Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SKVAL<br />
BEFRIAT OMRÅDE<br />
Hata USA av<br />
slentrian så tr<strong>is</strong>t<br />
”Det enda land som råkar illa<br />
ut i ’Borat’ är USA. Packade high<br />
school-killar, överklassen, mannen<br />
på gatan, församlingen – alla är<br />
sig själva och medverkar glatt till<br />
att göra Amerika till världens mest<br />
otäcka land.”<br />
Så skriver Jane Magnusson i<br />
sin recension av ”Borat”-fi lmen i<br />
Dagens Nyheter.<br />
Världens mest otäcka land.<br />
Vad gör USA till världens mest<br />
otäcka land? Vad är det med<br />
USA som är värre än säg Sudan?<br />
Liberia? Nordkorea? Afghan<strong>is</strong>tan?<br />
Elfenbenskusten? Kina? Kongo?<br />
Zimbabwe? Var skulle Jane Magnusson<br />
helst tillbringa semestern?<br />
Några veckor i Darfur eller några<br />
veckor i Dallas?<br />
Jan Söderqv<strong>is</strong>t skriver i Svenska<br />
Dagbladet.<br />
” Idén är alltså att<br />
känna den amerikanska<br />
nationen<br />
på pulsen och med<br />
Borat & USA.<br />
fantast<strong>is</strong>kt välspelad<br />
enfald locka fram<br />
de fakt<strong>is</strong>kt rådande attityderna<br />
bakom de offi ciella fraserna.”<br />
Vilka reaktioner skulle ”Borat”<br />
ha fått om fi lmen hade spelats<br />
in i Sverige? Skulle inte vi också<br />
konsensusspela med en underlig<br />
person från ett tämligen okänt land<br />
med ett kamerateam bakom sig?<br />
Dumma, ras<strong>is</strong>t<strong>is</strong>ka och sex<strong>is</strong>t<strong>is</strong>ka<br />
männ<strong>is</strong>kor fi nns det överallt.<br />
George W Bush är världens<br />
mäktigaste och USA har 300<br />
miljoner invånare. De ska granskas<br />
därefter. Men är inte länder där<br />
folkmord och etn<strong>is</strong>k utrensning<br />
oavbrutet pågår, kvinnor är utan<br />
rättigheter, ”statsöverhuvuden”<br />
förnekar hiv och där traffi cking och<br />
männ<strong>is</strong>kohandel är vardagsmat<br />
och så vidare i vidrig oändlighet, är<br />
inte det värre?<br />
Slentrianhatet mot USA är vansinnigt<br />
fegt och dumt. Så lätt!<br />
Efter Bush-bashing är det ändå<br />
en weekend i New York, LA och<br />
Miami som står högst på önskel<strong>is</strong>tan.<br />
Och vilka får kvalitetsstämpla<br />
”Borat” enligt Jan Gradvall i<br />
Dagens Industri? Scen från förhandsv<strong>is</strong>ning<br />
av fi lmen:<br />
”På plats fanns den amerikanska<br />
komikereliten: Larry David, Judd<br />
Apatow (’40 year old virgin’), Trey<br />
Parker och Matt Stone, Garry<br />
Shandling och George Meyer<br />
(’Simpsons’). Efter v<strong>is</strong>ningen<br />
vände sig George Meyer mot Judd<br />
Apatow och sade: ’Det känns som<br />
om någon låtit mig höra ’Sgt. Pepper’<br />
för första gången.’”<br />
MARIA LINDHOLM<br />
maria.lindholm@resume.se<br />
44 R ESU MÉ N R 46 NOV EMBER 2006<br />
Recensioner<br />
En utsökt tavla utan klös<br />
Marie Antoinette<br />
SOFIA COPPOLA<br />
Premiär 17 november<br />
RRR Efter två supersnygga och rätt-itiden-fi<br />
lmer, ”Virgin suicides” och ”Lost<br />
in translation”, båda med tufft soundtrack<br />
och cool casting, är ”Marie Antoinette”<br />
fi lmen som antingen gör 35åriga<br />
Oscarsbelönade Sofi a Coppola<br />
till en av de största, eller knuffar ner<br />
henne från indiepiedestalen.<br />
Som bekant har majoriteten<br />
bestämt sig för det s<strong>is</strong>tnämnda. Vet<br />
inte hur många gånger det har skrivits<br />
att publiken som såg fi lmen under<br />
premiärv<strong>is</strong>ningen i Cannes buade.<br />
Båda Sofi a Coppolas tidigare fi lmer är<br />
mycket fi na, men banala i sin kyliga<br />
estetik och manus. Jag förväntade mig<br />
inget av ”Marie Antoinette”. Det var<br />
fel. När det gäller scenografi , kostym<br />
och uttryck är fi lmen en fullpoängare.<br />
Scenerna är vackra som tavlor,<br />
Medievärlden<br />
NYA PRESSENS TIDNING<br />
Tidningsutgivarna<br />
RRRR Det första numret av månadstidningen<br />
Medievärlden innehåller omkring<br />
200 000 bokstäver. Fjorton av de sextio<br />
skurna tabloidsidorna är annonser. Då<br />
kan ni tänka er hur det ser ut.<br />
Men är inte just kvalifi cerad information<br />
papperstidningens affärside?<br />
Åtminstone om ämnena är relevanta<br />
och artiklarna intressanta. Det är de i<br />
Medievärlden.<br />
Tidningsutgivarna är inte kända<br />
som mediernas mest radikala kollektiv.<br />
De dröjde med att utveckla webben<br />
och förnya tidningen. Först nu tar<br />
TU intryck av teknikutvecklingen och<br />
gör den log<strong>is</strong>ka uppdelningen nyheter<br />
på webben, fördjupning i tidningen.<br />
RRRRR = ruskigt bra RRRR = riktigt bra RRR = rätt RR = rälig R = råttgift<br />
I Sofi a Coppolas nya fi lm är scenerna vackra som tavlor, kläderna underbara och maten sagolik, men berättelsen saknar nerv och udd.<br />
kläderna underbara, maten sagolik,<br />
detaljerna utsökta. Den samtida musiken,<br />
inklusive fl era låtar av svenska<br />
Radio Dept, stör inte tidskänslan utan<br />
gör fi lmen mer karamellig. Inte ens<br />
känns det konstlad med den ”balla”<br />
rollsättningen, till exempel komikern<br />
Steve Coogan som drottningens österrik<strong>is</strong>ke<br />
rådgivare, ”Saturday night<br />
lives” Molly Shannon som hovdam,<br />
Asia Argento som Madame Du Barry,<br />
fotomodellen Jamie Dornan som Axel<br />
von Fersen eller Marianne Faithfull<br />
som drottningens mor.<br />
Som dramafi lm är däremot ”Marie<br />
Antoinette” tunn. Trots ett dramat<strong>is</strong>kt<br />
liv som överlämnad barnbrud vid 14<br />
års ålder (där hon vid landsgränsen<br />
får lämna alla sina ägodelar in till<br />
underkläderna för att sedan kläs om<br />
till fransk drottning), bröllopet, de<br />
galna hierarkierna och snacket på<br />
Versailles, äktenskapet som inte ”konsumeras”<br />
förrän fl era år efter vigseln,<br />
Nye redaktören Anders Ahlberg vidgar<br />
bevakningsområdet till hela mediefältet.<br />
Log<strong>is</strong>kt när många medlemsföretag<br />
utvecklas till multimediehus.<br />
Det första numret greppar skickligt<br />
den aktuella debatten: rundabordssamtal<br />
om public service i kr<strong>is</strong>, försök med<br />
e-papper, snabbintervju med Expressens<br />
Thomas Mattsson, kartläggning<br />
av EU:s spel om presstödet, granskning<br />
av Mittmedia, sökmotortips, ledarskap,<br />
porträtt på Vassa Eggens Olle Lidbom<br />
och et<strong>is</strong>k debatt. Bland annat.<br />
Det är svårt att variera tempot i en<br />
tidning med många gedigna artiklar.<br />
V<strong>is</strong>st blir det jämntjockt och, trots<br />
bra grafi k, lite tr<strong>is</strong>t. Ingen skrattar<br />
sig harmynt åt Medievärlden, men få<br />
medie proffs kan vara utan den.<br />
LEIF HOLMKVIST<br />
LÄS MER SID 42<br />
Redaktör: Claes de Faire 08-736 30 49 claes.defaire@resume.se<br />
barnfödelse inför publik (!), överdådiga<br />
fester, överdådig lyxkonsumtion,<br />
älskare, krig, omvälvande polit<strong>is</strong>ka<br />
förändringar och till slut det oundvikliga<br />
slutet med halshuggning och tre<br />
av de fyra barnen som dör i sjukdom<br />
eller fängelse.<br />
Inget av detta presenteras som något<br />
omvälvande. Allt är svalt, vackert och<br />
konfl iktfritt. Vänligt till och med! Även<br />
när Marie Antoinette gråter av skam för<br />
att hennes svägers ka har fått barn före<br />
drottningen och folk på slottet hånar<br />
henne, är scenen bara ännu en vacker<br />
bild. Man känner mer för de vackra<br />
dörr- och gobelängutsmyckningarna.<br />
Som blödig person är jag glad att<br />
slippa se det förnedrande slutet men<br />
det är ändå underligt att man avslutar<br />
fi lmen utan att knappt antyda det.<br />
Medievärldens första nummer bådar gott<br />
TIDNING<br />
MARIA LINDHOLM<br />
maria.lindholm@resume.se<br />
Pressens Tidnings nya kläder.<br />
FILM