt 20424 

s. 39

s. 40 

Sammanfattning och rekommendationer

KOSTNADSDÖREDLING MELLAN 

KOMMUNERNA 

100% 

75% 

50% 

25% 

Helhetsöversikt av resursförbrukning och –fördelning 

Hur fördelas resurserna och vilka verksamheter är viktigast ur ekonomisk perspektiv 

Kirurgi (12,1ME) 

JAKOBSTAD PEDERSÖRE LARSMO NYKARLEBY 

Barnsjukdomar och -psykiatri (3,3ME) 

Inre medicin (6,5ME) 

2,1 ME 

1,1 ME 

2,7 ME 

6,1 ME 

Övriga specialiteter (10,4 ME) 

Psykitatri (4,7ME) 

1,2 

0,5 

1,5 

3,4 

0,3 

0,3 

0,9 

3,3 

Jour (1,8ME) 

Sköterskemottaning (1,8ME) 

Läkaremottaning (2,9ME) 

0,2 

0,8 

1,1 

1,2 

1,9 

1,0 

2,5 

4,9 

Moderskaps- och preventivrådgivning (0,5 ME) 

0,6 

0,3 

0,7 

1,3 

0,2 

0,2 

0,5 

0,9 

0,2 

0,2 

0,3 

1,1 

0,1 

0,1 

0,1 

0,2 

Barnrådgivning (0,6ME) 

0,1 

0,1 

0,1 

0,2 

Skolhälsovård (0,7ME) 

0,1 

0,1 

0,2 

0,3 

PV Stödtjänster (rtg, lab, 

fysiot., transport) 2,7ME 

Tandvård (40%) 

Företagshälsovård (0,8ME) 

0,4 

0,3 

0,6 

1,4 

0,6 

0,4 

0,8 

1,2 

Äldreomrsorg | Anstaltsvård (19,2ME) 

Miljöhälsovård (0,8ME) 

0,1 

0,1 

0,2 

0,4 

0,1 

0,2 

0,3 

3,9 ME 

1,1 ME 

3,3 ME 

10.9ME 

Äldreomrsorg | 

Serviceboende 

(6,7ME) 

Handikappvård (9,4ME) 

Äldreomrsorg | 

Övrig öppen 

vård (7,5ME) 

s. 41 

Socialförv. & admin. (1,7ME) 

Utkomststöd (2,6ME) 

Barnskydd (2,0ME) 

Socialt arbete & övrig social 

service (1,2ME) 

25% | 25,8 ME 50% | 51,6 ME 75% | 77,5 ME 100% | 103,3 ME 

KOSTNADSFÖRDELNING MELLAN VERKSAMHETOMRÅDENA 

0,8 

0,8 

2,5 

2,5 

1,5 

0,4 

1,6 

4,0 

1,6 

1,1 

2,3 

4,3 

0,3 0,1 0,1 

0,3 

0,1 

0,3 

1,0 

0,1 0,2 

0,3 0,1 

2,1 

1,6 

0,1 

0,2 

0,6

Helhetsöversikt 

Den analyserade helheten av socialoch hälsovården i området har en årlig omsättning på ca. 103 MEUR. Bilden ovan visar hur den fördelas på 

de olika verksamhetsområdena samt hur dessa fördelas mellan kommunerna. Variationen mellan andelarna inom de olika verksamheterna 

påvisar hur resursanvändningen varierar mellan kommunerna 

Specialsjukvården utgör som helhet den största kostnaden (inkl. köp från sjukvårdsdistrikten). Av den egna produktionen bildar dock 

äldreomsorgen den största helheten. Även handikappvården utgör en förvånansvärt stor andel (totalt 9,1%) och bör få ökad uppmärksamhet 

Den största potentialen för samarbete ur en ekonomisk synvinkel finns inom äldrevården. Samtliga förändringar är i linje med att tillhandahålla 

mer ändamålsenliga tjänster åt kommuninvånarna. I övrigt förväntas den mest direkta ekonomiska inverkan skapas av synergier inom 

stödtjänster (även administrationen som här inte har analyserats separat utan är inkluderad i verksamhetskostnaderna) 

Möjliga ekonomiska fördelar kan åstadkommas inom specialsjukvården samt handikappvården. Dessa är dock inte direkt beroende av 

samarbetet 

Inom många verksamhetsområden (bl.a. rådgivningen, tandvården, miljöhälsovården samt de sociala tjänsterna) kan fördelar antas vara 

relaterade till utökat samarbete och utbyte av kunskap och erfarenheter 

Det största frågetecknet och orosmolnet är primärvården (framförallt läkaremottagningstjänsterna) som bör ägnas mycket uppmärksamhet i den 

fortsatta planeringen av samarbetet. Man måste hitta en tillfredställande lösning mellan MHSO och N, samt medge det faktum att N har en 

mycket väl fungerande mottagningsverksamhet och lära sig därav 

– Att hitta en lösning på läkarbristen inom primärvården i området bör lyftas, om möjligt, ännu högre upp på prioritetslistan. Som 

framgår av N:s exempel utgör detta stommen i ett välfungerande socialoch hälsovårdssystem 

Samarbetsmöjligheterna bör även evalueras på basen av hur utvecklingen förväntas vara under de kommande åren. De t positiva är att de 

största samarbetsfördelarna förväntas vara inom de områden där efterfrågan ökar mest. Främst handlar detta om äldrevården, men även inom 

handikappvård samt de specialiteter som riktar sig främst mot den äldre befolkningen (kirurgi, inre medicin och neurologi samt den till dem nära 

anknutna rehabiliteringstjänsterna) 

s. 42

Sammandrag 

Effekterna av den åldrande befolkningen är omöjliga att 

förutse. Otvivelaktigt kommer detta dock att påverka 

såväl efterfrågan på tjänster samt kommunernas 

skatteintäkter och därmed finansieringen av 

verksamheten 

Som tidigare nämnts finns det områden där 

kostnadsbesparingar är möjliga genom ett utökat 

samarbete även på kort sikt 

Dessa är dock enligt NHG sekundära gentemot de 

möjligheter till produktivitetsökning som man bör kunna 

realiseras, dvs. att sköta mer kunder och patienter inom 

socialoch hälsovården med befintliga resurser eftersom 

efterfrågan inom de största verksamhetsområdena med 

alla sannolikhet kommer att öka. Detta borde, enligt 

NHG, vara den ledande stjärnan i strategiarbetet och 

verksamhetsutvecklingen framöver 

Omstrukturering av tjänsterna i området ger en 

exceptionellt god utgångspunkt för att tackla kommande 

utmaningar genom strukturförändringar. Detta kan 

dessutom betraktas som ett krav på verksamheten, 

eftersom bristen på professionell och kunnig personal 

förväntas bli sämre under det kommande årtiondet. En 

proaktiv strategi på detta område kan bidra till att minska 

risker i det situationer där ändamålsenlig personal inte 

finns tillgänglig. 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

Kostnader 

A. Försörjningsgrad (huoltosuhde) 2005 – 2035 

Antalet 25-64 åringar per 65 fyllda 

2005 2010 2015 2020 2025 

B. Kontrollerad kostnadsutveckling eller panikartad 

reaktion på personalbrist? 

Ökad efterfrågan leder i utökade 

kostnader bara genom utökning av 

resurser (framförallt personal) 

IDAG 

Personalbrist & släckande av 

eldsvådor eller en möjlighet? 

Nödvändig kostnadsutveckling 

pga. kommunala resurser 

L 

P 

J 

N 

-32% 

-41% 

-35% 

-32% 

2035 

s. 43 

De största 

produktivitetsförbättringarna 

åstadkoms genom 

strukturella 

förändringar 

…och I mindre 

utsträckning genom 

effektivisering av 

enskilda verskamheter

NULÄGET 

Identifierade styrkor och svagheter i nuläget på basen av intervjuer 

JAKOBSTAD 

PEDERSÖRE 

LARSMO 

NYKARLEBY 

MHSO MHSO 

Jakobstad | | Social Social 

Pedersöre | | Social Social 

Larsmo Larsmo | | Social Social 

Nykarleby | | Hälso- Hälso-och och 

socialvård 

INVÅNARE 

Nykarleby 

Social Social 

Nykarleby 

Primärvård Primärvård 

God koordination 

Bristfällig koordination 

Larsmo Larsmo 

Social Social 

Pedersöre 

Social Social 

MHSO MHSO 

Primär- Primär-och ochspecialsjukvård specialsjukvård 

s. 44 


Social Social 

Det har framgått att dagens styrmodell i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre medför att det finns förbättringsmöjligheterna i koordineringen av nämndernas verksamhet i 

MHSOs kommuner. Av intervjuerna framgår också att dagens styrmodell medfört att koordination mellan kommunernas socialnämnd och MHSO primärvård lider. 

Kommunerna upplever att man inte har inflytande över MHSOs styrning. I Nykarleby har samma problem dock inte kunnat identifieras och socialoch 

hälsovårdsnämndens arbete upplevs fungera väl. I vilken utsträckning dessa faktorer förklara de identifierade operativa och ekonomiska skillnaderna är omöjligt att säga. 

Dock stöder detta hypotesen att en ökad regional koordinering på både socialoch hälsovårdsnivå underlättar verksamhetsutvecklingen.

Rekommendationer 

Den valda samarbetsmodellen bör åtminstone råda bot på de befintliga konflikterna i styrningen av verksamheten 

i regionen… 

NHG ger inget konkret förslag till samarbetsmodell, men oavsett val bör modellen råda bot på 1) de befintliga konflikterna 

i samarbetet mellan MHSOs nämnd och socialnämnderna i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre, 2) möjliggöra ett djupare 

samarbete mellan socialomsorgens verksamheter mellan de olika kommunerna samt 3) 

Fullmäktige / bastrygghetsnämnden bör garanteras en god överblick av de olika verksamhetsområdena via genomskinlig 

och enhetlig rapportering (jfr. tilaustaulukko i Maisema – modellen) 

Säkra möjlighet för helhetsmässig styrning inom t.ex. äldreomsorgen. Det finns risk för att detta inte realiseras om inte 

frihetsgraderna är tillräckliga 

Maximera incitament för att begränsa köp av SSV tjänster genom t.ex. att hela MHSO och primärvården hålls under 

samma budget och ansvar. Således ger man bättre förutsättningar för ett helhetsekonomiskt tänkande. 

Organisationsmodellen kan förbli funktionell, men bör iaktta och möjliggöra effektiv styrning i centrala gränssnitt 

mellan funktionerna… 

De resursmässigt märkbara områdena för garanteras tillräckliga chefsresurser och – om möjligt – kopplas till 

resultatansvar (t.ex. kirurgi, mottagningstjänster, äldreomsorg, handikappvård) 

Äldreomsorgen som helhet kan lida av att HVCs bäddavdelning / geriatrin är under en annan funktion än den övriga 

äldreomsorgen. Om så är fallet bör detta gränssnitt bevakas noggrant 

Viktigt för ett fungerande samarbete är att inom kort kunna påvisa konkreta fördelar med samarbetet… 

Därför rekommenderas en omedelbar utvärdering av det regionala samarbetsmöjligheterna inom äldrevårdsomsorgen 

samt en produktivitetsstrategi på kort och lång sikt 

s. 45

s. 46 

Bilagor

Bilaga 1 | Källförteckning 

Literatur 

Niemelä, Brandt (2008), Kehitysvammaisten yksilöllinen asuminen - Pitkäaikaisesta laitosasumisesta kohti yksilöllisempiä asumisratkaisuja, STM 

Eklund, Vauramo, Kjisik, Autio (2007), Visio tulevaisuuden palvelujärjestelmästä. Tekes Finnwell terveydenhuollon teknologiaohjelma. 

Utredningar 

Sosiaali- ja terveysministeriö (2008), Uusi terveydenhuoltolaki. Terveydenhuoltolakityöryhmän muistio. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:28 

NHG, Sitra, KuntaMaisema (2007-2008). Maisema-hankkeet 

Maisema 1 -hankkeen loppuraportti Vaasa - Raisio - Jämsä 

Maisema 1 -hankkeen loppuraportti Mikkeli 

Kommunernas egna utredningar, information och data samt intervjuer 

Rapporter/utredningar: Kirurgian Loppuselvitys 151107, FHVs framtidoch historia 141107, §45 Utredning av psykiatriska vårdhemmets och dagcentrests verksmhet, Konsultrapport 

om utvecklandet av funktionerna inom Malmska, §94 Utredning av beredskapsbehovet på röntgenavdelningen och laboratoriet, Utredningsrapport om hur samarbetet gällande socialoch 

hälsovården i Jakobstadsnejden kunde organiseras i enlighet med ramlagen om KSSR 2008 (Pehr Löv) 

Datakällor: 

Källa: Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 

Allmänt Detaljerad kommunbokföring 2007 Detaljerad kommunbokföring 2007 Detaljerad kommunbokföring 2007 Detaljerad kommunbokföring 2007 

Hälso & Prislista -07-08 Generell kost.data. Pedersöre kommun -07 Medlemskom. Betatlningsand. -05-07 Larsmo Bokslut socialhälsovård -07 

sjukvård J:stad kommunfakturering -07 Generell ekonomisk info. MHSO -07 BS -05-08 (2000-2440) 

Käyntivuosiraportti -07_ickeanvänt Medlemskom. Betatlningsand. -05-07 Ped. BS -05-08 (2850-2890) 

Prestationer i kommunfakturering -05-07 Generell ekonomisk info. Vasa + andra -07 Kostnadsställen_ 

Statistik 0000-0010 HVC statistik 

Bokslutsfaktu. Kommunvis 2007 Personal 

Åldersstruktur geriatr.avd. -07 Prestationer 

Medlemskom. Betatlningsand. -05-07 Jstad 

Resultaträkning MHSO+Vasa -07 

Specialsjukvård -07 

PKL-uppföljn. besök -07 

Budgeterade tjänster & befattn. -07 

Vårddagar MHSO -07 

Årsarbeten -07 

Hoitopäivät ja jaksot -07 

PKL Besök 75-84år, 85+ år enli. Kommun 

VRD 75-84år,85+ år enl. Kommun 

Personal & statistik 

Ålringsvård Socialnämnden budgetjämf. -07-08 Socialnämndens kostnadsdata -07 Socialnämndens kostnadsdata -07 

Socialnämnden allmän info -07 Socialnämnden i Larsmo -07 

Socialnämndens budget -08 

Socialvård Socialnämnden budgetjämf. -07-08 Socialnämndens kostnadsdata -07 Socialnämndens kostnadsdata -07 

Intervjuer 

Budgetsramar -09-11 Socialnämnden allmän info -07 Socialnämndens budget -08 

Socialnämnden i Larsmo -07 

Mikael Jacobsson, Gösta Willman, Mikael Sandås, Gun Kaptens , Pehr Löv, Maija Räsänen, Jorma Rantanen, Carola Lindén, Eivor Back, Peter Granholm , Stefan Näse,, Marlen 

Lindgren, Juhani Salparanta (via telefon) 

s. 47

Bilaga 2 | Analysstruktur - Sjukvård, Handikappvård & Äldreomsorg 

Jakobstad Larsmo Pedersöre Nykarleby 

Specialsjukvård MHSO MHSO MHSO MHSO 

Vasa (inkl. genomfakturering) Vasa (inkl. genomfakturering) Vasa (inkl. genomfakturering) Vasa (inkl. genomfakturering) 

Primärvård 

Mottagning MHSO MHSO MHSO 2000 Ospecificerat folkhälsoarbete 13 % 

2050 Poliklinik 

Rådgivning MHSO MHSO MHSO 2020 Hälsorådgivning 

Moderskaps- & preventinrådgivning Moderskaps- & preventinrådgivning Moderskaps- & preventinrådgivning 2030 Skolhälsovård 

Barnrådgivning Barnrådgivning Barnrådgivning 

Skolhälsovård Skolhälsovård Skolhälsovård 

Företagshälsovård MHSO MHSO MHSO 2040 Företagshälsovård 

Miljöhälsovård MHSO MHSO MHSO 

Tandvård MHSO MHSO MHSO 2070 Tandvård 

Stödtjänster MHSO MHSO MHSO 2120 Fysioterapi 

Fysioterapi Fysioterapi Fysioterapi 2100 Laboratorium 

Laboratorium Laboratorium Laboratorium 2180 Kosthåll / HVC 

2110 Röntgen 

Handikappvård 

Anstaltsvård 11041 Inrättningar för utvecklingsstörda 6421 Inrättningar för utvecklingshämmade 33341 Anstaltsvård 2890 Anst. för utvecklingsstörda 

33342 Resurscenter 

Serviceboende 11030 Bostäder för utvecklingsstörda 6411 Ankarboende 3325 Serviceboende 2331 Grönkulla boende 

11031 Servicehus för invalider 6444 Boendevård 33321 Boende 1 2332 Övr.boende, handikappade 

110322 Harmony 33322 Boende 2 

33323 Boende 3 

33324 Boende, extra krävande 

Övrig handikappvård 11014 Rådgivningsverksamhet för utvecklingsstörda6413 Ankaret, Öppen vård 33331 Daglig verksamhet, kategori 1 2335 Handikappservice 

110140 Administration, handikappvård 6431 Sysselsättning för handikappade 33332 Daglig verksamhet, kategori 2 2334 Fritids-o lägerverksamhet 

110218 Stöd för närståendevård/ handikapp 6433 Arbetsverksamhet (Intek) 33333 Daglig verksamhet, kategori 3 2330 Skyddat arbete 

11025 Avlastning för handikappade 6441 Stöd för närståendevård 33351 Familjedagvård 2870 Dagcenterverksamhet 

11026 Skyddat arbete för utvecklingsstörda 6442 Familjedagvård (avslastning) 3337 Eftermiddagsvård Östensö skola 2333 Närstående vårdsstöd 33 % 

11038 Familjevård av utvecklingsstörda 6443 Familjedagvård (familjevård) 33311 Öppenvård, familjevård 

11046 Personliga stödåtgärder för handikapp 33312 Öppenvård, stödpersoner 

11064 Handikapprådet 6445 Öppenvård 33313 Öppenvård, omsorgsbyrån 

11027 Skyddat arbete för invalider 6446 Färdtjänst för handikappade 3321 Övrig prövningsbar handikappservice 

6447 Service och stödåtgärder 3322 Övrig lagstadgad handikappservice 

6449 Fritidsverksamhet 3323 Personliga hjälpare, stödpersoner 

3324 Färdtjänst 

3326 Sysselsättning 

3330 Specialomsorger 

3338 Övrig handikappservice 

3341 Mentalomsorger 

Äldrevårsomsorgen 

Dagsverksamhet 11017 Dagcenter 3444 Öppenvårdscentral 

Hem- & hemsjukvård MHSO 6211 Hemservicefältet MHSO 2060 Hemsjukvård 

11015 Hemvårdshjälp 6215 Serviceförmedling 3446 Hemservicebilar 2380 Hemvårdshjälp 

3441 Hemvårdshjälp 

110040 Viivi & Wilhelm 

Intensifierat serviceboende 11033 Servicehem för åldringar 6243 Sandlundens servicehem 3412 Alina 2430 Hagaborg 

Närstående vårdstöd 110118 Stöd för närståendevård/ äldreomsorg 3443 Närståendevård 2333 Närstående vårdsstöd 67 % 

Serviceboende 110143 Boendeservice, Ida & Emil 6241 Roslunden demenshem 3411 Selma 2435 Övr.boende, åldringar 

3431 Esselundens boendeservice 

Åldringshem 6251 Sandlundens åldringshem 3413 Frida 2850 Vårdavdelning / Hagalund 

6255 Solkulla f.d.åldringshem (pens.ansvar) 3421 Purmohemmet 

3451 Folkhälsan Östanlid 

Långvård MHSO MHSO MHSO 2170 HVC-vårdavdelning 

11045 Solbacken 

11044 Björkbacka åldringshem 

110041 Folkhälsan 6253 Folkhälsan 2000 Ospecificerat folkhälsoarbete 39 % 

Akutvård MHSO MHSO MHSO 

Åldringars stödtjänster 11016 Stödtjänster MHSO 3442 Stödtjänster 2420 Stödtjänster 

Övrig åldringsvård 110141 Administration, äldreomsorg 6213 Stödtjänster 3445 Närståendevård / Krigsinvalider 

110441 Björkbacka kök 

110146 Räls 

s. 48

Bilaga 3 | Analysstruktur - Socialnämnden 

Jakobstad Larsmo Pedersöre Nykarleby 

Socialnämnden 

Socialförvaltningen & adm 11001 Socialförvaltning 6111 Socialkansliet 3101 Nämnden 2000 Ospecificerat folkhälsoarbete 47 % 

11011 Socialavdelningen, administration 3102 Socialavdelningens ledning 

3103 Utvecklingsprojekt 

Utkomstskydd 11052 Underhållsstöd 6511 Utkomststöd 3315 Utkomststöd 2340 Utkomstskydd 

11053 Arbetsmarknadsstöd 6533 Underhållsstöd 3316 Underhållsstöd 

110151 UTKOMSTSTÖD, GRUNDLÄGGANDE 

110152 UTKOMSTSTÖD, KORRIGERANDE 

110250 UTKOMSTSTÖD, FLYKTINGAR 

11051 UTKOMSTSTÖD, FÖREBYGGANDE 

3501 Finansiering av arbetsmarknadsstöd 

Barnskydd 11036 Vård av barn i privata hem 6531 Familjearbete 3314 Barnskydd 2310 Familjevård 

11037 Utvecklingsenhet för barnskyddet 

11040 Inrättningar för barnavård 

11042 Stöd i barnfamiljens vardag/Fantti 

6537 Barnskyddsarbete 

Socialt arbete & övrig socialservice 11012 Familjerådgivning 6535 Familjerådgivning 3312 Familjerådgivning Missbrukarvård 

11018 Socialjouren 6551 Missbrukarvård 3311 Socialarbete Socialarbete 

110150 Droggruppen 6501 Socialt arbete 3313 Missbrukarvård 

11034 Övriga service- och stödbostäder 6503 Socialjour 

11047 Stödperson-, stödfamilje- och frivilligverksamhet 6539 Social semesterverksamhet 

11048 Social semesterverksamhet 

11013 Poliklinisk rusvård 

110113 A-kliniken, dagcenter 

11043 Rehabiliteringsverksamhet inom rusvården 

11032 Omsorgshem för personer med rusproblem 

s. 49

Bilaga 4 | Primärvårdens kostnader 

Primärvårdens totala bruttokostnad samt kostnad per invånare 2007 

PRIMÄRVÅRD Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 

Bruttokostnader totalt (2007) Bruttokostnad per invånare (2007) 


Läkarnas mottagning 1 310 251 710 569 291 958 439 650 67,0 66,6 63,9 59,4 

Sjuksjötarnas mottagning 854 337 503 272 202 395 157 499 43,7 47,2 44,3 21,3 

Jour 1 060 855 301 094 190 120 169 764 54,2 28,2 41,6 22,9 

Övriga köptjänster* 0 0 0 400 792 0,0 0,0 0,0 54,2 

TOTALT 

*bl.a. Vasa stad 

3 225 443 1 514 935 684 474 1 167 705 164,8 142,0 149,7 157,8 

Rådgivningstjänster 

Moderskaps- & preventinrådgivning 183 499 121 575 62 792 134 228 9,4 11,4 13,7 18,1 

Barnrådgivning 225 985 163 688 85 662 123 120 11,5 15,3 18,7 16,6 

Skolhälsovård 325 629 177 454 87 989 64 605 16,6 16,6 19,2 8,7 

TOTALT 735 113 462 717 236 442 321 952 37,6 43,4 51,7 43,5 


Fysioterapi 624 266 224 660 102 122 157 047 31,9 21,1 22,3 21,2 

Laboratorie 361 222 209 505 82 574 190 656 18,5 19,6 18,1 25,8 

Röntgen 232 864 135 059 53 232 63 916 11,9 12,7 11,6 8,6 

Sjuktransport 218 229 57 926 20 148 0 11,2 5,4 4,4 0,0 

TOTALT 1 436 581 627 150 258 075 411 619 73,4 58,8 56,4 55,6 

Tandvård 

TOTALT 1 226 023 818 613 439 313 578 646 62,7 76,8 96,1 78,2 

Ej möjligt att fördela kostnaden på tandläkare och -skötare, tandhygienist el. Motsvarande 


TOTALT 410 136 241 637 85 394 111 558 21,0 22,7 18,7 15,1 

Miljöhälsovård 

TOTALT 319 154 174 073 74 563 - 16,3 16,3 16,3 - 

e.t = ej tillgänlig 

s. 50

Bilaga 5 | Specialsjukvården kostnader - MHSO-området vs. Nykarleby 

MHSO-området vs. Nykarlebys kostnader inom specialsjukvården (2007) 

Kostnader i förhållandet till invånarantal 

euro 2007 Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 

Inremedicin |15 fyllda 209,3 181,3 149,0 188,5 

Kirurgi |15 fyllda 378,5 341,5 350,6 342,4 

Psykiatri |15 fyllda 203,3 109,4 90,2 42,3 

Barnsjukdomar och -psykiatri | 0-14 åringar 350,9 427,1 249,5 199,3 

Övriga specialiteter | invånare 251,1 235,2 222,3 218,8 

Skillnad till Nykarleby per invånare 

Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 

Inremedicin |15 fyllda 20,8 -7,1 -39,5 0,0 

Kirurgi |15 fyllda 36,1 -0,9 8,2 0,0 

Psykiatri |15 fyllda 160,9 67,1 47,9 0,0 

Barnsjukdomar och -psykiatri | 0-14 åringar 151,6 227,8 50,2 0,0 

Övriga specialiteter | invånare 32,3 16,4 3,5 0,0 

Skillnad till Nykarleby per totalt 

Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 

Inremedicin |15 fyllda 335 607 -57 270 -125 120 0 

Kirurgi |15 fyllda 582 213 -7 188 25 824 0 

Psykiatri |15 fyllda 2 595 317 539 239 151 755 0 

Barnsjukdomar och -psykiatri | 0-14 åringar 520 264 598 434 69 240 0 

Övriga specialiteter | invånare 632 009 174 875 16 107 0 

Totalt 4 665 410 1 248 089 137 805 0 

s. 51

Bilaga 6 | Äldreomsorgens kostnader 

Äldreomsorgens total bruttokostnader samt kostnad per 75 fylld 2007 

ÄLDREOMSORGEN Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 


Anstaltsvård 

Geriatri LÅNGVÅRD/AVLASTNING 2 634 408 617 463 144 163 1 409 812 586 0 

Geriatri KORTVÅRD/AVLASTNING 2 613 926 612 662 143 042 1 398 806 581 0 

Långvårdsplats 5 075 337 0 189 210 1 831 765 2 714 0 769 2 333 

Krigsinvalider 0 24 928 0 0 0 33 0 0 

Ålderdomshem 0 1 947 922 557 170 2 015 767 0 2 563 2 265 2 568 

Öppen vård 

Intensifierat serviceboende 2 205 102 756 522 396 668 551 758 1 179 995 1 612 703 

Serviceboende 330 855 1 719 914 412 996 315 383 177 2 263 1 679 402 

Hemvård 2 882 772 1 157 468 0 888 570 1 542 1 523 0 1 132 

Hemsjukvård 589 861 80 577 371 333 393 683 315 106 1 509 502 

Närstående vårdsstöd 313 562 272 758 0 208 445 168 359 0 266 

Dagsverksamhet 219 618 93 185 0 0 117 123 0 0 


Åldringars stödtjänster 92 409 159 469 107 582 145 793 49 210 437 186 

Mattjänster 493 150 0 0 0 264 0 0 0 

Administration 152 084 0 0 0 81 0 0 0 

Övrig verksamhet 133 203 0 0 0 71 0 0 0 

TOTALT 17 736 287 7 442 868 2 322 164 6 351 164 9 485 9 793 9 440 8 091 

Obs. Metoden för kostnadsfördelning varierar mellan kommunerna. T.ex nivån av rapportering av stödtjänster 

s. 52

Bilaga 7 | Socialnämndens och handikappvårdens kostnader 


SOCIALVÅRD Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 


Socialförvaltning & administration 991 725 264 544 100 261 315 402 50,7 24,8 21,9 42,6 

Utkomstsskydd 2 059 525 347 569 100 781 130 895 105,2 32,6 22,0 17,7 

Barnskydd 1 584 331 123 170 132 800 161 490 81,0 11,5 29,0 21,8 

Socialt arbete & övrig social service 585 770 190 164 102 970 324 126 29,9 17,8 22,5 43,8 

TOTALT 5 221 351 925 447 436 811 931 913 266,8 86,8 95,5 126,0 


HANDIKAPPVÅRD Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby 


Öppenvård 0 91 228 14 498 0 0,0 8,6 3,2 0,0 

Serviceboende 2 052 895 1 070 187 572 377 715 400 104,9 100,3 125,2 96,7 

Anstaltsvård 524 425 155 767 1 973 148 501 26,8 14,6 0,4 20,1 

Övrig handikappsvård 1 768 453 942 795 553 750 746 419 90,4 88,4 121,1 100,9 

TOTALT 4 345 773 2 259 977 1 142 597 1 610 320 222,1 211,9 249,9 217,6 

Notera att fördelning är delvis beroende av kommunernas kategorisering av tjänster i sin bokföring 

s. 53

Verksamhetsmässig och ekonomisk analys av social ... - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?