Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om ... - och Telestyrelsen

More documents

Recommendations

Info

1.2.2 Lösningar I några fall har den dominerande operatören ålagts att tillhandahålla nummerupplysning och/eller tryckt katalog. Den forna monopolistens ställning är ofta stark som fastnätsoperatör, och även som tjänsteleverantör. I flera fall har det uppdragits till denna operatör att tillhandahålla en nationell abonnentdatabas. Man kan notera att detta verkar vara fallet i flera länder där telemarknaden som helhet är minst avreglerad och konkurrensutsatt. I vissa fall är detta en tillfällig eller tidbestämd lösning. I Storbritanniens fall har katalogdelen av British Telecom avskiljts från resten av bolaget, och omgärdats med regleringar för att garantera neutralitet. Ett par exempel på gemensamma kataloger som skapats av teleoperatörerna i samförstånd finns också (Finland och Schweiz). När det gäller tekniska lösningar har vi fått ganska lite svar. Det är egentligen endast i Finland och Schweiz, där operatörerna har gått ihop om att bygga upp en samlad katalogtjänst som man har skapat en lösning. I de andra fallen används oftast den gamla monopolistens lösning. Det finns bara samlade databaser, förutom den Schweiziska lösningen som är distribuerad. Där vi vet något om de tekniska lösningarna bygger dessa på vanlig databasteknik. Den Schweiziska lösningen bygger på sammankopplade databaser med FTP och E.115 som gränssnitt mellan delkatalogerna, se 1.1.9. Gränssnitt som nämns är för transaktioner: E.115. För bulk: FTP, kommaseparerad och semikolonseparerad fil. Det finns även egenutvecklade gränssnitt i bruk. 1.2.3 Katalogens omfattning Fasta, mobila och personliga teleadresser omfattas vanligen av de regleringar som utfärdats, och ingår i förekommande fall i samlade katalogfunktioner. Oftast kan e-post- och webbadresser publiceras i en gemensam abonnentdatabas för vidare användning i tjänsteledet. Det finns inget exempel på att Internetoperatörer eller någon annan ålagts att publicera e-postadresser. Det sker alltid på frivillig väg. När det gäller representation av mobila nummer från alla operatörer i en samlad katalogfunktion finns det några länder med problem. 1.2.4 Personlig integritet Abonnenten har i regel kontrollen över vilka abonnentuppgifter som publiceras. I flera fall kan man avsäga sig direkt marknadsföring. Det har lösts på olika sätt. Antingen med ett register för abonnenter som avsagt sig, eller genom att abonnenten tillfrågas. Det finns vanligen en lag som reglerar personlig integritet i förhållande till personuppgifter i dataregister. Ibland har operatören upphovsrätt till sitt abonnentregister. Detta medför i vissa fall att abonnentdata endast får användas för angivet syfte, och ibland till att abonnentdata inte får säljas vidare. Räddningstjänster i olika länder har oftast tillgång även till hemliga nummer. I några fall genom att dessa finns i en gemensam abonnentdatabas, i några fall genom direkt kontakt med respektive operatör. 1.2.5 Tjänsteutbud Tjänsteutbudet och konkurrensen på tjänstemarknaden varierar betydligt mellan olika länder. Tryckta kataloger och nummerupplysning som i stort uppfyller 16
Taltelefonidirektivet när det gäller fasta telefonnummer finns alltid. På flera håll fungerar detta även när det gäller mobila nummer. Webbtjänster omfattande företagsnummer och privatnummer öppna för alla på Internet är vanligt. Konkurrensen framstår som starkast i länder som USA, Finland, Danmark och Tyskland (delvis även Storbritannien.). Konkurrensen på nummerupplysning kan begränsas av att det kända nummer som används endast är kopplat till den dominerande operatören, eller till den egna operatören. 17
Page 1 and 2: RAPPORT Uppgjord: Tomas Strand, Ber
Page 15: direktiv direktiv när? reglering r

Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om ... - och Telestyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?