Bilaga 1 till PTS rapport ”Upplysning om ... - och Telestyrelsen

RAPPORT
Uppgjord: Tomas Strand, Bertil Görl 2000-05-17
Dok. nr.NUTR7094 Rev. 1.2
1.1.9 Schweiz
1.1.9.1 Inledning
Schweiz är ju inte medlem i EU, men har ändå infört lagstiftning som liknar den som
gäller enligt EUs taltelefonidirektiv.
1.1.9.2 Nationell lagstiftning
Tre nivåer av reglering finns: telekommunikationslagen RS 784.10, LTC, april 1997,
förordning om telekommunikationsservice RS 784.101.1, OST, oktober 1997, och
tekniska föreskrifter om tillgång till telekatatalogtjänster och sammanbindning RS
784.101.113 / 1.1, december 1998.
Den som innehar en licens att tillhandahålla en samhällsomfattande teletjänst har
skyldighet att till allmänheten erbjuda tillträde till den samlade schweiziska
katalogfunktionen. Vidare ska dessa erbjuda tillträde till katalogfunktionen för de
operatörer som ej har samhällsomfattande licens, i enlighet med internationella
normer.
Enligt föreskriften (RS 784.101.113 / 1.1) ska den samlade katalogfunktionen
konstrueras som en distribuerad lösning där teleoperatörernas respektive kataloger
kan utbyta information antingen som bulköverföringar via FTP eller som
transaktioner via E.115. Enligt uppgift är denna lösning inte i drift pga. tekniska
problem, vad som används för närvarande är oklart.
De abonnentuppgifter som ska ingå i katalogfunktionen är: nummer, typ (telefon,
fax, mobil), namn, adress, spärrmarkering (hemligt, ej reklam), rubrik (bransch i vita
sidorna) samt annan tilläggsinformation för vita sidorna, t ex e-postadress.
Informationen i katalogen tillhör upphovsrättsligt operatörerna och den får ej
exporteras till länder med lägre säkerhetsnivå än Schweiz.
Abonnenten bestämmer själv vilka uppgifter som ska ingå i katalogen. Hemliga
nummer kan dock lokaliseras av SOS-tjänsten.
1.1.9.3 Marknadssituation och tillhandahållande av katalogtjänster
De tjänster som erbjuds är nummerupplysning, tryckt katalog och Internettjänster i
Swisscoms regi. Swisscom har ingen stark konkurrent på tjänstemarknaden. Pearsoft
erbjuder dock en Internetkatalog.
1.1.9.4 Lösning av katalogfunktion
Lösningen bygger på att tillgång till delkatalogerna erbjuds i form av transaktioner via
E.115-gränssnitt, eller i form av kopia av databasen via FTP. Även ihopkoppling av
delkatalogerna måste erbjudas. Dels via E.115-gränssnitt, och dels i form av
replikering av data mellan kataloger via FTP. Dataformatet för FTP-filer är noggrant
specificerat. Semikolonseparerat ASCII-format används. Formatet har god
granularitet, dvs data är separerat i en mängd olika fält (t ex gatuadress, gatunummer,
våning). Formatet specificerar även maximala fältlängder. Observera att möjligheten
till replikering av data mellan katalogerna gör det möjligt för en aktör att samla ihop
allt abonnentdata, vilket behövs för tryckt katalog.
Framtidsplanerna är att införa en distribuerad X.500-katalog med LDAP som
transaktionsgränssnitt, och replikering mellan X.500-katalogdelar, eller LDIF-filer vid
replikering och överföring i bulk.
1.1.9.5 Övrigt
E-postadresser och webbadresser inkluderas i abonnentdatabasen på frivillig basis.
10 (17)