Öppna nät och tjänster - och Telestyrelsen
Öppna nät och tjänster - och Telestyrelsen
Öppna nät och tjänster - och Telestyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rapportnummer<br />
PTS-ER-2009:32<br />
Datum<br />
2009-11-30<br />
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Rapportnummer<br />
PTS-ER-2009:32<br />
Diarienummer<br />
09-6874/69<br />
ISSN<br />
1650-9862<br />
Författare<br />
Camilla Grimelund Thomsen<br />
Stina Levin<br />
Åsa Möller<br />
Patrik Sandgren<br />
Peter Thörnqvist<br />
Mattias Viklund<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Box 5398<br />
102 49 Stockholm<br />
08-678 55 00<br />
pts@pts.se<br />
www.pts.se<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
2
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Förord<br />
I denna rapport - som är resultatet av ett regeringsuppdrag - belyses öppenhet på<br />
marknaden för elektronisk kommunikation. Ämnet är både omfattande <strong>och</strong><br />
komplext <strong>och</strong> varje del förtjänar en långt större fördjupning. Rapporten<br />
illustrerar likväl att det som i slutändan avgör om en användare kan nå ett visst<br />
innehåll eller få tillgång till en tjänst t.ex. kan vara avhängigt möjligheten att få<br />
marktillträde, tillträde till svart fiber eller en princip om <strong>nät</strong>neutralitet. Öppenhet<br />
på Internet <strong>och</strong> öppenhet till elektroniska <strong>tjänster</strong> avgörs av en lång kedja av<br />
faktorer som det gäller att vara medveten om. Syftet med denna rapport är bland<br />
annat att skapa en sådan medvetenhet.<br />
Arbetet med rapporten har varit en utmaning för PTS. Det är dock glädjande att<br />
se vilket engagemang som frågor om öppna <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> väcker. Samarbete<br />
<strong>och</strong> ömsesidig förståelse är nödvändiga komponenter för att föra frågan vidare<br />
<strong>och</strong> kunna slå vakt om de värden som finns i öppenhet.<br />
Stockholm i november 2009<br />
Katarina Kämpe David Troëng<br />
Stf. generaldirektör, PTS Avdelningschef,<br />
Konkurrensavdelningen<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
3
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Innehåll<br />
Förord 3<br />
Sammanfattning 6<br />
Abstract 8<br />
1 Inledning 10<br />
1.1 Öppenhet, IT <strong>och</strong> Internet i svenska samhället 10<br />
1.2 Regeringsuppdrag om ”öppenhet” 13<br />
1.3 Syfte 13<br />
1.4 Disposition <strong>och</strong> avgränsningar 14<br />
1.4.1 Disposition av rapporten 14<br />
1.4.2 Avgränsningar 15<br />
2 Öppenhet <strong>och</strong> marknaden för elektronisk kommunikation 17<br />
2.1 Öppenhet till vad, varför <strong>och</strong> för vem 17<br />
2.2 Marknaden för elektronisk kommunikation 20<br />
2.2.1 Värdeskapande 20<br />
2.2.2 Marknadsstruktur 23<br />
2.3 Öppenhet på marknaden för elektronisk kommunikation 24<br />
2.3.1 Öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande 24<br />
2.3.2 Öppenhet på olika nivåer i värdekedjan 25<br />
2.3.3 Forcerad öppenhet genom särskild reglering 28<br />
3 Nuvarande situation vad gäller öppenhet 32<br />
3.1 Naturresursnivån 32<br />
3.1.1 Produktionsresurser 33<br />
3.1.2 Inträdesvillkor 33<br />
3.1.3 Marknadsspelregler 36<br />
3.2 Infrastrukturnivån 38<br />
3.2.1 Produktionsresurser 39<br />
3.2.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser) 41<br />
3.2.3 Marknadsspelregler 41<br />
3.3 Transmissionsnivån 44<br />
3.3.1 Produktionsresurser 45<br />
3.3.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser) 45<br />
3.3.3 Marknadsspelregler 46<br />
3.4 Ip-nivån (publika Internet <strong>och</strong> lokala ip-<strong>nät</strong>) 48<br />
3.4.1 Produktionsresurser 48<br />
3.4.2 Inträdesvillkor 49<br />
3.4.3 Marknadsspelregler 50<br />
3.5 Tjänstenivån 54<br />
3.5.1 Inledning 54<br />
3.5.2 Produktionsresurser 56<br />
3.5.3 Inträdesvillkor 56<br />
3.5.4 Uppmärksammade debatter om regler <strong>och</strong> rättsliga diskussioner på tjänste- <strong>och</strong> ipnivån<br />
57<br />
3.5.5 Marknadsspelregler 65<br />
3.5.6 Aktuella åtgärder i andra länder <strong>och</strong> internationella organisationer med inverkan på<br />
”öppenhet” 68<br />
3.6 Sammanfattande reflektioner – ett spänningsfält i brytpunkten mellan öppenhet <strong>och</strong><br />
värdeskapande 71<br />
3.6.1 Identifierade utmaningar 71<br />
3.6.2 Naturresursnivå 72<br />
3.6.3 Infrastrukturnivå 73<br />
3.6.4 Transmissionsnivå 75<br />
3.6.5 Ip-nivå/Internetnivå 76<br />
3.6.6 Tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå 78<br />
3.7 Tänkbar framtid – en genomgång av möjliga utvecklingsscenarion 80<br />
3.7.1 Trender på dagens <strong>och</strong> framtidens marknad för elektronisk kommunikation 81<br />
3.7.2 Fyra tänkbara scenarier för framtidens marknad för elektronisk kommunikation 84<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
4
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
4 Slutsatser <strong>och</strong> rekommendationer 86<br />
4.1 Öppenhet skapar förutsättningar för innovation <strong>och</strong> konkurrenskraft men måste<br />
balanseras mot andra skyddsvärda intressen såsom investeringsincitament <strong>och</strong><br />
<strong>nät</strong>säkerhet. 86<br />
4.2 Öppenhet främjas genom säkerställande av icke-diskriminering <strong>och</strong> fungerande<br />
konkurrens. 88<br />
4.3 Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det viktigt att leverantörer vid<br />
marknadsföring <strong>och</strong> i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider, begränsningar i<br />
Internetaccess <strong>och</strong> åtkomlighet avseende <strong>tjänster</strong> 89<br />
4.4 Åtgärdsförslag för att möta utmaningarna mot öppenhet 90<br />
4.4.1 Naturresursnivå 92<br />
4.4.2 Infrastrukturnivå 94<br />
4.4.3 Transmissionsnivå 97<br />
4.4.4 Ip-nivå/Internetnivån 98<br />
4.4.5 Innehålls- <strong>och</strong> tjänstenivå 100<br />
4.4.6 Avslutande reflektion 103<br />
Bilaga 1 Marknadsaktörer - intervjuer <strong>och</strong> input 116<br />
Aktörerna 116<br />
Vad innebär öppenhet <strong>och</strong> vad kännetecknar öppenhet på olika nivåer i värdekedjan? 118<br />
Hur fungerar öppenheten på de olika nivåerna i värdekedjan? 121<br />
Vilka affärsmodeller tillämpas <strong>och</strong> hur fungerar de? 125<br />
Vad behöver förändras i fråga om öppenhet? 130<br />
Finns hot mot öppenhet? 132<br />
Förkortningar 135<br />
Lista över ord <strong>och</strong> begrepp 137<br />
Litteratur 139<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
5
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Sammanfattning<br />
PTS har i arbetet med regeringsuppdraget om öppna <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> kommit till<br />
följande slutsatser:<br />
1. Öppenhet skapar förutsättningar för innovation <strong>och</strong> konkurrenskraft<br />
men måste balanseras mot andra skyddsvärda intressen såsom<br />
investeringsincitament <strong>och</strong> <strong>nät</strong>säkerhet.<br />
2. Öppenhet främjas genom säkerställande av icke-diskriminering <strong>och</strong><br />
fungerande konkurrens.<br />
3. Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det viktigt att leverantörer vid<br />
marknadsföring <strong>och</strong> i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider,<br />
begränsningar i Internetaccess <strong>och</strong> åtkomlighet avseende <strong>tjänster</strong>.<br />
I Sverige har användningen av elektronisk kommunikation kommit att bli en<br />
förutsättning för i stort sett all verksamhet – såväl inom näringsliv <strong>och</strong> offentlig<br />
sektor som i det privata livet. En allt större del av människors vardagsliv utspelar<br />
sig till exempel på Internet, där tillgången till kommunikations<strong>tjänster</strong> bl.a. bidrar<br />
till såväl kunskapsutbyte som en livskraftig samhällsdebatt. IT <strong>och</strong> elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> i alla former spelar även en avgörande roll för<br />
produktiviteten <strong>och</strong> innovationskraften i samhället, <strong>och</strong> för tillväxten i svensk<br />
ekonomi.<br />
I denna rapport analyseras begreppet öppenhet <strong>och</strong> dess betydelse för en<br />
konkurrenskraftig <strong>och</strong> innovativ bredbandsmarknad.<br />
Rapporten utgår ifrån marknadens aktörer <strong>och</strong> struktureras kring beskrivning av<br />
en värdekedja uppbyggd på fem nivåer – naturresursnivå (markanvändning,<br />
kanalisation <strong>och</strong> spektrum), infrastrukturnivå (passiva kablar <strong>och</strong> master),<br />
transmissionsnivå (utrustning som transporterar dataströmmar), IP-/Internetnivå<br />
(utrustning för dirigering <strong>och</strong> adressering av trafik) samt tjänste- <strong>och</strong><br />
innehållsnivå (innehåll, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användarutrustning). I rapporten identifieras<br />
- på samtliga nivåer av värdekedjan - utmaningar mot öppenheten.<br />
En central utmaning i dagsläget utgörs av begränsningar i tillträde till passiv<br />
infrastruktur (t.ex. svart fiber), vilket är en kritisk insatsvara för produktion av<br />
bredbands<strong>tjänster</strong>. Begränsningarna skapar etableringshinder eftersom<br />
bredbandsinfrastruktur är mycket kostsamt att nyanlägga <strong>och</strong> det ofta finns stora<br />
effektivitetsvinster med samutnyttjande. En viktig aspekt i detta är offentliga<br />
aktörers agerande <strong>och</strong> PTS vill därför betona att dessa aktörer främst bör inta en<br />
marknadskompletterande roll. En annan central utmaning går att spåra i<br />
bristande kundrörlighet pga. långa bindningstider, höga byteskostnader <strong>och</strong> andra<br />
inlåsningseffekter. Detta leder till försämrade förutsättningar att ”rösta med<br />
fötterna”, vilket i sin tur riskerar att ge upphov till en lägre innovationstakt <strong>och</strong><br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
6
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
sämre möjligheter för slutanvändare att slå vakt om sina rättigheter. En tredje<br />
utmaning kan identifieras i en ökad efterfrågan på mobilitet vilket gett upphov till<br />
en brist på spektrum med egenskaper som gör det lämpligt för yttäckande trådlös<br />
kommunikation, något som begränsar möjligheten till Internetaccess överallt.<br />
En utmaning som berör flera nivåer i värdekedjan är öppenheten kring<br />
hanteringen av den elektroniska kommunikationen på Internet, även benämnd<br />
<strong>nät</strong>neutralitet. Nätneutralitet handlar kortfattat om att all Internettrafik ska<br />
behandlas lika i enlighet med köprinciper. Detta möter svårigheter när t.ex.<br />
kommersiella kvalitetskrav eller säkerhets-, robusthets- eller andra samhälleliga<br />
krav föranleder avsteg från en helt neutral trafikhantering. En viktig fråga blir var<br />
balanspunkten ligger <strong>och</strong> när det kan anses att gränsen för vad som utgör<br />
befogade ingrepp i <strong>nät</strong>neutraliteten <strong>och</strong> öppenheten har passerats. Genom<br />
förändrade regelverk efter översyn av det s.k. Telekompaketet får PTS en större<br />
roll när det gäller att verka för <strong>nät</strong>neutralitet samtidigt som kraven på transparens<br />
<strong>och</strong> konsumentinformation ökas.<br />
I rapporten föreslår PTS en rad åtgärder i syfte att säkerställa en öppenhet som<br />
tar alla skyddsvärda intressen i beaktande – inte minst investeringsincitament <strong>och</strong><br />
<strong>nät</strong>säkerhet. PTS föreslår starkare principer för likabehandling vid anläggning av<br />
ny infrastruktur, ökat tillträde till befintlig infrastruktur, riktad information till<br />
konsumenter om fallgropar <strong>och</strong> vikten av öppenhet samt mer transparens<br />
angående eventuell förekomst av trafikbegränsande åtgärder såsom prioritering<br />
<strong>och</strong> blockering.<br />
PTS förslag till åtgärder kommer inte att lösa alla utmaningar men de ger en god<br />
grund för att skapa medvetna konsumenter som kan slå vakt om sina rättigheter,<br />
fler aktörer som kan erbjuda mer mångsidiga <strong>och</strong> innovativa <strong>tjänster</strong> på alla<br />
nivåer i värdekedjan samt bättre handlingsberedskap ur regulatoriskt hänseende.<br />
Detta borde sammantaget bidra till en högre samhällsnytta <strong>och</strong> att<br />
konkurrenskraft <strong>och</strong> innovationsförmåga kan fortsätta att utvecklas.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
7
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Abstract<br />
The Swedish Post and Telecom Agency (PTS) has come to the following<br />
conclusions after completing the Government commissioned assignment<br />
concerning open networks and services:<br />
1. Openness creates the prerequisites for innovation and competitiveness<br />
but must be balanced against other interests worthy of protection, such as<br />
incentives to invest and network security.<br />
2. Openness is promoted by securing non-discrimination and effective<br />
competition.<br />
3. Openness is of great significance and it is therefore important that<br />
suppliers in their marketing activities and in applicable terms and<br />
conditions, provide clear and specific information with respect to lock-in<br />
periods and restrictions relating to Internet access and access to services.<br />
The use of electronic communications has in Sweden become a prerequisite for<br />
almost every activity - within industry and the public sector as well as in private<br />
life. An increasing part of everyday life takes place on the Internet, where access<br />
to communication services contributes, among other things, to knowledge<br />
sharing and a vivid social debate. IT and electronic communications services in<br />
every form play a crucial role in society, due to the impact on productivity and<br />
innovation as well as on economic growth in Sweden.<br />
In this report the term openness and its importance for a competitive and<br />
innovative broadband market is analyzed.<br />
This report takes the market stakeholders as its starting point and is structured<br />
around a value chain for the production of broadband-based Internet access and<br />
services. The value chain is divided into five levels – natural resources (use of<br />
and access to land, ducts and spectrum), infrastructure (passive cables and<br />
masts), transmission (equipment for transportation of bit-streams), IP/Internet<br />
(equipment for traffic direction and IP addressing) and content and services<br />
(content, services and end user equipment). The report identifies – on each level<br />
of the value chain – challenges to openness.<br />
One essential challenge to openness today is restrictions in access to passive<br />
infrastructure (e.g. dark fiber) which are critical input goods for the production of<br />
broadband-based services. These restrictions create barriers of entry to the<br />
broadband market, since broadband infrastructure is very expensive to build, and<br />
there are often major efficiency gains connected with collocation. How public<br />
stakeholders participate in the market is an important aspect and PTS would like<br />
to emphasize that public stakeholders first and foremost should adopt a<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
8
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
complementary role in the market. The second major challenge can be traced<br />
back to insufficient consumer mobility due to long lock-in periods, high<br />
transition costs and other lock-in effects. These combined lead to reduced<br />
possibilities for customers to ”vote with their feet”, which in turn may result in a<br />
slower pace of innovation and less possibilities for end users to safeguard their<br />
rights. The third challenge is based on an increasing demand for mobility. This<br />
demand has lead to a shortage of spectrum enabling wireless communications with high area<br />
coverage, which limits the ability to access the Internet from any location.<br />
One challenge which affects several levels in the value chain relates to openness<br />
when managing electronic communications over the Internet, network neutrality. In<br />
short, network neutrality means that all traffic routing over the Internet should<br />
be neutral and made in accordance with queue principles. Difficulties arise when<br />
quality of service requirements or network security, resilience or other public<br />
requirements result in departures from neutral traffic management. One<br />
important aspect to consider is when balance is achieved and when the line for<br />
justified interference in relation to network neutrality and openness is crossed.<br />
The amended legal framework, based on the Telecom Reforms Package,<br />
provides PTS with a stronger position when it comes to promoting network<br />
neutrality in addition to adopting transparency requirements and increased<br />
consumer information requirements.<br />
In the report PTS suggests several measures aimed at securing openness,<br />
measures which take all interest worthy of protection into consideration –<br />
especially incentives to invest and network security. PTS suggests stronger<br />
principles for equal treatment when building new infrastructure, increased access<br />
to existing infrastructure, information designated to consumers regarding<br />
possible pitfalls and the importance of openness and, finally, increased<br />
transparency regarding the existence of potential limitations of Internet traffic<br />
such as prioritization of traffic and blocking of services.<br />
PTS’ proposed measures will not resolve all challenges presented. The measures<br />
will, however, provide a good starting point in creating consumer awareness<br />
enabling consumers to safeguard their rights, an increased number of market<br />
stakeholders being able to offer more versatile and innovative services on every<br />
level of the value chain, and an improved readiness to act from a regulatory<br />
standpoint. These combined should contribute to increased levels of public<br />
benefit and continued progress in competition and innovation.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
9
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
1 Inledning<br />
1.1 Öppenhet, IT <strong>och</strong> Internet i svenska samhället<br />
Användningen av elektronisk kommunikation har kommit att bli en förutsättning<br />
för i stort sett all verksamhet – såväl inom näringsliv <strong>och</strong> offentlig sektor som i<br />
det privata livet.<br />
En allt större del av människors vardagsliv utspelar sig till exempel på Internet,<br />
där tillgången till kommunikations<strong>tjänster</strong> bl.a. bidrar till såväl kunskapsutbyte<br />
som en livskraftig samhällsdebatt. Uppgifter visar att svenskar i allt större<br />
utsträckning använder sig av digitala mötesplatser i sin kommunikation, t.ex. via<br />
s.k. sociala medier, Internetforum, bloggar, m.m. 1 Utvecklingen beskrivs ibland<br />
som en demokratisering av innehåll <strong>och</strong> en framväxt av en deltagarkultur på<br />
Internet. 2<br />
IT <strong>och</strong> elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> i alla former spelar även en<br />
avgörande roll för produktiviteten <strong>och</strong> innovationskraften i samhället, <strong>och</strong> för<br />
tillväxten i svensk ekonomi. Sedan telemarknaden öppnades för konkurrens<br />
under 1990-talet har det under de senaste åren skett en snabb teknikutveckling<br />
genom att allt fler traditionella <strong>tjänster</strong> blivit ip-baserade <strong>och</strong> nåbara via det<br />
öppna Internet. Många tjänsteinnovationer inom sektorn härstammar från<br />
mindre IT-företag <strong>och</strong> enskilda entreprenörer som dragit nytta av denna<br />
utveckling <strong>och</strong> av Internets öppna natur vid tjänsteutveckling <strong>och</strong> distribution.<br />
Svenska framgångsrika innovationer inom <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll har även nått<br />
global spridning (exempelvis Skype <strong>och</strong> Spotify). En hög grad av teknologisk<br />
utveckling <strong>och</strong> socialt deltagande uppges vara bidragande orsaker till denna<br />
utveckling. 3<br />
Enligt nya uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som Exportrådet<br />
analyserat växer den svenska tjänsteexporten <strong>och</strong> snabbast växer exporten av IT<strong>tjänster</strong>.<br />
Denna har mer än fyrdubblats under 2000-talet. 4 IT- <strong>och</strong> telekom<strong>tjänster</strong><br />
utgör för närvarande närmare 15 procent av den totala tjänsteexporten.<br />
Sammantaget synes siffrorna verifiera bilden av Sverige som ett framtida<br />
tjänstesamhälle där <strong>tjänster</strong>, ensamt <strong>och</strong> tillsammans med annan verksamhet<br />
kommer att spela en allt mer framträdande roll. Även den svenska e-handeln<br />
fortsätter att uppvisa positiva tillväxttal, trots den ekonomiska oro som råder. 5<br />
Prognosen är att e-handeln kommer att omsätta 21,5 miljarder kronor under<br />
1 World Internet Institute, ”Svenskarna <strong>och</strong> Internet 2009”, 2009<br />
2 http://www.idg.se/2.1085/1.119368.<br />
3 http://www.independent.co.uk/life-style/gadgets-and-tech/features/why-sweden-rules-the-web-<br />
1640950.html.<br />
4http://www.swedishtrade.se/PageFiles/164820/Tj%C3%A4nsteexporten_rapport_091014.pdf?epslanguag<br />
e=sv).<br />
5 Försäljningen över Internet ökade med strax under 10 procent under första kvartalet 2009.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
10
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
2009. 6 Optimismen bland konsumenterna fortsätter därtill att vara relativt hög,<br />
<strong>och</strong> nästan 80 procent bedömer att de kommer att handla på Internet under det<br />
kommande halvåret. 7<br />
Den ökande användningen av elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> är viktig.<br />
Forskning visar entydigt att IT är en central komponent för ett lands<br />
konkurrenskraft. 8 Det handlar både om att ha en bredbandsinfrastruktur på plats<br />
<strong>och</strong> en befolkning som har den förmåga som krävs för att kunna nyttja den. ITinfrastruktur<br />
med hög överföringskapacitet är även viktigt för regional <strong>och</strong> lokal<br />
utveckling. Bredband underbygger den regionala <strong>och</strong> lokala utvecklingskraften<br />
<strong>och</strong> skapar förutsättningar för näringslivet samt en levande landsbygd.<br />
Sverige har idag en framträdande position när det gäller tillgång till <strong>och</strong><br />
användning av elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong>. Denna position är det<br />
viktigt att slå vakt om för att kunna bibehålla en fortsatt hög konkurrenskraft <strong>och</strong><br />
långsiktig tillväxt.<br />
Tabell 1 Urval av rankningar över konkurrenskraften kopplad<br />
till IT <strong>och</strong> bredband 2009 9<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Mätning / Namn<br />
på studie<br />
Broadband<br />
Performance<br />
Index<br />
E-readiness<br />
rankings<br />
Networked<br />
Readiness Index<br />
Broadband<br />
Quality Score<br />
Ansvarig utgivare /<br />
Organisation<br />
Ranking av<br />
Sverige<br />
EU kommissionen 1<br />
Economist<br />
Intelligence Unit<br />
World Economic<br />
Forum<br />
Said Business School<br />
m.fl.<br />
Det öppna Internet har också stor betydelse för öppenheten <strong>och</strong> effektiviteten<br />
inom statsförvaltningen, liksom medborgarnas möjligheter att delta i <strong>och</strong> påverka<br />
det politiska arbetet (e-demokrati). Detta genom att allt fler medborgare hanterar<br />
sina kontakter med myndigheter <strong>och</strong> förtroendevalda med hjälp av<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> över Internet. Det handlar bl.a. om att nyttiggöra<br />
offentlig information <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> (exempelvis kommunala nämndprotokoll <strong>och</strong><br />
Skatteverkets e-deklarationer <strong>och</strong> annan e-förvaltning) samt att kunna ta del av <strong>och</strong><br />
6 Handelns utredningsinstitut följer sedan år 2000 den svenska detaljhandelns utveckling på Internet genom<br />
e-barometern, www.hui.se/web/E-barometern.aspx.<br />
7 Handelns utredningsinstitut följer sedan år 2000 den svenska detaljhandelns utveckling på Internet genom<br />
e-barometern, www.hui.se/web/E-barometern.aspx.<br />
8 För en översikt, se exempelvis: MICUS, ”The impact of Broadband on Growth and Productivity”,<br />
Düsseldorf, 2008<br />
9” Bredband – definition, penetration <strong>och</strong> position”, PTS (PM daterat 2009-10-08)<br />
2<br />
2<br />
4<br />
11
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
delta i samhälleliga frågor i övrigt (exempelvis information rörande val, nyheter<br />
m.m.) Enligt färska siffror från Organisationen för ekonomiskt samarbete <strong>och</strong><br />
utveckling (OECD) ligger Sverige i täten när det gäller utvecklingen av eförvaltningen<br />
liksom vad gäller medborgarnas användning av offentliga e<strong>tjänster</strong>.<br />
10 För att kunna utöka <strong>och</strong> förbättra e-förvaltningen inom EU framhålls<br />
vikten av tillgång till öppna standarder, öppna gemensamma plattformar mellan<br />
statsförvaltningar <strong>och</strong> medborgarna, liksom nyttjandet av öppna programvaror. 11<br />
Det nuvarande övergripande IT-politiska målet i Sverige är att Sverige ska vara<br />
ett hållbart informationssamhälle för alla. 12 Det innebär att kvinnor <strong>och</strong> män,<br />
unga <strong>och</strong> gamla i alla delar av landet ska ges tillgång till modern IT-infrastruktur<br />
<strong>och</strong> samhällsnyttiga IT-<strong>tjänster</strong> för att förenkla vardagen <strong>och</strong> förbättra<br />
livskvaliteten. Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation (LEK)<br />
syftar till att enskilda <strong>och</strong> myndigheter ska få tillgång till säkra <strong>och</strong> effektiva<br />
elektroniska kommunikationer <strong>och</strong> största möjliga utbyte vad gäller urvalet av<br />
elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> samt deras pris <strong>och</strong> kvalitet. 13<br />
Regeringen har därtill formulerat en strategi för bredbandsområdet. 14 I strategin<br />
konkretiseras tydligare de övergripande mål som finns för IT-politiken <strong>och</strong><br />
infrastrukturens betydelse för realisering av målen framhålls. Regeringen pekar<br />
också bl.a. på att en hög användning av IT <strong>och</strong> Internet är bra för Sverige både<br />
vad gäller tillväxt, konkurrenskraft <strong>och</strong> innovationsförmåga.<br />
Det finns således en politisk ambition att skapa långsiktig konsumentnytta i hela<br />
landet genom en säker kommunikation, ett effektivt resursutnyttjande <strong>och</strong> en<br />
fungerande konkurrens för alla aktörer. Ett tänkbart verktyg för att främja dessa<br />
storheter är att på olika sätt främja ”öppenhet”. I mångt <strong>och</strong> mycket förefaller<br />
öppenhet vara något ofrånkomligt när Internet <strong>och</strong> marknaden för elektronisk<br />
kommunikation diskuteras. Öppenhet framförs inte minst som en<br />
huvudförklaring till den historiska utvecklingen av Internet, liksom som<br />
förklaringsgrund när nuläget ska förstås <strong>och</strong> som utgångspunkt när förväntningar<br />
på framtiden ska genereras. 15 Detta var också en av slutsatserna vid den<br />
konferens om Europas framtida IT-politik som det svenska EU-<br />
10 http://www.sweden.gov.se/sb/d/119/a/134213<br />
http://www.oecd.org/document/33/0,3343,en_2649_33735_43714657_1_1_1_1,00.html<br />
11 Jfr E-delegationens nya betänkande ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning” (sid 72-73).<br />
www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/38/13/1dc00905.pdf, samt en förstudie till svenska<br />
ordförandeskapet ”A Green Knowledge Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europes future<br />
knowledge society.”, september 2009 (”Visbyagendan”).<br />
12 IT-propositionen: 2004/05:175.<br />
13 Prop. 2002/2003: 110.<br />
14 Bredbandsstrategi för Sverige, 2009-09-03.<br />
15 Torstensson. Å, ”Garantera öppet Internet”, [http://www.idg.se/2.1085/1.235768/garantera-oppetinternet],<br />
2009-07-17.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
12
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
ordförandeskapet anordnade nyligen, som ett led i att skapa en gemensam<br />
plattform för en europeisk IT-politisk agenda till år 2015. 16<br />
1.2 Regeringsuppdrag om ”öppenhet”<br />
För att tydligare få en bild av öppenheten kopplad till elektronisk<br />
kommunikation beslutade regeringen den 4 juni 2009 att ge Post- <strong>och</strong><br />
telestyrelsen (PTS) i uppdrag att utreda <strong>och</strong> analysera:<br />
• Vad öppenhet betyder för infrastruktur- <strong>och</strong> transmissionsnivå <strong>och</strong> i<br />
synnerhet på Internet- <strong>och</strong> tjänstenivå,<br />
• Hur frågan påverkar innovations- <strong>och</strong> konkurrensmiljöer på marknaden,<br />
• Vilka aspekter av frågan om öppenhet som har betydelse för<br />
konsumenter, med hänsyn taget till nuvarande <strong>och</strong> framtida<br />
konsumtionsmönster av elektroniska <strong>tjänster</strong>,<br />
• Hur olika aktörer inom offentlig <strong>och</strong> privat verksamhet förhåller sig till<br />
frågan,<br />
• Innebörden av öppenhet i reglerade <strong>och</strong> oreglerade förhållanden,<br />
• Innebörden av öppenhet för möjligheten att säkra tillgänglighet till<br />
<strong>tjänster</strong>.<br />
Utifrån analys enligt ovanstående punkter vill regeringen att PTS i sitt underlag<br />
dessutom belyser:<br />
• Vad de olika operatörernas affärsmodeller (t.ex. trafikprioriteringar <strong>och</strong><br />
in/utelåsningar) innebär ur ett konsument-, innovations- <strong>och</strong><br />
konkurrensperspektiv,<br />
• Vilka kriterier en anslutning till Internet bör uppfylla ur ett<br />
konsumentperspektiv <strong>och</strong> hur dessa kriterier kan mätas.<br />
1.3 Syfte<br />
Syftet med denna rapport är att utifrån regeringens uppdrag förklara <strong>och</strong><br />
analysera begreppet öppenhet <strong>och</strong> dess betydelse på de marknader där<br />
16 Konferensen “Creating impact for an eUnion 2015” sammanfattade sina slutsatser i en deklaration: "The<br />
Visby Declaration", där bl.a. Internets öppenhet <strong>och</strong> transparenta principer om <strong>nät</strong>neutralitet framhölls som<br />
kritiska framgångsfaktorer. Jfr punkt 6 i deklarationen:<br />
6) Upholding an open Internet and establishing transparent guidelines on net neutrality are important<br />
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.22793!menu/standard/file/conclusions%20visby.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
13
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
elektronisk kommunikation används för att producera bredbands<strong>tjänster</strong>, med<br />
beaktande av regulatoriska, marknadsmässiga <strong>och</strong> tekniska förhållanden.<br />
Rapporten kommer inte att presentera ett antal slutgiltiga lösningar på alla de<br />
frågeställningar <strong>och</strong> utmaningar som aktualiseras när öppenhetsbegreppet<br />
diskuteras. Avsikten är snarare att förse regeringen med ett välgrundat underlag,<br />
som bl.a. baseras på omfattande kontakter med marknadens aktörer <strong>och</strong> berörda<br />
myndigheter, samt att i vissa fall ge förslag till åtgärder.<br />
PTS ambition är i första hand att belysa olika aspekter av öppenhetsbegreppet<br />
utifrån ett ekonomiskt perspektiv även om andra aspekter som yttrandefrihet <strong>och</strong><br />
säkerhet också berörs. För att kunna presentera en helhetsbild är det av stor vikt<br />
att förstå hur <strong>tjänster</strong> produceras <strong>och</strong> förädlas på olika nivåer i en värdekedja, hur<br />
de olika marknaderna för <strong>tjänster</strong>na fungerar <strong>och</strong> vilka som är aktörer på dessa<br />
marknader. Det är utifrån denna värdekedja som analysen görs i föreliggande<br />
rapport.<br />
1.4 Disposition <strong>och</strong> avgränsningar<br />
1.4.1 Disposition av rapporten<br />
Med utgångspunkt i den diskussion som finns kring öppna <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>nät</strong>neutralitet,<br />
<strong>och</strong> med hjälp av ekonomisk teori, har öppenhet analyserats genom att ställa<br />
nytta för konsumenter i förgrunden. Begreppet har därmed kunnat avgränsas <strong>och</strong><br />
renodlas.<br />
Rapporten är strukturerad på så sätt att i kapitel 2, som ger en teoretisk grund,<br />
har utgångspunkten varit att öppenhet kan ge en högre grad av aggregerad<br />
samhällsnytta. Detta genom att fler i samhället får möjlighet att utnyttja olika<br />
<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> att <strong>tjänster</strong>na genom konkurrens blir producerade på ett mer<br />
kostnadseffektivt sätt.<br />
I kapitlet har även inkluderats hur kommersiella värden skapas genom successiv<br />
förädling på de olika nivåerna i värdekedjan samt vad öppenheten innebär <strong>och</strong><br />
vem öppenheten åsyftar på respektive nivå i värdekedjan.<br />
I kapitel 3 har den teoretiska grunden för rapporten tillämpats på den svenska<br />
marknaden för elektronisk kommunikation. Här har framför allt sekundärdata<br />
(bl.a. rapporter <strong>och</strong> facktidskrifter) använts <strong>och</strong> samhällsdebatten följts. Kapitlet<br />
omfattar även en internationell utblick med syfte att fånga in aspekter som kan<br />
relateras till förhållanden på den svenska marknaden. Slutligen innehåller kapitel<br />
3 en sammanfattning av den iakttagelse <strong>och</strong> analys som gjorts av marknaden<br />
samt en framåtblickande analys där ett antal tänkbara scenarier skisserats.<br />
I avsnitt 4, som avslutar rapporten, presenteras myndighetens slutsatser <strong>och</strong><br />
förslag till åtgärder.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
14
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Som ett led i projektarbetet har PTS träffat <strong>och</strong> intervjuat ett antal olika aktörer<br />
på marknaden för elektronisk kommunikation. Dessa representerar olika<br />
intressentgrupper (<strong>och</strong> därmed olika ståndpunkter) såsom operatörer,<br />
leverantörer av innehåll <strong>och</strong> utrustning, branschorgan samt <strong>nät</strong>aktivister. 17 Syftet<br />
med dessa intervjuer har varit att få en bild av olika aspekter som finns på<br />
begreppet öppenhet i fråga om elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> de<br />
bredbands<strong>tjänster</strong> som erbjuds över dessa <strong>nät</strong>. Valet av aktörer har gjorts utifrån<br />
en önskan att fånga in olika aspekter på öppenhet på värdekedjans samtliga<br />
nivåer. I rapporten finns på olika ställen utdrag från det underlag som inhämtats<br />
under de intervjuer <strong>och</strong> samtal som har genomförts med olika aktörer på<br />
marknaden. Ett mer komplett underlag redovisas i bilaga till denna rapport.<br />
Arbetet med regeringsuppdraget har bedrivits i samråd med Datainspektionen<br />
(DI), Konkurrensverket (KKV), Konsumentverket (KOV) <strong>och</strong> Konsumenternas<br />
tele-, tv-& Internetbyrå (KTIB). Dessas ståndpunkter <strong>och</strong> synpunkter har<br />
influerat PTS slutliga ställningstaganden.<br />
1.4.2 Avgränsningar<br />
Eftersom frågor som rör öppenhet rymmer en mängd dimensioner, har det inte<br />
varit möjligt att närmare belysa alla dessa i denna rapport. Fokus i rapporten <strong>och</strong><br />
analysen ligger därför på att illustrera dels hur värde skapas på respektive nivå i<br />
värdekedjan för produktion av bredbandsaccess <strong>och</strong> ip-baserade <strong>tjänster</strong>, dels<br />
konsumenters möjlighet till åtkomst <strong>och</strong> nyttjande av dessa <strong>tjänster</strong>.<br />
Avgränsningen är gjord för att ge en hanterbar <strong>och</strong> god överblick av marknaden<br />
<strong>och</strong> dess olika nivåer samt tydliggöra att olika aktörer har olika syn på öppenhet<br />
givet deras roll i produktion <strong>och</strong> konsumtion av elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong>. I rapporten belyses dock även andra aspekter,<br />
exempelvis yttrandefrihet, i viss utsträckning.<br />
I avgränsningen beaktas att nyttan för slutanvändarna <strong>och</strong> samhället i stort är<br />
svår att kvantifiera. I rapporten bedöms nyttan bli en direkt följd av ökat<br />
kommersiellt värdeskapande, vilket innebär att analysen snarare ger förslag på<br />
positiva konsekvenser av ökat kommersiellt värdeskapande än pekar ut direkta<br />
<strong>och</strong> mätbara konsekvenser. Skapandet av värden hos företagen innebär t.ex. att<br />
mer resurser genereras, vilka kan omfördelas <strong>och</strong> komma konsumenterna till del<br />
bl.a. i form av bättre tillgänglighet eller andra samhälleliga prioriteringar. Det kan<br />
också vara värt att nämna att arbetet med robustare elektroniska<br />
kommunikationer i första hand kommer att beröras i det uppdrag som<br />
regeringen har aviserat att ge PTS. 18<br />
Det finns vidare ett antal öppenhetsaspekter som inte berörs mer än flyktigt i<br />
denna rapport. Detta gäller t.ex. den utrustning (mobiltelefoner, handdatorer,<br />
bärbara datorer m.m.) <strong>och</strong> programvara (operativsystem, mediaspelare,<br />
17 En fullständig lista med beskrivning av de olika aktörerna finns i Bilaga 1.<br />
18 N2009/8317/ITP<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
15
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
sökmotorer samt e-post <strong>och</strong> social network-<strong>tjänster</strong> m.m.) som tillsammans<br />
möjliggör agerande på tjänstenivån.<br />
Sådan utrustning <strong>och</strong> programvara kan p.g.a. sin utformning skapa begränsningar<br />
<strong>och</strong> inlåsningar. Att dessa aspekter inte analyseras närmare i föreliggande rapport<br />
följer av att analysramen avgränsats till öppenhetsaspekter kring<br />
produktionsresurser som är direkt förbundna med produktionen av<br />
bredbands<strong>tjänster</strong>. Även begränsningar avseende nyttjande av innehåll till följd av<br />
immateriella rättigheter är en aspekt som utelämnas.<br />
PTS har i första hand valt att beskriva öppenhetsproblematiken i Sverige, med<br />
viss hänvisning till diskussionen i USA kring <strong>nät</strong>neutralitet. I rapporten finns<br />
dock en begränsad internationell utblick som redovisas i tabellform i kap. 3.5.<br />
Denna omfattar endast de två övre nivåerna i värdekedjan, dvs. ip-/Internetnivån<br />
<strong>och</strong> tjänstenivån. Syftet med tabellen är att fånga upp hur eventuella problem <strong>och</strong><br />
lösningsförslag diskuteras utanför Sveriges gränser.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
16
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
2 Öppenhet <strong>och</strong> marknaden för<br />
elektronisk kommunikation<br />
Perspektiv på begreppet öppenhet från marknadsaktörerna<br />
• Öppenhet är att låta alla delta <strong>och</strong> inte utestänga någon.<br />
• Öppenhet är att tillåta nya kombinationer av idéer <strong>och</strong> produkter som<br />
bidrar till en snabbare förnyelsetakt.<br />
• Öppenhet är att fritt få nyttja de produkter <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som access<br />
medger utan att någon prioriterar eller begränsar innehållet.<br />
• Öppenhet är valfrihet <strong>och</strong> tillträde på likvärdiga villkor.<br />
• Öppenhet är ett dynamiskt begrepp vars förutsättningar ständigt<br />
förändras.<br />
• Öppenhet är olika saker på olika nivåer av den värdekedja som<br />
illustrerar marknaden för elektronisk kommunikation.<br />
• Öppenhet är något relativt <strong>och</strong> måste analyseras i ljuset av rådande<br />
marknadsförutsättningar.<br />
2.1 Öppenhet till vad, varför <strong>och</strong> för vem<br />
Som tidigare nämnts ligger fokus i denna rapport på att belysa hur värde skapas<br />
på respektive nivå i värdekedjan för produktion av bredbandsaccess <strong>och</strong> ipbaserade<br />
<strong>tjänster</strong>. På de mera grundläggande delarna av värdekedjan, som<br />
beskriver hur en bredbandsaccess byggs av olika komponenter, agerar<br />
företrädesvis traditionella telekomoperatörer. På de nivåer som avser<br />
tillhandahållande av Internetbaserade <strong>tjänster</strong> agerar även en nyare typ av<br />
tjänsteleverantörer.<br />
Internetvärlden har som tidigare nämnts präglats av en kultur av öppenhet, men<br />
denna kultur står till viss del i motsättning till den kultur som traditionellt omgivit<br />
telekomsektorn. Medan förstnämnda sporrat innovation – det vill säga<br />
introduktionen av nya produkter på marknaden – genom få restriktioner <strong>och</strong><br />
användardriven utveckling har tydliga regleringar, liten grad av diversifiering av<br />
affärsmodeller samt total kontroll över <strong>nät</strong>en varit det som kännetecknat<br />
telekomaktörernas affärsmodeller.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
17
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Med tanke på den snabba utveckling som sker beträffande elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll har innovationsförmågan <strong>och</strong> behovet av<br />
innovationer hos aktörer - såväl producenter som användare - kommit att öka i<br />
magnitud. Utvecklingen har också medfört att graden av komplexitet har ökat,<br />
vilket gjort att allt färre aktörer själva besitter den specialistkunskap som krävs.<br />
För att kunna bibehålla en konkurrenskraftig kunskapsnivå i både näringslivet<br />
<strong>och</strong> samhället som helhet gäller det därför att både försöka generera egen ny<br />
kunskap <strong>och</strong> att aktivt försöka dra nytta av annans kunskap. Det finns skäl att<br />
fortsätta tillämpa principen om ett öppet Internet, inte minst tack vare den<br />
tradition som omgärdar Internet <strong>och</strong> den positiva effekt på innovationsförmågan<br />
som öppenheten synes ha haft. 19<br />
I sammanhanget kan det vara värt att lyfta fram att öppenhet i betydelsen<br />
tillträde inte generellt har setts som en grundläggande <strong>och</strong> självklar princip.<br />
Utgångspunkten är normalt att ägaren till en vara eller tjänst har full frihet att<br />
förfoga över sin egendom (dvs. utan åtkomst för andra än ägaren). Ägaren kan<br />
förvisso ändra detta genom att ingå avtal. På exempelvis infrastrukturnivån har<br />
den grundläggande principen varit att <strong>nät</strong>ägande operatörer har frihet att hantera<br />
sitt <strong>nät</strong> på det sätt som de finner mest kommersiellt lämpligt. Detta under<br />
förutsättning att deras position på marknaden inte medför att konkurrensen<br />
begränsas på ett sätt som är skadligt för samhället. I sådana fall kan olika former<br />
av regulatoriska ingripanden bli nödvändiga. Infrastruktur som finansierats med<br />
offentliga medel har också hanterats annorlunda än infrastruktur som finansierats<br />
med privata medel, med avseende på krav om öppenhet i <strong>nät</strong>en.<br />
Värdeladdningen i begreppet öppenhet (oavsett nivå i värdekedjan) är dock<br />
generellt positiv <strong>och</strong> associeras inte sällan med frihet, valmöjlighet <strong>och</strong><br />
tillgänglighet, men kan också som antytts hamna i direkt motsatsförhållande till<br />
aspekter såsom värdeskapande <strong>och</strong> investeringsbehov genom att det kan leda till<br />
sämre kvalitet (t.ex. genom att den som äger <strong>nät</strong>et inte får ekonomisk<br />
kompensation <strong>och</strong> underhållsarbetet därför blir lidande), minskade<br />
investeringsincitament <strong>och</strong> över- eller underutnyttjande. <strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> medför<br />
vanligen konkurrens <strong>och</strong> lägre priser. Av PTS s.k. prisrapport framgår t.ex. att de<br />
lägsta erbjudna priserna för fast bredband ligger avsevärt under<br />
riksgenomsnittspriset i områden där flera leverantörer konkurrerar om<br />
slutkunderna.<br />
Den avvägning som måste göras med avseende på t.ex. investeringsbehov <strong>och</strong><br />
andra aspekter (såsom <strong>nät</strong>ens säkerhet) innebär att det varken på infrastruktur-<br />
19 I en doktorsavhandling av Joacim Tåg (Essays on Platforms. Business Strategies, Regulation and Policy in<br />
Telecommunications, Media and Technology Industries), hävdas att det ur ett samhällsperspektiv är bättre med<br />
”öppna plattformar”, eftersom en plattform ökar i värde när fler ansluter sig (<strong>nät</strong>verkseffekter). En<br />
plattform avser i detta sammanhang en marknad som består av företag som kopplar ihop två skilda<br />
kundgrupper. Ett exempel är bredbandsleverantörer, som kopplar samman konsumenter <strong>och</strong><br />
innehållsleverantörer på Internet.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
18
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
eller tjänstenivå är en självklarhet att öppenhet ska regleras fram, trots att<br />
öppenhet generellt är eftersträvansvärt som grundprincip på Internetnivå vad<br />
gäller Internet som <strong>nät</strong>verk. Diskussionen om vad som kan vara eftersträvansvärt<br />
vad avser öppenhet, respektive vad som kan behöva bli föremål för olika former<br />
av reglering, kommer att fördjupas längre fram i denna rapport.<br />
Inom ramen för denna rapport definieras öppenhet som att alla på lika villkor<br />
erbjuds möjlighet till fritt (oinskränkt) 20 tillträde <strong>och</strong> eget utnyttjande. För att lättare kunna<br />
förklara vikten <strong>och</strong> värdet av öppenhet kan begreppet beskrivas med<br />
utgångspunkt i ekonomisk teori, där aktörer ses som rationella <strong>och</strong> deras<br />
handlingar syftar till att maximera den egna nyttan. 21 För att tillgodose behovet<br />
om nyttomaximering finns ett flertal parametrar där dock två utmärker sig<br />
särskilt: pris <strong>och</strong> kvalitet. Pris <strong>och</strong> kvalitet måste ständigt vägas mot varandra<br />
genom att en produkt med hög kvalitet kan substituera ett flertal som – relativt<br />
sett – är standardmässigt underlägsna.<br />
Givet nyttomaximering är emellertid utbuds- <strong>och</strong> efterfrågemönster komplexa<br />
<strong>och</strong> en sammankoppling av marknadsbeteende <strong>och</strong> mer eller mindre entydiga<br />
begrepp som öppenhet låter sig därför inte enkelt göras. Än mindre går det att<br />
mäta begreppet öppenhet annat än med förutbestämda nyckeltal som betecknar<br />
öppenhet i olika sammanhang. En framkomlig väg blir därför att med förenklad<br />
teori beskriva begreppet schematiskt:<br />
Antag att alla marknadsaktörer såväl producenter som konsumenter på lika<br />
villkor <strong>och</strong> efter egna önskemål erbjuds möjlighet till fritt tillträde <strong>och</strong> eget<br />
utnyttjande av produkter på en marknad dvs. en maximal grad av öppenhet<br />
råder. Antalet möjliga kombinationer av produkter ökar då relativt en situation<br />
med en begränsad grad av öppenhet, dvs. med inskränkningar i fråga om tillträde<br />
<strong>och</strong> nyttjande. Med fler kombinationer, allt annat lika, ökar sannolikheten för att<br />
varje aktör hittar en kombination som motsvarar ett högre nyttovärde än vad<br />
som skulle ha erhållits i ett slutet system med ett begränsat utbud. 22 Med andra<br />
ord kan en rimlig hypotes vara att öppenhet till <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>, via positiva<br />
effekter på konkurrens <strong>och</strong> innovation, leder till en ökad konsument- <strong>och</strong><br />
samhällsnytta.<br />
20 I denna rapport åsyftas med fritt tillträde ett icke-begränsat eller oinskränkt tillträde som inte ska förväxlas<br />
med fritt i betydelsen gratis.<br />
21 Det kan vara värt att upprepa att det finns en rad andra prioriteringar <strong>och</strong> högre värden som inte kan<br />
knytas till omedelbar ekonomisk nytta. Här märks aspekter som yttrandefrihet, demokratisk delaktighet, en<br />
god hälsa <strong>och</strong> en meningsfull frihet. Dessa värden spelar stor roll för det mänskliga välbefinnandet <strong>och</strong> kan<br />
många gånger överskugga alla ekonomiska argument <strong>och</strong> är dessutom svåra att värdera i nominella termer.<br />
Trots det är nyttomaximering en rimlig utgångspunkt eftersom det utgår ifrån att människor är rationella<br />
<strong>och</strong> agerar för att säkerställa sin långsiktiga välfärd. Det skapar en hanterbar modellmässig ram där vissa<br />
beteenden kan förutsättas. För ett exempel på den ekonomiska teoretiska tradition som åsyftas se<br />
exempelvis Mankiw. G, ”Principles of Economics”, Thomson Learning, 2003<br />
22 Resonemanget bortser från förekomsten av sök- <strong>och</strong> transaktionskostnader <strong>och</strong> förutsätter således att alla<br />
aktörer har perfekt information.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
19
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
2.2 Marknaden för elektronisk kommunikation<br />
2.2.1 Värdeskapande<br />
En grundläggande tanke bakom ekonomisk verksamhet är ett systemperspektiv –<br />
det vill säga att saker hänger samman <strong>och</strong> att aktiviteter påverkar varandra i en<br />
lång kedja av processer. 23 Ett sätt att illustrativt beskriva hur ekonomiska värden<br />
uppstår på marknaden för elektronisk kommunikation är därför att sortera in<br />
olika aktiviteter efter hur de genererar värden. På så sätt går det att tydliggöra<br />
vilka moment som är av betydelse för värdeskapande <strong>och</strong> hur<br />
förädlingsprocessen som helhet ser ut. Hur indelningen av denna kedja av<br />
värdeskapande görs beror på vilken verksamhet den ska illustrera.<br />
PTS ska enligt regeringsuppdraget redogöra för betydelsen av begreppet<br />
öppenhet utifrån de olika nivåerna i värdekedjan <strong>och</strong> i synnerhet på Internet- <strong>och</strong><br />
tjänstenivå.<br />
PTS har valt att beskriva marknaden för elektronisk kommunikation (med<br />
särskilt fokus på produktion av bredbandsaccess <strong>och</strong> ip-baserade <strong>tjänster</strong>) med<br />
hjälp av fem distinkta nivåer: naturresursnivå, infrastrukturnivå,<br />
transmissionsnivå, ip-nivå samt tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå. Dessa nivåer illustreras<br />
i figur 1 nedan.<br />
Figur 1 Schematisk bild av värdekedjan på marknaden för<br />
elektronisk kommunikation<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Tjänste- <strong>och</strong><br />
innehållsnivå<br />
IP-nivå<br />
Transmissionsnivå<br />
Infrastrukturnivå<br />
Naturresursnivå<br />
23 Se exempelvis Eklund. K, ”Vår ekonomi”, Norstedts Akademiska Förlag, 2007<br />
20
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Begreppet ”värde” symboliserar i texten nedan dels värde för resursägarens egen<br />
produktionsverksamhet, dels värde som genereras genom att resursägaren<br />
upplåter hela eller delar av sina resurser till annan part. Som ett exempel kan tas<br />
resursen kanalisation, som återfinns på den lägsta förädlingsnivån. TeliaSonera<br />
förfogar över kanalisation <strong>och</strong> denna kanalisation kan användas av bolaget i syfte<br />
att producera egna bredbandsaccesser (vilket förutom kanalisation kräver t.ex.<br />
fiber- eller kopparbaserade ledningar <strong>och</strong> utrustning för transport av datatrafik<br />
via dessa ledningar). Kanalisationen kan emellertid också generera värden för<br />
bolaget genom att den hyrs ut till andra marknadsaktörer, som efterfrågar<br />
kanalisation i syfte att producera egna bredbandsaccesser.<br />
Den lägsta nivån, sett till förädlingsgrad, kan kallas naturresursnivå. 24 Nivån avser<br />
den fysiska plats som infrastrukturen står på eller finns nedgrävd i samt det<br />
luftrum (spektrum) som används för trådlös överföring. De centrala aktörerna på<br />
denna nivå är markägare (inte minst kommuner) som kan utfärda exempelvis<br />
tillstånd för anläggning av fiberoptiska <strong>nät</strong>, ge tillträde till befintlig kanalisation<br />
eller ge bygglov för en ny sändarplats (basstation). Ur ekonomiskt perspektiv<br />
manifesteras värdeskapande följaktligen av exempelvis markhyra, avgifter <strong>och</strong><br />
auktionsintäkter.<br />
Ett steg upp i värdekedjan återfinns en lednings- eller infrastrukturnivå som<br />
innefattar fysiska ledningar såsom koppar-, fiber- <strong>och</strong> koaxialkabel samt antenner<br />
<strong>och</strong> master som används för luftburen infrastruktur. På denna nivå finns de<br />
aktörer som äger den fysiska infrastrukturen, t.ex. Skanova, stads<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
Banverket. Förutom att infrastrukturen ger en ägare nödvändiga förutsättningar<br />
för att producera elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> kan infrastrukturen<br />
upplåtas (exempelvis LLUB 25) till andra aktörer för att de ska kunna producera<br />
samma slags <strong>tjänster</strong>. Förutom att skapa fundament för ägarens möjlighet till<br />
värdeskapande kan även värde skapas genom exempelvis avgifter för tillträde.<br />
Ännu ett steg upp i värdekedjan <strong>och</strong> på en ännu högre förädlingsgrad återfinns<br />
vad som skulle kunna benämnas kapacitets- eller transmissionsnivån. Nivån<br />
innefattar som namnet antyder själva transporten av data- <strong>och</strong> telefonitrafik. 26<br />
TeliaSonera är en viktig aktör på denna förädlingsnivå, där bl.a. bitströmstillträde<br />
24 Andra benämningar är kanalisationsnivån.<br />
25 LLUB står för Local Loop Unbundling <strong>och</strong> innebär möjlighet till tillträde till den del i access<strong>nät</strong>et som<br />
förbinder en slutanvändare med en telelokal/skåp.<br />
26 Transporten (transmissionen) sker genom en fysisk överföring av elektroniska signaler som transporterar<br />
själva informationsinnehållet i <strong>tjänster</strong>na. Detta realiseras genom att man i ändarna av ett stycke infrastruktur<br />
placerar aktiv utrustning som sänder resp. tar emot signalerna som skickas över infrastrukturen ifråga. Den<br />
aktiva utrustningen i ändarna <strong>och</strong> den mellanliggande infrastrukturen utgör tillsammans ett s.k.<br />
transmissionssystem.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
21
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> hyrda förbindelser tillhandahålls i grossistledet. 27. Mekanismen för<br />
värdeskapande består exempelvis i uthyrning av kapacitet eller vidareförmedling<br />
av trafik.<br />
Nästa nivå i värdekedjan, ip-nivån, avser den nivå utifrån vilken<br />
Internetoperatören förser slutanvändaren med en uppkoppling till operatörens<br />
<strong>nät</strong> <strong>och</strong> andras <strong>nät</strong> i samverkan (Internet). Det är på denna nivå som<br />
Internetanslutningar <strong>och</strong> återförsäljarprodukter produceras <strong>och</strong> tillhandahålls.<br />
Det hela realiseras genom att man använder s.k. routrar som aktiv utrustning<br />
vilka dirigerar signaler i sammankopplade transmissionssystem. Aktörer på denna<br />
nivå är exempelvis Telenor <strong>och</strong> Tele2. En typisk mekanism för värdeskapande är<br />
abonnemangsavgifter eller andra hyresavgifter.<br />
Längst upp i värdekedjan, på den högsta förädlingsnivån, produceras själva<br />
informationsinnehållet som utväxlas mellan användarna. Här återfinns den<br />
utrustning <strong>och</strong> de program, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll som erbjuds slutanvändarna<br />
(konsumenter, företag <strong>och</strong> myndigheter). Vidare återfinns här det innehåll som<br />
användarna själva genererar samt statliga e-<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> annan offentlig<br />
information. Denna samling aktiviteter skulle kunna benämnas tillämpningsnivån<br />
eller tjänstenivån. Mekanismer för att skapa värden på denna nivå ligger dels i<br />
styckförsäljning av exempelvis digitalt innehåll men också i prenumerationer <strong>och</strong><br />
annonsintäkter.<br />
Parametrar viktiga för värdeskapande enligt marknadsaktörerna<br />
• Tillgång till infrastruktur<br />
• Kundvolym<br />
• Tjänsteutbud av hög kvalitet<br />
• Sampaketering<br />
• Exklusivitetsavtal<br />
• Innovation<br />
• Marknadsföring<br />
• Visioner (affärsmässiga såväl som politiska)<br />
• Samordning<br />
27 Bitström avser som namnet antyder överföring av dataströmmar, exempelvis mellan en specifik<br />
slutanvändares anslutning <strong>och</strong> en operatörs transport<strong>nät</strong>. Produkten används bl.a. för att tillhandahålla<br />
bredband. Hyrda förbindelser är också en produkt för dataöverföring som kan användas i produktionen av<br />
bredband men som till skillnad mot bitström utgörs av en punkt till punkt förbindelse med dedicerad<br />
kapacitet. Bitström <strong>och</strong> hyrda förbindelser är således två skilda produkter i fråga om användning även om de<br />
kan utgöra produktionsresurser i samma typ av slutkundsprodukt. De reglerade produkterna skiljer sig också<br />
vanligtvis åt i fråga om kapacitet.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
22
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
2.2.2 Marknadsstruktur<br />
De värdeskapande processer som beskrivits ovan ger en bild av hur värde kan<br />
skapas på marknaden för elektronisk kommunikation. Värdekedjan indikerar<br />
också att öppenhet kan betyda olika saker på olika nivåer av värdekedjan, något<br />
som diskuteras mera utförligt nedan (i avsnitt 2.3.2). Det finns dock skäl att föra<br />
en diskussion om de särdrag som finns på marknaden för elektronisk<br />
kommunikation, eftersom dessa medför såväl restriktioner som möjligheter för<br />
marknadsaktörernas strävan att skapa kommersiellt värde.<br />
Ett av de tydligaste utmärkande dragen för marknaden för elektronisk<br />
kommunikation är att det – på samma sätt som för exempelvis elmarknaden eller<br />
järnvägsmarknaden 28 – finns stora etableringskostnader för infrastruktur. Dessa<br />
investeringar, som omges av en mycket hög risk 29 <strong>och</strong> i stor utsträckning är<br />
irreversibla 30, är helt nödvändiga för att kunna leverera <strong>tjänster</strong>. Detta gör också<br />
att den eller de aktörer som har skaffat sig kontroll över infrastrukturen kan få ett<br />
oproportionerligt stort inflytande över hela värdekedjan <strong>och</strong> därmed över vilka<br />
<strong>tjänster</strong> som kan erbjudas <strong>och</strong> hur prisbildningen ska ske. Denna marknadsmakt<br />
snedvrider konkurrensen <strong>och</strong> förhindrar att ett s.k. paretooptimalt utfall kan<br />
komma till stånd. 31 Detta innebär att det värde som de facto genereras inte är så<br />
stort som det potentiellt sett skulle kunna vara om tillgängliga resurser fördelades<br />
under andra förutsättningar. Snedvridningen förstärks dessutom av att<br />
marknaden för elektronisk kommunikation kännetecknas av fördelningseffekter<br />
genom att nyttan av produkterna <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>na ökar ju fler som använder dem<br />
(<strong>nät</strong>verkseffekter) 32 <strong>och</strong> kostnader relaterade till den geografiska spridningen av<br />
kunderna (täthetsfördelar) 33, vilka ger omedelbara fördelar till etablerade aktörer.<br />
28 Dessa branscher benämns ofta <strong>nät</strong>verksindustrier eller naturliga monopol, där det sistnämnda innebär att<br />
det endast finns plats för ett effektivt företag på marknaden.<br />
29 Investering i infrastruktur måste göras innan det finns kunskap om vilken typ av <strong>tjänster</strong> som de facto<br />
kommer att efterfrågas. Den snabba teknologiska utvecklingen gör att infrastruktur snabbt kan bli obsolet.<br />
30 Med detta menas att investeringarna är att betrakta som oåterkalleliga ”sunk cost”, då de inte har något<br />
alternativt användningsområde eller värde.<br />
31 Begreppet paretooptimalitet kommer från ekonomen Vilfredo Pareto <strong>och</strong> betecknar en situation då<br />
tillgängliga resurser inte kan omfördelas så att någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.<br />
32 Nyttan ökar med antalet <strong>nät</strong>verksmedlemmar som har möjlighet att ansluta sig.<br />
33 Nyttan ökar ju närmare användarna befinner sig i förhållande till varandra.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
23
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Tabell 2 Schematisk jämförelse mellan ett urval av egenskaper<br />
som finns på en ideal marknad <strong>och</strong> marknaden för<br />
elektronisk kommunikation<br />
Ideal<br />
marknad<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Marknaden för elektronisk<br />
kommunikation<br />
Inga inträdeshinder Stora etableringskostnader (skalfördelar)<br />
Perfekt information Asymmetrisk information<br />
Marginalprissättning Priset sätts av dominerande aktörer (fiktiv<br />
prissättning)<br />
Avtagande marginalnytta Nätverkseffekter<br />
Många aktörer Marknadsdominans<br />
Paretooptimalt utfall Välfärdsförluster<br />
Inga rumsliga begränsningar Täthetsfördelar<br />
2.3 Öppenhet på marknaden för elektronisk kommunikation<br />
2.3.1 Öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande<br />
Med utgångspunkt i beskrivningen av öppenhet <strong>och</strong> den kommersiella<br />
värdekedjan blir det av intresse att föra samman resonemangen <strong>och</strong> bilda en<br />
analytisk ram för vad öppenhet skulle kunna innebära utifrån ett<br />
värdekedjeperspektiv, dvs. hur öppenheten påverkar möjligheten att skapa<br />
ekonomiska värden.<br />
Som beskrivits inledningsvis är dock öppenhet ett vitt begrepp <strong>och</strong> det behöver<br />
därför operationaliseras för att få någon reell innebörd. Öppenhet kan<br />
exempelvis ses i form av producentperspektivet. Öppenheten tar sig då uttryck i<br />
bland annat fritt tillträde <strong>och</strong> möjlighet att konkurrera på lika villkor. Öppenhet<br />
24
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kan dock likväl ses från ett användarperspektiv vilket fokuserar på tillträde <strong>och</strong><br />
möjlighet att fritt använda <strong>och</strong> utnyttja <strong>tjänster</strong>. Det finns således inte en enda<br />
typ av öppenhet utan begreppet är mångtydigt <strong>och</strong> vad som utgör öppenhet<br />
varierar. Eftersom aktiviteterna på de olika nivåerna i värdekedjan är distinkt<br />
skilda är det ofrånkomligt att öppenheten på motsvarande sätt kommer att ha<br />
olika innebörd <strong>och</strong> effekt. Innebörden av öppenhet på exempelvis tjänstenivå<br />
blir med andra ord annorlunda än på naturresursnivå. 34<br />
Ett beroendeförhållande kan också föreligga mellan öppenhet på olika nivåer i<br />
värdekedjan. Så är fallet exempelvis om öppenhet på transmissions- eller<br />
kapacitetsnivå för att transportera data <strong>och</strong> telefonitrafik i stom<strong>nät</strong>et är en<br />
förutsättning för ett utbud av bredbandsaccesser för tillgång till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
innehåll över Internet.<br />
2.3.2 Öppenhet på olika nivåer i värdekedjan<br />
PTS har gjort ett försök att formulera beskrivningar/arbetshypoteser av<br />
öppenhet på de fem nivåerna i värdekedjan. Dessa ska ses som en beskrivning av<br />
en maximal grad av öppenhet. Det handlar således inte om att PTS här gör en<br />
bedömning av vilken grad av öppenhet som är nödvändig (implicit att det<br />
därmed kan finnas behov av reglering eller andra åtgärder för att säkerställa<br />
respektive förändra denna öppenhet) på respektive nivå av värdekedjan.<br />
Hypoteserna syftar istället till att åskådliggöra begreppets innebörd för respektive<br />
nivå.<br />
På naturresursnivå handlar öppenhet om tillstånd, tillträde <strong>och</strong> tillgång. En maximal<br />
öppenhet skulle i praktiken innebära att alla aktörer har obegränsade möjligheter<br />
att utan inskränkningar (i form av tillstånd <strong>och</strong> därmed sammanlänkade villkor)<br />
få:<br />
1) tillträde till befintlig kanalisation eller radiomaster,<br />
2) tillträde till mark för att anlägga egen kanalisation eller uppföra radiomast,<br />
3) tillstånd att utföra det mark <strong>och</strong> grävarbete som anses behövas för att få<br />
de grundläggande förutsättningarna för infrastruktur på plats <strong>och</strong><br />
4) nyttja radiospektrum<br />
På infrastrukturnivå, transmissions- <strong>och</strong> ip-nivån handlar öppenhet om olika<br />
former av tillträde <strong>och</strong> tillgång till produktionsresurser. På infrastrukturnivå skulle<br />
34 Saken kompliceras dessutom av att det inom de olika nivåerna kan rymmas flera olika marknader – vilket<br />
innebär att öppenhet kan ha olika betydelse även inom en given nivå. För mer information se exempelvis<br />
Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- <strong>och</strong> tjänstemarknader<br />
inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska<br />
kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong>.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
25
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
en maximal öppenhet innebära obegränsat tillträde till existerande passiv<br />
infrastruktur på lika villkor för alla operatörer. På transmissionsnivån handlar en<br />
maximal öppenhet om ett obegränsat tillträde till befintliga transmissionssystem<br />
där fysisk överföring <strong>och</strong> s.k. peering 35 av elektroniska signaler tillhandahålls. En<br />
maximal öppenhet på ip-nivån skulle utgöras av en obegränsad anslutning till alla<br />
existerande <strong>nät</strong> som erbjuder Internet samt obegränsade möjligheter att utan<br />
driftsavbrott eller andra störningar (sömlöst) byta operatör, accessform <strong>och</strong><br />
terminal. Slutligen innebär motsvarande grad av öppenhet på tjänstenivå helt<br />
enkelt tillgång till alla <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> allt innehåll på Internet.<br />
En slutsats som kan dras av ovanstående är att öppenhet applicerat på<br />
marknaden för elektronisk kommunikation kan konkretiseras i ett<br />
utbudsperspektiv (producentperspektiv) <strong>och</strong> ett efterfrågeperspektiv<br />
(användarperspektiv), samt att det på marknaden finns såväl en grossistkunds-<br />
som en slutanvändardimension. Det innebär att var <strong>och</strong> en som kan producera<br />
<strong>tjänster</strong> på någon nivå i värdekedjan erbjuder tjänsten till andra <strong>och</strong> att dessa kan<br />
förädla tjänsten till en tjänst på nästa nivå i värdekedjan – förutom möjligen på<br />
tjänstenivå där <strong>tjänster</strong> kan förädlas av slutanvändare <strong>och</strong> erbjudas andra<br />
slutanvändare (t.ex. bloggar). För att en uthållig situation som präglas av<br />
konkurrenskraft <strong>och</strong> innovation ska vara möjlig att skapa på marknaden för<br />
elektronisk kommunikation så måste maximal öppenhet balanseras mot andra<br />
aspekter, exempelvis säkerhet <strong>och</strong> effektivitet i resursanvändningen. Ibland<br />
samverkar sådana faktorer med öppenheten <strong>och</strong> i andra fall kan det finnas ett<br />
motsatsförhållande.<br />
Nätneutralitet<br />
En till öppenhet närliggande fråga är ”<strong>nät</strong>neutralitet”, grovt sett en princip om att<br />
allt <strong>och</strong> alla som delar på <strong>nät</strong>et jämställs <strong>och</strong> likabehandlas. Sedan flera år förs en<br />
livlig debatt, i framför allt USA, om <strong>nät</strong>neutralitetens vara eller icke vara. De<br />
operatörer som äger access<strong>nät</strong> <strong>och</strong> tillhandahåller Internetaccess har hävdat att<br />
de för att klara av investeringar i nästa generations <strong>nät</strong> (NGN) behöver ta del av<br />
intäkter från innehållsleverantörer – en del mycket lönsamma, t.ex. Google som<br />
även äger bl.a. YouTube. Enligt de operatörer som äger <strong>nät</strong> har<br />
innehållsleverantörerna haft en ekonomisk nytta av access<strong>nät</strong>en som går långt<br />
utöver vad de betalar för användningen av <strong>nät</strong>en. Farhågorna har därför varit att<br />
operatörer ska begränsa framkomligheten av trafik genom exempelvis<br />
blockering 36 eller nedprioritering av trafik från sådana innehållsleverantörer, då<br />
operatörerna inte anser sig få ersättning för trafikkostnader de anser att dessa<br />
leverantörer ger upphov till. 37<br />
35 Se mer om peering i kap 3.4.<br />
36 Benämningen blockering syftar i denna rapport på att trafik stoppas. I annat sammanhang (KTIB)<br />
används termen blockering avseende åtkomst till bredbandsabonnemang via ADSL.<br />
37 SvD, ”Amerikansk strid om öppet Internet”<br />
[http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3560081.svd] 2009-09-24.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
26
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
I Europa har debatten inte varit lika livskraftig, bl.a. eftersom det här finns ett<br />
system för tillträdesreglering som saknas i USA. Där det finns verklig konkurrens<br />
mellan bredbands<strong>tjänster</strong> har kunden i EU ett val mellan alternativa operatörer.<br />
Om en operatör försöker begränsa en användares möjlighet att ta del av <strong>tjänster</strong><br />
eller innehåll kan denne i princip byta till en alternativ operatör som inte<br />
tillämpar nämnda begränsningar. Således behöver slutanvändarna inte hamna i en<br />
situation där deras frihet att nyttja <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> information beskärs. Trots denna<br />
logik kan det konstateras att <strong>nät</strong>neutralitet även diskuterats i Sverige. 38 Det kan ju<br />
t.ex. konstateras att kundrörlighet är en viktig parameter. Om kunderna inte har<br />
möjlighet att byta leverantör genom inlåsningar i affärsmodeller eller om de -<br />
trots möjlighet att byta leverantör - inte gör det skulle det kunna få effekter på<br />
operatörers beteende <strong>och</strong> i förlängningen möjligheten till innovation på<br />
marknaden. 39<br />
Eftersom frågan om <strong>nät</strong>neutralitet har en tydlig koppling till frågan om öppenhet<br />
på den högsta nivån i värdekedjan, där <strong>tjänster</strong> distribueras <strong>och</strong> konsumeras,<br />
kommer <strong>nät</strong>neutralitet att behandlas mera utförligt nedan, bland annat genom en<br />
beskrivning av olika förekommande affärsmodeller på marknaden. I diskussionen<br />
om öppenhet <strong>och</strong> <strong>nät</strong>neutralitet sker stundtals också en sammanblandning med<br />
begreppet ”öppna <strong>nät</strong>”. Det kan därför vara på sin plats att understryka att<br />
<strong>nät</strong>neutralitet har en koppling till öppna <strong>nät</strong> men inte är synonymt med det<br />
sistnämnda. För att hålla isär begreppen har PTS tidigare valt att beskriva öppna<br />
<strong>nät</strong> som ”en modell där en neutral aktör står för den underliggande accessinfrastrukturen<br />
medan slutanvändaren väljer mellan olika operatörer som tillhandahåller Internetaccess <strong>och</strong><br />
andra <strong>tjänster</strong>”. 40 I enlighet med nyssnämnda berör öppna <strong>nät</strong> - i första hand -<br />
tillträde till infrastruktur. Detta kan jämföras med <strong>nät</strong>neutralitet som är mer<br />
inriktat på det innehåll som förmedlas. När PTS tidigare behandlat frågan om<br />
<strong>nät</strong>neutralitet 41 har myndigheten därför föreslagit att en möjlig definition av<br />
begreppet skulle kunna vara:<br />
Användaren ska inom ramen för den i avtalet angivna Internetaccesstjänsten med<br />
best effort kunna<br />
• fritt ta emot <strong>och</strong> skicka innehåll,<br />
• fritt använda innehålls<strong>tjänster</strong> som inte skadar <strong>nät</strong>verket.<br />
Internetoperatören ska inom ramen för samma Internetaccesstjänst<br />
38 Jerräng. M, ”PTS: Nätneutralitet inget problem”[http://computersweden.idg.se/2.2683/1.211916/ptsnatneutralitet-inget-problem].<br />
För en inblick i den europeiska debatten se exempelvis: Ricknäs. M,<br />
”Bredbandsbråk, vem ska betala”, [http://computersweden.idg.se/2.2683/1.78825] 2009-09-16<br />
39 Se t.ex. Konsumentverkets rapport Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga<br />
marknader (2009:05) för en utförlig diskussion kring hinder för kundernas rörlighet, där bl.a. problemet med<br />
långa bindningstider tas upp.<br />
40 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).<br />
41 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
27
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
• inte manipulera eller nedprioritera datatrafiken för en användare<br />
beroende på innehåll, ursprung eller destination,<br />
• ge tydlig information i marknadsföring <strong>och</strong> avtalsvillkor om<br />
anslutningens kapacitet <strong>och</strong> kvalitet<br />
Som framgår av ovanstående definition ser inte PTS <strong>nät</strong>neutralitet som en<br />
universalprincip. 42 I <strong>nät</strong>neutralitetsrapporten valde PTS, som i det sistnämnda<br />
fallet ovan, att inkludera restriktioner i de <strong>tjänster</strong> användaren får använda 43 <strong>och</strong><br />
öppnade för att operatören kan göra trafikprioriteringar så länge detta tydligt<br />
kommuniceras till användaren <strong>och</strong> finns angivet i avtalsvillkoren. I denna rapport<br />
kommunicerade PTS således att prioritering av trafik i syfte att differentiera<br />
<strong>tjänster</strong> är ett resurseffektivt verktyg. Vid sidan om att säkerställa en rimlig<br />
kvalitetsnivå i <strong>tjänster</strong> som är beroende av korta svarstider är det dock rimligt att<br />
även inkludera samhällsmässiga ändamål såsom hantering av trafik <strong>och</strong><br />
kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer, t.ex. räddningstjänst <strong>och</strong> polis.<br />
Även säkerhets- <strong>och</strong> robusthetsskäl kan legitimera olikartad trafikhantering. I<br />
denna rapport utvecklas myndighetens tankar kring frågor om <strong>nät</strong>neutralitet i<br />
kap. 4.1.<br />
2.3.3 Forcerad öppenhet genom särskild reglering<br />
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det ideala tillståndet en marknad med frånvaro<br />
av inträdeshinder, med perfekt information <strong>och</strong> rationellt beteende. I ett sådant<br />
närmast utopiskt scenario har alla marknadsaktörer möjlighet att bjuda ut <strong>och</strong><br />
efterfråga exakt de varor <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som ger dem högst nytta. Fria<br />
marknadskrafter kan då verka <strong>och</strong>, likt en osynlig hand, optimera resurserna <strong>och</strong><br />
få till stånd ett effektivt resursutnyttjande <strong>och</strong> värdeskapande.<br />
Eftersom marknaden för elektronisk kommunikation – som tidigare påpekats 44 –<br />
präglas av bland annat höga etableringskostnader så är förekomsten av öppenhet<br />
i bemärkelsen tillträde <strong>och</strong> konkurrens i utgångsläget begränsad. Höga<br />
etableringskostnader på en marknad leder till begränsad konkurrens <strong>och</strong> därmed<br />
högre priser på marknaden vilket slår igenom på pris <strong>och</strong> konkurrens på<br />
marknader högre upp i värdekedjan. Detta drabbar i slutänden slutanvändarna i<br />
form av högre priser <strong>och</strong> minskad valfrihet. Marknadens struktur med tydlig<br />
fokus på äganderätt <strong>och</strong> kontroll gör att den präglas av ett fåtal aktörer <strong>och</strong> en<br />
42 Definitionen knyter starkt an till den framförts i USA där <strong>nät</strong>neutralitet sätter innehålls- <strong>och</strong><br />
teknikoberoende i förgrunden: ”…a neutral public network, which has a particular value that depends on its neutral<br />
nature.”. Det anknyter också till föreställningen om ett <strong>nät</strong> där ”intelligensen” finns i <strong>nät</strong>ets den utrustning<br />
som ansluts av slutanvändare medan <strong>nät</strong>et i sig endast är en förmedlingskanal på samma sätt som el<strong>nät</strong>et.<br />
”The electric grid does not care if you plug in a toaster, an iron or a computer.”. Se även pionjärartikeln i sammanhanget<br />
författad av David Isenberg, tidigare anställd på AT&T. Isberg. D. ”Rise of the stupid network”,<br />
[http://www.hyperorg.com/misc/stupidnet.html] 2009-07-01 <strong>och</strong> Wu, T ” Netneutrality FAQ”,<br />
[http://www.timwu.org/network_neutrality.html] 2009-07-17.<br />
43 Användning får endast ske inom ramen för vad som inkluderats i användaravtalet om en<br />
Internetaccesstjänst <strong>och</strong> användare får heller inte använda något som kan skada <strong>nät</strong>verket. Framförallt<br />
sistnämnda är vagt <strong>och</strong> ger stort tolkningsutrymme.<br />
44 Se avsnitt 2.2.2 Marknadsstruktur.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
28
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
prisbild som inte avspeglar fullständig information. Därför begränsas<br />
konkurrensen <strong>och</strong> följaktligen även konsumenternas valfrihet (nytta).<br />
Utifrån ett öppenhetsperspektiv kan den begränsade konkurrensen manifesteras<br />
på flera sätt. På slutanvändarnivå kan exempelvis möjligheten att välja mellan<br />
olika leverantörer vara begränsad. Ett annat exempel är att användningen av <strong>nät</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> kan begränsas till ett fåtal <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> till sådana<br />
användningsområden som är särskilt lukrativa för producenten att tillhandahålla<br />
(så kallade ”walled gardens”). Innehållet i sådana walled gardens kan i stor<br />
utsträckning avvika från det användarna faktiskt efterfrågar.<br />
Marknadsmisslyckanden – som leder till mindre öppenhet <strong>och</strong> därmed sämre<br />
förutsättningar att generera nytta – finns på nästintill alla marknader <strong>och</strong> kan ofta<br />
hanteras via exempelvis generella åtgärder såsom konkurrenslagstiftning 45. Men<br />
marknaden för elektronisk kommunikation har - på grund av dess struktur,<br />
betydelse för ekonomisk tillväxt 46 <strong>och</strong> samhälleliga krav om access till ett<br />
grundläggande utbud som omfattar alla 47 - ansetts fordra en specifik<br />
sektorsreglering. Sektorsregleringen för elektronisk kommunikation syftar till att<br />
tvinga fram tillträde för andra än <strong>nät</strong>ägande aktörer. Andra aktörers ökade<br />
möjligheter till tillträde stimulerar konkurrensen, vilket dels ger ett ökat utbud av<br />
varor <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>, dels leder till en ökad potential att ge en högre nytta för<br />
slutanvändarna (dvs. ger större möjligheter att få en produkt med högre<br />
nyttovärde till ett lägre pris).<br />
PTS tillämpar den metodik för beslut om regleringens utformning som EUkommissionen<br />
rekommenderar. 48 Först avgränsas marknaden geografiskt <strong>och</strong><br />
produktmässigt. Ofta bryts marknaden upp i olika delar utifrån värdekedjans<br />
olika nivåer. Därefter analyserar PTS om den avgränsade marknaden uppvisar<br />
sådana konkurrensproblem att den ska bli föremål för förhandsreglering <strong>och</strong> om<br />
det finns marknadsaktörer som har betydande inflytande (s.k. SMP 49). På en<br />
marknad som ska förhandsregleras är det nämligen endast den verksamhet som<br />
45 Konkurrenslagstiftningen bevakar att enskilda aktörer inte skaffar sig marknadsdominans som gör att de i<br />
egenskap av sin storlek kan styra marknadens utbud <strong>och</strong> låsa in konsumenterna.<br />
46 IT <strong>och</strong> telekom betydelse för tillväxt har bland annat lyfts fram av EU-kommissionen <strong>och</strong> OECD. För<br />
mer information se: Se exempelvis OECD, ”ICT and Economic Growth - evidence from OECD countries,<br />
industries and firms”, Paris, 2003 <strong>och</strong> MICUS, ”The impact of Broadband on Growth and Productivity”,<br />
Düsseldorf, 2008.<br />
47 Ett grundläggande tjänsteutbud, så kallade samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> - omfattas av en egen reglering<br />
<strong>och</strong> kallas ofta USO (Universal Service Obligation). USO finns för att tillförsäkra en överkomlig grundnivå<br />
på <strong>tjänster</strong> som anses behövas för att kunna fungera i samhället. USO stadgar att människor i egenskap av<br />
medborgare eller företagare har rätt till en miniminivå av elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> till ett rimligt<br />
pris i bostad eller det fasta näringsstället. USO är teknikneutralt <strong>och</strong> är formulerat i termer av grundläggande<br />
funktionalitet ex taltelfoni, larmtjänst, faxmöjlighet <strong>och</strong> funktionellt tillträde till Internet.<br />
48 EU-kommissionen har även tagit fram en rekommendation om marknader som är relevanta för<br />
förhandsreglering ”Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- <strong>och</strong><br />
tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering<br />
enligt Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska<br />
kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong>”.<br />
49 SMP står för Significant Market Power <strong>och</strong> avser betydande marknadsinflytande.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
29
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
bedrivs av aktörer med ett betydande inflytande som regleras. En aktör har ett<br />
betydande inflytande om den har en sådan marknadsmakt att den i betydande<br />
utsträckning kan bedriva sin verksamhet oberoende av sina kunder <strong>och</strong><br />
konkurrenter. 50<br />
Sektorsregleringen av elektroniska kommunikationer är proaktiv, dvs. den syftar<br />
till att skapa konkurrens snarare än att enbart upprätthålla den rådande<br />
konkurrenssituationen. Vid PTS utformning av regleringen blir det därför viktigt<br />
att myndigheten hittar en balans mellan statisk <strong>och</strong> dynamisk effektivitet – det<br />
vill säga ett effektivt utnyttjande i dag genom främjande av konkurrens <strong>och</strong> ett<br />
effektivt utnyttjande i morgon genom incitament att investera i ny infrastruktur<br />
<strong>och</strong> tjänsteutveckling (innovation). 51<br />
En utgångspunkt i regelverket kring elektronisk kommunikation är att<br />
konkurrensen bör ske så långt ned i förädlingskedjan som möjligt. Syftet är att<br />
förstärka konkurrensen i grossistledet <strong>och</strong> minska beroendet av aktörer med<br />
betydande inflytande för att därigenom få effekt av ökad konkurrens även på<br />
slutanvändarnivå i form av större utbud, valmöjlighet <strong>och</strong> prispress. Denna<br />
utgångspunkt kommer bland annat till uttryck i kommissionens rekommendation<br />
om relevanta marknader inom elektronisk kommunikation, där tonvikten ligger<br />
på grossistmarknader <strong>och</strong> inte slutanvändarmarknader.<br />
Den ekonomiska argumentation som präglar PTS policy för tillträdesreglering i<br />
access<strong>nät</strong> 52 handlar också om att reglering av lägre förädlingsnivåer medför den<br />
största konsumentnyttan i form av exempelvis lägre priser <strong>och</strong> ett stort utbud av<br />
<strong>tjänster</strong>. Produktionsresurser (exempelvis fiber <strong>och</strong> kanalisation) utgör en stor del<br />
av priset på produkten eller tjänsten på slutanvändarnivå. Därför skulle en<br />
fungerande konkurrens på låg nivå i förädlingskedjan, där dessa<br />
produktionsresurser förekommer, medföra att slutanvändarpriserna kan bli<br />
avsevärt lägre än om åtgärder för att säkerställa en fungerande konkurrens<br />
inriktas på/begränsas till de högre nivåerna i förädlingskedjan.<br />
PTS hållning bygger bland annat på de regleringsteorier som framförts av den<br />
brittiske forskaren Martin Cave. Han argumenterar för att långsiktigt hållbar<br />
konkurrens, med en hög grad av innovation <strong>och</strong> effektiva investeringar, kan<br />
åstadkommas genom att aktörerna på marknaden för elektronisk kommunikation<br />
tillåts avancera uppåt längs den s.k. investeringsstegen. Aktörerna investerar<br />
50 En av anledningarna till att detta handlingsutrymme är möjligt är att kunderna <strong>och</strong> konkurrenterna<br />
befinner sig i ett beroendeförhållande till förstnämnda.<br />
51 Econ analysis, ”Konkurrensen på telemarknaden”, 2003 (ECON-rapport nr 2003-096).<br />
52 Policy för tillträdesreglering i access<strong>nät</strong> - PTS-ER-2006:26. På bredbandsområdet finns idag tre<br />
huvudkategorier av grossistprodukter. På lägre förädlingsnivåer finns de reglerade produkterna LLUB (på<br />
infrastrukturnivån) <strong>och</strong> bitströmstillträde (på transmissionsnivån). På högre förädlingsnivåer (ip-nivån)<br />
återfinns s.k. återförsäljarprodukter för bredband, vilka är oreglerade.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
30
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
gradvis mer i kritiska produktionsresurser <strong>och</strong> minskar därigenom beroendet av<br />
en <strong>nät</strong>ägare med väl utbyggt <strong>nät</strong>. 53<br />
PTS ska slutligen, <strong>och</strong> i linje med ovan principer, införa den reglering som är<br />
minst betungande av de alternativ som finns för att komma tillrätta med<br />
identifierade problem. Det kan således vara tillräckligt med öppenhetsfrämjande<br />
reglering på vissa delar av värdekedjan för att nå en tillräckligt hög grad av<br />
öppenhet på andra delar av värdekedjan. En reglering som medför att en aktörs<br />
tillgångar separeras mellan aktörens olika verksamheter (olika nivåer i<br />
värdekedjan) behöver med andra ord inte vara nödvändig för att nå önskvärda<br />
effekter (högre nytta för konsumenterna). Med en proportionerlig <strong>och</strong><br />
ändamålsenlig reglering kan regleringsrisker hanteras, exempelvis risken att en<br />
alltför omfattande reglering minskar marknadsaktörernas investeringsvilja.<br />
Perspektiv på utmaningar mot öppenhet enligt marknadsaktörerna<br />
• Öppenhet begränsas av mångåriga eller gamla avtal som tecknades<br />
under helt andra marknadsförhållanden än de som råder idag.<br />
• Öppenheten varierar idag beroende på aktör, affärsområde,<br />
accessform <strong>och</strong> vem eller vilka som förmedlar innehåll.<br />
• Öppenhet är inte öppenhet för alla när skilda krav skapar olika<br />
förutsättningar <strong>och</strong> snedvrider konkurrensen mellan såväl<br />
infrastrukturer som vertikalt <strong>och</strong> horisontellt integrerade aktörer.<br />
• Öppenhet innebär idag stundtals en ovilja att se att infrastruktur för<br />
elektronisk infrastruktur kostar <strong>och</strong> att det är någon som i slutänden<br />
måste betala.<br />
• Okontrollerad öppenhet kan ge handlingsförlamning,<br />
investeringsstopp <strong>och</strong> avsaknad av infrastruktur snarare än hållbar<br />
konkurrens.<br />
• Öppenhet måste vägas mot affärsmässiga förutsättningar. Dessutom<br />
måste hänsyn tas till juridiska, systemmässiga <strong>och</strong> kapacitetsmässiga<br />
faktorer.<br />
53 Cave, M., (2006a) ”Encouraging infrastructure competition via the ladder of investment”,<br />
Telecommunicaitons policy, Vol.30, 223-237 <strong>och</strong> Konkurrensen i Sverige 2006, Rapport från<br />
Konkurrensverket 2006:4.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
31
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3 Nuvarande situation vad gäller<br />
öppenhet<br />
I detta avsnitt presenteras nuläget vad avser öppenhetsfrågan, med utgångspunkt<br />
i den värdekedja som har presenterats ovan. Presentationen struktureras kring ett<br />
antal nyckelfaktorer, per nivå i värdekedjan, för att beskriva situationen vad avser<br />
öppenhet: produktionsresurser, inträdesvillkor <strong>och</strong> marknadsspelregler.<br />
Med produktionsresurser avses det som behövs, på en given nivå i värdekedjan,<br />
för att bidra till produktionen av en bredbandsbaserad Internettjänst. På<br />
infrastrukturnivån, för att ta ett exempel, behövs således tillgång till infrastruktur.<br />
Som nämnts i inledningen under rapportens avgränsningar (avsnitt 1.4) finns<br />
åtskilliga produktionsresurser på de olika nivåerna i värdekedjan. Fokus i<br />
rapporten är emellertid som klargjorts ovan på ett antal produktionsresurser som<br />
är direkt förbundna med produktionen av bredbands<strong>tjänster</strong>.<br />
Med inträdesvillkor avses de särskilda krav (t.ex. ekonomiska) som ställs på<br />
aktörerna för att dessa ska kunna agera på marknaden. Med marknadsspelregler<br />
avses de ramar som präglar marknadens funktionssätt – exempelvis<br />
konkurrenssituation, affärslogik <strong>och</strong> tillämpliga regelverk.<br />
3.1 Naturresursnivån<br />
Naturresursnivå (mark, kanalisation <strong>och</strong> spektrum)<br />
• Idag gäller <strong>och</strong>/eller tillämpas olika villkor för olika aktörer, vilket ger<br />
dem skilda möjligheter att få marktillträde <strong>och</strong> tillgång till kanalisation.<br />
• Kostnaden för grävarbete utgör en stor del av anläggningskostnaden<br />
av infrastruktur, varför kanalisationstillgång är avgörande för att en<br />
effektiv utbyggnad av fiberoptiska <strong>nät</strong> ska bli möjlig.<br />
• Bristen på spektrum begränsar öppenheten. De som har<br />
spektrumtillstånd har dock fått större frihet att på egen hand avgöra<br />
hur tillståndet bäst kan nyttjas.<br />
Elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> är antingen trådlösa eller trådbundna. För att<br />
via trådlösa <strong>nät</strong> erbjuda <strong>tjänster</strong> krävs tillgång till radiospektrum, vilket beskrivs<br />
nedan. För att göra detsamma via trådbundna <strong>nät</strong> krävs tillgång till kanalisation.<br />
Strikt sett är kanalisation dock inte en naturresurs, utan den naturresurs som en<br />
aktör kan efterfråga tillträde till är marken (om operatören avser etablera egen<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
32
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kanalisation). Av olika skäl kan det dock vara mera befogat att efterfråga tillträde<br />
till själva kanalisationen, som alltså i denna rapport sorterar under<br />
naturresursnivån.<br />
Det ska i sammanhanget noteras att det finns ett visst beroende mellan<br />
trådbunden <strong>och</strong> trådlös <strong>nät</strong>infrastruktur. En kraftfull trådlös infrastruktur är t.ex.<br />
ofta beroende av trådbunden infrastruktur för att kunna leverera höga<br />
hastigheter till <strong>och</strong> från basstationer.<br />
3.1.1 Produktionsresurser<br />
Radiospektrum<br />
Radiospektrum är en begränsad naturresurs som krävs som insatsvara för att sända,<br />
vidarebefordra eller ta emot elektronisk information i ett trådlöst<br />
kommunikations<strong>nät</strong>. Radiospektrum utgör därför en nödvändig insatsvara i all<br />
trådlös <strong>och</strong> mobil elektronisk kommunikation. Aktörerna på telefoni-,<br />
bredbands- <strong>och</strong> tv-marknaderna har följaktligen ett behov av radiospektrum.<br />
Viktiga frågor är därför möjligheten att få tillgång till spektrum <strong>och</strong> att spektrum<br />
inte kan hamstras på ett för konkurrensen hämmande sätt. Ökad användning av<br />
trådlösa <strong>tjänster</strong> har dock medfört en kraftigt ökad efterfrågan på den begränsade<br />
resursen radiospektrum vilket i sin tur lett till att harmoniserat radiospektrum fått<br />
ett allt större värde. Detta begränsar naturligtvis marknadsaktörernas möjlighet<br />
att få tillgång till spektrum. Frigörande av ytterligare spektrum i de frekvensband<br />
som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation skulle därför vara av stor<br />
betydelse för marknadsaktörernas möjlighet att få tillgång till insatsvaran<br />
spektrum.<br />
Mark/Kanalisation<br />
Kanalisation är en annan typ av resurs på denna nivå av värdekedjan. Kanalisation<br />
omfattar infrastruktur som är förlagd i marken <strong>och</strong> utgör ett skal eller möjlighet<br />
för utbyggnad av elektroniska kommunikations<strong>nät</strong>. Utrymmen under jord i vilka<br />
kablar eller liknande anläggningar kan förläggas utgör således kanalisation, t.ex.<br />
rör, tunnlar eller kabelbrunnar. Vid utbyggnad av elektroniska<br />
kommunikations<strong>nät</strong> används dessa utrymmen för anläggning av optiska<br />
fiberkablar <strong>och</strong> kopparkablar.<br />
3.1.2 Inträdesvillkor<br />
Radiospektrum<br />
Radiospektrum förvaltas av PTS på uppdrag av riksdag <strong>och</strong> regering. Modern<br />
spektrumförvaltning beskrivs ofta som sammansatt av tre modeller: administrativ<br />
tilldelning, marknadsmekanismer <strong>och</strong> kollektiv användning. Administrativ tilldelning är<br />
det ursprungliga sättet att tilldela rätt att använda spektrum <strong>och</strong> innebär att<br />
myndigheten avsätter ett frekvensband åt en eller flera användare med bestämda<br />
krav på de tekniker <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som ska förekomma i bandet.<br />
Marknadsmekanismer kännetecknas av att nyttjanderätter till spektrum fördelas<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
33
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
till den som värderar rätten högst (dvs. i allmänhet genom någon form av<br />
auktion) samt att nyttjanderätter kan överlåtas i efterhand. Kollektiv användning<br />
sammanfaller i stor utsträckning med undantag från individuell tillståndsplikt, där<br />
användarna inte behöver något tillstånd för att använda radiosändare men inte<br />
heller i någon större utsträckning kan påräkna skydd mot skadlig störning.<br />
Undantag från tillståndsplikt är sannolikt den åtgärd som mest radikalt minskar<br />
inträdeshindren för att få tillgång till spektrum i ett visst frekvensband.<br />
Ytterligare ett viktigt begrepp i modern spektrumförvaltning är teknik- <strong>och</strong><br />
tjänsteneutralitet. Villkor för nyttjanderätter till spektrum ska bestämmas så att<br />
marknadsmekanismer får avgöra spektrats användning dvs. att<br />
nyttjanderättshavare får största möjliga frihet att använda de tekniker de vill för<br />
att kunna erbjuda de <strong>tjänster</strong> som efterfrågas. De krav på teknik <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som<br />
ställs ska som huvudregel endast ha som syfte att skydda andra användare mot<br />
skadlig störning. I praktiken kan de begränsningar <strong>och</strong> krav som är nödvändiga<br />
skilja sig avsevärt mellan olika frekvensband, bl.a. beroende på hur stort behovet<br />
av skydd är för användare i närliggande band. Teknik- <strong>och</strong> tjänsteneutralitet bör<br />
därför betraktas som ett relativt begrepp, där målet är att nå så stor frihet som<br />
möjligt för nyttjanderättshavaren.<br />
Spektrumliberalisering i bred bemärkelse är idag den dominerande tendensen<br />
inom spektrumförvaltningen. Det innebär en strävan mot att öka användningen<br />
av marknadsmekanismer <strong>och</strong> kollektiv användning, samt att införa teknik- <strong>och</strong><br />
tjänsteneutralitet i såväl nytilldelade som befintliga nyttjanderätter. Administrativ<br />
tilldelning kommer dock under överskådlig tid att ha en plats inom<br />
spektrumförvaltningen, främst när det gäller internationellt samordnad<br />
användning av spektrum som exempelvis sjöfart, luftfart <strong>och</strong><br />
satellitkommunikation eller samhällsviktiga <strong>tjänster</strong> som försvar <strong>och</strong><br />
nödkommunikation. 54<br />
Som följd av utredningen Effektivare signaler (SOU 2008:74) har<br />
Näringsdepartementet den 16 oktober 2009 utarbetat en promemoria angående<br />
ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare m.m. Ändringarna kommer<br />
- om de genomförs - att ha betydelse för hur svensk spektrumförvaltning bedrivs<br />
eftersom de bl.a. innebär förändrade regler för förlängning av tillståndsvillkor.<br />
Mark/Kanalisation<br />
Nyanläggning av fiber i mark kan ske antingen genom att ny fiber dras eller<br />
blåses in i befintlig kanalisation i marken, eller genom att ny fiber <strong>och</strong><br />
kanalisation grävs ned i marken. Villkoren för nyanläggning av kanalisation,<br />
inklusive fiber, <strong>och</strong> den därtill hörande arbetsgången samt de typiska krav som<br />
ställs eller kan ställas på den som avser att anlägga fiber, har utförligt beskrivits av<br />
A-Focus i en rapport som beställts av KKV, Hur kommuners ageranden påverkar<br />
54 Bred <strong>och</strong> långsiktig analys för området elektronisk kommunikation - PTS-ER-2009:2, s. 58 ff.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
34
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
förutsättningarna för infrastrukturkonkurrens inom området elektronisk kommunikation. 55<br />
Arbetsgången innefattar krav på tillstånd (markavtal respektive grävtillstånd),<br />
samråd <strong>och</strong> samförläggning. 56 Vidare tillkommer anläggningskostnader <strong>och</strong><br />
kommunala avgifter.<br />
De marknadsaktörer som innehar kanalisation verkar ofta även på andra delar av<br />
värdekedjan för produktion av bredbandsaccesser. Framträdande innehavare av<br />
kanalisation är kommuner (genom energibolag eller stads<strong>nät</strong>) samt bland annat<br />
TeliaSonera, Telenor <strong>och</strong> Vattenfall. TeliaSonera är den största innehavaren av<br />
kanalisation <strong>och</strong> bolagets kanalisation etablerades till stor del ursprungligen för<br />
kopparbaserad <strong>nät</strong>infrastruktur.<br />
Kostnaden för att anlägga fiber som medium i ett elektroniskt<br />
kommunikations<strong>nät</strong> är enligt A-Focus utvärdering för PTS (2009) 57 starkt<br />
beroende av tillgången på kanalisation. Således är TeliaSoneras kostnader för<br />
förläggning av fiber<strong>nät</strong> klart lägre än andra aktörers motsvarande kostnader,<br />
eftersom företaget har befintlig kanalisation som kan användas om än med vissa<br />
ändringar <strong>och</strong> justeringar. Andra aktörer med goda förutsättningar är stads<strong>nät</strong>en,<br />
eftersom de som markägare har bättre möjligheter till nyanläggning av<br />
kanalisation. Dessutom kan de sänka kostnaderna för anläggningsarbeten<br />
eftersom de är köpare i stor skala. Den tidsmässiga aspekten är viktig i det här<br />
sammanhanget. Tillståndsprövning <strong>och</strong> anläggningsarbeten kan ta lång tid,<br />
samtidigt som framförallt operatörer av fast telefoni <strong>och</strong> fasta Internetaccesser<br />
med behov av att anlägga fiber ofta är beroende av korta ledtider för att kunna<br />
konkurrera om slutanvändarna med TeliaSonera som har tillgång till kanalisation.<br />
I vissa kommuner hänvisas aktörer till det kommunägda stads<strong>nät</strong>et för att hyra<br />
svart fiber 58 eller mer förädlade <strong>tjänster</strong> varvid grävtillstånd nekas. 59 I vissa fall kan<br />
dock förekomma att TeliaSonera medges grävtillstånd till följd av den särställning<br />
företaget historiskt sett har genom dess storlek, förhandlingsstyrka <strong>och</strong> eventuella<br />
tidigare långa markavtal med den berörda kommunen. Vissa kommuner<br />
begränsar antalet aktörer som får anlägga fiber till två stycken. PTS får visserligen<br />
indikationer på att kommuners hantering av markavtal <strong>och</strong> grävtillstånd blir allt<br />
mer enhetlig <strong>och</strong> att olika aktörer behandlas på ett mer likartat sätt. PTS bedömer<br />
55 Rapporten, sid 15 ff. www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rap_2009-4_a-focus.pdf,<br />
56 Bygglov krävs för anläggande av kanalisation samt uppförande av radio, telemast eller torn (PBL, kap 8 §<br />
2). Bygglov krävs dock inte för en mindre anläggning avsedd endast för en fastighets behov. Även marklov<br />
kan krävas för schaktning eller fyllning i detaljplanerat område om höjdläget för tomt eller mark för allmän<br />
plats ändras avsevärt (PBL, kap 8 § 9).<br />
57 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus<br />
AB på uppdrag av Post- <strong>och</strong> <strong>Telestyrelsen</strong>, april 2009.<br />
58 Tjänsten svart fiber är producerad på optisk fiber <strong>och</strong> tillhandahålls som grossisttjänst eller<br />
slutkundstjänst. Svart fiber är en förbindelse som inte är upplyst, dvs. fysisk fiberledning utan elektronisk<br />
utrustning.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
35
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
dock ändå att det finns ett behov av fortsatt arbete med att tydliggöra regelverket<br />
<strong>och</strong> utveckla principer för styrning. 60<br />
Därtill har enligt utvärderingen av A-focus (2009) få kommuner en strategi för<br />
anläggning av kanalisation för uthyrning till aktörer som vill anlägga fiber. Vissa<br />
diskriminerande <strong>och</strong> ”protektionistiska” inslag finns i kommunernas agerande<br />
eftersom en del kommunala stads<strong>nät</strong> själva erbjuder slutanvändar<strong>tjänster</strong><br />
exempelvis genom kommunalägda bostadsföretag. Det finns därför incitament<br />
för kommunerna att styra efterfrågan till en viss tjänsteleverantör med hög grad<br />
av kommunal kontroll av priset, snarare än till en annan aktör som anlägger eget<br />
<strong>nät</strong> <strong>och</strong> egen utrustning med låg grad av kommunal kontroll (av priset).<br />
3.1.3 Marknadsspelregler<br />
Radiospektrum<br />
Ett grundläggande syfte med en marknadsbaserad spektrumförvaltning är att<br />
spektrum utnyttjas till det som marknaden efterfrågar. Nyttjanderätt till spektrum<br />
bör således tillfalla den som värderar rätten högst, vilket normalt leder till att<br />
spektrum används effektivt dvs. skapar det största värdet av en förädling av<br />
spektrumet. Ett transparent sätt att uppnå detta är att tilldela nyttjanderätter<br />
genom auktion. Som tidigare framgått har ökad användning av trådlösa <strong>tjänster</strong><br />
dock medfört en kraftigt ökad efterfrågan på den begränsade resursen<br />
harmoniserat radiospektrum. Detta har i sin tur lett till att radiospektrumet fått<br />
ett allt större värde <strong>och</strong> därmed kan inte alla marknadsaktörer få tillgång till det<br />
spektrum som efterfrågas.<br />
En naturlig följd av tanken på marknadsbaserad spektrumhantering är att<br />
nyttjanderätter till spektrum ska kunna köpas <strong>och</strong> säljas mellan företag. Genom<br />
handel med spektrum kan nyttjanderätter fördelas till de företag som värderar<br />
spektrum högst. En tänkbar framtida situation är en mer eller mindre likvid<br />
marknad för spektrum där nyttjanderätter kan omsättas, i likhet med exempelvis<br />
fastighetsmarknaden. Överlåtelse av nyttjanderätter till spektrum har i Sverige<br />
varit tillåtet sedan 2003. Ett fåtal överlåtelser av tillstånd har skett, men man kan<br />
ännu inte tala om någon egentlig spektrummarknad. 61<br />
Mark/Kanalisation<br />
Det är relativt få aktörer förutom TeliaSonera <strong>och</strong> stads<strong>nät</strong>en som är intresserade<br />
av att hyra kanalisation eftersom denna aktivitet är långt ifrån operatörernas<br />
kärnverksamhet. 62 Därför är det snarare hyra av svart fiber för produktion av<br />
slutanvändar<strong>tjänster</strong> som efterfrågas. Det finns emellertid, enligt ett urval av<br />
59 Åtgärder för bättre konkurrens - Konkurrensen i Sverige, Konkurrensverkets rapportserie 2009:4.<br />
60 Se bl.a. en artikel i NACKA VÄRMDÖ POSTEN från den 10 november 2009 med rubriken ”Telia kan<br />
ges ensamrätt på bredbands<strong>nät</strong> i Nacka” om kommuners hantering av marktillträde<br />
http://www.nvp.se/Nacka/Nacka/Telia-kan-ges-ensamratt-pa-bredbandsnat-i-Nacka/<br />
61 Bred <strong>och</strong> långsiktig analys för området elektronisk kommunikation - PTS-ER-2009:2, s. 58 ff.<br />
62 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus<br />
AB på uppdrag av Post- <strong>och</strong> <strong>Telestyrelsen</strong>, april 2009.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
36
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
operatörer som tillfrågats i utvärderingen av A-Focus genomförd på uppdrag av<br />
PTS, 63 ett antal fall när tillträde till kanalisation kan bli aktuellt:<br />
• Om en större affärs- eller kundrelation motiverar anläggning av egen<br />
infrastruktur, exempelvis i samband med utbyggnad av nästa generations<br />
mobiltelefonsystem LTE (Long Term Evolution) <strong>och</strong> anslutning av<br />
flerfamiljshus <strong>och</strong>/eller företagskunder<br />
• Om alternativet att hyra ett stort antal fiberkablar är dyrare än att anlägga<br />
egen infrastruktur<br />
• Om operatören i fråga har behov av en annan <strong>nät</strong>sträckning än den<br />
TeliaSonera erbjuder, exempelvis för att ansluta två områden eller<br />
fastigheter direkt med varandra i stället för att gå via en telestation.<br />
I det utkast till beslut om <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde som gick ut på ett tredje<br />
samråd i november 2009 64 föreslog PTS åläggande av en skyldighet för<br />
TeliaSonera att ge tillträde till svart fiber samt bygga ut svart fiber där sådan inte<br />
finns. Någon reglering avseende tillträde till TeliaSoneras kanalisation föreslogs<br />
inte i beslutsutkastet. Anledningen var att ett reglerat tillträde till kanalisation inte<br />
bedömdes vara proportionerligt dvs. praktiska <strong>och</strong>/eller juridiska hinder ansågs<br />
överstiga nyttan med en sådan reglering. Det finns således idag ingen rätt för<br />
andra att få utnyttja befintlig, outnyttjad kanalisation, utan detta är helt beroende<br />
av om innehavaren önskar sälja sådant tillträde eller inte.<br />
63 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus<br />
AB på uppdrag av Post- <strong>och</strong> <strong>Telestyrelsen</strong>, april 2009.<br />
64 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
37
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3.2 Infrastrukturnivån<br />
Infrastrukturnivå (Kablar, master <strong>och</strong> antenner)<br />
• Koppar<strong>nät</strong>et - som tidigare enbart användes för telefoni <strong>och</strong> når hela<br />
landet - har öppnats upp för alla aktörer. Denna åtgärd – som brukar<br />
kallas Local Loop Unbundling (LLUB) – gör att det finns en nationell<br />
infrastruktur för bredband som alla kan nyttja.<br />
• För att kunna leverera kapacitetskrävande bredbands<strong>tjänster</strong>, inklusive<br />
nästa generations mobilt bredband (t.ex. LTE), är svart fiber av stor<br />
betydelse.<br />
• Utbudet av svart fiber är idag begränsat <strong>och</strong> öppenheten i form av<br />
tillträdesmöjligheter uppvisar en tydlig förbättringspotential, vilket är<br />
en utmaning eftersom efterfrågan ökar.<br />
• Kostnaderna för nyanläggning av fiberoptiska <strong>nät</strong> medför att<br />
etablerade aktörer gynnas. Det illustrerar också vikten av att garantera<br />
öppenhet (<strong>nät</strong>infrastrukturtillträde) när infrastruktur byggs med<br />
offentliga medel eftersom det ofta inte är kommersiellt motiverat att<br />
bygga parallella infrastrukturer.<br />
• Koaxial<strong>nät</strong> (kabel-tv <strong>nät</strong>) nyttjas också för bredband. Liksom för fiber<br />
äger ofta enskilda fastighetsägare <strong>nät</strong>en <strong>och</strong> öppenheten begränsas<br />
bland annat genom exklusivitetsavtal.<br />
När väl tillgången till nödvändiga naturresurser (i form av radiospektrum<br />
<strong>och</strong>/eller kanalisation) säkerställts kan den aktör som avser att producera en<br />
bredbandstjänst avancera i värdekedjan. Det är viktigt att understryka att<br />
marknadsaktören antingen kan vara en aktör (A) som helt på egen hand<br />
producerar en bredbandstjänst <strong>och</strong> för detta ändamål kräver tillgång till viktiga<br />
produktionsresurser genom hela värdekedjan, eller en aktör (B) som vill träda in<br />
på den nivå i värdekedjan som bedöms mest kommersiellt rimlig utifrån denne<br />
aktörs specifika förutsättningar. I det sistnämnda fallet finns ett<br />
beroendeförhållande mellan marknadsaktörerna, i så måtto att aktör B efterfrågar<br />
tillträde till den infrastruktur som A på något sätt har etablerat/införskaffat.<br />
Olika aktörer (på olika nivåer i värdekedjan) baserar sin produktion av<br />
bredbands<strong>tjänster</strong> på olika produktionsresurser. En aktör som nyttjar mer<br />
förädlade produktionsresurser, t.ex. bitström, kan därför inte vid bristande<br />
tillgång på produktionsresursen bitström utan vidare lägga om produktionen <strong>och</strong><br />
istället hyra mer oförädlade produktionsresurser (t.ex. svart fiber).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
38
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
I produktionen av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> produkter till slutanvändare är fysiska<br />
överföringsmedier för transport av den elektroniska kommunikationen<br />
nödvändiga. Den typ av infrastruktur som här avses är bl.a. optisk fiber 65, olika<br />
typer av kopparledning, master <strong>och</strong> annan infrastruktur för mobil <strong>och</strong> annan<br />
trådlös kommunikation.<br />
PTS fokus ligger i denna rapport på svart fiber som insatsvara. Den huvudsakliga<br />
anledningen till detta är att detta medium bedöms utgöra det mest framtidssäkra<br />
av nu existerande överföringsmedier på marknaden, i termer av att hantera de<br />
kapacitetskrav som bedöms bli aktuella i takt med att hushåll <strong>och</strong> företag<br />
efterfrågar alltmer bandbreddskrävande <strong>tjänster</strong>.<br />
3.2.1 Produktionsresurser<br />
Fiber<br />
Svart fiber är en passiv infrastruktur, som utgör insatsvara för många<br />
slutanvändarprodukter <strong>och</strong> slutanvändar<strong>tjänster</strong> inom elektronisk<br />
kommunikation. 66 En grossistkund som hyr svart fiber för att vidareförädla <strong>och</strong><br />
producera <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> produkter till slutanvändare behöver även använda egen<br />
aktiv utrustning. Svart fiber kan användas för en rad ändamål exempelvis<br />
anslutning av kunder, samlokaliserad utrustning, kapacitet till <strong>och</strong> från<br />
basstationer i mobiltelefoni<strong>nät</strong> (backhaul) samt mellan olika utrustningsenheter<br />
(noder) i operatörens <strong>nät</strong>. Fiber läggs vanligtvis i kanalisation även om fiber utan<br />
kanalisation eller som luftburen ledning finns. En optisk fiberkabel är känsligare<br />
än koppar <strong>och</strong> läggs därför dock vanligtvis i kanalisation i form av plaströr<br />
exempelvis genom inblåsning. Det är först när plaströr av tillräcklig storlek finns<br />
på plats i en kanalisation som en egentlig marknad för uthyrning av kanalisation<br />
för inblåsning av fiber kan uppstå.<br />
Grossistkunden som köper eller hyr svart fiber kopplar själv på den egna<br />
utrustningen <strong>och</strong> har därmed teknisk <strong>och</strong> ekonomisk kontroll över dess<br />
användning. Detta möjliggör för grossistkunden att själv tillägna sig en större del<br />
av förädlingsvärdet jämfört med om denne skulle ha hyrt mer förädlade<br />
produktionsresurser, såsom t.ex. bitström. Fiber som medium har en mycket hög<br />
överföringskapacitet. Sammantaget finns få eller inga substitut till svart fiber där<br />
behovet av överföringskapacitet är mycket stort.<br />
65 Optisk fiber är en tunn glasledning av kiseldioxid (glas) som överför information via ljus istället för via<br />
elektroniska signaler som sker i en kopparledning. Optisk fiber kan finnas i hela eller delar av allmänna eller<br />
individuella elektroniska kommunikations<strong>nät</strong><br />
66 Svart fiber – marknad <strong>och</strong> konkurrenssituation, PTS-ER-2008:9 <strong>och</strong> Svart fiber - ett år senare - PTS-ER-<br />
2009:24<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
39
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Övrig infrastruktur<br />
Det kopparbaserade access<strong>nät</strong>et som ägs <strong>och</strong> drivs av TeliaSonera har sedan lång tid<br />
tillbaka använts för att tillhandahålla fast telefoni. 67 I dag används detta <strong>nät</strong> för att<br />
tillhandahålla bredband via xDSL 68 som är den vanligast förekommande<br />
tekniken. Tillträde till ett par av kopparkablar (LLUB) kan hyras som delat eller<br />
helt tillträde. Vid delat tillträde separerar bredbandsoperatören frekvensutrymmet<br />
i kabeln (bredband utnyttjar de högre frekvenserna) med annan operatör som<br />
tillhandahåller telefoni (telefoni utnyttjar de lägre frekvenserna).<br />
Bredbandsoperatörer som fått tillträde till kopparkablar behöver förutom detta<br />
tillträde även möjlighet att installera <strong>och</strong> använda transmissionsutrustning i eller i<br />
anslutning till den telestation eller liknande lokal till vilken slutanvändaren är<br />
ansluten. Detta kan t.ex. ske genom samlokalisering i TeliaSoneras telestationer.<br />
Eftersom xDSL via koppar<strong>nät</strong>et har varit <strong>och</strong> fortfarande är den mest använda<br />
tekniken för bredband är frågan om tillträde till det kopparbaserade <strong>nät</strong>et mycket<br />
viktig för operatörer. Omfattande investeringar i LLUB har genomförts av ett<br />
antal stora operatörer. Parallelletableringar torde emellertid redan i hög grad ha<br />
gjorts i den utsträckning som är kommersiellt motiverat, vilket en stagnerande<br />
LLUB-marknad vittnar om. 69 Även om parallelletableringar inte sker i samma<br />
utsträckning idag behöver operatörer alltjämt tillträde där de etablerat sig, samt<br />
tillgång till service <strong>och</strong> felavhjälpning. Vikten av att skydda redan gjorda<br />
investeringar framhålls i PTS utkast till beslut om <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde. 70<br />
Frågan om tillträde till det kopparbaserade <strong>nät</strong>et är därför alltjämt av stor vikt.<br />
Kabel-tv-<strong>nät</strong>en är ett alternativ till koppar<strong>nät</strong>et när det gäller tillhandahållandet av<br />
bredbands<strong>tjänster</strong>. Kabel-tv-<strong>nät</strong>en består av koaxialkablar (även om många av<br />
dagens <strong>nät</strong> är s.k. HFC-lösningar, dvs. hybrider av koaxialkablar <strong>och</strong> fiberkablar).<br />
För att bredband ska kunna användas i dessa <strong>nät</strong> krävs att kablarna är<br />
returaktiverade dvs. möjliggör tvåvägskommunikation. Normalt sett krävs för<br />
returaktivering att vissa anpassningar görs av det ursprungliga <strong>nät</strong>et som byggdes<br />
för analoga tv-signaler, vilka endast kräver envägskommunikation.<br />
För mobil <strong>och</strong> annan trådlös bredbandskommunikation krävs förutom tillgång till<br />
radiofrekvenser inom ett spektrumutrymme även tillstånd <strong>och</strong> tillgång för<br />
utbyggnad respektive användning av radiomaster, torn <strong>och</strong><br />
transmissionsutrustning (t.ex. basstationer).<br />
67 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
68 DSL en är koppar<strong>nät</strong>baserad höghastighetsanslutning mellan telestation <strong>och</strong> slutanvändare (eng. Digital<br />
Subscriber Line). xDSL är ett samlingsbegrepp där x representerar olika typer av DSL-produkter (t.ex.<br />
ADSL <strong>och</strong> VDSL ).<br />
69 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
70 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
40
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3.2.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser)<br />
Fiber<br />
PTS har i olika sammanhang konstaterat att operatörer som via tillgång till fiber<br />
vill tillhandahålla elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> ofta möter stora<br />
inträdeshinder. Dessa handlar om att det är mycket kostsamt att anlägga fiber för<br />
aktörer som inte förfogar över egen kanalisation <strong>och</strong> att nya aktörer saknar de<br />
stordriftsfördelar som etablerade aktörer har. 71<br />
De senaste åren har det skett vissa positiva förändringar vad avser utbudet av<br />
svart fiber. Det har skett en viss utbyggnad genom enskilda initiativ från<br />
leverantörerna, exempelvis TeliaSoneras nya fiberprodukt Skanova Fiber 2009<br />
<strong>och</strong> användningen av stads<strong>nät</strong>ens databassystem CESAR. 72 Mot bakgrund av<br />
bland annat de inträdeshinder som beskrivits ovan <strong>och</strong> med hänsyn till<br />
TeliaSoneras starka position på grossistmarknaden för <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde<br />
(inkl. fiber <strong>och</strong> koppar) har dock PTS i ett beslutsutkast i november 2009<br />
föreslagit att TeliaSonera ska åläggas en skyldighet att ge tillträde till svart fiber<br />
samt bygga ut svart fiber där sådan inte finns. I beslutsutkastet föreslås också att<br />
den befintliga regleringen avseende helt <strong>och</strong> delat tillträde till konventionella<br />
abonnentledningar (koppar) ska kvarstå. 73<br />
3.2.3 Marknadsspelregler<br />
Fiber<br />
Eftersom svart fiber är en unik insatsvara för många slutanvändarprodukter får<br />
konkurrensförhållandena på marknaden stor betydelse. Om konkurrensen inte<br />
fungerar tillräckligt bra får detta konsekvenser inte enbart för grossistkunder utan<br />
även för slutanvändare av elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong>. Det faktum att<br />
kanalisation <strong>och</strong> svart fiber utgör en stor andel av den totala<br />
produktionskostnaden för elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> innebär att ju<br />
längre ned i värdekedjan som konkurrensen är tillfredsställande, desto lägre kan<br />
slutanvändarpriserna bli. Ett alternativ för en operatör som inte får tillgång till<br />
fiber är att anlägga egen fiber. Detta alternativ innebär dock stora investeringar<br />
<strong>och</strong> är som nämnts ovan ofta förknippat med långa genomförandeprocesser <strong>och</strong><br />
allmänna svårigheter gällande avtal <strong>och</strong> tillstånd.<br />
71 I den rapport som myndigheten gav ut 2008 (Svart fiber – marknad <strong>och</strong> konkurrenssituation (PTS-ER-2008:9))<br />
presenterades relevanta etableringshinder. Det konstaterades också att befintliga etableringshinder skulle<br />
kunna sänkas genom att kommuner aktivt verkar för ökad samförläggning <strong>och</strong> etablering i form av<br />
utbyggnad <strong>och</strong> konkurrens samt har en god infrastrukturplanering.<br />
72 Skanova Fiber 2009 innefattar även nyanläggning av fiber på de ca 100 orter som produkten omfattar. En<br />
begränsning i utbudet för mobiloperatörer är att produkten inte erbjuds till koordinater utan endast till<br />
adresser. CESAR syftar till att samordna försäljningen av svart fiber från olika stads<strong>nät</strong> <strong>och</strong> även införa<br />
likartade avtalsvillkor så att stads<strong>nät</strong>en ska kunna utgöra ett alternativ till den nationella aktören TeliaSonera.<br />
Stads<strong>nät</strong>en samarbetar nu även med Banverket. Det finns även ett tillfälligt kanalisationsstöd som även om<br />
det är begränsat till sin utformning kan förväntas bidra i mindre omfattning till utbyggnad av fiber<strong>nät</strong>.<br />
73 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
41
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
På den svenska fibermarknaden finns ett flertal stora aktörer. TeliaSonera är den<br />
i särklass största med en marknadsandel på omkring 45 procent 74 följt av lokala<br />
stads<strong>nät</strong> med en sammantagen fibertäckning på 25-30 procent 75, <strong>nät</strong>ägare<br />
(Banverket, Svenska Kraft<strong>nät</strong> <strong>och</strong> Vattenfall) samt operatörer <strong>och</strong> andra aktörer<br />
(Telenor, TDC <strong>och</strong> Tele2, IP-Only). Endast en mindre del optisk fiber hyrs ut till<br />
marknadens operatörer, vilket medför att efterfrågan överstiger utbudet.<br />
PTS vill här lyfta några aspekter som präglar marknaden på ett påtagligt sätt. En<br />
viktig aspekt har att göra med de inträdeshinder som presenterats ovan. Dessa tar<br />
sig bl.a. uttryck i att större, etablerade aktörer har en mer förmånlig position på<br />
marknaden än nya aktörer. På marknaden för <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde har till<br />
exempel TeliaSonera, enligt PTS utkast till beslut i november 2009, ett betydande<br />
inflytande. PTS föreslår därför att bolaget ska omfattas av en<br />
konkurrensfrämjande tillträdesreglering som inkluderar såväl koppar- som<br />
fiberbaserad <strong>nät</strong>infrastruktur.<br />
En annan viktig aspekt handlar om att det har förekommit, <strong>och</strong> förekommer, att<br />
offentliga aktörer i viss verksamhet konkurrerar med privata aktörer. Detta<br />
riskerar att snedvrida marknadsförutsättningarna. Även om PTS ser vissa tecken<br />
på förbättring i detta avseende bedömer myndigheten ändå att arbetet med<br />
styrprinciper för dessa aktörer bör intensifieras. 76<br />
Regeringen har i en proposition (Prop. 2008/09:231) 77 föreslagit nya regler i<br />
konkurrenslagen (2008:579). Dessa innebär att Stockholms tingsrätt på talan av<br />
Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en<br />
verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande a)<br />
om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv<br />
konkurrens eller b) om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller<br />
utvecklingen av en sådan konkurrens. Om Konkurrensverket för ett visst fall<br />
beslutar att inte väcka talan får detta göras av ett företag som berörs av<br />
förfarandet eller verksamheten.<br />
När infrastruktur byggs ut med offentliga medel finns vanligen krav på öppenhet<br />
i <strong>nät</strong>en. Så var exempelvis fallet med den offentligfinansierade utbyggnaden av<br />
bredband som inleddes i början av 2000-talet i Sverige. 78 Nyligen har också<br />
kommissionen gett ut riktlinjer för statsfinansierad utbyggnad av bredbands<strong>nät</strong>. 79<br />
Modeller för öppenhet kan emellertid utformas på olika sätt. En modell kan<br />
handla om att <strong>nät</strong>ägaren, t.ex. kommunala stads<strong>nät</strong>, tillhandahåller rena<br />
återförsäljarprodukter för bredband till sina grossistkunder. En annan modell kan<br />
74 Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24.<br />
75 Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24.<br />
76 Se bl.a. underlag genom intervjuer <strong>och</strong> input i bilaga 1<br />
77 http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/130519.<br />
78 Se t.ex. utredningen Bredband till hela landet (SOU 2008:40) för en beskrivning av denna utbyggnad.<br />
79 Community guidelines for the application of state aid rules in relation to rapid deployment of broadband networks. 17<br />
september 2009.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
42
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
innebära att <strong>nät</strong>ägaren istället agerar längre ned i förädlingskedjan <strong>och</strong><br />
tillhandahåller passiv infrastruktur (såsom svart fiber) till grossistkunderna. En<br />
tredje modell – ofta benämnd KO-modellen – kan innebära att en<br />
kommunikationsoperatör (KO) upphandlas av <strong>nät</strong>ägaren (t.ex. kommunen) för<br />
att sköta driften av det lokala bredbands<strong>nät</strong>et <strong>och</strong>/eller tillhandahålla en portal<br />
till vilken tjänste- <strong>och</strong> innehållsleverantörer kan ansluta sig för att erbjuda <strong>tjänster</strong><br />
till slutanvändare. 80 81 I samtliga modeller är syftet med liksom styrningen av<br />
kommunens agerande av stor vikt för att åstadkomma <strong>och</strong> bibehålla den grad av<br />
öppenhet, <strong>och</strong> ytterst konkurrens, som är önskvärd.<br />
Det finns flera typer av riktlinjer för hur offentligt ägda aktörer, såsom<br />
kommunala stads<strong>nät</strong>, ska bedriva verksamhet. På EU-nivå finns exempelvis<br />
bestämmelser i det s.k. liberaliseringsdirektivet (2002/77) som innebär att inga<br />
offentligt ägda vertikalt integrerade företag får diskriminera till fördel för den<br />
egna verksamheten. Vidare har Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting (SKL) tagit<br />
fram riktlinjer beträffande ägarstyrning av lokala bredbands<strong>nät</strong> 82. Enligt dessa bör<br />
stads<strong>nät</strong>en agera på en så oförädlad nivå i värdekedjan som möjligt. Sveriges<br />
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) har också tagit fram en handledning för<br />
öppna bredbandslösningar. Enligt denna ska en kommunikationsoperatör (KO)<br />
komma in som ett mellanled till <strong>nät</strong>ägaren <strong>och</strong> tjänsteleverantören. 83 Lösningen<br />
innebär att slutanvändaren själv väljer tjänsteleverantör <strong>och</strong> SABO:s agerande<br />
sträcker sig till att upphandla en KO i konkurrens.<br />
En tredje aspekt som påverkar marknaden i allt högre grad är s.k.<br />
exklusivitetsavtal mellan operatörer <strong>och</strong> fastighetsägare. Denna typ av avtal ingås<br />
mellan operatörer som förfogar över viktig infrastruktur (främst fiberbaserad<br />
sådan, men även kabel-tv-<strong>nät</strong>infrastruktur) <strong>och</strong> fastighetsägare som önskar<br />
ansluta en grupp hushåll till ett bredbands<strong>nät</strong> med hög överföringskapacitet. Det<br />
är fastighetsägaren (villa, industri <strong>och</strong> flerfamiljshus) som beslutar om vilken eller<br />
vilka infrastrukturer som ska etableras i fastigheten <strong>och</strong> operatörerna kan alltså<br />
påverka utvecklingen genom att finansiera hela eller delar av utbyggnaden.<br />
I PTS rapport Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer <strong>och</strong> fastighetsägare (PTS-<br />
ER-2009:31) beskrivs två huvudkategorier av affärsmodeller på området. Den<br />
ena huvudkategorin är en öppen modell, som bl.a. representeras av den ovan<br />
nämnda KO-modellen. Denna modell innebär att konkurrens medges på tjänste-<br />
eller infrastrukturbaserad nivå i ett specifikt fastighets<strong>nät</strong>. Den andra<br />
huvudkategorin är en stängd modell, som inte medger konkurrens. De öppna<br />
avtalsmodellerna har således en mer positiv effekt på konkurrensen.<br />
Möjligheterna till infrastruktur- <strong>och</strong>/eller tjänstebaserad konkurrens påverkas<br />
80 Den aktör som sköter om driften av stads<strong>nät</strong>et kallas även kommunikationsadministratör (KA).<br />
81 KO-modellen används även av privata aktörer.<br />
82http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=723&A=50943&FileID=267070&NAME=Principer%Fstyrni<br />
ng%5FKom%5FBredband%5B1%5D.pdf.<br />
83 Bredband för alla - Handledning för öppna bredbandslösningar,<br />
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/teknik_<strong>och</strong>_forvaltning/bredband/Sidor/Upphandling.aspx.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
43
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
också av avtalsvillkor såsom villkor om kollektivanslutning som är begränsande<br />
för konkurrensen.<br />
Det ska i sammanhanget noteras att effekter för konkurrensen dock inte är det<br />
enda som ska beaktas vid bedömning av exklusivitetsavtal. Exklusivitet på<br />
infrastrukturnivå kan vara en förutsättning för att en investering överhuvudtaget<br />
ska komma till stånd. En ytterligare aspekt i fråga om exklusivitetsavtal <strong>och</strong><br />
fastighets<strong>nät</strong> som belyses i PTS rapport är att en kollektivanslutning kan vara en<br />
attraktiv anslutningsform eftersom den kortsiktigt kan ge lägre priser för<br />
slutanvändare. På lång sikt är det dock sannolikt att prisnivåerna ökar till följd av<br />
den konkurrensbegränsning som följer av kollektivanslutning. Vidare går<br />
slutanvändaren miste om sin valfrihet i fråga om operatör <strong>och</strong> tjänsteutbud<br />
<strong>och</strong> utvecklingen av <strong>tjänster</strong> påverkas negativt eftersom etableringshinder uppstår<br />
för tjänsteleverantörer. Även tjänsteleverantören som tecknat exklusivitetsavtal<br />
påverkas genom reducerade incitament att investera i kvalitetsförbättrande<br />
åtgärder i <strong>nät</strong>et.<br />
3.3 Transmissionsnivån<br />
Transmissionsnivå (Digital transport av datatrafik)<br />
• Påtagliga strukturella hinder, såsom otillräckligt potentiellt<br />
kundunderlag, gör att nya aktörer har svårt att etablera sig (trots<br />
<strong>nät</strong>infrastrukturtillträde).<br />
• För att säkerställa att den öppenhet som kommer av<br />
<strong>nät</strong>infrastrukturtillträde verkligen omfattar hela landet behövs även<br />
möjlighet att kunna köpa transport av dataströmmar (bitströmmar).<br />
Detta ger lägre inträdesbarriärer <strong>och</strong> skapar därmed en öppnare<br />
marknad med fler aktörer som kan konkurrera med kvalitet, prioritet<br />
<strong>och</strong> kapacitet.<br />
• I detta sammanhang spelar även hyrda förbindelser en viktig roll (inte<br />
minst i utbyggnaden av nästa generations mobila bredbands<strong>nät</strong>),<br />
eftersom de nyttjas som komplement till de egna <strong>nät</strong>en <strong>och</strong> ett sätt att<br />
underlätta parallelletablering av infrastruktur.<br />
Tillgång till naturresurser <strong>och</strong> infrastruktur är inte tillräckligt för att en<br />
bredbandsaccess ska kunna produceras. Det krävs även utrustning som<br />
transporterar datatrafiken. Det finns framför allt två typer av grossistprodukter<br />
som utöver nödvändiga naturresurser <strong>och</strong> nödvändig infrastruktur även<br />
tillgodoser köparnas behov av transport av datatrafiken. Det handlar dels om s.k.<br />
bitströmstillträde, som också omfattas av konkurrensfrämjande reglering, dels<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
44
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
om olika former av hyrda förbindelser, som i viss mån också omfattas av<br />
konkurrensfrämjande reglering.<br />
3.3.1 Produktionsresurser<br />
Bitströmstillträde<br />
Bitströmstillträde är en tjänst för dataöverföring mellan slutanvändare <strong>och</strong> den<br />
köpande operatörens tjänste- eller transport<strong>nät</strong>. 84 Bitströmstillträde är en mer<br />
förädlad produkt än koppar- eller fiberbaserat tillträde till <strong>nät</strong>infrastruktur<br />
(LLUB/NIT) 85 men mindre förädlad än en ren återförsäljartjänst då en operatör<br />
som köper bitströmstillträde använder denna produkt som en insatsvara till sin<br />
egen produktion av en tjänst till slutanvändare.<br />
En operatör som använder bitström, eller som det också benämns, virtuellt<br />
tillträde, behöver inte göra omfattande investeringar i utrustning för att ansluta<br />
slutanvändaren till sitt tjänste<strong>nät</strong> vilket är fallet när det gäller LLUB. Det är<br />
således transmissionsutrustningen som utgör kritisk insatsvara.<br />
Bitströmstjänstens förädlingsgrad kan dock variera.<br />
Hyrda förbindelser<br />
Hyrda förbindelser kan tillhandahållas via s.k. kapacitets<strong>tjänster</strong> vilka utgörs av en<br />
förbindelse med dedicerad kapacitet för transmission till skillnad från en bitström<br />
som tillhandahålls utan dedicerad kapacitet <strong>och</strong> enligt best effort-principen. 86<br />
Hyrda förbindelser används både för att ansluta slutanvändare till ett tjänste<strong>nät</strong><br />
<strong>och</strong> för att sammanbinda olika utrustningsenheter i det egna <strong>nät</strong>et. Även här är<br />
det således aktiv utrustning som utgör den kritiska insatsvaran.<br />
3.3.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser)<br />
Bitströmstillträde<br />
Bitströmstillträde utgör ett viktigt alternativ till NIT/LLUB framför allt när<br />
marknadsförutsättningarna inte medger de investeringar som NIT/LLUB kräver.<br />
Det skulle kunna hävdas att ett reglerat tillträde i form av NIT/LLUB skulle<br />
minska inträdeshindren på marknaden för bitströmstillträde (<strong>och</strong> öka utbudet av<br />
aktörer som kan tillhandahålla bitström) i sådan grad att reglering av<br />
bitströmstillträde därmed inte skulle vara motiverad. PTS har emellertid i utkast<br />
till beslut om bitströmstillträde 87 funnit att det föreligger stora strukturella hinder<br />
som i stor <strong>och</strong> varaktig omfattning hindrar nya aktörer från att etablera sig på<br />
marknadssegmentet. Slutsatsen baseras på att fiber<strong>nät</strong> rullas ut a) vid<br />
nybyggnation av fastigheter <strong>och</strong> uppgraderingar av fastighets<strong>nät</strong>, b) som<br />
ersättning för koppar<strong>nät</strong> samt c) närmare slutanvändaren från telestation till<br />
84 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
85 NIT står för <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde vilket föreslås regleras i utkast till beslut (Dnr 07-11757/23).<br />
86 PTS beslut Dnr 04-6950/23, b.<br />
87 http://www.pts.se/sv/Dokument/Remisser/2009/Andra-samradet-av-forslag-till-beslut-<br />
Natinfrastrukturtilltrade-<strong>och</strong>-Bredbandstilltrade-for-grossistledet/.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
45
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kopplingsskåp (s.k. VDSL 88-teknik). Samtliga dessa utvecklingar minskar de<br />
fysiska möjligheterna för tillträdande operatörer att konkurrera med <strong>nät</strong>ägaren<br />
om de slutanvändare som omfattas av anslutningspunktens upptagningsområde.<br />
Kundunderlaget minskar dessutom.<br />
Hyrda förbindelser<br />
En hyrd förbindelse som sammanbinder två geografiska punkter på stort avstånd<br />
från varandra kan bestå dels av en lokal <strong>nät</strong>verksdel (terminerande avsnitt) i de<br />
båda ändarna dels en sammanbindande <strong>nät</strong>verksdel (trunkavsnitt) däremellan.<br />
Den senare avser ortssammanbindande <strong>nät</strong>verksdelar i transport<strong>nät</strong>et medan den<br />
förra avser <strong>nät</strong>verksdelar i access<strong>nät</strong>et för anslutning av slutanvändare.<br />
PTS fann i beslut 6 oktober 2005 (Dnr. 04-6950) att inträdeshindren var<br />
betydande för bägge typer av hyrda förbindelser, men att det saknades operatörer<br />
med betydande inflytande på marknaden som omfattar trunkavsnitt. Det är<br />
därför bara terminerande avsnitt som omfattas av konkurrensfrämjande<br />
reglering.<br />
3.3.3 Marknadsspelregler<br />
Bitströmstillträde<br />
Generellt kan en bitströmstjänst differentieras vad gäller parametrar som kvalitet,<br />
prioritet <strong>och</strong> kapacitet. Den köpande operatörens krav bestäms ytterst av vilka<br />
slutanvändar<strong>tjänster</strong> denne har för avsikt att tillhandahålla på marknaden.<br />
Grundläggande Internetaccess kräver exempelvis inte motsvarande kapacitet <strong>och</strong><br />
kvalitet som iptv respektive ip-telefoni. De krav som kan ställas på en<br />
bitströmstjänst hänger också i sin tur samman med vilken infrastruktur som<br />
tjänsten kan levereras över <strong>och</strong> ytterst är det infrastrukturen som avgör vilka<br />
slutanvändar<strong>tjänster</strong> som kan tillhandahållas.<br />
PTS anser det vara av stor vikt att en grossistprodukt för bitströmstillträde<br />
möjliggör för grossistkunderna att leverera ett utbud i slutanvändarledet som<br />
motsvarar det grossistleverantören tillhandahåller. Detta innebär att en<br />
bitströmsprodukt inte kan begränsas till exempelvis Internetaccess, utan även ska<br />
möjliggöra för grossistkunden att tillhandahålla andra <strong>tjänster</strong> i slutanvändarledet.<br />
Avslutningsvis kan det poängteras att den kanske viktigaste anledningen till att<br />
PTS har infört reglering av bitströmstillträde är det faktum att Sverige tack vare<br />
sin geografiska struktur inte i nuläget lämpar sig för etablering av eget access<strong>nät</strong><br />
eller investering på basis av LLUB-tillträde i alla delar av landet. I vissa områden<br />
är det helt enkelt inte kommersiellt rimligt med en sådan investering, varför<br />
bitströmstillträde är nödvändigt för att säkerställa att de positiva konsekvenserna<br />
av konkurrens via tillträdesreglering omfattar hela landet.<br />
88 Very high-rate Digital Subscriber Line<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
46
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Hyrda förbindelser<br />
Det är vanligt att olika delar av en hyrd förbindelse överförs över olika medier,<br />
exempelvis koppartråd i de båda förbindelseändarna <strong>och</strong> fiberkabel däremellan.<br />
För längre analoga förbindelser är det också vanligt att analog teknik endast<br />
används för överföring i de båda ändarna, medan digital teknik används<br />
däremellan. Skillnaderna mellan analoga <strong>och</strong> digitala hyrda förbindelser ligger i<br />
överföringskapaciteten <strong>och</strong> funktionaliteten. Analoga hyrda förbindelser<br />
karaktäriseras av låg överföringskapacitet <strong>och</strong> en begränsad funktionalitet. Vilken<br />
typ av förbindelse som efterfrågas av användaren beror dels på om<br />
ändutrustningen som ska användas är analog eller digital, dels av de signaler som<br />
ska överföras. Exempelvis överföring av signaler vid ett kontokortsköp kräver<br />
endast liten kapacitet medan en Internetanslutning för ett företag kräver en hög.<br />
Transmissionss<strong>tjänster</strong> utgör en möjlighet för en operatör att komplettera det<br />
egna <strong>nät</strong>et med kommunikationsförbindelser som inte kräver stora oåterkalleliga<br />
investeringar <strong>och</strong> underlättar således för parallelletablering. Tjänsterna är därmed<br />
en nödvändig insatsvara vid merparten av produktionen av elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong>. Operatörerna som köper grossist<strong>tjänster</strong>na använder<br />
dessa exempelvis för överföring av stora mängder telefonsamtal, som punkt-tillpunkt-förbindelser<br />
för företags kommunikation, för att leverera Internet<strong>tjänster</strong><br />
eller förbinda basstationer <strong>och</strong> växlar i ett mobil<strong>nät</strong>.<br />
Det står mot bakgrund av ovan sagda klart att såväl svart fiber som hyrda<br />
förbindelser kommer att vara ett mycket viktigt inslag i utbyggnaden av trådlösa<br />
<strong>nät</strong> framöver.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
47
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3.4 Ip-nivån (publika Internet <strong>och</strong> lokala ip-<strong>nät</strong>)<br />
Ip-nivå (adressering av datatrafik <strong>och</strong> tillgång till <strong>nät</strong>uppkoppling, s.k.<br />
access)<br />
• Olika <strong>nät</strong>operatörer ingår avtal som föreskriver hur datatrafik ska<br />
skickas. Avtalen gör att alla aktörer inte behöver ha <strong>nät</strong> överallt, men<br />
att alla ändå kan nå hela <strong>nät</strong>et. Ofta bygger de på <strong>nät</strong>neutralitet <strong>och</strong> en<br />
”best effort” princip – dvs. att innehållet inte värderas utan skickas så<br />
fort det finns tillgänglig kapacitet.<br />
• Kapacitetskrävande innehåll fordrar att accesserna hos slutanvändarna<br />
har tillräcklig prestanda. Tillgång till access<strong>nät</strong>en utgör dock en trång<br />
sektor som leder till begränsningar av öppenheten.<br />
• Det finns idag en tendens att öppenhet (valfrihet) substitueras mot<br />
lägre pris genom sampaketering (dvs. att mobiltelefoni, bredband <strong>och</strong><br />
tv erbjuds tillsammans <strong>och</strong> levereras av en aktör).<br />
På denna nivå i värdekedjan finns leverantörer av Internet<strong>tjänster</strong> (ISP 89) som ger<br />
tillgång (access) till sitt <strong>nät</strong> <strong>och</strong> andras <strong>nät</strong> i samverkan (Internet). Det är således<br />
på denna nivå som Internetanslutningar <strong>och</strong> återförsäljarprodukter produceras<br />
<strong>och</strong> tillhandahålls.<br />
Internet kan kortfattat beskrivas som ett <strong>nät</strong> av flera <strong>nät</strong>verk som är<br />
sammankopplade vid trafikutbytespunkter, där olika <strong>nät</strong>operatörer har ingått<br />
avtal om hur trafiken ska skickas mellan de olika <strong>nät</strong>verken. Kommunikationen<br />
sker med hjälp av det s.k. ip-protokollet <strong>och</strong> trafiken (ip-paketen) styrs av routrar<br />
som med hjälp av ip-adresser avgör hur respektive ip-paket ska skickas vidare<br />
fram till mottagaren. Trafik över Internet har av tradition inte begränsats genom<br />
blockering, prioritering eller liknande beroende på innehåll eller källa/mottagare,<br />
utan dirigeras enligt köprinciper <strong>och</strong> levereras enligt ”best effort”. Med detta<br />
menas att all möjlig tillgänglig kapacitet används i varje ögonblick, men att<br />
fördröjningar <strong>och</strong> avbrott kan inträffa vid brist på kapacitet.<br />
3.4.1 Produktionsresurser<br />
För att kunna erbjuda slutanvändare access till Internet behöver operatören dels<br />
tillgång till ett ip-<strong>nät</strong> (det egna <strong>nät</strong>et) som är sammankopplat med övriga ip-<strong>nät</strong><br />
(Internet), dels tillgång till en digital överföringskanal som når ända fram till den<br />
plats där slutanvändaren befinner sig. En sådan överföringskanal genereras med<br />
89 Internet Service Provider<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
48
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
hjälp av de produktionsresurser som anskaffats på lägre nivåer i värdekedjan<br />
(t.ex. oförädlade kopparledningar eller svart fiber från infrastrukturnivån, med<br />
tillhörande aktiv transmissionsutrustning, eller mer förädlade bitströmmar från<br />
transmissionsnivån).<br />
Om operatören vill köpa en grossisttjänst som är så förädlad att den i princip är<br />
en färdig slutanvändartjänst med anslutning på ip-nivån brukar man kalla en<br />
sådan grossisttjänst en återförsäljartjänst. Den slutanvändartjänst som den köpande<br />
operatören tillhandahåller blir i sådant fall snarlik grossistsäljarens egen<br />
slutanvändartjänst. I gengäld behöver den köpande operatören i princip endast<br />
investera i en server som genererar användarkonton <strong>och</strong> som autentiserar<br />
kunderna vid inloggning.<br />
3.4.2 Inträdesvillkor<br />
Försäljningen av återförsäljarprodukter har haft en stor betydelse för operatörers<br />
möjlighet att etablera sig på bredbandsmarknaden i Sverige. 90 Anledningen till<br />
detta är att det i Sverige under lång tid saknats tillgång till en bitströmsprodukt<br />
som motsvarat marknadens efterfrågan. Det har inte heller tillhandahållits någon<br />
reglerad bitströmprodukt från marknadsdominanten TeliaSonera. 91 Allteftersom<br />
operatörer ökat sin kundstock har de fått ett ekonomiskt incitament (t.ex.<br />
stordrifts- <strong>och</strong> skalfördelar) att investera i egen utrustning <strong>och</strong> infrastruktur.<br />
Trafiken på Internet utbyts som sagt mellan olika <strong>nät</strong>verk. Detta sker vanligtvis<br />
enligt best effort-principen, som innebär att innehållet i ip-paketen inte värderas<br />
utifrån vilket innehåll som skickas eller utifrån vem som är källa eller mottagare.<br />
Trafiken (ip-paketen) levereras i den mån det finns kapacitet, <strong>och</strong> om det råder<br />
kapacitetsbrist drabbas alla mottagare – med likadana Internetaccesser – i lika<br />
hög grad när vissa paket kommer fram <strong>och</strong> andra inte. De avtal som reglerar<br />
trafikutbytet benämns peering- respektive transitavtal.<br />
Peeringavtal reglerar utbytet mellan två <strong>nät</strong>verk sinsemellan <strong>och</strong> innebär att<br />
operatörerna utbyter trafik som ska till någon av operatörernas slutanvändare<br />
eller andra operatörer som är anslutna till <strong>nät</strong>verket. Peeringavtal förekommer<br />
oftast mellan operatörer av jämförbar storlek, <strong>och</strong> är oftast utan trafikavgift<br />
mellan parterna. Det finns dock fall då avräkning sker för samtrafiken, s.k. betald<br />
peering, vilket ofta sker när parterna inte har jämförbar storlek.<br />
Transit innebär att den ena parten tar på sig att förmedla den andres <strong>och</strong> dennes<br />
kunders trafik till tredje operatör. Ofta omfattar transitavtal hela eller stora delar<br />
av det övriga Internet. En liten operatör, som behöver nå hela världen för att<br />
operatörens <strong>tjänster</strong> ska vara konkurrenskraftiga, kan uppnå detta genom sådant<br />
avtal med någon stor operatör som redan har globala förbindelser. Transitavtal<br />
90 Särskilt TeliaSoneras oreglerade produkt ”Skanova Bredband” (idag kallad ”IP-stream”,<br />
http://www.teliasoneraic.se/start_ic.)<br />
91 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
49
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
förekommer oftast mellan operatörer av olika storlek <strong>och</strong> är ofta förknippade<br />
med någon form av avgift till den som tillhandahåller transitfunktionen, vilket<br />
oftast är den större operatören. Avgiften kan vara i form av en rörlig eller en fast<br />
avgift per månad. Den rörliga avgiften är inte distansberoende utan beräknas<br />
utifrån överförd trafikmängd. 92<br />
3.4.3 Marknadsspelregler<br />
Marknadsstrukturen på ip-nivån skiljer sig mot marknadsstrukturen på<br />
naturresursnivån, infrastrukturnivån <strong>och</strong> transmissionsnivån, i så måtto att det<br />
här finns såväl en grossist- som en slutanvändardimension. 93<br />
Marknadsaktörerna konkurrerar på slutanvändarmarknaden för bredband på<br />
olika sätt. Ett alternativ är att anlägga egen access<strong>nät</strong>sinfrastruktur <strong>och</strong> ett annat<br />
är att köpa olika former av tillträdesprodukter i grossistledet dvs. använda annans<br />
infrastruktur. Ovan har beskrivits de reglerade tillträdesprodukter som finns att<br />
tillgå i Sverige. Det handlar t.ex. om LLUB (på infrastrukturnivån), hyrda<br />
förbindelser <strong>och</strong> bitströmstillträde (på transmissionsnivån). Vid sidan av dessa<br />
reglerade produkter finns också oreglerade produkter vilka används i mer eller<br />
mindre stor utsträckning. På ip-nivån finns inte någon reglerad produkt som kan<br />
användas för att producera bredband men väl en oreglerad återförsäljarprodukt<br />
vilken nyttjas av flera marknadsaktörer.<br />
Idag är den absoluta merparten av Internetaccesserna på både hushålls- <strong>och</strong><br />
företagsmarknaden i Sverige bredbandsbaserade. 94 De dominerande<br />
anslutningsformerna på slutanvändarmarknaden för bredband är xDSL (43<br />
procent av marknaden), fiber <strong>och</strong> fiber-LAN (15 procent), kabel-tv-<strong>nät</strong> (14<br />
procent) <strong>och</strong> mobilt bredband (27 procent). 95 De främsta aktörerna på<br />
marknaden 96 är TeliaSonera (39 procent av marknaden), Telenor Sverige (20<br />
procent), Comhem (13 procent), Tele2 Sverige (9 procent) <strong>och</strong> Hi3G (6<br />
procent). 97<br />
De olika aktörerna är delvis inriktade på olika segment. I mångt <strong>och</strong> mycket är<br />
nämligen utbud <strong>och</strong> efterfrågan på slutanvändarmarknaden inte enhetligt utan<br />
varierar utifrån olika kundbehov. Olika privatkunder efterfrågar t.ex. olika<br />
överföringshastigheter, vilket återspeglas i att leverantörerna tillhandahåller<br />
produkter med olika hastigheter.<br />
92 Beskrivning av peering <strong>och</strong> transit baseras på ”Nya förutsättningar för samtrafik” PTS-ER-2006:45<br />
93 I de övriga fallen saknas en slutkundsstruktur, eftersom hushåll <strong>och</strong> företag inte direkt efterfrågar t.ex.<br />
tillträde till infrastruktur (vanligen efterfrågas detta av operatörer som i sin tur tillhandahåller access <strong>och</strong><br />
<strong>tjänster</strong> till slutanvändarna).<br />
94 PTS Individundersökning 2009 sam SCB, ”IT i företag”,<br />
[http://www.scb.se/Pages/Product____15308.aspx] 2009-11-23<br />
95 Det bör noteras att mobila bredbandsabonnemang tecknas på individuell basis medan övriga<br />
accessformer ofta delas per hushåll.<br />
96 Baseras på antal abonnemang med bredbandsanslutning till Internet.<br />
97 Uppgifter från PTS, ”Svensk telemarknad” [www.svensktelemarknad.se] 2009-11-18.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
50
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Olikheterna avspeglar sig också i användning. Många kunder använder<br />
fortfarande sin Internetuppkoppling enbart för enklare <strong>tjänster</strong> såsom att skicka<br />
<strong>och</strong> ta emot e-post <strong>och</strong> söka information (”surfa på webben”).<br />
Även på företagsmarknaden finns ett antal olika produkter som täcker olika<br />
kundbehov, t.ex. med ökad tillgänglighet <strong>och</strong> kvalitet (QoS) för att öka<br />
tillförlitligheten till viktiga innehålls<strong>tjänster</strong>.<br />
De <strong>tjänster</strong> som erbjuds på den översta nivån i värdekedjan, tjänstenivån,<br />
distribueras till slutanvändare både inom lokala <strong>nät</strong> från <strong>nät</strong>operatören själv 98 <strong>och</strong><br />
över det publika Internet från andra tjänsteleverantörer. I båda fallen talar man<br />
om ip-baserade <strong>tjänster</strong>. Men för att få tillgång till <strong>nät</strong>operatörens egna <strong>tjänster</strong><br />
via dennes lokala ip-<strong>nät</strong>, t.ex. dennes bredbandstelefoni (VoIP) <strong>och</strong> tv-tjänst är<br />
det inte nödvändigt <strong>och</strong> självklart att slutanvändaren samtidigt får full tillgång till<br />
alla andras ip-<strong>nät</strong> (Internet) <strong>och</strong> ip-<strong>tjänster</strong>.<br />
Det förekommer t.ex. erbjudanden idag där Internetaccessen (”den öppna ipaccessen”)<br />
som erbjuds vid sidan av <strong>nät</strong>operatörens tillhandahållna ip-<strong>tjänster</strong> är<br />
begränsad kapacitetsmässigt, dock med möjlighet för abonnenten att betala mer<br />
för att få en kraftfullare <strong>och</strong> mer öppen Internetaccess. 99<br />
Att <strong>nät</strong>operatörer av olika skäl prioriterar ip-trafiken eller diskriminerar <strong>och</strong><br />
spärrar vissa ip-<strong>tjänster</strong> utgör grunden för den diskussion om <strong>nät</strong>neutralitet som<br />
pågår på många håll. Bland de företeelser som diskuteras är begränsningar i form<br />
av blockering eller filtrering av enskilda <strong>tjänster</strong> eller innehåll 100 <strong>och</strong> så kallad<br />
”favoritprioritering” 101.<br />
Med hänsyn till ovan beskrivna situation skulle man kunna tala om access till mer<br />
eller mindre slutna ip-<strong>nät</strong>, dvs. en situation där slutanvändaren i <strong>och</strong> för sig har<br />
access till ip-baserade <strong>tjänster</strong> (t.ex. de ip-<strong>tjänster</strong> som <strong>nät</strong>operatören själv<br />
tillhandahåller) men samtidigt har begränsad eller ingen accesskapacitet för andra<br />
konkurrerande tjänsteleverantörers ip-baserade <strong>tjänster</strong> (iptv, VoIP,<br />
fildelningsprogram eller streamad video).<br />
I <strong>nät</strong>neutralitetsdebatten diskuteras huruvida ip-<strong>nät</strong>accesser som endast ger<br />
begränsad accesskapacitet för andras konkurrerande ip-<strong>tjänster</strong> kan kallas för<br />
riktiga Internetaccesser. Är det ”Internetaccess” som tillhandahålls om<br />
98 Nätägaren, KO:n. MVNO:n etc.<br />
99 För bredbandsaccess via mobilsurf har exempelvis TeliaSonera infört en differentiering avseende <strong>tjänster</strong>s<br />
åtkomlighet i de olika abonnemangsalternativen. Således medges åtkomst till andras IP-telefoni<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
fildelningsprogram endast via det dyraste abonnemangsalternativet. Motsvarande differentiering finns inte i<br />
fråga om mobil bredbandsaccess. Detta utgör ett exempel på försök att införa en ny affärsmodell för<br />
differentierad Internetaccess till olika priser (PTS anmärkning).<br />
100 Rebtel beskrev ”dripping” (=att ca 90 procent av VoIP-samtalen kopplas bort) resp. ”IP sniffing” (=de<br />
ip-adresser som Rebtel använder för VoIP ges lägre prioritet vilket försämrar tjänstekvalitén).<br />
101 Dvs. att företag som önskar snabbare <strong>och</strong> bättre access för sina produkter kan betala Internetoperatören<br />
för att vissa sajter eller tillämpningar ska prioriteras med högre kapacitet <strong>och</strong> bättre svarstid som följd, på<br />
bekostnad av de oprioriterade.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
51
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
<strong>nät</strong>operatören styr utbudet <strong>och</strong> endast möjliggör åtkomst till fördefinierade ip<strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> begränsad access till webbsajter (”kabel-tv-Internet”)? 102 Det har bl.a.<br />
uppstått en diskussion kring huruvida det skulle vara möjligt <strong>och</strong> lämpligt att t.ex.<br />
införa märkning av olika typer av Internetaccess eller på annat sätt tydliggöra<br />
omfattningen av erbjuden ”Internetaccess”.<br />
University of Southern California Annenberg School (Centre for the Digital<br />
Future) har publicerat principer för <strong>nät</strong>neutralitet vari ingår att operatörer ska<br />
tillhandahålla en Internetaccess med tillgång till det publika Internet med en<br />
minimikapacitet. Till den del bredbandsaccessen överstiger denna grundaccess<br />
står det operatören fritt att differentiera <strong>och</strong> utveckla accessen. 103 Tankar kring<br />
<strong>nät</strong>neutralitet har dock även formaliserats utanför akademin. I Norge har<br />
exempelvis landets regleringsmyndighet fattat beslut om principer för<br />
<strong>nät</strong>neutralitet, vilka ska vara vägledande för marknadens aktörer. Även inom EU<br />
har en tydlig ställning för <strong>nät</strong>neutralitet tagits i <strong>och</strong> med antagandet av<br />
Telekompaketet. 104<br />
Det bör även påpekas att det i vissa fall kan vara acceptabelt med viss<br />
filtrering/blockering av trafik på <strong>nät</strong>et. PTS fick 2004 anledning att ta ställning i<br />
frågan om tjänstetillhandahållares filtrering av trafik (främst avseende skräppost<br />
eller spam) vilket kan anses utgöra en begränsning i användandet av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
innehåll på Internet. PTS slog i en skrivelse till operatörer fast att, förutsatt att<br />
slutanvändare informeras <strong>och</strong> ger sitt samtycke därtill, så ska en<br />
tjänstetillhandahållare ha möjlighet att utföra automatisk filtrering av e-post för<br />
att förhindra spridning av virus <strong>och</strong> elakartad kod. 105<br />
PTS föreslog också en ändring i LEK 106 vilken skulle utöka operatörers<br />
möjligheter att filtrera trafik för att förhindra spridning av virus <strong>och</strong> elakartad<br />
kod. 107 Vid kontakt med aktörer på marknaden 108 under våren 2009 menade ett<br />
102 Jfr Teldok 2.0 (http://www.teldok.se/files/TEP1-Natverksneutralitet.pdf). Se även<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/forhandlingar-i-bryssel-om-eus-telekompaket-1.844537;<br />
103 http://www.boingboing.net/2006/03/24/principles-for-netwo.html.<br />
104 Se kapitel 3.5 (särskilt avsnitt 3.5.4) i denna rapport.<br />
105http://www.pts.se/sv/Nyheter/Internet/2004/PTS%20skickar%20skrivelse%20till%20operat%C3%B6r<br />
er%20om%20e-postfiltrering/<br />
106 PTS-ER-2005:7 ”Strategi för att säkra Internets infrastruktur” samt PTS-ER 2006:12 ”Strategi för ett<br />
säkrare Internet i Sverige”<br />
Förslaget var att införa ännu ett undantag från förbudet mot avlyssning i 6 kap. 17 § med innebörden att<br />
tillhandahållare av elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> skulle ges tillfälle att utföra ”sådan behandling som är<br />
nödvändig för att upptäcka <strong>och</strong> förhindra spridandet av elektroniska meddelanden som äventyrar den elektroniska<br />
kommunikationstjänstens eller kommunikations<strong>nät</strong>ets funktion”. PTS förslag till ändring i LEK har inte föranlett<br />
några åtgärder från regeringens sida.<br />
107 PTS ser som en viktig del av sitt arbete att främja säkerhetsarbete i elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
förebygga säkerhetsrisker. PTS söker genom Sitic få till stånd ett samarbete mellan operatörer för att<br />
underlätta informationsspridning beträffande säkerhetshot i de egna <strong>nät</strong>en. Syftet är att söka komma till rätta<br />
med t.ex. s.k. bot<strong>nät</strong>. Genom Sitics inblandning hoppas PTS uppnå att operatörer på ett neutralt <strong>och</strong> ickekonkurrenshämmande<br />
sätt kan ta del av <strong>och</strong> eventuellt sprida information om säkerhetsrisker i respektive<br />
<strong>nät</strong>.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
52
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
antal av de där närvarande operatörerna att den föreslagna lagändringen i nuläget<br />
var för långtgående (undantaget var för omfattande).<br />
För närvarande deltar ett antal Internetoperatörer i den så kallade<br />
barnporrblockeringen. Det innebär att tillhandahållarna blockerar tillgång till ett<br />
antal Internetadresser som figurerar på en lista (med Internetsajter innehållande<br />
barnporr) som samlas in <strong>och</strong> uppdateras av polisen. Deltagande i projektet är<br />
frivilligt. PTS har tidigare i kontakt med operatörer meddelat att myndigheten<br />
anser att denna typ av begränsning av trafik är acceptabel under förutsättning att<br />
leverantörerna tillämpar en transparent modell där de är tydliga med sitt<br />
deltagande gentemot sina slutanvändare.<br />
Förslag till blockering av kommunikation till utländska spel<strong>tjänster</strong> har varit<br />
föremål för utredning genom den s.k. Spelutredningen 109.<br />
108 Regelbundna möten hålls genom Integritetsforum som PTS arrangerar dit operatörer, olika myndigheter<br />
<strong>och</strong> andra intressenter inbjuds för att utbyta information om <strong>och</strong> diskutera integritetsrelaterade frågor inom<br />
området för elektronisk kommunikation.<br />
109 En framtida spelreglering, SOU 2008:124. Utredningen har bl.a. kunnat konstatera att den tekniska<br />
utvecklingen har medfört ett kontrollproblem för den svenska spelregleringen, med spel på utländska<br />
webbsidor utan offentlig kontroll. Med anledning av detta har Spelutredningen föreslagit ett antal åtgärder<br />
som syftar till att återupprätta den statliga kontrollen över spelande i Sverige. Bl.a. föreslås ett förbud för<br />
kommunikationsföretag att förmedla elektronisk kommunikation från sina kunder till domännamn <strong>och</strong> ipadresser<br />
som används för spel<strong>tjänster</strong> som saknar tillstånd. Förslaget innebär att samtliga svenska<br />
Internetleverantörer, under straffrättsligt ansvar, blir skyldiga att blockera trafik i sina <strong>nät</strong>. Flera<br />
remissinstanser, däribland PTS, har varit starkt kritiska till förslaget om blockering, med hänvisning till såväl<br />
praktiska svårigheter att upprätthålla blockeringen som avsaknad av proportionalitet till grundläggande fri-<br />
<strong>och</strong> rättigheter, såsom yttrandefriheten. Beredning av förslaget pågår.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
53
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3.5 Tjänstenivån<br />
Tjänstenivån (innehåll, <strong>tjänster</strong>, terminalutrustning <strong>och</strong> programvara)<br />
• Oron hos slutanvändarna vad beträffar öppenhet rör främst fildelning,<br />
datalagring <strong>och</strong> integritet. Blockering av innehåll <strong>och</strong> prioritering av<br />
trafik förefaller än så länge inte vara något utbrett problem för svenskt<br />
vidkommande, dock utvecklas marknaden snabbt <strong>och</strong><br />
förutsättningarna ändras kontinuerligt.<br />
• Många av de ledande innehålls<strong>tjänster</strong> som idag erbjuds över Internet<br />
tillhandahålls av tredjepartsleverantörer via <strong>nät</strong> de inte äger. Det finns<br />
en påtaglig uppfattning bland <strong>nät</strong>ägare att deras marginaler minskar<br />
<strong>och</strong> att de därför behöver få ta en större del av intäkterna från<br />
innehållsleverantörer.<br />
• Nivån regleras via ett flertal lagar, varav många genomgår en<br />
revidering eftersom de inte stiftats för att tillämpas på en värld där<br />
digitalt innehåll dominerar.<br />
3.5.1 Inledning<br />
På denna nivå i värdekedjan återfinns dels den utrustning <strong>och</strong> de program,<br />
<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll som erbjuds slutanvändarna (konsumenter, företag <strong>och</strong><br />
myndigheter) dels det innehåll som användarna själva genererar, t.ex. genom s.k.<br />
Web 2.0-<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> sociala medier, samt statliga e-<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> annan offentlig<br />
information.<br />
PTS vill inledningsvis understryka att det finns ett antal öppenhetsaspekter som<br />
rör denna nivå vilka inte berörs mer än flyktigt nedan <strong>och</strong> som sen inte fördjupas<br />
vidare i denna rapport. Detta gäller t.ex. den utrustning (mobiltelefoner,<br />
handdatorer, bärbara datorer m.m.) <strong>och</strong> programvara (operativsystem,<br />
mediaspelare, sökmotorer samt e-post <strong>och</strong> social network-<strong>tjänster</strong> m.m.) som<br />
tillsammans möjliggör agerande på tjänstenivån.<br />
Sådan utrustning <strong>och</strong> programvara kan p.g.a. sin utformning skapa begränsningar<br />
<strong>och</strong> inlåsningar. Att dessa aspekter inte analyseras närmare i föreliggande rapport<br />
följer av att analysramen avgränsats till öppenhetsaspekter kring<br />
produktionsresurser som är direkt förbundna med produktionen av den<br />
underliggande elektroniska kommunikationstjänsten (t.ex. en bredbandsbaserad<br />
Internettjänst). Det är denna grundläggande kommunikationstjänst som är<br />
resultatet av den produktion i värdekedjan som beskrivits ovan, på vilken sen<br />
ytterligare <strong>tjänster</strong> utvecklas, tillämpas <strong>och</strong> används. Även begränsningar<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
54
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
avseende nyttjande av innehåll till följd av immateriella rättigheter är en aspekt<br />
som utelämnas nedan.<br />
Givet denna avgränsning vill PTS ändå framhålla att det är viktigt att<br />
öppenhetsaspekter kring utrustning <strong>och</strong> program samt immateriella rättigheters<br />
betydelse inte glöms bort vid en fortsatt analys. I en förstudie som<br />
regeringskansliet beställde inför den s.k. Visby-konferensen 110 underströks särskilt<br />
vikten av att Europas regleringsmyndigheter agerar i denna fråga. Man framhöll<br />
bl.a. vikten av att den konkurrensfrämjande regleringspolitiken för framtiden<br />
måste beakta de öppenhets- <strong>och</strong> konkurrensproblem som aktualiserats till följd<br />
av hur aktörerna på utrustnings- <strong>och</strong> programvarumarknaderna agerat. 111<br />
Som beskrivits i föregående avsnitt erbjuds ofta slutanvändaren <strong>tjänster</strong> från sin<br />
vertikalt integrerade <strong>nät</strong>operatör - som vid sidan av tillhandahållande av<br />
Internetaccess även erbjuder egna <strong>tjänster</strong> via sitt ip-<strong>nät</strong>, t.ex. bredbandstelefoni<br />
(VoIP), e-post <strong>och</strong> lagrings<strong>tjänster</strong>. Dessutom erbjuder andra konkurrerande<br />
innehållsleverantörer sina ip-baserade <strong>tjänster</strong> över det publika öppna Internet.<br />
Till tjänstenivån hör därutöver även de <strong>tjänster</strong> som finns lokalt på användarens<br />
utrustning (t.ex. VoIP-programvara i mobiltelefoner eller datorer).<br />
Mot bakgrund av den mängd <strong>tjänster</strong> som erbjuds är det inte möjligt att<br />
presentera en heltäckande bild av marknaden <strong>och</strong> tjänsteutbudet. Ett tydligt<br />
karaktärsdrag på marknaden, som ytterligare försvårar en heltäckande<br />
marknadsbeskrivning, är att den är gränsöverskridande på samma sätt som<br />
Internet. 112<br />
Ett annat karaktärsdrag på marknaden är att den kännetecknas av en snabb<br />
utveckling, vilket gör det nödvändigt att ha ett framåtblickande perspektiv. Ett<br />
talande exempel är att många av de idag mest omtalade <strong>tjänster</strong>na som är<br />
110 Se fotnot 16 i kap 1.2.<br />
111 Se bl.a. sid 31-32, figur 8 <strong>och</strong> 9 i “A Green Knowledge Society<br />
An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”<br />
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.16246!menu/standard/file/A%20GREEN%20KNOWLEDGE%20<br />
SOCIETY_CREATIVE%20COMMONS_%20WEB1.pdf: "There are major problems with software<br />
markets, which also touch the internet at browser and operating system and enabling service levels. This<br />
apparently arcane area is now critical, as our dependence on these upper layers increases daily. However,<br />
Europe’s competition-enforcing process is too long and uncertain. [---] More effective forms of ICT<br />
competition policy needs to be realised for all the areas shown in Figure 9. These upper layers are market<br />
segments which do not involve ‘natural monopolies’ but which have been left open to market dominance,<br />
largely ignored by regulators as being too technical. The stranglehold on the market is often via intellectual<br />
property rights for formats, software mechanisms, code and interfaces. Consequently, Europe lags not only<br />
in making the building blocks on which the ICT world and the internet are based, beyond networking, but<br />
also in using them, because competition authorities move too late. Actions occur after a succession of<br />
competitors have been ejected or weakened over many years."<br />
112 Ett illustrerande exempel är om en abonnent i Sverige försöker använda en USA-baserad innehållstjänst<br />
som förmedlas över Internet. Om tjänstetillhandahållaren inte valt att betala för prioritering av trafik, kan<br />
det få till följd att den amerikanska operatören som hanterar trafiken <strong>och</strong> skickar den vidare till Sverige,<br />
väljer att strypa kapaciteten <strong>och</strong> därmed begränsa möjligheten till användning för svenskar. Svenska<br />
användare skulle därmed – på samma sätt som amerikanska användare – få ta konsekvenserna av att<br />
<strong>nät</strong>neutraliteten inte efterlevs i USA.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
55
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
åtkomliga via det öppna Internet inte ens existerade för något eller några år sedan<br />
(t.ex. de svenska <strong>tjänster</strong>na Skype, Bambuser <strong>och</strong> Spotify samt Twitter,<br />
Facebook, Google Wave, 113 Wikipedia <strong>och</strong> YouTube).<br />
Ambitionen nedan är att försöka fånga upp ett antal olika öppenhetsaspekter<br />
som aktualiseras på tjänstenivån. Till viss del hänger öppenhetsproblematiken på<br />
ip-/Internetaccessnivån samman med tjänstenivån, såtillvida att de<br />
öppenhetsbegränsande åtgärder som eventuellt vidtas på ip-nivån (t.ex.<br />
trafikdiskriminering-/blockering av <strong>tjänster</strong>) upplevs av slutanvändarna via<br />
<strong>tjänster</strong> som nyttjas på tjänstenivån. Därför berörs dessa aspekter även i detta<br />
avsnitt.<br />
3.5.2 Produktionsresurser<br />
En användare som vill utveckla en ip-baserad tjänst måste ha tillgång till den<br />
underliggande tjänst som beskrivits ovan, nämligen en access på ip-nivå, dvs. en<br />
Internetaccess. Ofta tillhandahåller leverantören av Internetaccessen även ipbaserade<br />
<strong>tjänster</strong> på den överliggande nivån (t.ex. iptv <strong>och</strong> bredbandstelefoni),<br />
men det är alltså inte en nödvändighet. En slutanvändare (konsument, företag<br />
eller myndighet) kan lika gärna köpa den ena tjänsten, Internetaccessen, från en<br />
leverantör, <strong>och</strong> sen köpa en mängd andra ip-baserade <strong>tjänster</strong> från annat håll.<br />
För att lansera en ip-baserad tjänst över Internet behövs i princip inte mer än en<br />
idé <strong>och</strong> kunskap om hur tjänsten (applikationen) ska byggas, utrustning <strong>och</strong><br />
programvara. En central insatsvara för utveckling av alla dessa <strong>tjänster</strong> utgörs<br />
således av ”know how” <strong>och</strong> uppfinningsrikedom som tillsammans med Internets<br />
öppna struktur, med sin princip om applikationsneutralitet <strong>och</strong> intelligens i <strong>nät</strong>ets<br />
ändpunkter, ger alla med Internetaccess möjlighet att utveckla <strong>och</strong> distribuera<br />
<strong>tjänster</strong>. Mycket av dagens innehåll på Internet är just skapat av enskilda individer<br />
som dragit nytta av denna öppenhet. Många innehållsleverantörer <strong>och</strong><br />
tjänsteföretag har från småskalig innovativ verksamhet genom Internets<br />
öppenhet <strong>och</strong> räckvidd nått användare <strong>och</strong> marknader <strong>och</strong> därigenom kunnat<br />
växa till välmående etablerade företag. Skype med rötter i Sverige <strong>och</strong> svenska<br />
Rebtel samt amerikanska Google, är några exempel.<br />
3.5.3 Inträdesvillkor<br />
Den som önskar tillhandahålla <strong>tjänster</strong> på tjänstenivån kan mötas av hinder då<br />
någon annan tillhandahåller tjänsten på ip-nivå till användarna, dvs. när<br />
användarna köper Internetaccess från annan än den som tillhandahåller den<br />
överliggande tjänsten. Dels kan Internetaccessen på olika sätt vara blockerad,<br />
dels kan trafiken till <strong>och</strong> från den tillhandahållna överliggande tjänsten<br />
diskrimineras på olika sätt. Exempelvis kan situationen uppstå att den som<br />
tillhandahåller en tjänst (t.ex. VoIP eller strömmad video) som kräver viss<br />
särskild trafiktransportkvalitet (s.k. QoS-tjänst), inte erbjuds detta av den som<br />
113 http://wave.google.com/. Wave är en kommande mjukvara på <strong>nät</strong>et som blandar gamla<br />
kommunikationsmetoder, som e-post, direktmeddelanden <strong>och</strong> dokument i webbläsaren, med nya sociala sätt<br />
att dela <strong>och</strong> samarbeta. Det är tänkt både för privatpersoner <strong>och</strong> för företag.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
56
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
styr över Internettrafiken <strong>och</strong> Internetaccessen längre ner i värdekedjan. Det är<br />
om den problematiken som frågan om <strong>nät</strong>neutralitet handlar, vilket beskrivits i<br />
avsnitt 3.4.<br />
Även om det är relativt enkelt <strong>och</strong> billigt idag att skaffa sig tillgång till ovan<br />
nämnda produktionsresurser, främst en Internetaccess <strong>och</strong> ”know-how”, finns<br />
det ett antal rättsliga förutsättningar som aktörer på tjänstenivån har att beakta.<br />
Dessa rättsliga förutsättningar utgör i viss mån ”inträdesvillkor” för denna nivå<br />
av värdekedjan.<br />
Exempel på rättsliga förutsättningar eller inträdesvillkor som alla aktörer i olika<br />
grad har att beakta utgörs av konkurrensrätt, avtals-, marknads- <strong>och</strong> köprätt (inkl<br />
konsumentskyddsregler), upphovsrätt, integritetsskyddsregler samt lagar om<br />
yttrande- <strong>och</strong> informationsfrihet. 114 Till detta ska läggas förväntade lagar om<br />
exempelvis trafikdatalagring. Även speciallagstiftning såsom lagen om elektronisk<br />
kommunikation (LEK) aktualiseras i detta sammanhang.<br />
På samma sätt som att umgänget mellan människor <strong>och</strong> umgänget mellan<br />
enskilda, företag <strong>och</strong> det offentliga, styrs av kända, förutsägbara <strong>och</strong> tydliga<br />
normer <strong>och</strong> lagar, är det viktigt att regler <strong>och</strong> inträdesvillkor för agerandet på<br />
”tjänstenivån” är förutsägbara <strong>och</strong> rimligt stabila. Detta för att enskilda <strong>och</strong><br />
företag ska kunna bedöma risker <strong>och</strong> konsekvenser till följd av inträdet på<br />
marknaden ifråga eller i deltagarkulturen på Internet. Flera av dessa rättsliga<br />
förutsättningar eller inträdesvillkor är idag dock föremål för uppdatering <strong>och</strong><br />
anpassning till IT <strong>och</strong> det digitala umgänget över Internet. Några är dessutom<br />
helt nya med fokus på nya företeelser som kommunikation <strong>och</strong> umgänge över<br />
Internet fört med sig.<br />
3.5.4 Uppmärksammade debatter om regler <strong>och</strong> rättsliga diskussioner<br />
på tjänste- <strong>och</strong> ip-nivån<br />
Nedan följer en beskrivning av ett antal debatter angående några av de rättsliga<br />
förutsättningar som aktörerna på tjänstenivån <strong>och</strong> ip-nivån möter <strong>och</strong> har att<br />
beakta. Som framhållits ovan (kap 3.5.1) hänger öppenhetsproblematiken på<br />
tjänstenivån samman med ip-nivån såtillvida att de öppenhetsbegränsande<br />
åtgärder som vidtas på ip-nivån (t.ex. trafikdiskriminering-/blockering <strong>och</strong><br />
diskriminering av <strong>tjänster</strong>) upplevs av slutanvändarna via de <strong>tjänster</strong> som nyttjas på<br />
tjänstenivån. Därför berörs aspekter som hänger samman med både ip-nivån <strong>och</strong><br />
tjänstenivån. Debatterna är grupperade utifrån hur de brukar benämnas i media:<br />
• ”Datalagringsdebatten” om trafikdatalagring <strong>och</strong> personlig integritet<br />
• ”FRA-debatten” om signalspaning <strong>och</strong> personlig integritet<br />
114 Jfr Teldok 2.0-dokumentet ”Nätverksneutralitet i Sverige” <strong>och</strong> doktorand Daniel Westmans redogörelse<br />
av några juridiska aspekter på <strong>nät</strong>neutralitet, sid 52ff.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
57
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
• ”Telekompaketdebatten” om skydd mot avstängning av enskilds<br />
Internetanslutning (”138:an” 115) <strong>och</strong> <strong>nät</strong>neutralitet<br />
• ”Ipred-debatten” om anonymitet på Internet <strong>och</strong> åtkomst av<br />
personuppgifter vid olovlig fildelning m.m.<br />
• ”Black Internet-debatten” om Internetoperatörers ansvarsfrihet vid<br />
vidaresändning av innehåll över Internet (”mere conduit” 116)<br />
”Datalagringsdebatten” om trafikdatalagring <strong>och</strong> personlig integritet<br />
Skydd för den personliga integriteten behandlas i personuppgiftslagen (1998:204)<br />
(PUL) avseende hantering av personuppgifter samt, specifikt avseende<br />
elektronisk kommunikation, i LEK. LEK innehåller bl.a. regler kring behandling<br />
av trafikuppgifter, förbud mot avlyssning samt tystnadsplikt avseende innehållet i<br />
elektroniska meddelanden. Beträffande behandling av trafikuppgifter är<br />
utgångspunkten i lagen att sådana uppgifter ska utplånas när de inte längre<br />
behövs för att överföra kommunikation eller för faktureringsändamål. 117<br />
Reglerna kring behandling av trafikuppgifter är föremål för förändring i svensk<br />
lagstiftning <strong>och</strong> ny lagstiftning ska baseras på ett EU-direktiv som antogs efter ett<br />
antal terrorattentat bl.a. i Madrid 2004. 118 Direktivet syftar till att säkerställa att<br />
uppgifter om kommunikation med fast <strong>och</strong> mobil telefoni, Internetåtkomst, epost<br />
<strong>och</strong> Internettelefoni lagras så att de brottsbekämpande myndigheterna kan<br />
få tillgång till uppgifterna för utredning, avslöjande <strong>och</strong> åtal som avser allvarlig<br />
brottslighet.<br />
Som redogjorts för ovan ska i dagsläget sådana uppgifter som behandlas i syfte<br />
att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikations<strong>nät</strong><br />
som huvudregel utplånas eller avidentifieras när de inte längre behövs för sitt<br />
115 Tilläggsförslaget hade nummer 138 i första (förhandlingsrundan). Den senaste lydelsen finns återgiven i<br />
II DRAFT RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the Council common position for<br />
adopting a directive of the European Parliament and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a<br />
common regulatory framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC on<br />
access to, and interconnection of, electronic communications networks and associated facilities, and<br />
2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and services (16496/1/2008 –<br />
C6-0066/2009 – 2007/0247(COD)).<br />
116 Mere conduit (franska för ”enbart vidarebefordran”). Uttrycket kommer från EU:s s.k. E-handelsdirektiv<br />
(Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets<br />
<strong>tjänster</strong>, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden). I huvudsak innebär bestämmelserna att<br />
mellanhänder som bedriver vissa typer av Internet-relaterad verksamhet av rent teknisk karaktär, inte ska<br />
kunna göras skadestånds- eller straffrättsligt ansvariga för innehållet i de meddelanden <strong>och</strong> den information<br />
som de vidarebefordrar eller lagrar. I den svenska lagstiftningen anges att sådana tjänsteleverantörer som<br />
bara överför eller lagrar information som lämnats av andra skall ha viss ansvarsfrihet för innehållet i<br />
informationen, se lag om elektronisk handel <strong>och</strong> andra informationssamhällets <strong>tjänster</strong>, m.m. Prop.<br />
2001/02:150.<br />
117 LEK 6 kap. 5 <strong>och</strong> 6 §§.<br />
118 Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som<br />
genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> eller allmänna kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> om ändring av direktiv 2002/58/EG.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
58
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
syfte att överföra kommunikation. Efter genomförandet av EU-direktivet om<br />
datalagring i svensk rätt kommer utgångspunkten vara den motsatta, dvs. att<br />
aktörer på marknaden för elektronisk kommunikation måste lagra<br />
abonnentinformation under en bestämd tid. 119 Enligt direktivet ska de<br />
trafikuppgifter sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när <strong>och</strong> till vem en<br />
person ringer. Även information om vem som skickar SMS till vem <strong>och</strong> när detta<br />
sker ska lagras. De Internetdata som ska sparas är vilken ip-adress varje abonnent<br />
haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-post<strong>tjänster</strong> ska också lagra<br />
uppgifter om bl.a. avsändare <strong>och</strong> mottagare av ett e-postmeddelande.<br />
I debatten 120 har det framförts kritik från <strong>nät</strong>operatörer <strong>och</strong> tjänsteleverantörer<br />
om att reglerna för lagringen är svåra att tillämpa <strong>och</strong> anpassa sig till samt att<br />
anpassningen leder till omfattande kostnader. Vissa menar att det snedvrider<br />
marknaden att låta delar av näringslivet finansiera en statlig kärnuppgift som<br />
brottsbekämpning. Detta kan bidra till ökade transaktionskostnader som kan<br />
påverka öppenheten. 121 Regeringen har emellertid nyligen meddelat att man har<br />
för avsikt att avvakta med ett lagförslag till efter riksdagsvalet 2010. 122<br />
”FRA-debatten” om signalspaning <strong>och</strong> personliga integritet<br />
I oktober 2009 röstades det omdebatterade förslaget till en ny lag om<br />
signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet igenom. Försvarets radioanstalt<br />
(FRA) har sedan tidigare bedrivit signalspaning på radiotrafik. Den nya lagen<br />
innebär utökade spaningsmöjligheter oavsett om signalerna befinner sig i etern<br />
eller i tråd <strong>och</strong> ger FRA möjlighet att avlyssna även kabeltrafik (signaler i<br />
elektronisk form dvs. telefon- <strong>och</strong> Internettrafik) som går över Sveriges gränser.<br />
Inhemsk trafik ska inte vara föremål för signalspaning. 123 Genom en ny<br />
bestämmelse i LEK införs en skyldighet för de operatörer som äger tråd i vilken<br />
signaler förs över Sveriges gränser, att överföra dessa signaler till s.k.<br />
samverkanspunkter vid vilka signalerna kan tas om hand av FRA. Varje operatör<br />
som omfattas av bestämmelsen ska anmäla en eller flera samverkanspunkter till<br />
FRA. 124<br />
Införandet av lagstiftningen gav upphov till frågor om skyddet för den personliga<br />
integriteten <strong>och</strong> huruvida FRA skulle få vidsträckta möjligheter till att via<br />
trafikdata kartlägga stora gruppers sociala <strong>nät</strong>verk <strong>och</strong> beteenden .125 Med<br />
beaktande av den kritik det ursprungliga lagförslaget fick röstades den slutgiltiga<br />
lydelsen igenom med nya bestämmelser med syftet att förstärka<br />
119 SOU 2007:76 ”Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning”.<br />
120 http://www.dn.se/nyheter/sverige/datalagring-forsenat-lagforslag-kommer-i-host-1.934893.<br />
121 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3687675.svd <strong>och</strong><br />
http://www.itotelekomforetagen.se/web/Kostnader_telekom.aspx<br />
122 http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-skjuter-pa-datalagring-1.979458.<br />
123 Propositionen 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.<br />
124 PTS har mandat att meddela föreskrifter om dessa samverkanspunkter.<br />
125 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/het-debatt-i-riksdagen-om-fra-1.974600,.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
59
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
integritetsskyddet vid signalspaning. 126 Nu anges bl.a. för vilka preciserade<br />
ändamål verksamheten får bedrivas samt att tillstånd för signalspaning ska prövas<br />
av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen. Vid prövningen i domstolen<br />
ska ett integritetsskyddsombud närvara. Det har även framförts kritik med<br />
hänvisning till att det inte som för kretskopplad trafik går att avgöra vilken väg<br />
ip-trafik tar, varför det påstås inte vara möjligt att säkerställa att det endast är<br />
trafik som går över Sveriges gränser som avlyssnas. 127<br />
”Telekompaketdebatten” om skydd mot avstängning av enskilds<br />
Internetanslutning (”138:an”) <strong>och</strong> <strong>nät</strong>neutralitet<br />
Innehållet i LEK bestäms av fem EU-direktiv på det elektroniska<br />
kommunikationsområdet. 128 Direktiven har varit föremål för en översyn. Den 5<br />
november 2009 enades slutligen Europaparlamentet <strong>och</strong> Ministerrådet om ett<br />
omdebatterat ändringsförslag, ”ändringsförslag 138”, vilket var den enda<br />
utestående frågan mellan dessa institutioner för att direktiven skulle kunna träda i<br />
kraft. I slutet av november 2009 bekräftades uppgörelsen genom att<br />
Europaparlamentet respektive Ministerrådet godkände överenskommelsen.<br />
Översynen har kommit att benämnas ”Telekompaketet”.<br />
Det nämnda ändringsförslaget kom att bli en mycket omdebatterad del av<br />
Telekompaketet. 129 Enligt förslaget skulle ingen kunna stängas av från Internet<br />
med mindre än att saken prövas i förhand av domstol. Förslaget tillkom genom<br />
Europaparlamentet <strong>och</strong> lämnades, enligt vissa bedömare, som svar på<br />
händelseutvecklingen i Frankrike där en lag införts (den s.k. HADOPI-lagen, jmf<br />
tabell 3 i kap. 3.5.6) 130 som gör det möjligt att utan domstolsprövning stänga av<br />
dem som olovligen fildelat upphovsrättsligt material via Internet. Ministerrådet<br />
kunde inte acceptera Europaparlamentets förslag bl.a. därför att det ansågs strida<br />
mot EG-fördraget.<br />
Den nu bekräftade överenskommelsen innebär att Internetanvändare inte kan<br />
stängas av från sin uppkoppling utan en rättssäker prövning. Debatten kring<br />
126 Proposition 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.<br />
127 http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1240436<br />
128 Telekompaketer (Telecoms Reform Package) är ett förslag till ändringar av ett antal EU-direktiv med mål<br />
att förändra EU:s regler för telekommunikation från 2002. Ändringarna omfattar Tillträdesdirektivet<br />
(2002/19/EG), Auktorisationsdirektivet (2002/20/EG), Ramdirektivet (2002/21/EG), USO-direktivet (<br />
2002/22/EG) <strong>och</strong> Dataskyddsdirektivet (2002/58/EG).<br />
129 Ändringsförslaget hade nummer 138 i första behandlingen (förhandlingsrundan) <strong>och</strong> 46 i andra<br />
behandlingen. Formellt är den senaste numreringen som är aktuell <strong>och</strong> lydelsen finns återgivet i II DRAFT<br />
RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the Council common position for adopting a<br />
directive of the European Parliament and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a common<br />
regulatory framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC on access to, and<br />
interconnection of, electronic communications networks and associated facilities, and 2002/20/EC on the<br />
authorisation of electronic communications networks and services (16496/1/2008 – C6-0066/2009 –<br />
2007/0247(COD)).<br />
130www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=france%20three%20strike&st<br />
=cse <strong>och</strong> http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nej-till-fildelningslag-i-frankrike-1.888864.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
60
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
ändringsförslag 138 har tagit sig många uttryck både i ordinära media 131 <strong>och</strong> i<br />
bloggsfären 132. Bl.a. är <strong>nät</strong>aktivistklustret ”We Rebuild” 133 tillkommet som en<br />
direkt följd av denna debatt (PTS har träffat företrädare för We Rebuild inom<br />
ramen för detta uppdrag, se vidare Bilaga 1.).<br />
Det färdigförhandlade förslaget till nytt USO-direktiv innefattar bestämmelser<br />
som syftar till att dels stärka principen om <strong>nät</strong>neutralitet, dels begränsa<br />
tjänstetillhandahållares bindningstider gentemot konsumenter 134. Därutöver<br />
uppställs krav på att tjänstetillhandahållare ska informera slutanvändare om<br />
åtgärder från tjänstetillhandahållaren som kan begränsa abonnentens förmåga att<br />
ha tillgång till <strong>och</strong> kunna distribuera lagenligt innehåll <strong>och</strong> använda lagenliga<br />
applikationer <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> efter eget val. Vidare måste slutanvändaren få<br />
information om processer som används av tjänstetillhandahållare för att mäta<br />
<strong>och</strong> hantera trafikflöden samt hur sådana processer kan påverka tjänstekvaliteten.<br />
Genom förslaget ges också möjlighet för regulatoriska myndigheter att kräva att<br />
operatörer informerar om begränsningar som nämns ovan. 135 Detta har av<br />
kritikerna ansetts utgöra det legala stöd som tjänstetillhandahållare behöver för<br />
att i större utsträckning kunna prioritera <strong>och</strong> blockera viss typ av trafik. Dock<br />
innebär de nya bestämmelserna i praktiken att transparensen <strong>och</strong> därmed<br />
konsumentskyddet ökar jämfört med idag då inga liknande krav angående<br />
information m.m. tidigare funnits på EU-nivå. Tidigare har således begränsande<br />
åtgärder kunnat vidtas utan skyldighet att informera konsumenterna. Dessutom<br />
kan regleringsmyndigheterna enligt det nya USO-direktivet ställa krav på<br />
tjänstekvalitet, vilket kan motverka diskriminering <strong>och</strong> därmed också främja<br />
<strong>nät</strong>neutralitet. Utöver detta fastställs dessutom numera i ramdirektivet (art. 8) att<br />
de regulatoriska myndigheterna ska arbeta för att slutanvändarna ska få del av<br />
<strong>och</strong> kunna distribuera den information <strong>och</strong> de applikationer som de önskar.<br />
131 http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1630&artikel=2816230<br />
http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2772417.svd<br />
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3580273.svd<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/forhandlingar-om-paragraf-138-1.962543<br />
132 http://danielrisberg.wordpress.com/2009/04/19/telekompaketet-<strong>och</strong>-tillagg-138/<br />
http://www.erikjosefsson.eu/blogg/2009/04/09/laenken-mellan-hadopi-<strong>och</strong>-telekompaketet<br />
133 http://werebuild.eu/wiki/index.php/Main_Page.<br />
134 Genom art 30 införs bl.a. en maximal inledande avtalsperiod om på 24 månader.<br />
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2002/22/EG om<br />
samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användares rättigheter avseende elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
kommunikations<strong>tjänster</strong>, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter <strong>och</strong> integritetsskydd<br />
inom sektorn för elektronisk kommunikation <strong>och</strong> förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de<br />
nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftning 2007/0248 (COD).<br />
135 Artikel 21, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv<br />
2002/22/EG om samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användares rättigheter avseende elektroniska<br />
kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong>, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter<br />
<strong>och</strong> integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation <strong>och</strong> förordning (EG) nr 2006/2004 om<br />
samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftning<br />
2007/0248 (COD). Se även Art 8 Proposal for a Directive of the European Parliamnet and the Council<br />
amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory framework for electronic communications<br />
networks and services, 2002/19/EC on access to, and interconnection of electronic communications<br />
networks and services, and 2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and<br />
services – Outcome of the European Parliamnet’s second reading (Strasbourg, 4 to 7 May 2009).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
61
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Detta är också ett klart ställningstagande för att regleringsmyndigheterna ska<br />
arbeta för <strong>nät</strong>neutralitet.<br />
”Ipred-debatten” om anonymitet på Internet <strong>och</strong> åtkomst av<br />
personuppgifter vid olovlig fildelning m.m.<br />
En ny <strong>och</strong> omdebatterad lagstiftning har nyligen införts i Sverige baserad på ett<br />
EU-direktiv, Intellectual Property Rights Enforcement Directive (”Ipred”). 136<br />
Direktivet antogs med syfte att skapa en hög, likvärdig <strong>och</strong> enhetlig skyddsnivå<br />
för immateriella rättigheter (t.ex. upphovsrätt) inom EU.<br />
Direktivet har genomförts i Sverige genom ändringar i olika immaterialrättsliga<br />
lagar. Dessa ändringar innebär bl.a. möjlighet att vidta åtgärder mot den som<br />
medverkar vid intrång. Sverige har även infört regler som gör det möjligt för en<br />
domstol att vid vite förelägga den som påstås ha gjort eller medverkat till ett<br />
intrång, att tillhandahålla information om ursprung <strong>och</strong> distributions<strong>nät</strong> för de<br />
varor eller <strong>tjänster</strong> som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant<br />
föreläggande får även meddelas mot den som i kommersiell skala har<br />
tillhandahållit en tjänst – exempelvis en elektronisk kommunikationstjänst – som<br />
har använts vid det intrång som har begåtts. 137<br />
Till följd av de nya reglerna om informationsföreläggande (vilka i debatten<br />
kommit att benämnas ”Ipred-lagen” 138) får rättighetshavare en civilrättslig<br />
möjlighet att få ut information t.ex. från en tillhandahållare av Internetaccess om<br />
vem som har ett abonnemang som har använts vid ett misstänkt<br />
upphovsrättsintrång via Internet. För att information ska lämnas ut krävs en<br />
domstolsprövning <strong>och</strong> att det finns sannolika skäl för intrånget. Tidigare har<br />
regler i LEK inneburit att endast polis <strong>och</strong> vissa andra brottsbekämpande<br />
myndigheter haft möjlighet att få ut denna typ av information under vissa<br />
begränsade förutsättningar.<br />
Införandet av de nya reglerna i Sverige har föranlett vissa tjänstetillhandahållare<br />
att, med hänvisning till regler i LEK om skyldigheten att radera trafikuppgifter,<br />
uppge att de oftast inte kommer att ha möjlighet att lämna ut efterfrågad<br />
information eftersom denna inte sparats. 139 Åklagare har nyligen framhållit att<br />
spaningen efter brott på <strong>nät</strong>et har blivit svårare efter att reglerna infördes. 140<br />
136 Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella<br />
rättigheter.<br />
137 Se 53 c § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära <strong>och</strong> konstnärliga verk (upphovsrättslagen).<br />
138 http://www.dn.se/kultur-noje/riksdagen-beslutade-om-ipred-lagen-1.807030<br />
139 Se bl.a. http://www.idg.se/2.1085/1.226635/tele2-skrotar-anvandaruppgifter, <strong>och</strong><br />
http://www.idg.se/2.1085/1.224739/alltele-struntar-i-ipred-lagen<br />
140 http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3239832 <strong>och</strong><br />
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article6126445.ab<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
62
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Införandet har även gett upphov till en debatt om behoven för slutanvändare att<br />
kunna vara anonyma på <strong>nät</strong>et för att skydda sin personliga integritet. 141<br />
Hittills har ett omdebatterat ärende prövats i domstol med anledning av de nya<br />
reglerna. En Internetleverantör ålades i tingsrätten att utge information om namn<br />
<strong>och</strong> adress till användaren av en av Internetleverantören tillhandahållen ip-adress<br />
eftersom det ansågs föreligga sannolika skäl att användaren av denna adress gjort<br />
sig skyldig till upphovsrättsintrång. 142 Beslutet överklagades till hovrätten.<br />
Hovrätten upphävde beslutet med motiveringen att sökanden inte hade gjort<br />
sannolikt att upphovsrättsligt skyddade verk gjorts tillgängliga till allmänheten på<br />
sådant sätt som krävs för att ett upphovsrättsintrång ska anses föreligga. Ärendet<br />
har därefter överklagats till Högsta domstolen. 143<br />
”Black Internet-debatten” om Internetoperatörers ansvarsfrihet vid<br />
vidaresändning av innehåll över Internet (”mere conduit”)<br />
Ett annat domstolsavgörande som uppmärksammats på sistone är det mot<br />
Internetoperatören Black Internet som, enligt operatören, levererade<br />
Internetkapacitet till en Internetoperatör som i sin tur levererade Internetaccess<br />
till fildelningstjänsten The Pirate Bay. Black Internet har i interimistiskt beslut, i<br />
avvaktan på slutligt avgörande av frågan om de ska anses medverka till<br />
upphovsrättsintrång, förbjudits att medverka till intrång i vissa uppräknade verk<br />
genom att tillhandahålla uppkoppling till Internet för the Pirate Bays <strong>tjänster</strong>. 144<br />
Även detta beslut har överklagats.<br />
Beslutet har från operatörshåll resulterat i oro för behov av en ökad<br />
förhandsgranskning av slutanvändare, vilket påstås kunna få till följd att<br />
kostnaderna för operatörerna ökar med höjda bredbandsavgifter som följd <strong>och</strong><br />
att yttrande- <strong>och</strong> informationsfriheten undergrävs. 145 Kritiken från<br />
Internetoperatörernas sida ska också ses i ljuset av principen om ansvarsfrihet för<br />
mellanhänder t.ex. vid vidaresändning av innehåll över Internet (”mere<br />
conduit”). 146 Denna princip innebär kortfattat att sådana tjänsteleverantörer som<br />
endast vidaresänder material inte kan hållas skadestånds- eller straffrättsligt<br />
ansvariga för det innehåll som levereras över deras <strong>nät</strong>. Principen finns införlivad<br />
i E-handelslagen 147 i enlighet med Sveriges skyldighet att införliva E-<br />
141 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2120527.svd<br />
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/05/ipred<br />
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/fel-av-ephone-att-spara-uppgifter-om-sina-kunder<br />
http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3721029.svd<br />
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/centern-maste-atervinna-integritetsfragorna<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.221453/fyra-tjanster-som-utmanar-ipred-lagen<br />
142 Solna TR Avd 1, Ä 2707-09.<br />
143 Svea Hovrätt Avd. 02, Rotel 0202 Mål nr ÖÄ 6091-09.<br />
144 Stockholms TR, Avd 5, T 7540-09 <strong>och</strong> T 11712-09.<br />
145 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd.<br />
146 Jfr fotnot 121.<br />
147 Lag (2002:562) om elektronisk handel <strong>och</strong> andra informationssamhällets <strong>tjänster</strong>.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
63
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
handelsdirektivet. Ett rättspolitiskt syfte bakom denna princip är att säkerställa<br />
att mellanhänderna inte drabbas av ett orimligt stort ansvar, vilket riskerar att<br />
hämma utvecklingen av informationssamhällets <strong>tjänster</strong>. Ett annat är att öka<br />
tryggheten <strong>och</strong> rättssäkerheten samt att avlägsna hinder för den fria rörligheten<br />
för <strong>tjänster</strong> genom att ha tydliga <strong>och</strong> framför allt gemensamma regler på den inre<br />
marknaden. 148<br />
I debatten kring Black Internet-fallet framförs bl.a. att utgången i målet kan leda<br />
till att Internetoperatörer finner sig tvingade att proaktivt värdera sina kunders<br />
verksamhet för att bl.a. säkerställa att de inte dras in i kostsamma rättsprocesser<br />
liknande Black Internet-fallet. Om operatörer till följd av en sådan ekonomisk<br />
risk känner sig tvingade till försiktighet inför beslut om att ansluta kunder till<br />
Internet kan det hämma utvecklingen <strong>och</strong> innovationskraften <strong>och</strong> skapa en mer<br />
”tillåtelsebaserad innovation”. Detta kan få till följd att <strong>tjänster</strong> inom nya,<br />
outforskade områden får svårt att hitta företag som vill förse dem med<br />
uppkoppling. 149 Detta skulle gå stick i stäv med tankarna bakom principen om<br />
mere conduit som ska främja utvecklingen av informationssamhällets <strong>tjänster</strong>.<br />
Värt att notera i sammanhanget är ett nytt rättsfall från Norge från den 6<br />
november 2009 med helt motsatt utgång än den i Black Internet-fallet.<br />
Domstolen beslutade där att inte förelägga norska Telenor att blockera<br />
<strong>nät</strong>tjänsten The Pirate Bay. Domstolen uttryckte följande som är av intresse för<br />
resonemanget ovan:<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
"[En blokkering av Pirate Bay] vil føre til at Telenor og andre internettilbydere,<br />
som private selskaper, må foreta en vurdering med hensyn til om en aktuell<br />
internettside eller tjeneste skal stanses eller ikke. Dette er en type oppgave som<br />
vanligvis tillegges det offentlige, og etter rettens syn er det i dagens situasjon<br />
unaturlig å tillegge private selskaper et slit ansvar. Hvis denne løsningen skall<br />
velges fremstår det som nødvendig med en naermere utredinng av dette." 150<br />
Frågan om mellanhänders ansvar vid vidareförmedling av Internettrafik m.m. har<br />
aktualiserats i samband med internationella handelsförhandlingar om det s.k.<br />
”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” (ACTA) .151 ACTA-förhandlingarna rör<br />
bl.a. vilka immaterialrättsliga sanktionsmedel som kan vidtas gentemot bl.a.<br />
leverantörer av överförings<strong>tjänster</strong> m.m .152 Till följd av begränsad insyn i<br />
förhandlingarna är det ännu oklart vad förhandlingarna rör i detalj. 153 Sverige har<br />
148 Prop. 2001/02:150, sid. 87.<br />
149 http://www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-for-forhandsgranskad-webb.<br />
150 Asker og Baerum tingsrätt, 6 november 2009, målnr 09-096202TVI-AHER/2.<br />
151 Se www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/6/the_6th_round_of_negotiations_on_anticounterfeiting_trade_agreement_engelska.<br />
Jfr även http://karlsigfrid.se/2009/11/04/acta-utkastavstangning-<strong>och</strong>-okat-ansvar-for-internetleverantorer/<br />
respektive<br />
www.michaelgeist.ca/content/view/4510/125.<br />
152 ”Elements under discussion in this section include the availability of remedies: in cases of third party<br />
liability, without prejudice to the availablity of exceptions and limitations”,<br />
www.se2009.eu/polopoly_fs/1.22452!menu/standard/file/ACTA%20Summary%20of%20Key%20Elemen<br />
ts%20Under%20Discussion%20-%20091106.pdf.<br />
153 Jfr www.michaelgeist.ca/content/view/4534/125.<br />
64
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
nyligen kommunicerat att Sverige inte kommer att gå med på några ändringar av<br />
lagarna som styr Internetleverantörernas ansvar för den illegala fildelningen. 154<br />
3.5.5 Marknadsspelregler<br />
Inlåsning, bundling <strong>och</strong> förutsättningar för kundrörlighet<br />
En öppenhetsaspekt på tjänstenivån utgörs av frågan hur åtkomliga (öppna)<br />
<strong>tjänster</strong> är som t.ex. en konsument betalat för. En del av de åtgärder som kan<br />
begränsa öppenheten utgörs av åtgärder som vidtas av aktörer på lägre nivå i<br />
värdekedjan, dvs. de vidtas inte nödvändigtvis av den som slutanvändaren har<br />
ingått ett enskilt avtal med på tjänstenivån. Denne tjänstetillhandahållare har<br />
tvärtom kanske utformat tjänsten så att den ska vara åtkomlig över Internet,<br />
oavsett vilken terminal eller vilket access<strong>nät</strong> som används. Trots det kan<br />
slutanvändaren drabbas av begränsad åtkomlighet till tjänsten.<br />
Detta kan ske om tillhandahållaren av Internetaccessen på underliggande nivå i<br />
värdekedjan (ip-nivån) genom t.ex. diskriminering av vissa<br />
kommunikationsprotokoll eller blockering av enskilda ip-adresser begränsar eller<br />
helt blockerar åtkomsten till ifrågavarande tjänst. Anledningen till detta kan t.ex.<br />
vara att den köpta bredbandstelefonitjänsten eller underhållningstjänsten<br />
konkurrerar med en tjänst som den vertikalt integrerade <strong>nät</strong>operatören vill<br />
erbjuda till slutanvändaren.<br />
Risken med att <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> åtkomsten till Internet generellt begränsas genom<br />
åtgärder som rör den underliggande Internetaccessen har behandlats i avsnitt<br />
3.4. 155<br />
Prioritering kan vara ett resurseffektivt verktyg t.ex. vid tjänstedifferentiering där<br />
s.k. QoS används för att ge kunden den kvalitets- <strong>och</strong> servicenivå som kunden<br />
väljer att betala för. Men detta är förenat med risker, särskilt om det används<br />
diskriminerande <strong>och</strong> under förhållanden där det inte råder konkurrens – dvs. om<br />
det inte finns flera aktörer etablerade <strong>och</strong> slutanvändarnas möjlighet att byta<br />
Internetaccessleverantör därför inte utgör en återhållande faktor gentemot den<br />
enskilde leverantören som eventuellt överväger att missbruka verktyget. 156<br />
Betydelsen av att slutanvändare har en praktisk möjlighet att byta leverantör <strong>och</strong><br />
154 http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/actaavtalet-sverige-sager-nej-till-forslag-om-illegalfildelning-1.994262<br />
155 Det ska dock konstateras att blockering/prioritering av <strong>tjänster</strong> inte ur konsumenternas perspektiv<br />
framstår som ett stort problem i nuläget, att döma av den klagomålsstatistik som Konsumenternas tele, tv-<br />
<strong>och</strong> Internetbyrå publicerar. Byrån har fått in mycket få klagomål på området <strong>och</strong> klagomålen tycks inte<br />
heller rikta in sig så mycket på att konsumenterna inte kan få tillgång till vissa <strong>tjänster</strong>, utan att de i vissa fall<br />
är tvungna att betala extra för <strong>tjänster</strong>. Det kan t.ex. handla om att man via en mobiltelefonioperatör får<br />
tillgång till en ”surfzon” <strong>och</strong> de <strong>tjänster</strong> som där tillhandahålls, men att det kostar extra om konsumenten<br />
vill få tillgång till hela Internet.<br />
156 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
65
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
att de faktiskt använder denna bytesmöjlighet (”röstar med fötterna”) beskrivs<br />
närmare i kap 3.6.6.<br />
Den ovan beskrivna öppenhetsproblematiken ska dock inte sammanblandas med<br />
den som utgörs av att vissa <strong>tjänster</strong> i sig är begränsade, till följd av åtgärder som<br />
tjänsteleverantören ifråga vidtagit genom sitt affärsmodellsval <strong>och</strong> tekniska<br />
begränsningar. Så kan t.ex. vara fallet vid erbjudanden om s.k. bundlade <strong>tjänster</strong><br />
där en tillhandahållen underhållningstjänst (t.ex. iptv), e-post- eller lagringstjänst,<br />
endast är åtkomlig via en specifik Internetaccess eller ett specifikt access<strong>nät</strong>. Ip<strong>tjänster</strong><br />
som vertikalt integrerade <strong>nät</strong>operatörer tillhandahåller över sin (fasta eller<br />
mobila) Internetaccess är ofta inte åtkomliga via andra access<strong>nät</strong> eller via<br />
terminaler som <strong>nät</strong>operatören inte har kontroll över. Likaså kan <strong>tjänster</strong> vara<br />
integrerade direkt i terminaler, t.ex. särskilda tv-<strong>tjänster</strong> i mobiltelefoner, vilka<br />
inte är åtkomliga via andra access<strong>nät</strong> eller terminaler.<br />
En central fråga vid denna typ av öppenhetsbegränsningar är frågan om<br />
slutanvändaren är tillräckligt informerad om arten <strong>och</strong> graden av begränsning. Är<br />
transparensen kring villkoren för Internetaccessen <strong>och</strong> för de ip-baserade <strong>tjänster</strong><br />
som slutanvändaren nyttjar tillräcklig? Om slutanvändaren har kännedom om vad<br />
som gäller <strong>och</strong> vid misstycke kan välja alternativa <strong>tjänster</strong> torde kombinationen<br />
av denna möjlighet till kundrörlighet <strong>och</strong> det faktum att slutanvändaren inte<br />
”röstar med fötterna” indikera att kunden faktiskt är nöjd.<br />
I PTS rapport ”Nätneutralitet” från januari 2009 157 uttalar myndigheten följande:<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
”PTS insatser kommer att fokuseras på att främja konkurrens <strong>och</strong> tillgänglighet<br />
på tillträdesmarknaden – så att slutanvändare har flera alternativ i valet av<br />
operatör – <strong>och</strong> att informera konsumenter om skillnader i operatörernas<br />
erbjudanden. Om detta görs framgångsrikt minskar troligen behovet av att<br />
upprätthålla <strong>nät</strong>neutralitet med hjälp av reglering. Det ska vara enkelt för kunden<br />
att bilda sig en uppfattning om pris, vad som ingår i en viss tjänst <strong>och</strong> dess<br />
kvalitet. Faktiskt levererad kvalitet på Internetaccessen ska stämma överens med<br />
beskrivningen i avtalet. Det är viktigt att ange både upp- <strong>och</strong> nedhastighet <strong>och</strong><br />
att göra detta så precist som möjligt. I Sverige har flera operatörer börjat ange<br />
hastighet i intervall.”<br />
KOV har på uppdrag av KKV presenterat en rapport om kundrörligheten på<br />
olika marknader, bl.a. på marknaden för elektronisk kommunikation. 158 KOV<br />
pekar bl.a. på att konsumenter många gånger befinner sig i ett stort informations-<br />
<strong>och</strong> kunskapsunderläge gentemot näringsidkarna, samt att sökkostnaderna för att<br />
få relevant information upplevs som alltför stora, trots förekomsten av<br />
prisjämförelsesajter som ”Telepriskollen”. Vidare framhåller KOV riskerna med<br />
valtrötta konsumenter.<br />
157 PTS-ER-2009:6.<br />
158 ”Kundrörlighet”, rapport 2009:5.<br />
66
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Bandbreddskrävande <strong>tjänster</strong>, <strong>nät</strong>utbyggnad <strong>och</strong> <strong>nät</strong>finansiering genom nya<br />
affärsmodeller<br />
Ett område som tagit fart de senaste åren är iptv, <strong>och</strong> då inte bara via slutna ip<strong>nät</strong><br />
(i synnerhet via TeliaSoneras metallbaserade access<strong>nät</strong>) utan även i form av<br />
iptv via webben. Webb-tv förmedlas vanligen via s.k. streamingteknik 159 <strong>och</strong> är<br />
inte ännu fullt jämförbart med traditionella tv-sändningar. Många programbolag<br />
lägger idag ut mycket av sitt innehåll på sina hemsidor, till exempel SVT Play,<br />
TV3 Play <strong>och</strong> TV4 Anytime. Det finns därmed en möjlighet för tittare att själva<br />
välja när de vill se ett visst program eller ett programklipp.<br />
För att kunna konsumera sådana tv-<strong>tjänster</strong>, liksom andra kapacitetskrävande<br />
<strong>tjänster</strong> med rörlig bild <strong>och</strong> ljud, t.ex. Video on Demand (VoD) <strong>och</strong> YouTube,<br />
med allt högre bildupplösning, måste slutanvändarna ha tillgång till allt<br />
kraftfullare access<strong>nät</strong>. Detta ökar således efterfrågan <strong>och</strong> påkallar uppgraderingar<br />
av befintlig infrastruktur <strong>och</strong> nyinvesteringar. Kärnfrågan i den diskussion om<br />
<strong>nät</strong>neutralitet som har förts i framför allt USA de senaste åren rör just de<br />
utmaningar som marknaden står inför vad gäller fungerande affärsmodeller för<br />
att säkra nödvändiga nyinvesteringar i framtidssäker infrastruktur.<br />
Flera av de aktuella <strong>tjänster</strong>na är utvecklade av vad man närmast skulle kunna<br />
kalla tjänsteleverantörsjättar (”Mega-ISP:er”) 160. Det kan konstateras att många av<br />
de innehålls<strong>tjänster</strong> som idag erbjuds över Internet tillhandahålls av den här<br />
typen av tredjepartstjänsteleverantörer, via <strong>nät</strong> som ägs av andra operatörer.<br />
Dessa större aktörer har en god finansiell styrka, starka varumärken, <strong>och</strong> håller på<br />
att etablera sig inom video- <strong>och</strong> röstmarknaden. En Mega-ISP får en stor del av<br />
sina intäkter genom reklam <strong>och</strong> kan därigenom subventionera exempelvis ipbaserad<br />
telefoni som konkurrerar med operatörernas traditionella <strong>tjänster</strong>. Detta<br />
kan leda till en ny konkurrenssituation där dessa Mega-ISP:er är starka aktörer.<br />
Samtidigt är det viktigt att framhålla att det även finns mindre<br />
innehållsleverantörer som är finansiellt svagare än nämnda Mega-ISP:er. Flera av<br />
dessa mindre aktörer har sitt ursprung i Sverige, t.ex. Spotify, Voddler <strong>och</strong><br />
Bambuser. Även dessa tillhandahåller kapacitetskrävande <strong>tjänster</strong>.<br />
I PTS rapport Bred <strong>och</strong> långsiktig analys för området elektronisk kommunikation<br />
(PTS-ER-2009:2) resonerar myndigheten kring behovet av nya affärsmodeller.<br />
Det konstateras att ett fåtal tjänsteleverantörer genererar stora trafikvolymer i<br />
<strong>nät</strong>en, vilket driver på investeringarna. Många operatörer anser att detta är<br />
ohållbart, med hänvisning till att tjänsteoperatörernas <strong>nät</strong>kostnader inte påstås stå<br />
i proportion till nödvändiga investeringar trots att tjänsteoperatörerna betalar för<br />
sin anslutning till Internet. Motsvarande problematik finns på även på<br />
användarsidan, när det gäller de mobila kommunikations<strong>nät</strong>en, där en liten grupp<br />
användare förbrukar stora mängder kapacitet utan att betala mer för detta. PTS<br />
159 Streaming eller strömmande media innebär uppspelning av ljud- eller videofiler på en dator eller<br />
mobiltelefon samtidigt som de överförs från Internet.<br />
160 Konvergens <strong>och</strong> utvecklingen mot nästa generations <strong>nät</strong>, PTS-ER-2008:11<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
67
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
lyfte i rapporten möjligheten att en konsekvens av denna utveckling kan bli en<br />
differentiering av kvalitetsnivåer för olika <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> en differentierad<br />
prissättning.<br />
En fråga att reflektera över i detta sammanhang är huruvida det historiskt öppna<br />
Internet riskerar att förändras <strong>och</strong> blir ett mer stängt ”kabel-tv-Internet”?<br />
Internetaccess blir då kanske en av flera <strong>tjänster</strong> som levereras i en allt större<br />
infrastruktur, snarare än att alla <strong>tjänster</strong> levereras över Internet.<br />
Vid det s.k. Teldok 2.0-seminariet om <strong>nät</strong>neutralitet beskrevs frågeställningen<br />
enligt följande:<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
”Är det sammantaget bättre eller sämre för samhället att fritt tillåta<br />
tjänsteintegration <strong>och</strong> vinstmaximering? Ska samhället ställa några<br />
“rättvisekrav”? Dessa frågor belyser bl.a. Odlyzko (2008). Den öppna<br />
plattformens möjligheter till innovativa nya <strong>tjänster</strong> står i diskussionen alltså mot<br />
de access- <strong>och</strong> tjänsteintegrerade <strong>nät</strong>ens (“slutna plattformens”) tydligare direkta<br />
investeringsincitament. Kan man kalla sådan integrerade <strong>nät</strong> “Internet”? Eller är<br />
de egentligen bara ip-baserade transmissions<strong>nät</strong> för vissa fördefinierade <strong>tjänster</strong>,<br />
möjligtvis med begränsad Internetaccess som en av många features? Det är<br />
denna balansgång som frågan kring <strong>nät</strong>verksneutralitet huvudsakligen kretsar.<br />
Om <strong>nät</strong>leverantörer förbjuds att själva besluta över villkoren för vilka <strong>tjänster</strong><br />
som kan levereras genom deras <strong>nät</strong>, minskar alltså möjligheterna till intäkter då<br />
konkurrerande <strong>tjänster</strong> ges tillträde till <strong>nät</strong>leverantörens <strong>nät</strong>, <strong>och</strong> deras<br />
incitament att bygga infrastruktur minskar, säger de. Men om <strong>nät</strong>ägarna å andra<br />
sidan fritt kan välja vilka e-<strong>tjänster</strong> som ska vara tillgängliga för slutanvändare:<br />
vem vill då bygga framtidens e-<strong>tjänster</strong>, om de helt plötsligt kan försvinna från<br />
<strong>nät</strong>et eller redan före skapande måste förhandla om att få access till<br />
slutanvändare?” 161<br />
3.5.6 Aktuella åtgärder i andra länder <strong>och</strong> internationella<br />
organisationer med inverkan på ”öppenhet”<br />
I syfte att ge en bild av en del aktuella öppenhetsrelaterade diskussioner <strong>och</strong><br />
händelser utanför Sveriges gränser redovisas nedan i tabellform ett selektivt urval<br />
av exempel. Tabellen omfattar endast problem <strong>och</strong> lösningsförslag som hör<br />
samman med värdekedjans två översta nivåer (ip-nivån respektive tjänste- <strong>och</strong><br />
innehållsnivån). Fokus ligger på diskussioner <strong>och</strong> förslag angående ny reglering.<br />
En del av exemplen i tabellen beskrivs även på andra ställen i denna rapport.<br />
161 http://www.teldok.se/files/TEP1-Natverksneutralitet.pdf.<br />
68
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Tabell 3 Åtgärder i andra länder <strong>och</strong> internationella<br />
organisationer med inverkan på ”öppenhet”<br />
Åtgärder med bäring på avstängning av enskilds Internetaccess<br />
Land/<br />
Region<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Åtgärder (”Lösning”)<br />
EU ”Telekompaketet” innefattar ett skydd för slutanvändare med krav<br />
på särskild procedur för avstängning av slutanvändares<br />
Internetaccess. 162<br />
Frankrike <br />
Storbritannien <br />
Internationellaförhandlingar<br />
Den s.k. HADOPI-lagen innehåller en tre-stegsprocedur som<br />
slutligt innebär avstängning av slutanvändare från Internet (på<br />
engelska benämnt ”a three-strikes law”). 163<br />
Liknande lagförslag som HADOPI-lagen, med en procedur för<br />
successiv avstängning av illegala fildelare från Internet. Proceduren<br />
innefattar varningsbrev, strypning av accesskapacitet <strong>och</strong> slutligen<br />
definitiv avstängning. 164<br />
ACTA-förhandlingarna som rör bl.a. vilka immaterialrättsliga<br />
sanktionsmedel som kan vidtas gentemot bl.a. leverantörer av<br />
överförings<strong>tjänster</strong> m.m. Till följd av begränsad insyn i<br />
förhandlingarna är det ännu oklart vad förhandlingarna rör i detalj.<br />
Sverige har nyligen kommunicerat att Sverige inte kommer att gå<br />
med på några ändringar av lagarna som styr<br />
Internetleverantörernas ansvar för den illegala fildelningen (Se<br />
ovan kap 3.5.4).<br />
162 Den omdebatterade bestämmelsen lyder i sin helhet: ”Measures taken by Member States regarding endusers’<br />
access to or use of services and applications through electronic communications networks shall<br />
respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, as guaranteed by the European Convention<br />
for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law.<br />
Any of these measures regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic<br />
communications networks liable to restrict those fundamental rights or freedoms may only be imposed if<br />
they are appropriate, proportionate and necessary within a democratic society, and their implementation<br />
shall be subject to adequate procedural safeguards in conformity with the European Convention for the<br />
Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law,<br />
including effective judicial protection and due process. Accordingly, these measures may<br />
only be taken with due respect for the principle of presumption of innocence and the right to privacy. A<br />
prior fair and impartial procedure shall be guaranteed, including the right to be heard of the person or<br />
persons concerned, subject to the need for appropriate conditions and procedural arrangements in duly<br />
substantiated cases of urgency in conformity with the European Convention for the Protection of Human<br />
Rights and Fundamental Freedoms. The right to an effective and timely judicial review shall be<br />
guaranteed.”” (art 1(3)a i det nya ramdirektivet)<br />
163www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=france%20three%20strike&st<br />
=cse<br />
164 http://digitalbritainforum.org.uk/2009/10/the-future-of-copyrightand-p2p/<br />
http://www.berr.gov.uk/files/file51703.pdf<br />
http://www.idg.se/2.2370/1.241393/storbritannien-slar-till-mot-fildelare<br />
69
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Åtgärder med bäring på <strong>nät</strong>neutralitet<br />
Land/<br />
Region<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Åtgärder (”Lösning”)<br />
EU Det s.k. ”Telekompaketet” som just slutförhandlats 165 innefattar<br />
bl.a. ändringar i ramdirektivet respektive USO-direktivet. Bl.a. ska<br />
regleringsmyndigheten 166 verka aktivt för <strong>nät</strong>neutralitet.<br />
Tjänsteleverantörer åläggs en utökad informationsskyldighet<br />
gentemot slutanvändare avseende <strong>tjänster</strong>s kvalitet <strong>och</strong><br />
öppenhetsbegränsningar. 167<br />
Norge Regleringsmyndigheten PT antog under 2009 riktlinjer med tre<br />
principer angående <strong>nät</strong>neutralitet 168 (se ovan avsnitt 3.4.3).<br />
USA Förslag från regleringsmyndigheten FCC i september 2009 169, om<br />
två ytterligare 170 principer till skydd för <strong>nät</strong>neutralitet: (1) förbud<br />
mot diskriminering av specifikt innehåll eller specifika <strong>tjänster</strong> vid<br />
trafikhantering, (2) transparens avseende öppenhetsbegränsningar.<br />
Storbritannien<br />
BBC/iPlay-diskussionen 171 angående accessleverantörers planer på<br />
att blockera en videotjänst över Internet med hänvisning till att<br />
tjänsten konsumerar oskäligt mycket <strong>nät</strong>kapacitet.<br />
Belgien Lagförslag om att tvinga leverantörer av Internetaccess att blockera<br />
”illegala” spelsajter. Lagförslaget har angripits av EUkommissionen<br />
med hänvisning till den fria konkurrensen. 172<br />
165 http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/5/europa_enat_kring_telekompaket<br />
166 Sannolikt blir det PTS som kommer att utses som ansvarig regleringsmyndighet<br />
167 Jfr kap 3.5.4, under ”Telekompaketdebatten”.<br />
168 www.npt.no/ikbViewer/Content/109604/Guidelines%20for%20network%20neutrality.pdf<br />
169 Förslagen är alltjämt under beredning <strong>och</strong> förväntas antas tidigast under våren 2010<br />
(www.networkworld.com/news/2009/102209-fcc-takes-first-step-toward.htm). Se även<br />
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/09/20/AR2009092002290.html l.<br />
170 Redan år 2005 antog FCC fyra principer angående <strong>nät</strong>neutralitet,<br />
http://hraunfoss.fcc.gov/edocs_public/attachmatch/FCC-05-151A1.pdf.<br />
171 http://www.independent.co.uk/news/business/news/Internet-groups-warn-bbc-over-iplayer-plans-<br />
461167.html<br />
172 Se EU-studien ”Legal analysis of a Single Market for the Information Society”, från 2009-07-09 kapitel 6,<br />
”Net neutrality”, samt http://www.dekamer.be/FLWB/PDF/52/2121/52K2121001.pdf.<br />
70
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
3.6 Sammanfattande reflektioner – ett spänningsfält i<br />
brytpunkten mellan öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande<br />
3.6.1 Identifierade utmaningar<br />
Intervjuade marknadsaktörers perspektiv på hoten mot öppenheten<br />
• Det finns en risk med vertikal integration <strong>och</strong> att aktörerna går<br />
samman, vilket kan leda till begränsningar i möjligheten att ta del av<br />
innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>.<br />
• Det finns en risk med att de inskränkningar av öppenhet som sker<br />
successivt, likt ett sluttande plan, öppnar för att allt större<br />
begränsningar genomförs (en ”slippery slope”-effekt).<br />
• Det finns en risk för att lokala <strong>och</strong> regionala offentliga aktörers<br />
oförmåga att koordinera insatser runt bredband <strong>och</strong> andra ITsatsningar<br />
leder till suboptimering av resurser, handlingsförlamning<br />
<strong>och</strong> diskriminering.<br />
• Det finns en risk för att avsaknaden av en politisk vision leder till att<br />
satsningar på infrastrukturen för elektronisk kommunikation inte<br />
kommer till stånd <strong>och</strong> att detta leder till en försvagad svensk<br />
konkurrenskraft.<br />
Med utgångspunkt i produktionsresurser, inträdesvillkor <strong>och</strong> marknadsspelregler<br />
har värdeskapande <strong>och</strong> öppenhet beskrivits nivå för nivå i värdekedjan i<br />
föreliggande kapitel. Fokus har varit på de faktorer som på ett övergripande sätt<br />
beskriver de olika delmarknaderna <strong>och</strong> deras sätt att fungera. Även andra<br />
aspekter, såsom yttrandefrihet <strong>och</strong> demokrati har i viss utsträckning belysts.<br />
Konkret har de tre nyckelfaktorerna i allt väsentligt gett en bild av det som<br />
behövs för produktion av bredbands<strong>tjänster</strong>, vilka kriterier som måste vara<br />
uppfyllda för att produktion ska komma till stånd samt marknadens sätt att<br />
fungera. Det bör i detta sammanhang tilläggas att ingående utrustning i dessa<br />
produktionsresurser (t.ex. switchar) inte har analyserats i detalj, liksom inte heller<br />
den utrustning <strong>och</strong> programvara som slutanvändarna nyttjar på tjänstenivån (jfr<br />
kap. 3.5.1). Kapitlet har således illustrerat ett antal faktorer som ligger till grund<br />
för det kommersiella värdeskapandet <strong>och</strong> användandet samt hur öppenhet<br />
påverkar möjligheten till affärsmässig verksamhet för de aktörer som deltar i<br />
produktionsprocessen ifråga.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
71
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
De aktiviteter som ingår i värdekedjan ger upphov till resultat som genererar<br />
spänningar mellan värdeskapande <strong>och</strong> öppenhet. I de flesta fall är det motstående<br />
intressen (baserade på exempelvis betalningsvilja <strong>och</strong> kompensationskrav) som<br />
på egen hand kan hanteras av marknadens aktörer (genom kontraktsrättsliga<br />
förbindelser) eller lösas från fall till fall. Ur nationell synvinkel finns det ingen<br />
anledning att särskilt uppmärksamma dessa eftersom det rör sig om fungerande<br />
marknadsmässiga relationer. För var <strong>och</strong> en av nivåerna finns det dock<br />
utmaningar kopplade till öppenhet som påtagligt försämrar marknadens<br />
funktionssätt <strong>och</strong> realiserandet av den konsument- <strong>och</strong> samhällsnytta som<br />
öppenhet – dvs. att alla på lika villkor erbjuds möjlighet till fritt tillträde <strong>och</strong> eget<br />
utnyttjande – kan föra med sig. Att identifiera <strong>och</strong> adressera dessa utmaningar är<br />
av stor betydelse eftersom de riskerar att växa i magnitud.<br />
Med utgångspunkt i de ovan beskrivna faktorerna för öppenhet <strong>och</strong><br />
mekanismerna för värdeskapande görs nedan en genomgång av de primära<br />
utmaningar mot öppenheten som PTS identifierat. Myndigheten lämnar i kap 4.4<br />
ett antal förslag på hur dessa kan adresseras (förslagen finns även sammanställda<br />
i tabell 4).<br />
3.6.2 Naturresursnivå<br />
Identifierade utmaningar mot öppenhet på naturresursnivå<br />
• Generell brist på kanalisation<br />
• Tillträde till mark <strong>och</strong> kanalisation ges på olika villkor<br />
• Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös<br />
kommunikation<br />
På den lägsta nivån i värdekedjan som kretsar kring spektrum <strong>och</strong><br />
markanvändning finns det tre identifierade huvudsakliga utmaningar mot<br />
öppenheten. Dessa är den generella bristen på kanalisation, att tillträde <strong>och</strong><br />
marktillstånd ges på olika villkor samt bristen på spektrum som är lämpligt för<br />
yttäckande trådlös kommunikation.<br />
Den förstnämnda utmaningen, brist på kanalisation, adresserar att det idag finns<br />
ett förbättringsutrymme beträffande tillståndsgivningsprocesser för<br />
markanvändning för nedgrävning av ny kanalisation <strong>och</strong>, inte minst, tillgång till<br />
befintlig kanalisation. Ett samordnat <strong>och</strong> öppet tillträde avseende kanalisation<br />
torde kunna ge samhällsekonomiska vinster i form av kostnadsbesparingar <strong>och</strong><br />
ett effektivt resursutnyttjande. 173 Eftersom grävarbete utgör en begränsande<br />
faktor <strong>och</strong> det kan vara både tids- <strong>och</strong> kostnadskrävande att söka marktillstånd<br />
för infrastrukturutbyggnad, så kan tillgång till kanalisation stimulera nyetablering<br />
173 I en del fall kan det dock föreligga betydande praktiska <strong>och</strong> juridiska svårigheter, t.ex. om tillträde till<br />
kanalisation skulle komma ifråga som en skyldighet som åläggs en operatör med betydande inflytande. Jfr<br />
PTS NIT-beslut, utkast Nov 2009<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
72
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
av aktörer 174. På så sätt blir det möjligt att underlätta konkurrens <strong>och</strong> därmed<br />
stimulera ökat utbud av <strong>tjänster</strong> som kan gynna slutanvändare.<br />
Den andra utmaningen återknyter till den förstnämnda <strong>och</strong> fokuserar på<br />
tillståndsgivningsprocessen. Idag gäller <strong>och</strong>/eller tillämpar vissa kommuner olika<br />
villkor för olika aktörer, vilket ger skilda möjligheter att få markavtal <strong>och</strong><br />
grävtillstånd. PTS får visserligen indikationer på att kommuners hantering blir allt<br />
mer enhetlig <strong>och</strong> att olika aktörer behandlas på ett mer likartat sätt. PTS bedömer<br />
dock ändå att det finns ett behov av fortsatt arbete med att tydliggöra regelverket<br />
<strong>och</strong> utveckla principer för styrning.<br />
Det förefaller mindre troligt att utmaningarna som på sina håll omger<br />
kanalisation <strong>och</strong> marktillträde (t.ex. suboptimering av resurser <strong>och</strong><br />
diskriminering) ska kunna lösas genom marknadens egen försorg. Istället torde<br />
statliga, regionala <strong>och</strong> kommunala initiativ som explicit syftar till att säkerställa att<br />
tillgången till kanalisation ökar genom t.ex. samförläggning vara lämpliga att<br />
initiera. 175 Likaså behövs ökad <strong>och</strong> förbättrad offentlig samordning av de rutiner<br />
<strong>och</strong> riktlinjer som styr marktillträde.<br />
Som nämnts tidigare berör naturresursnivån inte bara marktillstånd utan även<br />
nyttjande av spektrum. Detta adresseras i den tredje utmaningen. När det gäller<br />
tillgången till radiospektrum kan dock, tvärtemot marktillstånd <strong>och</strong> kanalisation,<br />
en minskad statlig inblandning förväntas leda till ökad öppenhet. Det finns en<br />
generell brist på spektrum med goda yttäckande egenskaper som är lämpligt för<br />
trådlös kommunikation. Genom frigörande av ytterligare spektrum i de<br />
frekvensband som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation <strong>och</strong> mer<br />
liberala spektrumregler kan innovationer lättare kommersialiseras, vilket kan<br />
förväntas leda till ökat utbud av trådlösa <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> nya tillämpningar till gagn<br />
för slutanvändare.<br />
3.6.3 Infrastrukturnivå<br />
Identifierade utmaningar mot öppenhet på infrastrukturnivå<br />
• Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. svart fiber<br />
• Brist på bredbandstäckning<br />
Ett steg upp i värdekedjan, på infrastrukturnivå, finns den nivå som rör passiv<br />
(oförädlad) infrastruktur i form av kablage, master <strong>och</strong> antenner. På denna nivå<br />
174 Vikten av korta ledtider i denna process har betonats ovan i avsnitt 3.1.2<br />
175 Det kan i sammanhanget noteras att även OECD har uppmärksammat frågan <strong>och</strong> är av uppfattningen att<br />
stat <strong>och</strong> kommuner bör minska inträdesbarriärer (så som förenklingar av administrativa rutiner <strong>och</strong> former<br />
för grävtillstånd <strong>och</strong> markavtal) för att främja utbyggnad av infrastruktur (Broadband Growth and Policies<br />
in OECD Countries, OECD, juli 2008,<br />
http://www.oecd.org/document/1/0,3343,en_2649_34223_40931201_1_1_1_1,00.html.).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
73
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kan två primära utmaningar för öppenhet identifieras, dels begränsningar i<br />
tillträde till passiv infrastruktur, dels brist på infrastruktur som medger<br />
bredbandstäckning, särskilt i kommersiellt svagare områden. 176<br />
Den första utmaningen, begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, rör<br />
huvudsakligen tillträde till fiber. Den kan dock även kopplas till kopparbaserad<br />
infrastruktur. En planerad nedläggning eller flytt av telestation kan t.ex. ha en<br />
konkurrenshämmande effekt i fråga om de investeringar som gjorts i utrustning<br />
tillhörande LLUB. PTS har uppmärksammat detta i utkast till beslut. 177 Begränsat<br />
tillträde omöjliggör för aktörer som inte äger egen infrastruktur att erbjuda<br />
<strong>tjänster</strong>. Ägandet kan ge en oproportionerlig marknadsmakt <strong>och</strong> leda till att<br />
konkurrensen kringskärs <strong>och</strong> att utbudet begränsas - vilket kan vara till nackdel<br />
för slutanvändarna.<br />
Ett annat problem som ryms inom den första utmaningen är att tillträde sker på<br />
en högre nivå i förädlingskedjan än vad som efterfrågas. Medan<br />
marknadsaktörerna efterfrågar tillgång till passiv infrastruktur erbjuds de ibland<br />
istället förädlade produktionsresurser på transmissionsnivån eller ännu högre upp<br />
i värdekedjan. Detta innebär ändrade marknadsförutsättningar för dessa aktörer<br />
med försämrade möjligheter till ekonomisk <strong>och</strong> teknisk kontroll 178 av<br />
slutanvändarprodukten. Till detta ska läggas det faktum att de aktörer som<br />
innehar eller kontrollerar infrastrukturen ofta själva erbjuder <strong>tjänster</strong> relativt högt<br />
upp i förädlingskedjan, <strong>och</strong> t.o.m. på slutkundsnivån, i konkurrens med dem som<br />
man hyr produktionsresurser till. Detta kan ge upphov till misstankar om<br />
gynnande av de egna <strong>tjänster</strong>na (genom utestängning eller diskriminering av<br />
konkurrerande aktörer).<br />
Den andra identifierade utmaningen berör brist på bredbandstäckning. För att<br />
överhuvudtaget kunna dra nytta av befintliga <strong>och</strong> kommande elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> är en utbyggd infrastruktur av hög kvalitet en<br />
förutsättning. Ju större täckning som finns, desto större blir möjligheten att<br />
kunna ta del av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>. En god täckning – i princip – överallt är<br />
därför starkt korrelerat med konkurrenskraft, innovationsmöjligheter <strong>och</strong> en<br />
hållbar utveckling.<br />
Utöver förändringar i teknik, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> affärsmodeller spelar konjunkturella<br />
faktorer stor roll för bredbandsutbyggnad. Tack vare politiska initiativ<br />
genomfördes under 2001-2007 en omfattande utbyggnad av bredband i områden<br />
där marknaden inte bedömt investeringar som lönsamma. Trots detta är ett stort<br />
antal hushåll <strong>och</strong> företag idag beroende av en enskild accessteknik eller saknar<br />
helt förutsättningar att få bredband. I framför allt glest bebyggda områden är<br />
utbyggnaden bristfällig <strong>och</strong> den omstrukturering av koppar<strong>nät</strong>et som TeliaSonera<br />
176 För en överblick av Sveriges bredbandsinfrastruktur, se PTS, ”Bredbandskartläggning 2008”, 2009 (PTS-<br />
ER-2009:8)<br />
177 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757), Nätinfrastrukturtillträde (”NIT”)<br />
178 Angående betydelsen av att få ekonomisk <strong>och</strong> teknisk kontroll, se PTS NIT-beslutsutkast, nov 2009.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
74
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
initierat kommer med stor sannolikhet att leda till sämre tillgång. Mot bakgrund<br />
av detta <strong>och</strong> att frågan om samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> (USO 179 ) förefaller kunna<br />
få ökad aktualitet i framtiden blir bredbandstillgång av stor betydelse <strong>och</strong><br />
kommer därmed att behöva hanteras av offentliga myndigheter. 180<br />
De ovan beskrivna utmaningarna gäller än så länge, i stora delar, enbart den<br />
trådbundna infrastrukturen. En viktig anledning till detta är att<br />
affärsförutsättningarna <strong>och</strong> relationen mellan kostnader respektive intäkter vid<br />
nyanläggning är annorlunda för anläggning av trådbunden infrastruktur jämfört<br />
med vid anläggning av trådlös accessinfrastruktur. Detta har resulterat i att det<br />
idag finns ett antal operatörer som tillhandahåller trådlösa access<strong>nät</strong> <strong>och</strong> som har<br />
byggt ut likvärdig infrastruktur även i glesbygd trots att kundunderlaget där är<br />
lägre <strong>och</strong> intäktsmöjligheterna sämre jämfört med i tätort.<br />
3.6.4 Transmissionsnivå<br />
Identifierad utmaning mot öppenhet på transmissionsnivå<br />
• Begränsningar i tillträde till aktiv infrastruktur, t.ex. bitströmstillträde<br />
<strong>och</strong> olika former av hyrda förbindelser<br />
Ytterligare en nivå upp i värdekedjan, på transmissionsnivån, det vill säga den<br />
nivå som rör den utrustning som transporterar datatrafiken, är det möjligt att<br />
identifiera en större utmaning för öppenheten: Begränsningar i tillträde till aktiv<br />
utrustning (inkl transmissions<strong>tjänster</strong>).<br />
Utmaningen berör primärt att det finns stora <strong>och</strong> varaktiga inträdeshinder<br />
gällande den aktiva utrustningen. Detta är problematiskt ur öppenhetssynpunkt<br />
eftersom det kan begränsa möjligheten att säkerställa konkurrens i alla delar av<br />
Sverige – <strong>och</strong> då speciellt i områden med sämre kommersiell bärkraft.<br />
Inträdeshindren bidrar dessutom till att äventyra utbyggnad av framtidens<br />
trådlösa <strong>nät</strong>infrastruktur eftersom sistnämnda är beroende av hög trådbunden<br />
infrastruktur för snabb transport av stora dataströmmar – så kallad<br />
”backhaulkapacitet.”<br />
En annan fråga inom ramen för utmaningen begränsningar i tillträde till aktiv<br />
utrustning, är att utbudet av transmissions<strong>tjänster</strong> kan ha begränsningar i fråga<br />
om dels kvalitet, prioritet <strong>och</strong> kapacitet, dels geografisk spridning i förhållande till<br />
vad grossistkunden efterfrågar. De krav som kan ställas på en bitströmstjänst<br />
hänger bl.a. samman med vilken infrastruktur som tjänsten kan levereras över.<br />
179 Universal Service Obligation<br />
180 I dag berör USO primärt tillgången till telefoni (rösttrafik) <strong>och</strong> finns för att säkerställa medborgarnas rätt<br />
till grundläggande elektroniska <strong>tjänster</strong>. De kravnivåer som finns fastställda för USO (20 kbit/s) motsvarar<br />
inte heller de krav moderna elektroniska <strong>tjänster</strong> ställer.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
75
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Grossistkunden - det vill säga den köpande operatören - bestämmer sina krav<br />
utifrån vilka slutanvändar<strong>tjänster</strong> denne har för avsikt att tillhandahålla på<br />
marknaden. Med anledning av detta blir nyssnämnda begränsningar en<br />
konkurrenshämmande faktor som försvårar för operatörer att tillhandahålla<br />
alternativa <strong>tjänster</strong> till slutanvändare i konkurrens med dem som kontrollerar<br />
transmissionstjänsten, vilka själva ofta agerar även på slutkundsmarknaden. Detta<br />
riskerar att begränsa utbudet <strong>och</strong> slår därmed i förlängningen mot<br />
slutanvändarnas möjlighet att slå vakt om sin möjlighet att välja.<br />
3.6.5 Ip-nivå/Internetnivå<br />
Identifierade utmaningar mot öppenhet på IP-nivå/Internetnivå<br />
• Potentiellt problem med inskränkt åtkomst till <strong>tjänster</strong> pga. operatörs<br />
begränsningar/prioriteringar.<br />
• Ökat tryck på Internetoperatörer vilket riskerar undergräva syftet med<br />
ansvarsfrihetsregler för aktörer som vidareförmedlar Internettrafik<br />
m.m.(Risk för mer förhandsgranskning <strong>och</strong> ökade kostnader.)<br />
• Osäkerhet kring vad en Internetaccess måste uppfylla för krav, med<br />
följd att konsumenterna inte vet vad de faktiskt erhåller när de köper<br />
sådan access.<br />
En nivå upp i värdekedjan finns ip-nivån eller Internetnivån, det vill säga den del<br />
i värdekedjan där leverantörerna av Internetanslutningar <strong>och</strong><br />
återförsäljarprodukter finns. Tre primära utmaningar mot öppenhet har<br />
identifierats på denna nivå: potentiell risk för begränsningar/prioriteringar som<br />
leder till problem med åtkomst till <strong>tjänster</strong>; press på operatörerna att ta mer<br />
ansvar för vem som ansluts till Internet samt en osäkerhet kring vad som<br />
definierar en Internetaccess <strong>och</strong> vad denna ska ge möjlighet till.<br />
Den första av de identifierade utmaningarna, dvs. åtkomst till <strong>tjänster</strong>, ligger i<br />
behovet av att försöka förnya befintliga affärsmodeller. För Internetoperatörerna<br />
gestaltar sig detta bland annat i att till varje pris undvika att bli reducerade till en<br />
”bitpipa”, det vill säga en aktör som levererar access men som inte kan<br />
kapitalisera på mervärde som genereras genom innehålls<strong>tjänster</strong>. Denna<br />
förändring ska även ses i ljuset av att produktionskostnaden för traditionella<br />
<strong>tjänster</strong> som telefoni <strong>och</strong> tv-distribution minskar samtidigt som kostnaden för allt<br />
bredbandiga accesser ökar.<br />
En framtida potentiell risk inom ramen för denna utmaning är att<br />
Internetoperatörer istället för att blockera eller på annat sätt begränsa åtkomsten<br />
till vissa <strong>tjänster</strong> väljer att prioritera trafik diskriminerande eller strypa trafiken så<br />
att tjänstekvaliteten äventyras för konkurrerande leverantörer. Exempel på detta<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
76
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
finns i andra länder. 181 En vertikalt integrerad operatör som tillhandahåller<br />
Internetaccess skulle t.ex. kunna diskriminera andras strömmade iptv-<strong>tjänster</strong> via<br />
slutanvändarens Internetaccess i syfte att tillförsäkra att dessa inte får en<br />
kvalitetsupplevelse som ligger i paritet med den iptv-tjänst som den vertikalt<br />
integrerade operatören tillhandahåller (trots att Internetaccessens kapacitet <strong>och</strong><br />
kvalitet enligt köpevillkoren är tillräcklig). I praktiken kan prioritering på nyss<br />
nämnda sätt kraftigt reducera valmöjligheterna beträffande mångsidiga <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> slutanvändarnas möjlighet att slå vakt om öppenhet.<br />
Ovanstående utveckling har också gett upphov till en angränsande utmaning<br />
avseende öppenhet. Med förändrade förutsättningar att driva affärer uppstår<br />
delade meningar om vad som utgör en Internetaccess. 182 Eftersom<br />
accessbegreppet idag inte omfattar några generella krav på att allt innehåll <strong>och</strong><br />
alla <strong>tjänster</strong> ska kunna nås via Internetaccessen, skapas utrymme för<br />
Internetoperatörerna att själva bestämma innehållet i <strong>och</strong> omfattningen av<br />
Internetaccesser som tillhandahålls. Detta innebär att öppenhet kan kringskäras<br />
på mycket snabb basis vilket äventyrar slutanvändarnas nytta, såvida dessa inte<br />
har alternativa operatörer eller accesstekniker att välja på. Det bör också tilläggas<br />
att myndigheten som beskrivits ovan (jfr kap 3.5.4) i samband med<br />
implementeringen av Telekompaketet sannolikt kommer att få ett uppdrag att<br />
verka för <strong>nät</strong>neutralitet. En viktig fråga för PTS att adressera inom denna roll rör<br />
hur långt prioriteringsverktyg ska kunna användas vid kapacitetsbrister i <strong>nät</strong>en<br />
istället för att operatörerna bygger ut <strong>nät</strong>kapaciteten eller bygger separata<br />
<strong>nät</strong>. Utmaningen inkluderar således att hitta var balanspunkten ligger <strong>och</strong> när det kan anses<br />
som att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i <strong>nät</strong>neutraliteten <strong>och</strong> öppenheten har<br />
passerats.<br />
Öppenhet utmanas också av att operatörerna är pressade. På grund av vissa<br />
användares illegala förehavanden <strong>och</strong> nya lagbestämmelser som syftar till att ta<br />
itu med dessa olovligheter, har trycket ökat på operatörerna att vidga sitt ansvar.<br />
Detta riskerar dock att skapa osäkerhet, vilket kan medföra att operatörerna<br />
behöver kalkylera över risken för avstängning kopplat till den eventuella illegala<br />
användningen. 183 Det ökade trycket på Internetoperatörer medför således att de<br />
ansvarsfrihetsregler som omfattar alla aktörer som vidareförmedlar Internettrafik<br />
m.m. kan undergrävas, med ökad förhandsgranskning <strong>och</strong> kostnader som följd.<br />
En sådan utveckling är problematisk ur öppenhetssynpunkt eftersom den kan<br />
begränsa utbudet av innehåll <strong>och</strong> därmed strypa den mångfald av idéer som idag<br />
tillåts florera på <strong>nät</strong>et. Detta minskar möjligheten att hitta <strong>och</strong> kombinera idéer<br />
vilket i sin tur försvårar innovation. I förlängningen kan en sådan utveckling ha<br />
en negativ inverkan på konkurrenskraften. Inte minst är risken överhängande att<br />
181 Se avsnitt 3.5.6<br />
182 Jfr ” Vad är Internetaccess?”, http://stupid.domain.name/node/889.<br />
183 Se även avsnitt 3.5.4<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
77
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
innovationsbenägenheten riskerar inskränkas genom att explicit tillstånd kan<br />
komma att krävas innan en ny produkt får testas. 184<br />
Vidare riskerar en sådan utveckling att leda till att färre användare får tillgång till<br />
<strong>nät</strong>et genom att kostnaden för att tillhandahålla access ökar. På så sätt skapas<br />
högre inträdesbarriärer för slutanvändare <strong>och</strong> de positiva <strong>nät</strong>verkseffekter som<br />
uppnås av många användare <strong>och</strong> dessas aktiviteter minskar. Sammanfattningsvis<br />
riskerar ett ökat operatörsansvar för trafiken att leda till minskad öppenhet.<br />
3.6.6 Tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå<br />
Identifierade utmaningar mot öppenhet på tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå<br />
• Begränsad åtkomst till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll via alternativa access<strong>nät</strong><br />
• ”Moln<strong>tjänster</strong>” som försvinner<br />
• Begränsad kundrörlighet<br />
På denna nivå i värdekedjan återfinns den utrustning <strong>och</strong> de program, <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> innehåll som erbjuds slutkunderna (konsumenter, företag <strong>och</strong> myndigheter),<br />
liksom det innehåll som användarna själva genererar, samt statliga e-<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
annan offentlig information. Nivån omfattar primärt slutanvändare <strong>och</strong> med<br />
utgångspunkt i deras perspektiv har en rad utmaningar identifierats varav de<br />
främsta enligt PTS bedömning utgörs av: begränsad åtkomst till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
innehåll via alternativa access<strong>nät</strong>, ”moln<strong>tjänster</strong>” som försvinner samt begränsad<br />
kundrörlighet.<br />
Den första utmaningen innebär t.ex. att en tjänst (exempelvis iptv, e-post eller en<br />
lagringstjänst) är knuten till den vertikala tjänsteleverantörens <strong>nät</strong> <strong>och</strong> därför inte<br />
är åtkomlig via andra access<strong>nät</strong> (t.ex. från sommarstugan eller via mobil<strong>nät</strong>et).<br />
Vissa <strong>tjänster</strong> är alltså i sig begränsade till följd av åtgärder som<br />
tjänsteleverantören ifråga vidtagit.<br />
Att en tjänst i sig är begränsad kan t.ex. vara fallet vid erbjudanden om s.k.<br />
bundlade <strong>tjänster</strong> där en tillhandahållen underhållningstjänst (t.ex. iptv, e-post-<br />
eller lagrings<strong>tjänster</strong>) endast är åtkomlig via en specifik Internetaccess eller ett<br />
specifikt access<strong>nät</strong>. Slutanvändaren avskärmas således från tjänsten när denne<br />
befinner sig utanför sin operatörs <strong>nät</strong>. En central fråga vid denna typ av<br />
öppenhetsbegränsningar är frågan om slutanvändaren är tillräckligt informerad<br />
om arten <strong>och</strong> graden av tjänstens begränsning. I andra fall kan tjänsteutvecklaren<br />
184 Jfr www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-for-forhandsgranskad-webb<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
78
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
ha haft som avsikt att tjänsten skulle vara tillgänglig överallt, men där aktiviteter<br />
på den underliggande ip-nivån leder till begränsad åtkomst. 185<br />
Den andra av de ovan identifierade utmaningarna utgörs av så kallade<br />
moln<strong>tjänster</strong>. För att få ständig access, nå högre kostnadseffektivitet samt kunna<br />
nyttja mobilitet fullt ut erbjuds, i allt större utsträckning, möjlighet till lagring <strong>och</strong><br />
åtkomst till <strong>tjänster</strong> via Internet. Detta innebär att den prestanda <strong>och</strong> de<br />
programvaror som tidigare fanns lokalt hos slutanvändarna flyttas ut i ”molnet”,<br />
<strong>och</strong> blir åtkomliga därifrån. Likaså innefattas i detta fenomen att även<br />
lagringskapacitet flyttas ut till molnet, dvs. till virtuella lagringsplaster.<br />
Moln<strong>tjänster</strong> innebär en potentiell utmaning eftersom de kan innebära att<br />
slutanvändarnas öppenhet inskränks till följd av svårigheter att flytta på<br />
innehållet när användarna valt att placera det i molnet. Moln<strong>tjänster</strong> ställer också<br />
höga krav på tillgänglighet, men slutanvändarna har i praktiken små möjligheter<br />
att erhålla ersättning om deras innehåll av någon anledning försvinner, begränsas<br />
eller missbrukas genom att exempelvis det företag som sköter lagring <strong>och</strong><br />
åtkomst går i konkurs.<br />
Den tredje identifierade utmaningen för öppenheten på denna nivå utgörs av en<br />
låg grad av kundrörlighet. På marknaden för elektronisk kommunikation med<br />
dess ojämna maktförhållanden mellan de som har tillgång till nödvändiga<br />
produktionsresurser <strong>och</strong> övriga aktörer blir det väsentligt att slutanvändare<br />
nyttjar sin möjlighet att välja för att på så sätt slå vakt om öppenheten. Genom<br />
att kundbasen är rörlig <strong>och</strong> <strong>nät</strong>- <strong>och</strong> tjänsteleverantörer därmed kontinuerligt är<br />
utsatta för risken att kunderna ”röstar med fötterna” skapas nämligen incitament<br />
för marknadens aktörer att tillgodose slutanvändarnas preferenser. Det skapas<br />
därmed ett innovationstryck <strong>och</strong> konkurrens om att erbjuda så bra produkter <strong>och</strong><br />
så goda villkor som möjligt. Här kan en hög grad av öppenhet vara ett viktigt<br />
försäljningsargument för enskilda aktörer eftersom öppenhet innebär att mer<br />
innehåll kan skapas <strong>och</strong> eftersökas <strong>och</strong> fler <strong>tjänster</strong> utvecklas <strong>och</strong> tillhandahållas.<br />
Med en ökad kvantitet av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> ökar också sannolikheten att<br />
slutanvändarnas preferenser kan tillgodoses 186, vilket ger en högre potentiell nytta.<br />
Med beaktande av att kundrörlighet är en viktig aspekt för att säkerställa<br />
öppenhet på tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå så blir en låg nivå av aktiva byten <strong>och</strong> val<br />
en utmaning. Anledningarna till förekomsten av bristande rörlighet är många<br />
men återfinns bland annat i de höga sök- <strong>och</strong> byteskostnader som lätt uppstår för<br />
slutanvändarna. Även om många slutanvändare lider av ett<br />
informationsunderläge gentemot marknadens olika leverantörer, <strong>och</strong> denna brist<br />
skulle kunna läkas genom ökade informationsinsatser är det kanske inte enbart<br />
brist på information som är huvudproblemet. Många slutanvändare är<br />
översköljda av information <strong>och</strong> förväntas göra åtskilliga viktiga val i dagens<br />
185 Jfr ovan i avsnitt 3.6.5<br />
186 Resonemanget förutsätter givetvis att en ökad kvantitet också innebär en ökad diversifiering.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
79
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
samhälle (angående t.ex. elleverantör, försäkringar <strong>och</strong> pension), vilket har<br />
skapat/skapar risk för valtrötthet <strong>och</strong> att man, slutligt, inte fattar välunderbyggda<br />
beslut. Därför är det av yttersta vikt att den information som här diskuteras, t.ex.<br />
om begränsningar i <strong>tjänster</strong>, måste vara anpassad till slutanvändarnas förmåga så<br />
att dessa kan tillgodogöra sig informationen. Ökad tydlighet från leverantörer vid<br />
marknadsföring <strong>och</strong> i användarvillkor är därför viktigt för att slutanvändare ska<br />
kunna veta vilka val de kan göra <strong>och</strong> vilka faktorer som är viktiga att ta i<br />
beaktande t.ex. vid val av Internetaccess <strong>och</strong> val mellan olika ip-baserade <strong>tjänster</strong><br />
Utan en god översikt av de alternativ som står till buds eller ens en uppfattning<br />
om att det är möjligt att byta leverantör blir det svårt för slutanvändarna att<br />
kunna nyttja sin rätt att välja. Alla de olika rationella val som slutanvändare<br />
förväntas göra på marknaden riskerar dessutom att skapa en ”valtrötthet”,<br />
särskilt i de fall det rör sig om tekniskt avancerade val som kräver teknisk<br />
grundkunskap <strong>och</strong> en sofistikerad uppfattning om vilka parametrar 187 som det<br />
överhuvudtaget är värt att basera valet på. Lägg därtill att långa bindningstider 188<br />
kan bakbinda slutanvändarna <strong>och</strong> att valet av lösningar för exempelvis lagring av<br />
innehåll - vilka erbjuds gratis av Internetoperatörerna - kan bli en dyr affär om<br />
innehållet låses fast vid en specifik plattform eller tjänst. 189 Dessutom har<br />
leverantörerna ofta ett stort informationsövertag <strong>och</strong> detaljkunskaper kring<br />
avtalsvillkor vilket gör det än svårare för konsumenter att hävda sin rätt. 190<br />
3.7 Tänkbar framtid – en genomgång av möjliga<br />
utvecklingsscenarion<br />
En av de tydligaste slutsatserna som kan dras av tidigare avsnitt <strong>och</strong> kapitel är att<br />
öppenheten ger olika implikationer på olika delar av värdekedjan. Av<br />
ovanstående har det också blivit tydligt att de olika delarna hänger samman <strong>och</strong><br />
påverkar varandra i mer eller mindre stor omfattning. Fokus i tidigare kapitel <strong>och</strong><br />
avsnitt har dock varit befintliga utmaningar på marknaden <strong>och</strong> utgångspunkten<br />
har varit dagens marknadsförhållanden. Detta avsnitt tar istället ett<br />
framåtblickande perspektiv <strong>och</strong> syftar till att lyfta blicken mot potentiella<br />
utvecklingsscenarier. Det blir därmed möjligt att bidra till att skapa<br />
187 Exempel på relevanta parametrar för Internetaccess är, vid sidan av pris, bandbredd, kvalitetsmässig<br />
miniminivå för <strong>tjänster</strong>, svarstider samt förekomst av trafikprioriteringar.<br />
188 I det s.k. USO-direktivet finns nu regler kring maximal initial bindningstid om 24 månader, se<br />
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2002/22/EG om<br />
samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användares rättigheter avseende elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
kommunikations<strong>tjänster</strong>, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter <strong>och</strong> integritetskydd inom<br />
sektorn för elektronisk kommunikation <strong>och</strong> förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de<br />
nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen 2007/0248 (COD), artikel.<br />
30<br />
189 Se även utmaningen som omger ”moln<strong>tjänster</strong>”.<br />
190 Om avtal saknas finns det inget som garanterar att ägarskapet av material som placeras hos en specifik<br />
kommersiell aktör inte kommer tillfaller sistnämnde i samma stund som det laddas upp. Ett exempel utgörs<br />
av den social mediasajten Facebook. I början av 2009 ändrade sajten sina användarvillkor vilket skapade en<br />
juridisk öppning för företaget att behålla användargenererat material även om en användare avslutat sina<br />
förehavanden med sajten. För mer information se: The Consumerist, ”Facebook's New Terms Of Service:<br />
"We Can Do Anything We Want With Your Content. Forever."2009-10-29.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
80
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
handlingsberedskap <strong>och</strong> möjlighet till strategiskt agerande (i syfte att nå eller<br />
undvika potentiella scenarion).<br />
Att gör utfästelser om framtiden innebär dock en stor utmaning. Det går aldrig<br />
med säkerhet att förutspå marknadsutvecklingen <strong>och</strong> den höga osäkerheten gör<br />
att det finns goda skäl att vara försiktig i såväl uttolkningar som slutsatser. 191 För<br />
att kunna göra en trovärdig <strong>och</strong> rimlig ”prognos” av tänkbara<br />
framtidsutvecklingar krävs inte minst en god uppfattning om:<br />
• den historiska utvecklingen – detta för att fånga in den långsiktiga<br />
dynamiken <strong>och</strong> kunna få ett perspektiv på trendmässiga förändringar,<br />
• det rådande marknadsläget – detta för att fastställa de centrala faktorer<br />
som förstärker eller försvagar de drivkrafter som historiskt spelat en<br />
avgörande roll samt att identifiera tecken på kommande omvälvande<br />
trender <strong>och</strong><br />
• föreställningar om framtider – detta för att konkretisera målbilder för<br />
tänkbara framtider samt de förväntningar som kan komma att influera<br />
utvecklingen på ett genomgripande sätt.<br />
I detta sammanhang där öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande står i förgrunden är ett<br />
sätt att närma sig tänkbara målbilder att nyttja den potentiella konflikten mellan<br />
de båda begreppen. 192 Balansen mellan öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande är på många<br />
sätt central för den fortsatta utvecklingen av marknaden för elektronisk<br />
kommunikation. För att tydliggöra detta presenteras nedan kortfattat fyra<br />
tänkbara scenarion på hur en framtida marknadsutveckling skulle kunna gestalta<br />
sig. Scenarierna har skisserats utifrån de övergripande trender som för<br />
närvarande kan iakttas på marknaden <strong>och</strong> som i många fall kan förväntas bli<br />
ännu viktigare de kommande åren. Dessa trender beskrivs i avsnitt 3.7.1, varpå<br />
en kort konsekvensanalys, dvs. konkretisering av scenarierna presenteras i avsnitt<br />
3.7.2. Sistnämnda är avsett att skapa överskådlighet <strong>och</strong> önskad tydlighet om<br />
respektive utvecklingsscenario. 193<br />
3.7.1 Trender på dagens <strong>och</strong> framtidens marknad för elektronisk<br />
kommunikation<br />
Eftersom det finns ett mycket stort antal trender som påverkar <strong>och</strong> influerar<br />
utvecklingen är det förknippat med stora svårigheter att göra en rättvis<br />
selektering. Det bör understrykas att utvecklingen på marknaden kommer att<br />
styras av både omvärlds- <strong>och</strong> marknadsfaktorer, men också av hur regeringen<br />
191 För en översikt om svårigheten i att göra framtidsstudier se exempelvis: Olsson, Lars, ”Teknisk baksyn”<br />
[http://www.dimea.se/customers/tfOld/old/omtf/baksyn.htm ] 2009-06-26<br />
192 Se även kapitel 2.<br />
193 Notera att scenarierna drar upp de övergripande riktlinjerna för marknadsutvecklingen baserat på de<br />
trender som kan observeras. De gör dock inte anspråk på att vara fullständiga utan ska användas för att ge<br />
en orientering.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
81
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> ansvariga myndigheter hanterar frågor om tillgänglighet <strong>och</strong> möjlighet till<br />
nyttjande av bredband (bredbandsfrågan). Med utgångspunkt från det material<br />
som presenterats ovan samt de aspekter som bedömts som väsentliga för<br />
öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande har dock följande faktorer identifierats som kritiska<br />
för möjligheten att även i framtiden kunna tillhandahålla innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
som kan nyttjas via bredband.<br />
Ip-<strong>nät</strong> – Det pågår en tydlig konvergens där en allt större del av den trafik som<br />
förmedlas elektroniskt blir ip-baserad. Ip-systemen har många fördelar. Samtidigt<br />
som de öppnar möjligheter för nya <strong>tjänster</strong> medför de också generellt lägre<br />
investerings- <strong>och</strong> driftskostnader. Övergången till ip skapar också förutsättningar<br />
för konvergens mellan olika marknader som tidigare varit skilda (sampaketering<br />
av <strong>tjänster</strong>) <strong>och</strong> kan därmed få radikal inverkan på marknadens funktionssätt. 194<br />
Konsolidering - Nära kopplat till trenden mot allt mer ip-baserad trafik är behovet<br />
för företagen att kunna erbjuda en tjänsteportfölj som går att nyttja via både<br />
trådbunden <strong>och</strong> trådlös access. Detta sätter press på operatörer med ett<br />
begränsat tjänsteutbud att bredda sin verksamhet - eller söka samarbeten - för att<br />
få ett fulltaligt produktsortiment. Detta omställningstryck kan förväntas leda till<br />
en ökad grad av konsolidering (uppköp <strong>och</strong> sammanslagningar), 195 vilket kan få<br />
inverkan på marknadens funktionssätt i termer av vertikal <strong>och</strong> horisontell<br />
integration.<br />
Kapacitetstillgång – IT <strong>och</strong> telekomindustrin är forskningsintensiv <strong>och</strong> präglas av<br />
en snabb innovationstakt. Sammantaget har den tekniska utvecklingen hittills<br />
inneburit att bredbandskapaciteten tiodubblas var sjätte år. 196 Den bidragande<br />
orsaken till detta har varit att nanoteknik, standardisering <strong>och</strong> mjukvarubaserad<br />
teknik gett upphov till nya kostnadsbesparande lösningar. 197<br />
Moln<strong>tjänster</strong> – Den ökade kapacitetstillgången har också, som nämnts tidigare,<br />
katalyserats av möjligheten att i allt större utsträckning nyttja virtuellt<br />
lagringsutrymme <strong>och</strong> åtkomst till applikationer via Internetanslutna terminaler.<br />
Flera stora aktörer såsom Google, IBM <strong>och</strong> Microsoft har initierat satsningar på<br />
området som ofta kallas molnet efter engelskan ”cloud computing”. 198<br />
Moln<strong>tjänster</strong> ger ökad skalbarhet <strong>och</strong> bidrar till att komma bort från traditionella<br />
194 En tydlig indikator på detta är att abonnemang erbjuds där <strong>tjänster</strong> sampaketerats. Idag finns ca 887 000<br />
abonnemang på den svenska marknaden där två eller fler <strong>tjänster</strong> kombinerats till ett paketpris. Detta är<br />
dock strax under 10 procent av den totalt abonnemangsstocken. Uppgifter från PTS, ”Svensk telemarknad”<br />
[www.svensktelemarknad.se] 2009-11-18.<br />
195 Konsolideringen motverkas av att de konkurrensrättsliga reglerna på EU-nivå sätter gränser för hur hög<br />
koncentration som tillåts. Ett flertal exempel på konsolidering kan dock ges. På den nordiska marknaden<br />
märks nämnda trend genom bildandet av Net4Mobility - ett samägt företag mellan Telenor <strong>och</strong> Tele2. Från<br />
Europa märks trenden i Deutsche Telekom <strong>och</strong> Orange samgående <strong>och</strong> från den amerikanska marknaden<br />
indikeras det i Sprints förvärv av Nextel samt AT&T förvärv av Cingular.<br />
196 Alcatel Lucent, ”An update on broadband”, presentation för PTS styrelse, juni 2009.<br />
197 Prisfallet på utrustning för elektronisk kommunikation är ca 7-8 procent på årsbasis. Ny Teknik, ”De<br />
tvingar Ericsson att spara – igen”, 2009-10-15.<br />
198 PTS, ”Strategisk agenda 2010” (PTS-ER-2009:27).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
82
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
licensmodeller, vilket ökar det samlade värdet på marknaden för elektronisk<br />
kommunikation. 199<br />
Säkerhet <strong>och</strong> övervakning – Det ökade beroendet av IT i allmänhet <strong>och</strong> bredband i<br />
synnerhet gör att kraven på kvalitet, säkerhetskopiering <strong>och</strong> driftsäkerhet ökar.<br />
Kommersiella applikationer liksom samhällskritiska system uppkopplade via<br />
bredband fordrar att det finns möjlighet att övervaka i syfte att förhindra <strong>och</strong><br />
avhjälpa fel. 200 Detta kan förstärka förtroendet för bredbandsinfrastrukturen <strong>och</strong><br />
därmed bidra till fler <strong>och</strong> nya användare respektive användningsområden. Det<br />
kan dock även få motsatt effekt. De ökade kontrollmöjligheterna med möjlighet<br />
till långtgående spårning <strong>och</strong> kontroll av enskilda kan exempelvis skapa osäkerhet<br />
<strong>och</strong> avskräcka från användning. Ett ökat behov av säkerhet ställer också krav på<br />
kapitalintensiva investeringar.<br />
Användarmönster – Utbudet av nya <strong>tjänster</strong> genererar förväntningar att kunna nå<br />
Internet ”var som helst <strong>och</strong> när som helst” <strong>och</strong> därmed kunna kommunicera<br />
med andra användare liksom direkt med alla typer av elektroniska apparater. 201<br />
Det är också troligt att behovet att kunna utföra aktiviteter simultant – <strong>och</strong><br />
efterfrågan på kapacitetskrävande realtidsapplikationer – kommer att öka<br />
markant. 202 Toleransen för avbrott kan också förväntas minska. Därtill kan en<br />
ökad del av offentlig service, exempelvis hemsjukvård, förväntas skötas med<br />
hjälp av elektronisk kommunikation i en nära framtid. Detta får direkt<br />
återverkning på marknaden <strong>och</strong> dess funktionssätt.<br />
Engagemang – Politiskt intresse för frågor som rör Sveriges position som en<br />
framträdande IT-nation i allmänhet <strong>och</strong> marknaden för elektronisk<br />
kommunikation i synnerhet spelar roll för utvecklingen. Ett tydligt politiskt<br />
ledarskap i IT-frågor sänder signaler till marknadens aktörer <strong>och</strong> katalyserar<br />
utvecklingen. Det kan inspirera till användning <strong>och</strong> också bidra till att balansera<br />
olika intressen <strong>och</strong> de frågor som tas upp på den politiska agendan. På omvänt<br />
sätt kan givetvis avsaknad av politiskt engagemang leda till att frågor som berör<br />
marknaden för elektronisk kommunikation bortprioriteras. Detta kan ge upphov<br />
till osäkerhet vilket riskerar att hämma värdeskapande <strong>och</strong> nyttjandegraden <strong>och</strong><br />
därmed influera den generella marknadsutvecklingen negativt.<br />
199 CS, ”Begreppet molnet på väg att lösas upp”, 2009-10-16.<br />
200 CS, ”Fler fall av svåra haverier”, 2009-11-10<br />
201 Vid sidan om behovet av mänsklig kommunikation ökar således behovet av människa-maskin<br />
kommunikation <strong>och</strong> maskin-maskin kommunikation. Telekomföretaget Nokia estimerar dessutom att en<br />
genomsnittlig slutanvändare kommer att ha ca 10 saker uppkopplade år 2015. På samma sätt förväntar sig<br />
<strong>nät</strong>utrustningsföretaget Cisco att allt fler applikationer på hemdatorer kopplas upp mot <strong>nät</strong>et. I samband<br />
med lanseringen av ”Tangent Bay” – en laptop med multipla skärmar - hävdade processorföretaget Intel att<br />
användare redan idag nyttjar mellan 20-30 program samtidigt. Cisco, ”Hyperconnectivity and the<br />
approaching zetabyte era”, 2009 samt PTS, Bredbandskartläggning 2008, 2009 (PTS-ER-2009:8), PC för<br />
Alla, ”Intel visar upp bärbar med fyra skärmar”, [http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.254085/intel-visar-uppbarbar-med-fyra-bildskarmar#]<br />
2009-10-15.<br />
202 Oxford Said Business School, ”Broadband Quality Score”,<br />
[http://www.sbs.ox.ac.uk/news/media/Press+Releases/New+High-Quality+Broadband+Study.htm]<br />
2009-06-26.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
83
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Attityder - Olika delar av befolkningen har delvis olika synsätt på digital<br />
informationsanvändning. Inte minst är många unga <strong>och</strong> unga vuxna kritiska mot<br />
befintliga affärsmodeller som baseras på upphovsrätt. 203 Att ha vuxit upp med<br />
Internetaccess <strong>och</strong> det informationsinnehåll som erbjuds via de digitala <strong>nät</strong>en<br />
förefaller ha medfört att nästintill total informationstillgång tas för givet. 204 Detta<br />
kan påverka marknadsutvecklingen <strong>och</strong> möjligheten att bedriva kommersiell<br />
verksamhet.<br />
3.7.2 Fyra tänkbara scenarier för framtidens marknad för elektronisk<br />
kommunikation<br />
Om de ovan angivna trenderna kombineras med det övriga material som<br />
presenterats i denna rapport är det möjligt att urskilja fyra utvecklingsbanor som<br />
marknaden för elektronisk kommunikation skulle kunna ta med avseende på<br />
öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande.<br />
Scenario I: Ett medelmåttigt <strong>nät</strong> kännetecknat av varierande kvalitet <strong>och</strong> innehåll<br />
En tänkbar framtid skulle kunna kännetecknas av <strong>nät</strong>neutralitet <strong>och</strong> att ett tryck<br />
från <strong>nät</strong>aktivister <strong>och</strong> kapacitetskrävande innehållsleverantörer gör att ”best<br />
effort” blir den dominerande modellen. Detta skulle möjliggöra pluralism men<br />
medför att möjligheten att garantera kvalitet skulle riskera att begränsas.<br />
Osäkerheten om möjligheten att få avkastning på infrastrukturinvesteringar<br />
skulle därtill kunna resultera i att utbyggnadstakten <strong>och</strong> därmed transformeringen<br />
till nya accesstekniker skulle kunna fördröjas. I mångt <strong>och</strong> mycket frambringar ett<br />
sådant scenario en framtid där infrastruktur betraktas som något gemensamt som<br />
kan tas för givet <strong>och</strong> som omges av ett mycket oklart ansvar (i fråga om vem som<br />
ska finansiera underhåll <strong>och</strong> nyinvesteringar).<br />
Scenario II: Ett experimenterande <strong>nät</strong> kännetecknat av pluralism <strong>och</strong> interaktion<br />
En annan tänkbar framtid utgår ifrån ett scenario där konsensus nåtts runt<br />
trafikprioriteringar (vad som får stoppas, av vem <strong>och</strong> när) <strong>och</strong> en balans hittats<br />
för att möjliggöra tester av nya lösningar <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> (innovationer). Till skillnad<br />
från när Internet tillskapades har förutsättningarna <strong>och</strong> kraven på <strong>nät</strong>en<br />
förändrats. Nya affärsmodeller kan ge upphov till situationer som är tveksamma<br />
ur konkurrenssynpunkt <strong>och</strong> som sträcker sig bortom de områden som<br />
traditionellt reglerats. Scenariot bygger på en framtid som hittat mekanismer som<br />
medger en tillräcklig nivå av öppenhet.<br />
Scenario III: Ett kabel-tv-<strong>nät</strong> kännetecknat av ett begränsat utbud med god kvalitet<br />
En tredje tänkbar framtid skulle kunna inkludera ett scenario där upphovsrätten<br />
stärks samtidigt som den regulatoriska tillsynen rullas tillbaka <strong>och</strong> de aktörer som<br />
203 Se Viviane Redings tal angående de ungas kritik mot föråldrade affärsmodeller. Digital Europé –<br />
Europe´s Fast Track to Economic Recovery, Viviane Redings tal i Bryssel 9 juli 2009, 09/336 samt DN,<br />
”Tre miljoner fildelar illegalt i Sverige” [ http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tre-miljoner-fildelarillegalt-i-sverige-1.972254]<br />
2009-10-15.<br />
204 Andelen personer i åldern 15-19 med Internetaccess hemma uppgick 2008 till 96 procent. Motsvarande<br />
andel för personer över 65 år var samma år 60 procent. Nordicom Internetbarometer. För mer information<br />
se: [http://www.nordicom.gu.se/?portal=mt&main=nat_stat_publ.php&me=5] 2009-10-15.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
84
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
idag äger eller förfogar över <strong>nät</strong>en ges ökade möjligheter att själva styra över<br />
innehåll <strong>och</strong> utformning. För operatörerna innebär det stora förutsättningar att<br />
skapa ett ”kabel-tv-Internet”. Med detta avses att de kan prioritera egna <strong>tjänster</strong><br />
(i egna portaler), <strong>och</strong> erbjuda dessa med hög kvalitet <strong>och</strong> tillförlitlighet samtidigt<br />
som andra aktörer hålls tillbaka <strong>och</strong> utbyggnaden av kapacitet kan begränsas. 205<br />
Exklusivitetsavtal 206 eller avtal med bindningstid torde vara rådande norm i en<br />
sådan framtid <strong>och</strong> det kan förväntas uppstå en påtaglig skillnad i tjänstekvalitet<br />
mellan olika delar i landet beroende på ägare av infrastrukturen.<br />
Scenario IV: En rad stängda <strong>nät</strong> kännetecknade av kontroll, övervakning <strong>och</strong> begränsning<br />
på alla nivåer.<br />
En fjärde tänkbar framtid baseras på ett scenario där de övervakningslagar som<br />
införts över åren ges ökad dignitet. Om operatörerna <strong>och</strong> <strong>nät</strong>ägarna exempelvis<br />
blir juridiskt innehållsansvariga för den information som de förmedlar å deras<br />
kunders vägnar, riskerar konsekvensen bli övervakning <strong>och</strong> vaksamhet mot vilket<br />
material som ges en digital fristad. 207 Resultatet av en sådan utveckling torde<br />
kunna bli att <strong>nät</strong>en fragmentiseras <strong>och</strong> att varje <strong>nät</strong>ägare isolerar sig med<br />
motiveringen att detta krävs för att garantera innehållets kvalitet i de <strong>nät</strong> där de<br />
har juridiskt ansvar. Det torde även vara rimligt att tro att kraven på att få<br />
kringskära användarvillkoren ökar (vad som faktiskt är tillåtet att göra), liksom<br />
vilka applikationer <strong>och</strong> terminaler som blir tillåtna att nyttja för access.<br />
Inskränkningar av dylikt slag får inverkan även på möjligheten till innovationer<br />
<strong>och</strong> toleransnivån för experiment.<br />
De fyra scenarierna innebär med nödvändighet en schematisk förenkling.<br />
Verkligheten är givetvis mer komplex. Det är därför viktigt att understryka att<br />
scenarierna medvetet är renodlade för att tydliggöra hur skiftningar i balansen<br />
mellan öppenhet <strong>och</strong> värdeskapande kan få praktiska följder på<br />
marknadsutvecklingen <strong>och</strong> att det är viktigt att ta detta i beaktande när framtiden<br />
ska diskuteras <strong>och</strong> konkretiseras.<br />
205 Sistnämnda beror på att operatören kan lösa flaskhalsar genom att prioritera bort andra aktörers trafik<br />
<strong>och</strong> därefter prioritera mellan sina egna <strong>tjänster</strong> innan utbyggnad behöver genomföras.<br />
206 Det torde vara troligt att <strong>nät</strong>ägaren ställer krav på ensamrätt för att byggnationen ska komma till stånd.<br />
Inte minst för glest befolkade områden med begränsad kommersiell bärkraft förefaller – i det beskrivna<br />
scenariot - det enda marknadsalternativet till exklusivitet vara att ingen infrastrukturbyggnation<br />
överhuvudtaget kommer till stånd.<br />
207 Bland annat torde det kunna innebära att fullt legalt material som kan uppfattas som stötande eller<br />
kontroversiellt blockeras <strong>och</strong> förvägras access. Detta hämmar givetvis en livaktig samhällsdebatt <strong>och</strong><br />
grogrunden för nya idéer.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
85
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
4 Slutsatser <strong>och</strong> rekommendationer<br />
4.1 Öppenhet skapar förutsättningar för innovation<br />
<strong>och</strong> konkurrenskraft men måste balanseras mot<br />
andra skyddsvärda intressen såsom<br />
investeringsincitament <strong>och</strong> <strong>nät</strong>säkerhet.<br />
I denna rapport har begreppet öppenhet, det vill säga alla på lika villkor erbjuds<br />
möjlighet till fritt (oinskränkt) 208 tillträde <strong>och</strong> eget utnyttjande analyserats. Detta inkluderar<br />
ett fokus på hur öppenheten påverkar olika samhällsaktörers möjligheter att<br />
konkurrera <strong>och</strong> skapa mervärde genom innovationer <strong>och</strong> deltagande på<br />
marknaden för elektronisk kommunikation <strong>och</strong> i samhällslivet.<br />
Utgångspunkten har varit att öppenhet (i motsats till slutenhet) genererar ett<br />
högre samhällsekonomiskt värde – dvs. samhällsnytta. Detta sker genom att ett<br />
öppet tillträde <strong>och</strong> tillgång till infrastruktur för elektronisk kommunikation bidrar<br />
till ökad innovationsförmåga – dvs. introduktion av nya varor <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
därmed ett varierat utbud med valmöjlighet för konsumenter. Öppenheten<br />
medför att bredbandsleverantörer kan koppla samman fler <strong>och</strong> fler slutanvändare<br />
med fler <strong>och</strong> fler innehållsleverantörer över Internet. Detta skapar<br />
<strong>nät</strong>verkseffekter 209, <strong>och</strong> större möjligheter för slutanvändare att skapa nya<br />
kombinationer av idéer samt hitta produkter som passar dem. Öppenhet har<br />
därmed potential att bidra till högre sammantagen nytta <strong>och</strong> högre<br />
innovationsförmåga i jämförelse med ett slutet system. Notera särskilt att<br />
öppenhet alltså även gäller idéer. Genom ett fritt flöde av tankar <strong>och</strong> åsikter är<br />
det lättare att föra en samhällsdialog där olika argument vägs <strong>och</strong> bryts mot<br />
varandra, vilket möjliggör en kontinuerlig utveckling.<br />
I rapporten har konstaterats att öppenhet är ett vidsträckt begrepp som tillskrivs<br />
många innebörder <strong>och</strong> som ofta förekommer som prefix för att understryka<br />
speciella egenskaper hos en företeelse. Det talas t.ex. om öppen infrastruktur, öppna<br />
<strong>nät</strong>, det öppna Internet, öppen källkod <strong>och</strong> öppna <strong>tjänster</strong>. Begreppet har också en<br />
starkt kulturell prägel i fråga om Internet <strong>och</strong> dess öppna struktur <strong>och</strong> system. I<br />
mångt <strong>och</strong> mycket kan det ses som en motsats till den tradition av kontroll <strong>och</strong><br />
stängda system som historiskt sett varit kännetecknande för den traditionella<br />
telekomsektorn. Mångtydigheten i öppenhetsbegreppet gör också att det är<br />
viktigt att begreppet operationaliseras för att det ska få en reell betydelse.<br />
Öppenhet verkar dock inte i ett vakuum. Vilken grad av öppenhet som är möjlig<br />
att tillämpa är inte given utan baseras på bland annat samhälleliga prioriteringar<br />
<strong>och</strong> värderingar. Öppenhetskrav för att t.ex. främja nyttjande <strong>och</strong><br />
208 I denna rapport åsyftas med fritt tillträde ett icke-begränsat eller oinskränkt tillträde som inte ska<br />
förväxlas med fritt i betydelsen gratis.<br />
209 Med <strong>nät</strong>verkseffekter avses här att synergier kan uppstå vilket ger lägre kostnader <strong>och</strong> att det<br />
sammanlagda värdet blir större än de enskilda delarna.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
86
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
innovationsmöjligheter för enskilda medborgare <strong>och</strong> tjänsteutvecklare, måste<br />
balanseras mot andra skyddsvärda intressen, som t.ex. investeringsincitament för<br />
Internetoperatörer <strong>och</strong> <strong>nät</strong>säkerhet.<br />
Med beaktande av det som presenterats i denna rapport gör PTS bedömningen<br />
att en önskvärd grad av öppenhet innefattar såväl tillgång till produktionsresurser<br />
för de aktörer som deltar i produktionen av bredbands<strong>tjänster</strong> som tillgång för<br />
alla användare till kommunikation, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll över det publika<br />
Internet. Därigenom främjas:<br />
• konkurrensen på olika marknader<br />
• utveckling av nya <strong>och</strong>/eller förbättrade insatsvaror, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
innehåll (innovation)<br />
• tillgång till information<br />
• nyttjandet av ett varierat utbud av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll<br />
• deltagandet i den offentliga (digitala) dialogen över Internet<br />
Av ovannämnda följer att en hög grad av öppenhet bör finnas på samtliga nivåer<br />
i den värdekedja för produktion av bredbands<strong>tjänster</strong> som tagits som<br />
utgångspunkt i rapporten. 210 Även om vikten av öppenhet betonas har det<br />
framhållits att begränsningar av öppenheten - i varierande grad - kan betraktas<br />
som nödvändiga <strong>och</strong> önskvärda. 211<br />
Begränsningar av öppenheten genom trafikhantering kan exempelvis motiveras<br />
med avseende på säkerhet <strong>och</strong> robusthet i <strong>nät</strong>en. I takt med ett ökat beroende av<br />
elektroniska kommunikationer ökar också sårbarheten för störningar i <strong>nät</strong>en. Det<br />
gör att säkerhets- <strong>och</strong> robusthetsrelaterade frågor blir allt viktigare <strong>och</strong> att<br />
begränsningar av öppenhet kan komma ifråga för att t.ex. säkerställa att <strong>nät</strong>en<br />
<strong>och</strong> knutpunkterna fungerar <strong>och</strong> är skyddade mot avbrott, sabotage <strong>och</strong> andra<br />
incidenter. 212 Ett visst renhållningsarbete som kan innefatta både<br />
trafikprioritering, blockering <strong>och</strong> selektering för att få bukt med extrema avarter<br />
(spam, botnets, malware) får således anses vara en rimlig uppoffring av<br />
öppenheten <strong>och</strong> en rimlig inskränkning av principen om <strong>nät</strong>neutralitet, eftersom<br />
det bidrar till att säkerställa <strong>nät</strong>ens funktionalitet. I mångt <strong>och</strong> mycket är en hög<br />
funktionalitet något som gynnar alla.<br />
210 Nivåerna i värdekedjan utgörs av naturresursnivå, infrastrukturnivå, transmissionsnivå, ip-nivå<br />
(Internet nivå) samt tjänste-/innehållsnivå.<br />
211 Hur stora dessa begränsningar ska tillåtas är helt beroende på vilken nivå av värdekedjan som<br />
avses.<br />
212 Regeringen har i Bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP) aviserat att ge PTS i<br />
uppdrag att analysera <strong>och</strong> ge förslag på hur arbetet med robusta elektroniska kommunikationer<br />
kan vidareutvecklas för att motsvara samhällets <strong>och</strong> samhällsviktiga användares långsiktiga behov<br />
av robusta elektroniska kommunikationer.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
87
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Många samhällsfunktioner är i dag beroende av att kunna utbyta information<br />
vilket bl.a. tillgodoses med hjälp av olika elektroniska kommunikations<strong>nät</strong>.<br />
Prioriteringsfunktioner ger utvalda användare möjlighet att utnyttja befintliga<br />
kommunikationsresurser även i de situationer då den totala kapaciteten i <strong>nät</strong>en<br />
har reducerats på grund av skador, överbelastningar eller andra orsaker. Även<br />
detta kan berättiga öppenhetsbegränsningar <strong>och</strong> inskränkningar i<br />
<strong>nät</strong>neutraliteten. 213<br />
Olika s.k. realtids<strong>tjänster</strong>s krav på ett jämnt dataflöde kan också vara ett rimligt<br />
skäl för en medveten trafikhantering i syfte att säkerställa kvalitet för alla. Detta<br />
får dock naturligtvis till följd att öppenheten i fråga om andra <strong>tjänster</strong> begränsas<br />
(t.ex. att all telefonitrafik eller larmrelaterad trafik prioriteras före annan trafik).<br />
Att ge vissa realtids<strong>tjänster</strong> prioritet i trafikhanteringen pga. att <strong>tjänster</strong>nas<br />
egenskaper ställer sådana krav kan inte generellt anses som en obefogad<br />
begränsning av öppenheten. Dock kan detta leda till att autonoma ip-baserade<br />
<strong>nät</strong> byggs upp som är dedikerade för sådana <strong>tjänster</strong>. Denna segmentering utgör<br />
en begränsning av öppenheten <strong>och</strong> innebär en försvagad <strong>nät</strong>verkseffekt.<br />
PTS vill här framhålla att det i ett paketbaserat <strong>nät</strong> (som Internet) i princip bara<br />
behövs prioritering (dvs. regler om vad som ska kastas bort vid trängsel i <strong>nät</strong>et)<br />
när överföringskanalerna är fulla. För att hantera situationen med överfulla <strong>nät</strong>,<br />
t.ex. vid särskilt intensiva tidpunkter på dygnet, kan operatörer antingen välja att<br />
investera i ökad överföringskapacitet, eller införa prioriteringsprinciper för<br />
datatrafiken <strong>och</strong> därigenom ”sprida ut” trafiktoppar. Det svåra för<br />
regleringsmyndigheter som ska verka för <strong>nät</strong>neutralitet 214 - blir att balansera hur<br />
långtgående dylika prioriteringsverktyg ska kunna användas istället för att<br />
operatörerna bygger ut <strong>nät</strong>kapaciteten eller bygger separata <strong>nät</strong>. Kärnan i<br />
utmaningen blir därigenom var balanspunkten ska anses ligga <strong>och</strong> när det kan<br />
anses att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i <strong>nät</strong>neutraliteten <strong>och</strong><br />
öppenheten har passerats.<br />
4.2 Öppenhet främjas genom säkerställande av ickediskriminering<br />
<strong>och</strong> fungerande konkurrens.<br />
Öppenhet - så som begreppet använts i tidigare kapitel - förutsätter en<br />
fungerande konkurrens. Idag kännetecknas dock marknaden för elektronisk<br />
kommunikation av begränsningar <strong>och</strong> etableringshinder. Som visats i tidigare<br />
213 PTS har de senaste åren genomfört utredningar samt praktiska försök för prioritetsfunktioner<br />
tillsammans med operatörer <strong>och</strong> presumtiva användare. I behovsanalyser har ett stort antal<br />
organisationer tillfrågats om sina behov av prioritetsfunktioner för samhällsviktig verksamhet. En<br />
majoritet av de tillfrågade uppger i dessa analyser att de har behov av prioritetsfunktioner i<br />
allmänna kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> att prioritetsfunktionernas användning skulle kunna rädda liv.<br />
Internationellt finns också flera exempel på prioritetsfunktioner som redan införts eller planeras.<br />
PTS utredningsarbete sammanfattas i rapporten Samhällsviktiga användares behov av<br />
prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2008:7). I rapporten<br />
rekommenderas också ett införande av prioritetsfunktioner i mobila kommunikations<strong>nät</strong>.<br />
214 Se beskrivning av Telekompaketet i avsnitt 3.5.4<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
88
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kapitel förekommer det både fall av diskriminering i fråga om tillståndsgivning<br />
<strong>och</strong> möjlighet att få tillträde till nödvändiga produktionsresurser för<br />
bredbands<strong>tjänster</strong>. Konsekvensen av detta riskerar bli förseningar <strong>och</strong><br />
fördyringar vilket ger upphov till transaktionskostnader <strong>och</strong> försämrad<br />
konkurrens. Detta är också bakgrunden till att marknaden är föremål för EU:s<br />
regler om förhandsreglering. 215 Regleringen sker företrädesvis på de lägre<br />
nivåerna i värdekedjan, eftersom detta bedömts som tillräckligt för att skapa ett<br />
innovationstryck på aktörerna som kan stimulera utbudet av nya <strong>och</strong><br />
differentierade <strong>tjänster</strong>.<br />
I de fall reglering tillämpas med syftet att forcera fram öppenhet blir – vid sidan<br />
av skyddsvärda intressen som robusthet <strong>och</strong> <strong>nät</strong>säkerhet - även frågor om<br />
aktörernas möjligheter till värdeskapande <strong>och</strong> framtida avkastning för<br />
genomförda investeringar viktiga samhällsekonomiska avvägningar. Regleringar<br />
för ökad öppenhet kan också få oönskade konsekvenser. Därför måste en<br />
försiktighetsprincip tillämpas vid intervention på marknaden. 216 Det är också av<br />
yttersta vikt att en intervention i form av en reglering på en nivå i värdekedjan<br />
betraktas ur ett större sammanhang, dvs. att hela marknaden för elektronisk<br />
kommunikation <strong>och</strong> dess värdekedja tas i beaktande, eftersom intervention på en<br />
nivå kan få följdverkningar på en annan nivå <strong>och</strong> påverka marknaden som helhet<br />
på ett oönskat sätt.<br />
En försiktighetsprincip vid intervention är också viktig med anledning av att<br />
graden av öppenhet <strong>och</strong> behovet av öppenhet ständigt förändras i takt med att<br />
marknaden, dess aktörer <strong>och</strong> spelregler förändras.<br />
4.3 Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det<br />
viktigt att leverantörer vid marknadsföring <strong>och</strong><br />
i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider,<br />
begränsningar i Internetaccess <strong>och</strong> åtkomlighet<br />
avseende <strong>tjänster</strong><br />
Ur behovet av nya affärsmodeller <strong>och</strong> som en följd av den tekniska utvecklingen,<br />
har möjligheten att prioritera trafik ökat. Detta innebär att Internetoperatörerna<br />
idag har fått ökade möjligheter att erbjuda olika kvalitetsnivåer på<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong>. Dessa kvalitetsnivåer paras med prismodeller som drar<br />
nytta av konsumenters <strong>och</strong> andra användares olikheter i fråga om betalningsvilja.<br />
Redan idag har en stor del av användarna möjlighet att differentiera sina digitala<br />
<strong>tjänster</strong> genom att betala olika mycket för Internetaccess beroende på vilken<br />
kapacitet <strong>och</strong> kvalitet de önskar ska levereras <strong>och</strong> från vilken operatör.<br />
215 Regleringen är alltså proaktiv <strong>och</strong> syftar till att öka öppenheten.<br />
216 Målet med regleringen är således att optimera samhällets resursallokering <strong>och</strong> undvika över-<br />
<strong>och</strong> underinvesteringar.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
89
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Att det finns skillnader mellan olika accesstekniker <strong>och</strong> operatörer förefaller ur<br />
användarnas synvinkel vara rimligt. 217 Det kan dock finnas skäl att vid sidan av<br />
prisnivåer <strong>och</strong> bindningstider tydligare föra en diskussion om vad som utgör en<br />
Internetaccess 218 samt informera slutanvändare om skillnader i operatörernas<br />
erbjudanden. Detta inkluderar särskilt att påvisa att <strong>tjänster</strong> kan skilja sig åt med<br />
avseende på: 219<br />
• bandbredd (kapacitet <strong>och</strong> reell prestanda i upp <strong>och</strong> nedlänk)<br />
• kvalitetsmässig miniminivå för <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll<br />
• svarstider<br />
• förekomst av trafikprioriteringar <strong>och</strong> blockering av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll.<br />
• åtkomst av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll<br />
• betygssättning <strong>och</strong> ranking av Internetoperatörerna utförd av användarna<br />
4.4 Åtgärdsförslag för att möta utmaningarna mot<br />
öppenhet<br />
Tidigare i denna rapport har PTS beskrivit de huvudsakliga utmaningarna<br />
avseende öppenheten - befintliga <strong>och</strong> potentiella - som myndigheten kunnat<br />
identifiera vid en analys av marknaden för elektronisk kommunikation. 220 De<br />
identifierade utmaningarna kan sammanfattas enligt följande:<br />
1. Åtkomst till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll genom att dessa är knutna till den vertikala<br />
tjänsteleverantörens <strong>nät</strong> <strong>och</strong> inte åtkomliga via andra access<strong>nät</strong>, t.ex. mobil<strong>nät</strong>.<br />
2. Fler <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> mer innehåll lagras i molnet - vilket gett upphov till en<br />
diskussion om att moln<strong>tjänster</strong> kan ”försvinna”<br />
3. Bristande kundrörlighet pga.:<br />
217 Det kan tilläggas att PTS inte hittills funnit anledning att agera i någon fråga som rör<br />
<strong>nät</strong>neutralitet. Ett avgörande skäl till detta är att myndigheten inte fått kännedom om att det<br />
skulle finnas klagomål angående orättfärdig blockering av enskilda applikationer, innehåll eller<br />
annan trafikdiskriminering.<br />
218 Ett relevant exempel på ett embryo till en sådan diskussion har skapats av Patrik Fältström på Cisco.<br />
Fältström har bland annat sammanställt en tentativ lista på kriterier för vad som kan definiera en<br />
Internetaccess. För mer information se: http://stupid.domain.name/node/889<br />
219 PTS har sedan tidigare publicerat allmänna råd om informationskrav om tjänstekvalitet. Se<br />
PTS, ” PTS allmänna råd om tjänstekvalitet” (PTSFS 2007:01),<br />
[http://www.pts.se/sv/Dokument/Foreskrifter/Tele/PTSFS-20071---PTS-allmanna-rad-omtjanstekvalitet/]<br />
2009-07-17<br />
220 Se även kapitel 3.6 för mer information om de olika utmaningarna<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
90
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
(a) höga sök- <strong>och</strong> byteskostnader<br />
(b) kunskaps- <strong>och</strong> informationsunderläge hos konsumenter<br />
gentemot näringsidkarna<br />
(c) informations- <strong>och</strong> valöverbelastning<br />
(d) kollektivanslutningar (främst i flerfamiljsbostäder)<br />
(e) långa bindningstider <strong>och</strong> exklusivitetsavtal<br />
(f) innehåll låst till viss plattform<br />
4. Osäkerhet kring vad en Internetaccess innehåller, dvs. konsumenterna vet inte<br />
vad de i praktiken erhåller för access.<br />
5. Ökat tryck på Internetoperatörer som undergräver syftet med<br />
ansvarsfrihetsregler för aktörer som vidareförmedlar Internettrafik.<br />
6. Potentiellt problem med åtkomst till <strong>tjänster</strong> pga. operatörs<br />
begränsningar/prioriteringar med inverkan på innovation <strong>och</strong> konsumentnytta.<br />
7. Begränsningar i tillträde till aktiv infrastruktur, t.ex. bitströmstillträde <strong>och</strong> olika<br />
former av hyrda förbindelser<br />
8. Brist på bredbandstäckning<br />
9. Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. svart fiber<br />
10. Brist på kanalisation<br />
11. Tillträde till bl.a. mark ges på olika villkor<br />
12. Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös kommunikation<br />
Utmaningarna skiljer sig åt <strong>och</strong> deras inriktning <strong>och</strong> omfattning varierar<br />
beroende på vilken del i värdekedjan som analyseras. Skillnaden i utmaningarnas<br />
omfattning <strong>och</strong> inriktning gör att varje utmaning omges av en specifik utveckling<br />
<strong>och</strong> i mångt <strong>och</strong> mycket behöver adresseras genom en riktad åtgärd. På flera<br />
områden har redan åtgärder vidtagits, men det finns ett behov av ytterligare<br />
åtgärder för att säkerställa en gynnsam balans mellan värdeskapande <strong>och</strong><br />
öppenhet. (Sammanställning av åtgärder <strong>och</strong> utmaningar finns i tabell 4)<br />
Generellt förefaller behovet av åtgärder vara större på de tre lägre nivåerna i<br />
värdekedjan (naturresursnivå, infrastrukturnivå <strong>och</strong> transmissionsnivå) jämfört<br />
med de två övre (ip-/Internetnivå samt innehålls- <strong>och</strong> tjänstenivå). Detta beror<br />
91
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
dels på att kostnaderna för etablering <strong>och</strong> de strukturella problemen varit stora på<br />
de lägre nivåerna, <strong>och</strong> mångt större än motsvarande utmaningar på de övre<br />
nivåerna. Med sistnämnda åsyftas att utmaningarna på de tre lägre lagren redan<br />
idag, i betydande skala, är föremål för intervenerande åtgärder medan<br />
utmaningarna på de två övre lagren snarare kan betraktas som potentiella <strong>och</strong><br />
med en, relativt sett, lägre magnitud. Som visats i denna rapport finns det dock<br />
indikationer på att dessa kan vara tilltagande. 221<br />
4.4.1 Naturresursnivå<br />
På naturresursnivån utgörs som beskrivits ovan de huvudsakliga utmaningarna av<br />
en generell brist på kanalisation, olika villkor för tillträde till bl.a. mark samt brist<br />
på spektrum som är lämpligt för exempelvis mobilt bredband.<br />
Den förstnämnda utmaningen, den generella bristen på kanalisation, har<br />
regeringen adresserat, dels i Bredbandsstrategin som presenterades i november<br />
2009, dels genom det så kallade kanalisationsstödet som utfärdats för perioden<br />
2009-2010. Kanalisationsstödet utgår i form av ett så kallat<br />
samförläggningsbidrag <strong>och</strong> innebär i korthet kostnadsersättning om kanalisation<br />
läggs i samband med att annan infrastruktur byggs. 222 Det finns också intentioner<br />
från regeringen att se över nuvarande former för planering av grävarbeten samt<br />
lämna förslag på förbättrad samordning, informationshantering <strong>och</strong><br />
koordinering. Ett stöd i detta arbete är ”Ledningskollen.se”, som är ett GISsystem<br />
med uppgifter om vem som har olika typer av infrastruktur nedgrävd på<br />
en specifik plats. Systemet skulle – på frivillig basis – kunna användas i syfte att<br />
underlätta för samförläggning. Därtill ska Vägverket få i uppdrag att i samråd<br />
med PTS formulera förslag på hur det ska prövas om kanalisation ska förläggas<br />
vid ny- <strong>och</strong> ombyggnation av vägar. 223<br />
Till ovanstående ska även fogas de förändringar i Plan- <strong>och</strong> bygglagen (PBL) som<br />
nu diskuteras, där anläggningar för telekommunikation <strong>och</strong> annan<br />
informationsteknik tas in i den kommunala planeringsprocessen. Ändringarna<br />
innebär bl.a. att kommuner får bestämma att bygglov inte får ges i ett område<br />
förrän anläggningar för telekommunikation har kommit till stånd.<br />
PTS gör bedömningen att de åtgärder som vidtagits är steg i rätt riktning för att<br />
säkerställa öppenhet men att det är för tidigt att göra några generella uttalanden<br />
om uppnådda resultat - det vill säga om åtgärderna gett ökad tillgång till<br />
kanalisation <strong>och</strong> därmed möjlighet för fler operatörer att etablera sig. Tillgång till<br />
221 Se kapitel 3, särskilt avsnitt 3.5. Se även bl.a. sid 31-32, figur 8 <strong>och</strong> 9 i “A Green Knowledge<br />
Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”<br />
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.16246!menu/standard/file/A%20GREEN%20KNOWL<br />
EDGE%20SOCIETY_CREATIVE%20COMMONS_%20WEB1.pdf<br />
222 Endast områden där bedömningen gjorts att marknadens aktörer inte kommer att genomför<br />
utbyggnaden omfattas av stödet. För mer information se exempelvis:”Kanalisationsstöd”, PTS<br />
(PM daterad 2009-03-17)<br />
223 Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
92
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
kanalisation är en central komponent som skapar förutsättningar att etablera<br />
fysisk <strong>och</strong> logisk infrastruktur <strong>och</strong> därmed öppenhet på samtliga andra nivåer i<br />
värdekedjan. Med beaktande av detta är det ur PTS perspektiv av vikt att följa<br />
upp de pågående åtgärderna för tillgång till kanalisation. Detta kan göras på flera<br />
sätt, inte minst inom ramen för den Bredbandskartläggning som PTS på årlig<br />
basis genomför på regeringens uppdrag. En empirisk genomlysning av resultat<br />
<strong>och</strong> förväntade effekter torde kunna bidra till att skapa det underlag som behövs<br />
för en rationell bedömning av om befintliga åtgärder är tillräckliga.<br />
Den andra utmaningen på naturresursnivån, att tillstånd <strong>och</strong> tillträde till mark <strong>och</strong><br />
kanalisation ges på olika villkor, tar sig flera uttryck. I viss utsträckning handlar de<br />
olika villkoren om anpassning till lokala förhållanden <strong>och</strong> berättigade samhälleliga<br />
prioriteringar. I andra fall går det dock inte att utesluta att det rör sig om rutiner<br />
<strong>och</strong> arbetssätt som lika gärna skulle kunna göras på annat sätt – men som i dess<br />
nuvarande form får direkt negativa konsekvenser för konkurrensen. Denna typ av<br />
särbehandling kan exempelvis ske genom att lokala monopol skapas eller att<br />
kommunala aktörer premieras – vilket leder till att möjligheten för slutanvändare<br />
att fritt välja <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll kringskärs. Det har till PTS framförts en oro<br />
från kommuner att gynnsamma villkor för marktillträde skulle leda till att<br />
gatumark gång på gång grävs upp för att lägga fiber. Eftersom parallelletablering<br />
av fiber bara kommer att vara aktuellt vid speciellt gynnsamma förhållanden torde<br />
sannolikheten vara stor att farhågan inte besannas.<br />
Att diskriminerande villkor är negativt ur öppenhets- <strong>och</strong> konkurrenssynpunkt<br />
har uppmärksammats av flera aktörer som PTS intervjuat eller fått material ifrån<br />
inom ramen för detta uppdrag. Dessa har också varnat för konsekvenserna. 224<br />
Med syftet att komma till rätta med rådande missförhållanden har bland annat<br />
SKL tagit fram principer för ägarstyrning av lokala bredbands<strong>nät</strong>. SKL har för<br />
avsikt att uppdatera dessa efter eventuella ändringar i Plan- <strong>och</strong> bygglagen. PTS<br />
bedömer att arbetet som SKL genomför är viktigt <strong>och</strong> att SKL i översynen av<br />
styrprinciperna bör beakta processen för tillståndsgivning <strong>och</strong> markavtal samt<br />
etablera principer om icke-diskriminering där så bedöms lämpligt. I samband med<br />
översynen bör SKL även bedriva projekt för att förbättra den kommunala<br />
samordningen i IT-infrastrukturfrågor som rör grävtillstånd <strong>och</strong> markavtal..<br />
Det ska även tilläggas att PTS inom ramen för regeringens bredbandsstrategi fått i<br />
uppdrag att genomföra informationsinsatser riktade till kommunerna. Syftet med<br />
insatserna är att minimera de svårigheter som operatörerna upplever vad gäller att<br />
sluta avtal med kommunerna <strong>och</strong> få erforderliga tillstånd för utbyggnad av<br />
infrastruktur för bredband. Detta torde bidra till att förbättra konkurrensvillkoren<br />
<strong>och</strong> att fler aktörer kan etablera sig.<br />
224 Se bilaga 1. Marknadsaktörer - Intervjuer <strong>och</strong> input.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
93
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Den tredje utmaningen, brist på spektrum, har primärt adresserats genom<br />
liberalisering av tillståndshanteringen. Detta innebär bl.a. att PTS i allt mindre<br />
utsträckning ställer krav på vilken teknik som ska användas i ett specifikt<br />
frekvensband. Genom att frikoppla spektruminnehav från en fördefinierad<br />
användning bedömer PTS att innovationspotentialen ökar eftersom det blir lättare<br />
att introducera nya tekniska lösningar <strong>och</strong> affärsmodeller.<br />
En annan viktig åtgärd på spektrumområdet är frigörande av ytterligare spektrum<br />
i de frekvensband som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation, t.ex.<br />
genom frigörande av frekvenser från försvarsmakten.<br />
Med effektivare användning skapas på detta sätt fler möjligheter att erbjuda<br />
trådlösa lösningar <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>. Detta gagnar öppenheten <strong>och</strong> medför att<br />
exempelvis mobilt bredband på sikt kan utgöra ett alternativ till trådbundna<br />
lösningar för Internetaccess. Detta torde sammantaget kunna gagna<br />
slutanvändarna.<br />
4.4.2 Infrastrukturnivå<br />
Ett steg upp i värdekedjan, på infrastrukturnivån, har de primära utmaningarna<br />
mot öppenheten identifierats i termer av begränsningar i tillträde till passiv<br />
infrastruktur t.ex. svart fiber <strong>och</strong> brist på bredbandstäckning.<br />
Den första utmaningen, begränsningar i tillträde till den passiva infrastrukturen,<br />
hänger tätt samman med den europeiska regleringsmodellen avseende elektronisk<br />
kommunikation, <strong>och</strong> i Sverige med PTS tillträdesreglering.<br />
Den typ av tillträdesreglering som tillämpas i Sverige - där befintlig infrastruktur<br />
mot ersättning öppnas för andra aktörer än ägaren - ger underlag för en<br />
konkurrens som inte begränsas av infrastrukturägande. Regleringen innebär<br />
därmed möjlighet för fler aktörer att erbjuda ett bredare utbud på<br />
slutkundsmarknaderna. Med fler aktörer ökar möjligheten för slutanvändarna att<br />
hitta tjänsteleverantörer som har möjlighet att tillhandahålla de <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> det<br />
innehåll som efterfrågas. En av de verkligt stora utmaningarna handlar därför om<br />
att göra den befintliga infrastrukturen fortsatt <strong>och</strong> allt mer tillgänglig <strong>och</strong> på så<br />
sätt begränsa den konkurrensbegränsande kontrollen <strong>och</strong> den skadliga<br />
marknadsmakt som kan utövas av dominerande infrastrukturägare.<br />
En åtgärd som vidtagits av marknadens aktörer är utbyggnaden av<br />
Stads<strong>nät</strong>sföreningens system CESAR. Genom bättre koordinering mellan<br />
stads<strong>nät</strong>en <strong>och</strong> en gemensam marknadsplats har det blivit lättare att handla upp<br />
svart fiber för en nationell marknad på ett mer likartat <strong>och</strong> effektivt sätt. Det<br />
ökade utbudet av produktionsresurser medför potentiellt sett lägre priser <strong>och</strong> att<br />
sökkostnaderna 225 kan reduceras kraftigt. Detta bidrar till att fler aktörer kan<br />
etablera sig <strong>och</strong> att utbudet kan öka ännu mer, något som gynnar konkurrensen<br />
225 Det vill säga den tid <strong>och</strong> de resurser som krävs för att lokalisera en lämplig aktör.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
94
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> i slutänden konsumenter <strong>och</strong> samhället i stort. Utbudet av svart fiber har<br />
också ökat genom att en av marknadens aktörer, Skanova, idag erbjuder fiber på<br />
mer än 100 orter. Erbjudandet motsvarar dock inte den stora efterfrågan som<br />
råder.<br />
PTS arbetar för närvarande med att ta fram ny tillträdesreglering som även<br />
omfattar marknadsdominanten TeliaSoneras fiberbaserade <strong>nät</strong>. 226 Syftet är att<br />
säkerställa att alla aktörer får samma spelregler <strong>och</strong> kan etablera sig på marknaden<br />
på lika villkor. Genom regleringen säkerställs att fler kan få tillgång till de<br />
produktionsresurser som efterfrågas (framförallt svart fiber) för att kunna erbjuda<br />
de alltmer kapacitetskrävande <strong>tjänster</strong> som slutanvändarna efterfrågar.<br />
PTS har även i utkast till beslut valt att hålla kvar vid den nuvarande<br />
tillträdesregleringen för koppar<strong>nät</strong>et (den så kallade LLUB-regleringen). Detta<br />
innebär att det nationella koppar<strong>nät</strong>et som ägs av Telia Sonera <strong>och</strong> som når<br />
nästan hela Sveriges befolkning, till ett reglerat pris, kan nyttjas av samtliga<br />
aktörer på marknaden. Med denna inriktning möjliggörs för konkurrerande<br />
leverantörer att upprätthålla gjorda LLUB-investeringar <strong>och</strong> fortsatt etablera sig<br />
<strong>och</strong> därmed erbjuda valfrihet till slutanvändarna även på de platser där<br />
leverantören inte har egen infrastruktur.<br />
Utöver implementeringen av ovannämnda regler för forcerad öppenhet har<br />
regeringen nyligen i en proposition (Prop. 2008/09:231) 227 föreslagit nya regler i<br />
konkurrenslagen (2008:579) som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av<br />
Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en<br />
verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande a)<br />
om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv<br />
konkurrens eller b) om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller<br />
utvecklingen av en sådan konkurrens. Om Konkurrensverket för ett visst fall<br />
beslutar att inte väcka talan får detta göras av ett företag som berörs av<br />
förfarandet eller verksamheten. 228 I korthet ska detta genomföras på så sätt att<br />
offentliga aktörer kan förbjudas att bedriva näringsverksamhet på ett sådant sätt<br />
att konkurrensen snedvrids.<br />
PTS anser att stads<strong>nät</strong> ska verka på infrastrukturnivån <strong>och</strong> tillhandahålla<br />
oförädlad svart fiber när det finns intresse från marknaden att verka på högre<br />
förädlingsnivåer. Stads<strong>nät</strong>en ska med andra ord inte avancera i värdekedjan om<br />
detta innebär att de konkurrerar med andra marknadsaktörer. Syftet med denna<br />
återhållsamhet är att garantera att stads<strong>nät</strong>en inte nyttjar sin särställning utan<br />
226 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
227 http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/130519.<br />
228 ”Den nya lagregeln kommer att ha en avhållande effekt. Kommuner <strong>och</strong> myndigheter som<br />
driver, eller planerar att starta, verksamheter som konkurrerar med företag på marknaden<br />
kommer i fortsättningen att behöva tänka sig för noga.” (cit KKV:s generaldirektör),<br />
http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____5155.aspx<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
95
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
koncentrerar sig på att tillhandahålla det som är särskilt dyrt ur<br />
infrastrukturhänseende – med andra ord passiv fysisk infrastruktur såsom svart<br />
fiber.<br />
Enligt PTS syn bör de offentliga stads<strong>nät</strong>en på kommunal <strong>och</strong> regional nivå<br />
inrikta sig på en marknadskompletterande roll. En vägledande princip bör vara att då<br />
i första hand tillhandahålla <strong>tjänster</strong> (svart fiber) på infrastrukturnivån <strong>och</strong><br />
garantera utbud av de produktionsresurser som marknadens (kommersiella)<br />
aktörer efterfrågar. Därmed kan det också säkerställas att passiv infrastruktur<br />
finns tillgänglig <strong>och</strong> nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Sannolikheten för<br />
ett diversifierat utbud på de högre nivåerna <strong>och</strong> att öppenheten <strong>och</strong> konkurrensen<br />
kan stärkas torde därmed öka. Som konsekvent påpekats genom denna rapport är<br />
utmaningarna på de lägre nivåerna i värdekedjan väsentliga att komma till rätta<br />
med för att säkerställa öppenhet för slutanvändare. Begränsningar på<br />
infrastrukturnivå skapar nämligen inlåsningseffekter till nackdel för öppenheten<br />
på de högre förädlingsnivåerna.<br />
Även i detta sammanhang anser PTS att SKL:s arbete med översyn av principer<br />
för ägarstyrning avseende kommunala bredbands<strong>nät</strong> fyller en viktig funktion<br />
SKL bör i samband med översynen anta principer för öppenhet/tillträde samt<br />
uttryckligen ange att stads<strong>nät</strong>en ska verka på infrastrukturnivån om<br />
marknadsaktörer har intresse av att verka på övriga nivåer. Vidare skulle det vara<br />
värdefullt om SKL, för att underlätta kommunernas bedömningar, tydliggjorde<br />
vad som gäller för kommunal verksamhet enligt olika lagar <strong>och</strong> förordningar,<br />
t.ex. enligt regler om statsstöd <strong>och</strong> konkurrenslagen.<br />
Den andra utmaningen på infrastrukturnivå i värdekedjan kan kopplas till brister i<br />
infrastrukturens geografiska täckning, dvs. att tillgången till<br />
bredbandsinfrastruktur varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Regeringen<br />
har uppmärksammat denna utmaning vid ett flertal tillfällen, senast i sin<br />
bredbandsstrategi, <strong>och</strong> också initierat ett flertal åtgärder för att minska<br />
skillnaderna. Detta innefattar bland annat att PTS kommer att få i uppdrag att<br />
lyfta fram goda exempel på privat-offentlig samverkan, eftersom detta är en viktig<br />
komponent i utbyggnad av bredband på landsbygden.<br />
En av de större offentliga stödinsatserna för bredbandsutbyggnad genomfördes<br />
under perioden 2001-2007 inom ramen för det så kallade bredbandsstödet. Under<br />
nämnda period investerades totalt 5,2 miljarder av statliga medel, vilket växlades<br />
upp av marknadens aktörer med ett lika stort belopp. Tack vare detta kunde en<br />
massiv utbyggnad av infrastruktur ske i delar av Sverige som inte marknadens<br />
aktörer bedömt som kommersiellt intressanta.<br />
Även om många områden fick tillgång till infrastruktur genom bredbandsstödet,<br />
återstår dock en rad områden där bredband idag inte kan erbjudas eller är<br />
beroende av föråldrad teknik. Regeringen har därför beslutat att använda 200<br />
miljoner kronor inom ramen för Landsbygdsprogrammen för att ytterligare stärka<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
96
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
bredbandstäckning på landsbygden. 229 Därutöver erbjud så kallat HUS-avdrag där<br />
privatpersoner kan få bidrag för installation av bredband i sina hem. Till detta<br />
kommer ca 600 miljoner kr som på årlig basis, i genomsnitt, finns att tillgå för ITforskning<br />
<strong>och</strong> testbäddar inom de Europeiska ramprogrammen, bilaterala<br />
forskningsprojekt <strong>och</strong> nationella utvecklingssatsningar. 230<br />
För att säkerställa bredbandstäckning i hela landet bedömer dock PTS att det<br />
även skulle vara önskvärt att inkludera bredband som en del av<br />
samhällsomfattande <strong>tjänster</strong>. Regeringen har uppmärksammat detta i den nyligen<br />
publicerade bredbandsstrategin <strong>och</strong> anger att det i takt med utvecklingen av fler<br />
bandbreddskrävande <strong>tjänster</strong> finns behov av att se över vad som är funktionellt<br />
tillträde till Internet. 231 En sådan förändring skulle bidra till större möjlighet för<br />
medborgarna att ta del av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> oavsett geografisk lokalisering.<br />
Det skulle också borga för att även människor i glesbygd får möjlighet att dra<br />
nytta av de fördelar som öppenhet till infrastruktur för med sig.<br />
4.4.3 Transmissionsnivå<br />
Ännu ett steg upp i värdekedjan, på transmissionsnivån, det vill säga den nivå<br />
som utgörs av utrustning som förädlar <strong>och</strong> transporterar dataströmmar, består<br />
den identifierade huvudsakliga utmaningen mot öppenhet av begränsningar i<br />
tillträde till aktiv utrustning <strong>och</strong> transmissions<strong>tjänster</strong>, t.ex. bitströmstillträde <strong>och</strong><br />
olika former av hyrda förbindelser.<br />
Marknaden omfattas redan av reglering 232 för att forcera fram ett ökat utbud <strong>och</strong><br />
att fler aktörer ska kunna dra nytta av den aktiva utrustning som finns tillgänglig.<br />
En analys av marknaden indikerar därtill att det idag inte finns några tecken på<br />
att marknaden kan förväntas gå mot effektiv konkurrens inom en överskådlig<br />
framtid. Utbudet av bitström på marknaden motsvarar inte operatörers<br />
efterfrågan, eftersom tillhandahållna produkter inte uppnår ändamålsenlig kvalitet<br />
<strong>och</strong> flexibilitet. Dessutom har utbudet främst bestått av starkt geografiskt<br />
begränsade erbjudanden i lokal infrastruktur, som inte alls motsvarat<br />
efterfrågan. 233 Detta talar med andra ord för att inträdesbarriärerna kommer att<br />
kvarstå <strong>och</strong> att öppenheten på marknaden kommer att fortsätta att vara<br />
begränsad.<br />
229 För mer information se: CS, ”250 miljoner till bredband i glesbygd”,<br />
[http://www.idg.se/2.1085/1.244952/250-miljoner-till-bredband-i-glesbygd] 2009-11-01<br />
230 ”Bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet”, PTS (PM daterat 2009-09-11)<br />
231 http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrom-marknad-<br />
5-091110.pdf)<br />
232 Jfr PTS skyldighetsbeslut ang bitström från 24 november 2004,<br />
www.pts.se/upload/Documents/SE/Bredbandstilltrade_i_grossistledet_skyldigheter.pdf respektive<br />
motsvarande beslut angående hyrda förbindelser från 6 oktober 2005,<br />
www.pts.se/upload/Documents/SE/Skyldighetsbeslut_Term_avsnitt_HF_2005_10_06.pdf<br />
233 Jfr PTS beslutsutkast angående Bredbandstillträde för grossistledet ("Bitström") ”Utkast till beslut 2009-<br />
11-10 (dnr 07-11741), http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrommarknad-5-091110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
97
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Regleringen av bitströmstillträde <strong>och</strong> hyrda förbindelser som ytterst syftar till att<br />
tvinga fram ökad öppenhet fyller därmed en fortsatt viktig funktion <strong>och</strong> kan<br />
bidra till att både säkerställa konkurrens i alla delar av Sverige <strong>och</strong> att möjliggöra<br />
utbyggnad av framtidens trådlösa <strong>nät</strong>infrastruktur, en infrastruktur som är<br />
beroende av kapacitet till <strong>och</strong> från basstationer (s.k. backhaulkapacitet). PTS<br />
arbetar för närvarande med att ta fram ny tillträdesreglering avseende bitström. 234<br />
4.4.4 Ip-nivå/Internetnivån<br />
Ytterligare ett steg upp i värdekedjan på ip-nivån/Internetnivån finns tre större<br />
utmaningar mot öppenheten. Dessa kan sammanfattas som: den potentiella<br />
risken för begränsningar <strong>och</strong> prioriteringar som leder till problem med åtkomst<br />
till <strong>tjänster</strong>, ett ökat tryck på Internetoperatörer att ta mer ansvar för vem som<br />
ansluts till Internet (vilket leder till risk för mer förhandsgranskning <strong>och</strong> ökade<br />
kostnader) samt en osäkerhet kring vad en Internetaccess måste uppfylla för krav<br />
<strong>och</strong> vad denna ska ge möjlighet till.<br />
Vad beträffar den första utmaningen, risk för begränsningar/prioriteringar som<br />
leder till problem med åtkomst till <strong>tjänster</strong>, handlar det bl.a. om risk för<br />
utveckling mot ett s.k. kabel-tv-Internet där det ytterst är Internetoperatören som<br />
väljer <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll. I ett sådant läge syftar operatörens ip-<strong>nät</strong> främst till<br />
att möjliggöra access till utvalda <strong>tjänster</strong>, utan att samtidigt ge tillgång till en<br />
öppen <strong>och</strong> kraftfull Internetaccess. Det handlar också om risken för att den<br />
vertikalt integrerade Internetoperatören prioriterar egna <strong>tjänster</strong> eller <strong>tjänster</strong> som<br />
vissa favoriserade tredjepartsleverantörer förmedlar, till nackdel för andra<br />
konkurrerande tjänsteleverantörer. 235<br />
Till skillnad från flera andra länder där frågan om <strong>nät</strong>neutralitet aktualiserats till<br />
följd av incidenter där <strong>nät</strong>operatörer diskriminerat eller blockerat trafik, protokoll<br />
eller <strong>tjänster</strong>, eller hotat med sådana åtgärder, har PTS inte kännedom om några<br />
liknande incidenter av betydande omfattning i Sverige. PTS bedömer att det finns<br />
anledning att närmare studera andra länders erfarenheter <strong>och</strong> vilka åtgärder dessa<br />
vidtagit för att säkerställa öppenhet <strong>och</strong> <strong>nät</strong>neutralitet. PTS bör dessutom få i<br />
uppdrag att bevaka den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det bör också tilläggas<br />
att regleringsmyndigheterna som beskrivits ovan (jfr kap 3.5.4) i samband med<br />
antagandet av Telekompaketet fått ett uppdrag att verka för <strong>nät</strong>neutralitet. En<br />
viktig fråga för PTS att adressera inom denna roll rör hur långt<br />
prioriteringsverktyg ska kunna användas vid kapacitetsbrister i <strong>nät</strong>en istället för<br />
att operatörerna bygger ut <strong>nät</strong>kapaciteten eller bygger separata <strong>nät</strong>. Som<br />
framhållits ovan är en central fråga var balanspunkten ligger <strong>och</strong> när det kan<br />
anses att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i <strong>nät</strong>neutraliteten <strong>och</strong><br />
öppenheten har passerats.<br />
234 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11741): Bredbandstillträde för grossistledet ("Bitström"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrom-marknad-5-091110.pdf<br />
235 Prioriteringen sker samtidigt som <strong>tjänster</strong> som andra marknadsaktörer erbjuder ges otillräcklig kapacitet<br />
eller på andra sätt diskrimineras med följd att t.ex. användarupplevelsen av deras <strong>tjänster</strong> blir sämre.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
98
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Ovanstående resonemang anknyter också till den andra utmaningen angående<br />
oron hos <strong>nät</strong>operatörer till följd av ett ökat tryck att de ska ta större kontroll över<br />
den information som förmedlas i <strong>nät</strong>en <strong>och</strong> vem som ansluts till Internet. Som<br />
framhållits ovan (kap 3.5.4 <strong>och</strong> 3.6.5) bottnar denna oro i att operatörer alltmer<br />
finner sig tvingade att proaktivt värdera sina kunders verksamhet för att bl.a.<br />
säkerställa att de inte dras in i kostsamma rättsprocesser liknande Black Internetfallet.<br />
236 En förhandsgranskning riskerar att leda till ökade kostnader med höjda<br />
bredbandsavgifter som följd <strong>och</strong> att yttrande- <strong>och</strong> informationsfriheten<br />
undergrävs. 237<br />
Den osäkerhet som operatörerna ger uttryck för bör även kopplas till den<br />
ryktesspridning som uppstått till följd av de så kallade ACTA-förhandlingarna.<br />
Enligt uppgift i media238 rör dessa internationella förhandlingar riktlinjer för vilka<br />
immaterialrättsliga sanktionsmedel som kan vidtas gentemot leverantörer av<br />
överförings<strong>tjänster</strong> m.m.<br />
Det ligger således i såväl marknadsaktörernas som slutanvändarnas intresse att<br />
situationen snarast klaras upp <strong>och</strong> att den rättsliga förutsägbarheten för<br />
<strong>nät</strong>operatörer förstärks. PTS gör därför bedömningen att det finns ett stort<br />
behov av en arbetsgrupp som med regeringens mandat kan utreda konsekvensen<br />
av den utveckling som beskrivits ovan med ett ökat tryck på Internetoperatörer<br />
att ta större ansvar för trafikinnehåll.<br />
Den tredje utmaningen, dvs. osäkerheten om vad en Internetaccess måste<br />
uppfylla för krav <strong>och</strong> vad denna ska ge möjlighet till har debatterats. Utmaningen<br />
har sannolikt bidragit till marknadsaktörernas stöd av konsumentportalen<br />
”Bredbandskollen” samt en strävan mot enhetlig mätning av hastigheter <strong>och</strong><br />
hastighetsangivelser för trådbundet bredband.<br />
Även om Bredbandskollen är ett användbart verktyg <strong>och</strong> fungerar som plattform<br />
för operatörerna bedömer PTS att nivån av transparens skulle kunna utvecklas.<br />
Detta för att - gentemot slutanvändare - tydligare framhålla vilka krav som en<br />
Internetaccess bör uppfylla.<br />
En åtgärd för att öka transparensen skulle kunna vara att utveckla en tjänst<br />
genom vilken konsumenter kan få information om trafikhantering (t.ex. en<br />
vidareutveckling av Bredbandskollen TPTEST 239). PTS förespråkar vidare<br />
branschöverenskommelse med målet att ge tydligare avtal <strong>och</strong> mer lättförståelig<br />
information om vad konsumenterna kan förvänta sig när de köper en<br />
bredbandsuppkoppling för Internetaccess. Därtill bedömer PTS att det finns ett<br />
stort behov av att utveckla möjligheterna för konsumenterna att ta del av<br />
information om det förekommer trafikhantering som kan inskränka möjligheten<br />
att ta del av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>. Inom ramen för detta finns det även skäl för<br />
236 www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd<br />
237 Se vidare i kap 3.5.4.<br />
238 Se exempelvis fotnotshänvisningar i kap 3.5.4 för specifika källor.<br />
239 http://www.bredbandskollen.se/<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
99
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
PTS att – i sin roll som tillsynsmyndighet – se över sina allmänna råd om<br />
informationskrav om tjänstekvalitet. Detta är särskilt angeläget eftersom nämnda<br />
råd idag inte omfattar information om bandbredd, trafikprioriteringar eller<br />
blockering av viss trafik. Här måste även de nya uppgifter för PTS som följer av<br />
det nya ramdirektivet art 8 beaktas, vilka bl.a. innefattar att PTS ska verka för<br />
<strong>nät</strong>neutralitet<br />
PTS gör bedömningen att det skulle vara värdefullt med en översyn av om<br />
informationen till konsumenterna om vad en Internetaccess innehåller är<br />
tillräckligt tydlig. PTS bör genomföra översynen i samråd med berörda<br />
myndigheter (t.ex. KOV). Översynen bör fokusera på bland annat avtalsvillkor<br />
som kan bidra till ökad kunskap hos alla konsumenter om vad som kan förväntas<br />
av en Internetaccess <strong>och</strong> tydlighet om vilka krav som konsumenter har möjlighet<br />
att ställa på tjänste- <strong>och</strong> innehållsåtkomst. Detta ger med andra ord nödvändiga<br />
verktyg för att kunna säkerställa att öppenheten inte inskränks, möjlighet att<br />
upptäcka osanktionerade begränsningar, samt bättre möjligheter för konsumenter<br />
att ”rösta med fötterna”.<br />
4.4.5 Innehålls- <strong>och</strong> tjänstenivå<br />
Liksom för övriga nivåer i värdekedjan har PTS identifierat ett antal utmaningar<br />
som rör tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivån. På denna nivå utgörs utmaningarna av<br />
bristande förutsättningar för kundrörlighet, förekomst av s.k. moln<strong>tjänster</strong> som<br />
riskerar att ”försvinna” samt begränsad åtkomst till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll via<br />
alternativa access<strong>nät</strong>.<br />
En utgångspunkt i regelverket kring elektronisk kommunikation är som nämnts<br />
ovan att konkurrensen bör ske så långt ned i förädlingskedjan som möjligt. Syftet<br />
är att förstärka konkurrensen i grossistledet <strong>och</strong> minska beroendet av<br />
dominerande aktörer för att därigenom få effekt av ökad konkurrens även på<br />
slutkundsnivå i form av större utbud, valmöjlighet <strong>och</strong> prispress. Denna<br />
utgångspunkt kommer bland annat till uttryck i kommissionens rekommendation<br />
om relevanta marknader inom elektronisk kommunikation, där tonvikten ligger<br />
på grossistmarknader <strong>och</strong> inte slutkundsmarknader.<br />
Den ekonomiska argumentationen för ett fokus på reglering av lägre<br />
förädlingsnivåer handlar om att infrastrukturbaserad konkurrens, utöver ren<br />
tjänstekonkurrens (med prispress), även medför ett tryck på de företag som<br />
utsätts för konkurrensen att utveckla tjänsteutbudet, differentiera prisstrukturer<br />
<strong>och</strong> förbättra intern effektivitet. Produktionsresurser (exempelvis svart fiber <strong>och</strong><br />
kanalisation) utgör en stor del av priset på tjänsten på slutkundsnivå. Med<br />
anledning av detta innebär en fungerande konkurrens på låg nivå i<br />
förädlingskedjan, där dessa insatsvaror förekommer, att slutkundspriserna kan bli<br />
avsevärt lägre än om åtgärder för att säkerställa en fungerande konkurrens<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
100
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
inriktas på/begränsas till de högre nivåerna i förädlingskedjan. Argumentationen<br />
präglar också PTS policy för tillträdesreglering i access<strong>nät</strong>. 240<br />
Den svenska modellen med tillträdesreglering vilar alltså på tanken att<br />
konkurrens ska främjas <strong>och</strong> att slutkunder genom sina val kan utsätta<br />
leverantörer för ett tryck att leverera det som efterfrågas. Slutkundernas ”vapen”<br />
utgörs med andra ord av möjligheten att kunna rösta med fötterna. Detta är<br />
också kärnan i den första utmaningen på Innehålls- <strong>och</strong> tjänstenivå som PTS<br />
identifierat: förutsättningarna för kundrörlighet.<br />
Medan slutanvändare i teorin är fria att välja sin operatör kan ett byte i realiteten<br />
vara svårare att genomföra. Lättillgänglig information av den typ som idag<br />
förmedlas via KOV eller samarbets<strong>tjänster</strong> såsom ”Telepriskollen” räcker långt.<br />
Det kan dock finnas skäl att öka medvetandegraden om dylika<br />
informationsresurser. Här har inte minst KOV <strong>och</strong> PTS en viktig uppgift.<br />
Informationen är av begränsad nytta om konsumenterna inte känner till den eller<br />
vet vilka parametrar de bör ta i beaktande när de fattar ett beslut.<br />
PTS bedömer därtill att det idag finns kunskapsluckor angående konsekvenser av<br />
långa bindningstider i abonnemang, liksom uppsägningstider, straffavgifter <strong>och</strong><br />
byteskostnader. Därtill finns en utbredd problematik med anledning av kollektiva<br />
anslutningar som kan få långtgående konsekvenser. Sistnämnda problematik<br />
grundar sig i att det i flerfamiljshus i många fall inte är konsumenten själv som<br />
tecknar ett avtal utan att någon annan, t.ex. fastighetsägare, gör det för<br />
konsumentens räkning. Detta inskränker starkt slutanvändarnas egen möjlighet<br />
att slå vakt om valfriheten. PTS har tidigare uppmärksammat exklusivitetsavtal<br />
<strong>och</strong> hur dessa affärsmodeller begränsar konkurrensen. 241<br />
PTS föreslår därför att berörda myndigheter (t.ex. KOV <strong>och</strong> PTS) får i uppdrag<br />
att i samråd med KKV utreda vilka konsekvenser en begränsning av avtalstider<br />
kan medföra. Inom ramen för uppdraget bör ingå att titta på uppsägningstider,<br />
avgifter vid byte av operatör, skäligheten mellan operatörers kostnader <strong>och</strong><br />
konsumenters motprestationer samt problematik med anledning av kollektiva<br />
anslutningar.<br />
Den andra utmaningen mot öppenheten på tjänste- <strong>och</strong> innehållsnivå rör<br />
förekomsten av s.k. moln<strong>tjänster</strong> som riskerar att ”försvinna”. Moln<strong>tjänster</strong><br />
innebär kortfattat att prestanda, programvaror <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> (t.ex. lagring) som<br />
tidigare fanns kopplade lokalt hos slutanvändarna till t.ex. den egna datorn,<br />
flyttas ut i ”molnet” på Internet. Därmed blir dessa moln<strong>tjänster</strong> tillgängliga från<br />
vilken dator som helst med Internetanslutning.<br />
240 Policy för tillträdesreglering i access<strong>nät</strong> - PTS-ER-2006:26.<br />
241 Se PTS, ”Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer <strong>och</strong> fastighetsägare” (PTS-ER-2009:31)<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
101
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Medan det ökade utbudet av nämnda <strong>tjänster</strong> kan bidra till att skapa ökad<br />
öppenhet <strong>och</strong> tillgång till information, program <strong>och</strong> prestanda riskerar den<br />
samtidigt att skapa ett beroendeförhållande <strong>och</strong> inlåsningseffekter. Denna risk är<br />
särskilt påtaglig när moln<strong>tjänster</strong>na tillhandahålls av marknadsaktörer med starkt<br />
inflytande på andra delar av marknaden, som t.ex. Microsoft, Google eller<br />
TeliaSonera.<br />
PTS gör bedömningen att det finns behov av tydlig information om vad som<br />
händer om en tjänsteleverantör som tillhandahåller t.ex. virtuell lagring eller<br />
andra Internetbaserade moln<strong>tjänster</strong> går i konkurs eller om slutanvändarna bara<br />
vill flytta med sig sina <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> sitt lagrade innehåll till en annan leverantör.<br />
Flyttbarheten påverkas bl.a. av om tjänsteleverantören brukar standardiserade<br />
lösningar baserade på öppen källkod eller nyttjar proprietära lösningar.<br />
PTS föreslår därför att myndigheten i samråd med t.ex. KOV bör se över om<br />
informationen kring ”moln<strong>tjänster</strong>” är tillräcklig. Ett första steg blir att<br />
vederlägga att de egna myndighetshemsidorna har lättfattlig information om hur<br />
slutanvändare kan undvika ovan nämnda hot <strong>och</strong> välja <strong>tjänster</strong> med rimliga<br />
villkor.<br />
Den tredje utmaningen kring öppenhet är begränsad åtkomst till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong><br />
innehåll via andra access<strong>nät</strong> än det som slutanvändaren har ett abonnemang hos.<br />
PTS gör bedömningen att detta aktualiserar behovet av att se över om<br />
informationen till konsumenterna om vad de köper är tillräckligt tydlig, bl.a. bör<br />
Internetoperatörerna i sina avtal tydligt informera om begränsningar i åtkomsten<br />
via alternativa <strong>nät</strong>. En sådan översyn bör genomföras av PTS i samråd med<br />
berörda myndigheter (t.ex. KOV).<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
102
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
4.4.6 Avslutande reflektion<br />
Som illustrerats ovan finns en rad utmaningar på varje nivå i värdekedjan som<br />
aktualiserar behov av att specifika åtgärder vidtas. Även om gemensamma<br />
intressen finns bland aktörerna på marknaden för elektronisk kommunikation –<br />
<strong>och</strong> dessa kan bidra till att flera av de identifierade utmaningarna löses av<br />
marknaden exempelvis genom branschöverenskommelser – gör PTS<br />
bedömningen att ett antal utmaningar kommer att kvarstå. Dessa bör åtgärdas<br />
för att en önskvärd grad av öppenhet i <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> ska kunna säkerställas.<br />
Vid sidan av regulatoriska ingripanden kommer dock även andra faktorer ha<br />
påverkan <strong>och</strong> förstärka eller försvaga de regler som stipuleras. Hit hör<br />
konsolidering av företag bland aktörerna på marknaden (varigenom aktörerna<br />
integreras vertikalt eller horisontellt). Denna utveckling riskerar att ge upphov till<br />
färre aktörer på marknaden <strong>och</strong> därmed en lägre grad av konkurrens.<br />
PTS förslag till åtgärder <strong>och</strong> förväntade resultat redovisas i sin helhet i tabellen<br />
nedan. Samtliga är angelägna att genomföra snarast möjligt. I linje med det som<br />
uttryckts i myndighetens strategiska agenda finns det likväl skäl att särskilt<br />
prioritera <strong>och</strong> adressera följande utmaningar:<br />
• Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur. Undanröjande av<br />
etableringshinder skapar möjlighet för flera aktörer att agera på<br />
bredbandsmarknaden via fiberoptiska <strong>nät</strong>. Fler aktörer kan därmed<br />
erbjuda kapacitetskrävande <strong>tjänster</strong>.<br />
• Bristande kundrörlighet pga. långa bindningstider <strong>och</strong> inlåsningar i<br />
affärsmodeller. Långa bindningstider medför mindre behov av en hög<br />
innovationstakt. Långa bindningstider tenderar dessutom att vara<br />
konkurrensbegränsande <strong>och</strong> utgör en försvagning av konsumenters<br />
möjlighet att slå vakt om sina rättigheter.<br />
• Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös kommunikation.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
103
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Tabell 4. Pågående eller genomförda åtgärder som vidtagits för att möta<br />
utmaningarna mot öppenheten inklusive åtgärdsförslag från PTS samt<br />
vilket resultat dessa kan förväntas få med avseende på värdekedjans<br />
olika nivåer. i<br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
Tjänste- <strong>och</strong><br />
innehållsnivå<br />
(olika tillämpningar <strong>och</strong><br />
applikationer inom<br />
elektronisk<br />
kommunikation)<br />
Utförligare beskrivningar av<br />
utmaningar <strong>och</strong> förslag till<br />
åtgärder finns i kapitel 3.6.6<br />
<strong>och</strong> 4.4.5<br />
1. Åtkomst till <strong>tjänster</strong><br />
<strong>och</strong> innehåll begränsas<br />
genom att dessa är knutna<br />
till den vertikala<br />
tjänsteleverantörens <strong>nät</strong><br />
<strong>och</strong> inte åtkomliga via<br />
andra access<strong>nät</strong> t.ex.<br />
mobil<strong>nät</strong>.<br />
2. Fler <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> mer<br />
innehåll lagras i molnet. iii<br />
Det finns emellertid en<br />
risk att moln<strong>tjänster</strong><br />
”försvinner” (t.ex. lagrad<br />
data <strong>och</strong> e-postadresser)<br />
pga. konkurs eller när<br />
konsumenter säger upp<br />
avtal<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
PTS bör få i uppdrag att i<br />
samråd med berörda<br />
myndigheter, t.ex. KOV,<br />
se över om informationen<br />
till konsumenterna är<br />
tillräckligt tydlig. ISP:er<br />
bör i sina avtal tydligt<br />
informera konsumenter<br />
om begränsningar i<br />
åtkomst via alternativa<br />
<strong>nät</strong>, så att konsumenter<br />
av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll<br />
vet vad de köper.<br />
Tydlig information bör<br />
finnas om vad som<br />
händer när en tjänst sägs<br />
upp t.ex. information om<br />
flyttmöjligheter. PTS bör<br />
även beträffande detta få i<br />
uppdrag att i samråd med<br />
t.ex. KOV se över om<br />
informationen till<br />
konsumenterna är<br />
tillräckligt tydlig.<br />
Myndigheterna (t.ex.<br />
KOV <strong>och</strong> PTS) bör<br />
dessutom på sina<br />
hemsidor utveckla <strong>och</strong><br />
samordna<br />
konsumentinformation<br />
med uppgift om hur<br />
konsumenter ska agera<br />
för att undvika dessa<br />
problem.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 104<br />
Upplysta konsumenter<br />
med möjlighet att göra ett<br />
rationellt val. ii<br />
Upplysta konsumenter<br />
med möjlighet att göra ett<br />
rationellt val.
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
3. Bristande<br />
kundrörlighet iv pga.<br />
(a) höga sök- <strong>och</strong><br />
byteskostnader<br />
(b) kunskaps- <strong>och</strong><br />
informationsunderläge<br />
hos konsumenter<br />
gentemot näringsidkarna<br />
(c)informations- <strong>och</strong><br />
valöverbelastning<br />
(d) kollektivanslutningar<br />
(främst i<br />
flerfamiljsbostäder)<br />
(e)långa bindningstider<br />
<strong>och</strong> exklusivitetsavtal<br />
(f) innehåll låst till viss<br />
plattform<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Konsumentportalen<br />
”Telepriskollen”<br />
informerar om<br />
transaktionskostnader<br />
<strong>och</strong> bindningstider.<br />
Ny webbplats hos KOV<br />
samlar all<br />
myndighetsinformation<br />
riktad till konsumenter.<br />
PTS har belyst bl.a.<br />
inlåsningseffekter för<br />
slutanvändare samt<br />
konkurrensbegränsande<br />
effekter som följer av<br />
exklusivitetsavtal <strong>och</strong> av<br />
den kollektiva<br />
anslutningsformen. v<br />
Medlemsstaterna <strong>och</strong><br />
Europaparlamentet har<br />
under 2009 kommit<br />
överens om att<br />
bindningstider för<br />
elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong><br />
får vara som längst 24<br />
månader.<br />
Överenskommelsen<br />
förväntas träda ikraft i<br />
början av 2010 <strong>och</strong> ska<br />
därefter genomföras i<br />
nationell lagstiftning. vi<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
Berörda myndigheter<br />
(t.ex. PTS <strong>och</strong> KOV) bör<br />
i enlighet med KOV:s<br />
tidigare förslag få i<br />
uppdrag att i samråd med<br />
KKV utreda vilka<br />
konsekvenser en<br />
begränsning av<br />
avtalstiden på<br />
tele/Internet/tv-, el- samt<br />
försäkringsmarknaden<br />
kan medföra. vii Inom<br />
ramen för uppdraget bör<br />
ingå att titta på<br />
uppsägningstider, avgifter<br />
vid byte av operatör,<br />
skäligheten mellan<br />
operatörers kostnader<br />
<strong>och</strong> konsumenters<br />
motprestationer samt<br />
problematik med<br />
anledning av kollektiva<br />
anslutningar. viii<br />
PTS <strong>och</strong> KOV bör vidta<br />
åtgärder för att öka<br />
kännedomen bland<br />
konsumenterna om<br />
portalerna med<br />
konsumentinformation. ix<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 105<br />
Upplysta konsumenter<br />
med möjlighet att göra ett<br />
rationellt val samt<br />
underlag för<br />
samhällsekonomiska<br />
bedömningar om<br />
eventuella åtgärder.
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
Ip-/Internetnivå<br />
(utrustning som processar<br />
<strong>och</strong> distribuerar<br />
elektronisk information)<br />
Utförligare beskrivningar av<br />
utmaningar <strong>och</strong> förslag till<br />
åtgärder finns i kapitel 3.6.5<br />
<strong>och</strong> 4.4.4<br />
4. Osäkerhet kring vad en<br />
Internetaccess innehåller x ,<br />
dvs. konsumenterna vet<br />
inte vad de faktiskt<br />
erhåller för access.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Konsumentportalen<br />
”Bredbandskollen”<br />
informerar om<br />
hastigheter på bredband.<br />
Branschöverenskommelse<br />
om hastighetsangivelse<br />
för fast bredband.<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
Öka transparensen<br />
genom;<br />
(a)att PTS bör få i<br />
uppdrag att i samråd med<br />
berörda myndigheter<br />
(t.ex. KOV) se över om<br />
informationen till<br />
konsumenterna i bl.a.<br />
avtal är tillräckligt tydlig.<br />
(b)branschöverenskomme<br />
lse om hur begränsningar<br />
ska tydliggöras för<br />
konsumenter<br />
(c)att utveckla en tjänst<br />
genom vilken<br />
konsumenter kan få<br />
information om<br />
trafikhantering<br />
(exempelvis genom en<br />
vidareutveckling av<br />
Bredbandskollen)<br />
(d)att PTS ser över sina<br />
allmänna råd om<br />
informationskrav om<br />
tjänstekvalitet som idag<br />
inte rör information om<br />
bandbredd,<br />
trafikprioritering eller<br />
blockering av viss trafik.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 106<br />
Ökad kunskap hos<br />
konsumenter om<br />
Internetaccessen samt<br />
ökad möjlighet att<br />
upptäcka osanktionerade<br />
begränsningar. xi
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
5. Ökat tryck på<br />
Internetoperatörer som<br />
undergräver syftet med<br />
ansvarsfrihetsregler för<br />
aktörer som<br />
vidareförmedlar<br />
Internettrafik m.m. Risk<br />
för mer<br />
förhandsgranskning <strong>och</strong><br />
ökade kostnader som bl.a.<br />
kan leda till restriktioner<br />
för innovation. xii<br />
6. Potentiellt problem<br />
med åtkomst till <strong>tjänster</strong><br />
pga. operatörs<br />
begränsningar/prioriterin<br />
gar. 242 Detta riskerar att<br />
på sikt leda till minskad<br />
innovation <strong>och</strong><br />
konsumentnytta.<br />
242 Denna utmaning innefattar att bredbandsaccessen reduceras till en specifik portal <strong>och</strong> ett mycket<br />
begränsat utbud av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som Internetoperatören väljer.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
ACTA-förhandlingar<br />
angående vilka<br />
immaterialrättsliga<br />
sanktionsmedel som kan<br />
vidtas gentemot<br />
leverantörer av<br />
överförings<strong>tjänster</strong> m.m.<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
En arbetsgrupp bör<br />
tillsättas av regeringen<br />
med uppgift att utreda<br />
konsekvenser av ett ökat<br />
tryck på<br />
Internetoperatörer att ta<br />
ansvar för trafikinnehåll.<br />
PTS får i uppdrag att<br />
bevaka utvecklingen av<br />
trafikhantering <strong>och</strong> om<br />
risk för utestängning från<br />
publikt Internet uppstår<br />
ta fram riktlinjer för<br />
<strong>nät</strong>neutralitet.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 107<br />
Tydligare rättsläge genom<br />
klarhet i<br />
ansvarsfördelning xiii .<br />
Handlingsberedskap så<br />
att åtgärder kan vidtas om<br />
det visar sig bli<br />
nödvändigt.
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
Transmissionsnivå<br />
(utrustning som förädlar<br />
<strong>och</strong> transporterar<br />
dataströmmar)<br />
Utförligare beskrivningar av<br />
utmaningar <strong>och</strong> förslag till<br />
åtgärder finns i kapitel 3.6.4<br />
<strong>och</strong> 4.4.3<br />
7. Begränsningar i tillträde<br />
till aktiv infrastruktur,<br />
t.ex. bitströmstillträde <strong>och</strong><br />
olika former av hyrda<br />
förbindelser xiv<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Nuvarande SMPreglering<br />
xv (av de s.k.<br />
marknaderna 12 <strong>och</strong> 13)<br />
omfattande tillträde till<br />
bitström <strong>och</strong> hyrda<br />
förbindelser.<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
Föreslagen SMP-reglering<br />
(av den s.k. ”marknad 5<br />
”) omfattande tillträde till<br />
bitström.<br />
Pågående SMP-analys<br />
omfattande hyrda<br />
förbindelser (den s.k.<br />
marknad 6).<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 108<br />
Ökat utbud genom sänkta<br />
inträdesbarriärer <strong>och</strong><br />
prispress på<br />
marknadsdominerande<br />
aktörer. xvi
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
Infrastrukturnivå<br />
(kablar <strong>och</strong> master)<br />
Utförligare beskrivningar av<br />
utmaningar <strong>och</strong> förslag till<br />
åtgärder finns i kapitel 3.6.3<br />
<strong>och</strong> 4.4.2<br />
8. Brist på<br />
bredbandstäckning xvii<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
(a) Statligt bredbandsstöd<br />
(2001-2007)<br />
(b) Möjlig<br />
bredbandsfinansiering<br />
genom<br />
Landsbygdsprogrammet<br />
<strong>och</strong> HUS-avdraget för<br />
elektronisk infrastruktur<br />
(c) Ökad tillgång genom<br />
FoU-medel.<br />
(d) Regeringen anger i<br />
bredbandsstrategin att<br />
PTS kommer att få i<br />
uppdrag att beskriva<br />
exempel på regionala <strong>och</strong><br />
lokala initiativ samt<br />
privatoffentlig samverkan<br />
som främjar utbyggnaden<br />
av bredband. xviii<br />
(e) Regeringen avser att<br />
remittera en promemoria<br />
som kommer att<br />
inkludera en höjning av<br />
nivån för funktionellt<br />
tillträde till Internet. xix<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
Nivån för funktionellt<br />
tillträde till Internet bör<br />
höjas så att USO xx även<br />
omfattar bredband.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 109<br />
Ökad utbyggnad av<br />
bredbands infrastruktur<br />
<strong>och</strong> säkerställd tillgång på<br />
bredband i kommersiellt<br />
svagare områden.
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
9. Begränsningar i tillträde<br />
till passiv infrastruktur,<br />
t.ex. svart fiber<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Skanova Access fiber<br />
erbjuds på mer än 100<br />
orter.<br />
Nuvarande SMP-reglering<br />
(av den s.k. marknad 11)<br />
omfattande LLUB. xxi<br />
Stads<strong>nät</strong>sdatabasen<br />
CESAR ger aktörer<br />
information om <strong>nät</strong>ens<br />
infrastruktur.<br />
Ändring i<br />
Konkurrenslagen som<br />
medger möjlighet att<br />
förbjuda stat, kommun<br />
eller landsting att bedriva<br />
näringsverksamhet på ett<br />
sådant sätt att<br />
konkurrensen skadas.<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
Föreslagen SMP-reglering<br />
(av den s.k. marknad 4)<br />
omfattande<br />
NIT xxii /LLUB.<br />
SKL har tagit fram<br />
principer för ägarstyrning<br />
avseende kommunala<br />
bredbands<strong>nät</strong>. SKL<br />
kommer att se över dessa<br />
principer. I samband med<br />
detta arbete bör SKL i<br />
samarbete med<br />
Stads<strong>nät</strong>sföreningen även:<br />
(a) anta principer för<br />
öppenhet/tillträde.<br />
(b) tydliggöra vad som<br />
gäller för kommunal<br />
verksamhet enligt olika<br />
lagar <strong>och</strong> förordningar,<br />
t.ex. enligt regler om<br />
statsstöd <strong>och</strong><br />
konkurrenslagen<br />
(c) uttryckligen ange att<br />
stads<strong>nät</strong>en ska verka på<br />
infrastrukturnivån om<br />
marknadsaktörer har<br />
intresse av att verka på<br />
övriga nivåer.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 110<br />
Ökat utbud av<br />
infrastruktur samt<br />
effektivt <strong>och</strong><br />
konkurrensfrämjande<br />
utnyttjande av befintlig<br />
infrastruktur. xxiii
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
Naturresursnivå (mark,<br />
kanalisation <strong>och</strong><br />
spektrum)<br />
Utförligare beskrivningar av<br />
utmaningar <strong>och</strong> förslag till<br />
åtgärder finns i kapitel 3.6.2<br />
<strong>och</strong> 4.4.1<br />
10. Brist på<br />
kanalisation xxiv<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
Statligt kanalisationsstöd<br />
för påbörjad utbyggnad<br />
under 2008<br />
I sin bredbandsstrategi<br />
anger regeringen att den<br />
har för avsikt att ge<br />
Vägverket i uppdrag att i<br />
samråd med PTS<br />
formulera förslag på hur<br />
det ska prövas om<br />
kanalisation ska förläggas<br />
vid ny- <strong>och</strong><br />
ombyggnation av vägar.<br />
Det påpekas även att<br />
kanalisationen bör vara<br />
tillgänglig för alla aktörer<br />
på marknaden på skäliga<br />
<strong>och</strong> icke-diskriminerande<br />
villkor. xxv<br />
Ändring i Plan- <strong>och</strong><br />
bygglagen (PBL) som<br />
bl.a. innebär att<br />
kommuner får bestämma<br />
att bygglov inte får ges i<br />
ett område förrän<br />
anläggningar för<br />
telekommunikation <strong>och</strong><br />
annan informationsteknik<br />
har kommit till stånd.<br />
Regeringen framför i sin<br />
bredbandsstrategi att PTS<br />
kommer att få i uppdrag<br />
att se över nuvarande<br />
former för planering av<br />
grävarbeten samt lämna<br />
förslag på förbättrad<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
PTS avser att följa upp<br />
pågående <strong>och</strong><br />
genomförda åtgärder i<br />
Bredbandskartläggningen<br />
med avseende på<br />
bredbandstäckning.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 111<br />
Uppföljningen ger<br />
underlag för<br />
samhällsekonomiska<br />
bedömningar om behovet<br />
av eventuella åtgärder. xxvi
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig<br />
utmaning<br />
11. Tillträde till mark <strong>och</strong><br />
kanalisation ges på olika<br />
villkor xxviii<br />
12. Brist på spektrum<br />
som är lämpligt för<br />
yttäckande trådlös<br />
kommunikation xxxi<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Pågående eller<br />
genomförd åtgärd<br />
informationshantering<br />
<strong>och</strong> koordinering. xxvii<br />
Ledningskollen finns som<br />
kan användas för<br />
information <strong>och</strong><br />
samordning av<br />
grävarbeten.<br />
Enligt bredbandsstrategin<br />
ska PTS inom ramen för<br />
sitt uppdrag genomföra<br />
informationsinsatser<br />
riktade till kommunerna.<br />
Insatserna bör göras i<br />
samarbete med SKL.<br />
Syftet är att minimera de<br />
svårigheter som<br />
operatörerna upplever<br />
vad gäller att sluta avtal<br />
med kommunerna <strong>och</strong> få<br />
erforderliga tillstånd för<br />
utbyggnad av<br />
infrastruktur för<br />
bredband. xxix<br />
Liberalisering av<br />
spektrumhanteringen<br />
Frigörande av det s.k.<br />
”800 MHz-bandet” för<br />
andra ändamål än tv<br />
Förslag till åtgärd Förväntat resultat<br />
av förslag<br />
SKL bör i översynen av<br />
styrprinciper (ovan under<br />
infrastrukturnivå) beakta<br />
processen för<br />
tillståndsgivning <strong>och</strong><br />
markavtal samt etablera<br />
principer om ickediskriminering<br />
där så<br />
bedöms lämpligt. I<br />
samband med översynen<br />
bör SKL även bedriva<br />
projekt för att förbättra<br />
den kommunala<br />
samordningen i ITinfrastrukturfrågor<br />
som<br />
rör grävtillstånd <strong>och</strong><br />
markavtal.<br />
Frigör delar av<br />
Förvarsmaktens<br />
spektrum.<br />
PTS avser att inleda en<br />
översyn av användningen<br />
av olika frekvensband för<br />
att förbättra spektrum-<br />
effektiviteten.<br />
i I tabellen nedan finns i kolumnen ”Nivå i värdekedjan” läshänvisningar till relevanta kapitel i<br />
rapporten som behandlar innehållet i tabellen mer utförligt.<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 112<br />
Ökad grad av öppenhet<br />
<strong>och</strong> konkurrensneutrala<br />
<strong>och</strong> icke-diskriminerande<br />
villkor med bättre<br />
förutsättningar för<br />
konkurrens på<br />
bredbandsområdet. xxx<br />
Effektivare användning<br />
av spektrum <strong>och</strong> större<br />
utrymme för innovation.
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
ii Om slutanvändarna har den information som behövs kan de överväga hur deras handlingar<br />
kommer att påverka deras framtida möjligheter att välja.<br />
iii Minskad lokal hantering av program <strong>och</strong> digital information riskerar försvaga<br />
slutanvändarnas kontroll över materialet, samt vem, hur <strong>och</strong> när som har access till det.<br />
iv Sveriges reglering av marknaden för elektronisk kommunikation bygger på att slutanvändarna<br />
gör aktiva val <strong>och</strong> utnyttjar den konkurrenssituation som regleras fram på de lägre nivåerna i<br />
värdekedjan.<br />
v PTS, Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer <strong>och</strong> fastighetsägare (PTS-ER-2009:<br />
31)<br />
vi Överenskommelsen nåddes i samband med översynen av Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets<br />
direktiv om bland annat användares rättigheter avseende elektroniska kommunikations<strong>nät</strong>.<br />
vii Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader,<br />
Konsumentverkets rapport 2009:5.<br />
viii I flerfamiljshus är det i många fall inte konsumenten själv som tecknar ett avtal utan någon<br />
annan, t.ex. en fastighetsägare.<br />
ix För att slutanvändare ska kunna göra rationella val måste de känna till <strong>och</strong> vara förtrogna<br />
med den information som finns tillgänglig. Det är ytterst svårt att slå vakt om öppenheten om<br />
parametrarna som underbygger öppenheten inte är kända.<br />
x Det finns en distinktion mellan bredbandsaccess <strong>och</strong> Internetaccess, där sistnämnda<br />
implicerar att tillgång till <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll ska vara i det närmaste total medan förstnämnda<br />
bara indikerar en hög bithastighet för access till digitalt innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som finns<br />
tillgängliga.<br />
xi Slutanvändarna måste ha möjlighet att lätt orientera sig kring vad som utgör en<br />
Internetaccess, det vill säga vilka frihetsgrader de kan förvänta sig. De behöver också ha<br />
möjlighet att på egen hand testa förekomsten av begränsningar eller kvaliteten på den<br />
bredbandsaccess de köper.<br />
xii Innovationsbenägenheten riskerar inskränkas genom att explicit tillåtelse kan komma att<br />
krävas innan en ny produkt får testas. Jfr www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-forforhandsgranskad-webb.<br />
xiii Osäkerhet om rådande ansvarsfördelning gör att tillhandahållare av överförings<strong>tjänster</strong>,<br />
såsom Internetaccess <strong>och</strong> transit, inte kan fatta rationella beslut eftersom de saknar väsentlig<br />
information om var deras ansvar slutar samt vad de har rätt att faktiskt göra via de digitala<br />
<strong>nät</strong>en.<br />
xiv Infrastruktur fordrar stora kapitalinvesteringar <strong>och</strong> skapar marknadsmakt åt ägaren. Av den<br />
anledningen är det viktigt att tillse att befintlig infrastruktur nyttjas <strong>och</strong> att även kapitalsvagare<br />
aktörer, eller aktörer med en mindre kundbas, ges möjlighet att etablera sig på nationell basis.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 113
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
xv SMP-reglering avser beslut om marknader för förhandsreglering på vilka en eller flera aktörer<br />
bedöms ha en signifikant marknadsmakt (Significant Market Power) <strong>och</strong> därigenom åläggas en<br />
eller flera skyldigheter.<br />
xvi Ökat utbud <strong>och</strong> minskade priser innebär större möjlighet för nya aktörer att etablera sig eller<br />
erbjuda nischprodukter. Detta gynnar konkurrensen <strong>och</strong> därmed slutanvändarnas möjlighet att<br />
välja innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> efter sina egna preferenser.<br />
xvii För att kunna slå vakt om öppenheten fordras möjlighet för hela befolkningen att kunna ta<br />
del av innehåll <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong>.<br />
xviii Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
xix Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
xx USO står för Universal Service Obligation <strong>och</strong> är en uppsättning <strong>tjänster</strong> som alla<br />
medborgare i ett land kan kräva att få (eftersom <strong>tjänster</strong>na anses behövas för att kunna fungera<br />
i samhället.)<br />
xxi LLUB står för Local Loop Unbundling <strong>och</strong> innebär möjlighet att få tillträde till den del i<br />
access<strong>nät</strong>et som förbinder en slutkund med en telelokal/skåp.<br />
xxii NIT står för Nätinfrastrukturtillträde <strong>och</strong> är en del av den lagstiftning som forcerar fram<br />
öppenhet på de lägre nivåerna i värdekedjan.<br />
xxiii Ökat utbud ger större potential för fler aktörer att konkurrera – trots att alla inte äger egen<br />
infrastruktur. Detta lägger grunden för den kapacitet som behövs för att aktörerna ska kunna<br />
erbjuda ett varierat utbud <strong>och</strong> är det som gör att öppenhet kan säkerställas på de högre<br />
nivåerna i värdekedjan.<br />
xxiv Kanalisation, exempelvis tomrör i marken, är en väsentlig del av den infrastruktur som<br />
skapar nödvändiga förutsättningar för bredbandsuppkoppling via exempelvis fiber. Utan<br />
tillgång till befintlig kanalisation blir kostnaderna upp till 90 procent högre för den som är<br />
intresserad av att anlägga egen infrastruktur.<br />
xxv Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
xxvi Koordinerade förehavanden på naturresursnivå skapar möjlighet att skapa förutsättning för<br />
parallell etablering, dvs. fler aktörer med egen infrastruktur eller med tillgång till annans<br />
infrastruktur. Detta bidrar till konkurrens på de lägre nivåerna i värdekedjan <strong>och</strong> skapar<br />
därmed, potentiellt sett, större möjligheter för flera aktörer att verkar på marknaden. Detta ger<br />
sämre möjligheter att begränsa utbud av innehåll eller <strong>tjänster</strong>.<br />
xxvii Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
xxviii Då markarbete är kostsamt <strong>och</strong> infrastruktur anläggs med viss framförhållning är det<br />
ytterst viktigt att rutiner upprättas som reducerar osäkerheten på marknaden <strong>och</strong> ger<br />
incitament till aktörerna att investera.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 114
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
xxix Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
xxx En hög grad av konkurrens kan ge den bas som är nödvändig för att begränsningar av<br />
öppenheten inte ska ske. Med flera aktörer på olika nivåer skapas möjlighet för slutanvändarna<br />
att ta den operatör som bäst motsvarar deras preferenser.<br />
xxxi Spektrum är en begränsad resurs. Genom att tillåta frekvensinnehavaren möjlighet att fritt<br />
använda sin resurs torde innovationer kunna främjas <strong>och</strong> befintliga lösningar utvecklas. Detta<br />
är till gagn för slutanvändarna <strong>och</strong> kan bidra till att kringgå begräsningar av öppenheten på<br />
andra värdekedjans olika nivåer.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 115
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Bilaga 1 Marknadsaktörer - intervjuer <strong>och</strong><br />
input<br />
Aktörerna<br />
AT&T är ett internationellt företag som erbjuder telefoni- <strong>och</strong><br />
bredbands<strong>tjänster</strong>. Företagets struktur på den amerikanska marknaden<br />
ändrades genom intervention 1984. Därefter har marknadsförutsättningarna<br />
ändrats <strong>och</strong> en sammanslagning mellan AT&T <strong>och</strong> BellSouth har genomförts.<br />
Bambuser är en svensk innehållsleverantör som erbjuder en kostnadsfri<br />
webbtjänst genom vilken kunder via mobilen kan sända <strong>och</strong> ta emot en<br />
videoström i realtid. Tjänsten har idag knappt 2 000 användare i cirka 50<br />
länder.<br />
Bonniers är en mediekoncern med verksamhet i 20-talet länder, med sju<br />
affärsområden; böcker, tv, affärspress, nöjesmedia, morgon- <strong>och</strong><br />
kvällstidningar. Bonnier tillämpar i sin verksamhet många olika affärsmodeller<br />
beroende på verksamhetsgren. Nätupplagor är till största delen<br />
reklamfinansierade.<br />
Cisco är ett internationellt företag, ursprungligen grundat av forskare från<br />
Stanforduniversitetet som idag är världsledande på <strong>nät</strong>verkslösningar till såväl<br />
konsumenter som företag (routrar, switchar, olika plattformar mm) <strong>och</strong> är<br />
verksamt i 165 länder.<br />
Comhem är en större leverantör av tv, bredband <strong>och</strong> telefoni. som började med<br />
kabel-tv under 1980-talet i en verksamhet härrör från Televerket. Idag är 1,76<br />
miljoner svenska hushåll anslutna till Comhems <strong>nät</strong>, vilket motsvarar omkring<br />
40 procent av alla hushåll.<br />
Christer Mattson är numera verksam inom forskningsbolaget Acreo som är<br />
framstående i ett europeiskt perspektiv inom elektronik, optik <strong>och</strong><br />
kommunikationsteknologi. Han har tidigare erfarenhet från Ericsson,<br />
STOKAB <strong>och</strong> Bredbandsbolaget. Han har profilerat sig som en förespråkare<br />
för öppen infrastruktur <strong>och</strong> öppna <strong>nät</strong> <strong>och</strong> betonar även vikten av<br />
utbyggnaden av bredbands<strong>nät</strong>.<br />
IT- <strong>och</strong> telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag från IT- <strong>och</strong><br />
telekomsektorn som ingår i Almega.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 116
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Juliagruppen är en så kallad <strong>nät</strong>aktivistgrupp som bl.a. anordnar seminarier,<br />
informerar <strong>och</strong> driver projekt för ett öppnare <strong>och</strong> <strong>nät</strong>vänligare samhälle.<br />
Nicklas Lundblad är vice VD på Stockholms Handelskammare <strong>och</strong> medlem av<br />
regeringens IT-råd <strong>och</strong> har tidigare varit policyansvarig på Google, direktör på<br />
Stockholms e-handelskammare, IT-expert inom EU mm. Han har även skrivit<br />
ett antal artiklar <strong>och</strong> böcker om informationsteknik <strong>och</strong> samhälle.<br />
Näringslivets telekomförening (NTK) är en organisation för användare av<br />
elektroniska kommunikationer. Föreningen representerar små <strong>och</strong> stora företag<br />
<strong>och</strong> är leverantörsoberoende. NTK verkar för att konkurrensen på marknaden<br />
ska öka.<br />
Rebtel är ett svenskt företag som erbjuder mobila telefoni<strong>tjänster</strong> mellan olika<br />
länder över Internet. Företaget startades 2006 <strong>och</strong> har haft en stark<br />
kundtillväxt. Kundbasen uppgår nu till över 3 miljoner kunder i drygt 50<br />
länder. Rebtel finansierar samtalen som förmedlas via en samtalsavgift som i<br />
storlek är jämförbar med ett lokalsamtal via det fasta tele<strong>nät</strong>et.<br />
SICS är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut med kopplingar både till den<br />
akademiska världen <strong>och</strong> till industrin, som ska bidra till att stärka<br />
konkurrenskraften i industrin <strong>och</strong> öka användningen av ny forskning i<br />
samhället.<br />
Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting (SKL) är en arbetsgivar- <strong>och</strong> intresseorganisation<br />
med Sveriges 290 kommuner, 18 landsting samt regionerna Skåne <strong>och</strong> Västra<br />
Götaland som medlemmar. Förbundets medlemmar inom kommunsektorn har<br />
en viktig roll när det gäller konsumenters tillgång till bredband <strong>och</strong><br />
bredbands<strong>tjänster</strong> som ägare av stads<strong>nät</strong>. SKL:s roll sträcker sig till att föra en<br />
diskussion om syfte med stads<strong>nät</strong> samt styrning av detsamma <strong>och</strong> har även<br />
tagit fram principer för ägarstyrning (se 3.2.2). Beslut om stads<strong>nät</strong>ens<br />
verksamhet fattas emellertid av respektive kommun.<br />
Stads<strong>nät</strong>sföreningen (SSNF) är en förening av 170 kommunala bredbands<strong>nät</strong><br />
(stads<strong>nät</strong>) i lika många kommuner. SSNF:s viktigaste produkt är plattformen<br />
CESAR som är en databas över svart fiber vilken kan användas av aktörer som<br />
vill erbjuda bredbands<strong>tjänster</strong>. SSNF för en aktiv diskussion kring frågor om<br />
öppna <strong>nät</strong> <strong>och</strong> öppen infrastruktur. I detta avseende ger också SSNF en<br />
rekommendation om öppna <strong>nät</strong>.<br />
STOKAB är ett kommunalägt infrastrukturbolag som bildades 1994 med syftet<br />
att bygga en konkurrensneutral infrastruktur i Stockholm som klarar av<br />
framtidens behov <strong>och</strong> krav på elektronisk kommunikation. Som<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 117
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
konkurrensneutral ägare hyr STOKAB ut svartfiber till operatörer som vill<br />
leverera bredband <strong>och</strong> andra kommunikations<strong>tjänster</strong>.<br />
SVT är ett stiftelseägt aktiebolag som sänder allmännyttig television s.k. public<br />
service. Bolaget sänder tv via olika plattformar, såsom mark<strong>nät</strong>, kabel<strong>nät</strong>,<br />
satellit <strong>och</strong> xDSL. Dessutom tillhandahåller bolaget webbtjänsten SVT Play.<br />
Tele2 är ett företag som levererar elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> inom<br />
såväl fasta som mobila <strong>nät</strong>. I dagsläget har företaget en kundbas om drygt 25<br />
miljoner kunder i 11 länder.<br />
TeliaSonera är ett delvis statligt ägt aktiebolag som tillhandahåller elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> i Norden, Baltikum, Spanien samt på<br />
tillväxtmarknader i Eurasien inklusive Ryssland <strong>och</strong> Turkiet (totalt sett i 20<br />
länder). Företaget härrör från Televerket <strong>och</strong> 1993 bildades Telia som<br />
sedermera blev TeliaSonera (2003) genom en fusion av det svenska Telia <strong>och</strong><br />
det finska Sonera. Företaget har ca 43 miljoner abonnemang.<br />
2007 bildades TeliaSonera Skanova Access som är ett bolag inom TeliaSonerakoncernen<br />
med ansvar för försäljning av <strong>nät</strong>kapacitet till andra operatörer <strong>och</strong><br />
till TeliaSoneras egen verksamhet.<br />
Hi3G med varumärket Tre är ett företag som levererar elektroniska<br />
kommunikations<strong>tjänster</strong> i ett mobilt <strong>nät</strong>. Företaget startade sin svenska<br />
verksamhet med utbyggnad av ett 3G-<strong>nät</strong> i början av 2000-talet efter att det<br />
erhållit en andel av de s.k. 3G-licenserna genom PTS tilldelning. Företaget har<br />
18 miljoner kunder i 10 länder med de största marknaderna Storbritannien <strong>och</strong><br />
Italien.<br />
Nedan redogörs för huvuddragen i de diskussioner som PTS har fört med de<br />
olika aktörerna.<br />
Vad innebär öppenhet <strong>och</strong> vad kännetecknar öppenhet på<br />
olika nivåer i värdekedjan?<br />
Transparens samt öppen data <strong>och</strong> kommunikation<br />
En aktör ansåg att öppenhet innebär transparens företag emellan i termer av att<br />
inte stänga ute någon. Transparens upprätthålls genom öppna <strong>och</strong><br />
konkurrensneutrala <strong>nät</strong>, likvärdiga villkor <strong>och</strong> standardvillkor. Det är möjligt att<br />
stänga ute andra aktörer med hjälp av teknik. I detta sammanhang nämns bl.a.<br />
kopparbaserad teleaccessinfrastruktur. En förutsättning för fortsatt utveckling<br />
av bredband <strong>och</strong> andra <strong>tjänster</strong> är enligt några aktörer att dagens koppar<strong>nät</strong><br />
ersätts av fiberbaserad accessinfrastruktur. Öppen data, dvs. tillgång <strong>och</strong><br />
möjlighet att nyttja den data som samlas in via Internet, är en innebörd av<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 118
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
öppenhet menade någon aktör. En öppen kommunikation banar väg för<br />
demokrati genom att alla som vill kan <strong>och</strong> får delta i kommunikationen,<br />
menade en annan aktör.<br />
Innovation <strong>och</strong> konkurrenskraft<br />
Öppenhet hänger ur ett ekonomiskt perspektiv ihop med innovation <strong>och</strong><br />
konkurrenskraft menade någon aktör. Således skapar öppenhet nya<br />
kombinationer av idéer <strong>och</strong> produkter som bidrar till en snabbare<br />
förnyelsetakt. Öppenhet stärker konkurrenskraften genom att affärsmodeller<br />
slipas <strong>och</strong> blir uthålliga i ett öppet scenario. Det ansågs heller inte ur detta<br />
perspektiv föreligga någon motsättning mellan öppenhet <strong>och</strong> investeringar i<br />
elektronisk infrastruktur eftersom investeringarna i de flesta fall går att räkna<br />
hem <strong>och</strong> aktörerna tar även hänsyn till att infrastruktur kan öppnas för andra.<br />
Det har också framkommit att flera av aktörerna anser att det finns ett<br />
samband mellan öppenhet – i termer av konkurrens – på infrastruktur- <strong>och</strong><br />
tjänstenivå <strong>och</strong> då framför allt i fråga om valfrihet <strong>och</strong> konsumentnytta för<br />
användare på tjänstenivån i värdekedjan. Någon aktör anser dock att öppenhet<br />
kan ha motsatt effekt, dvs. inte leda till konkurrens <strong>och</strong> valfrihet <strong>och</strong><br />
konsumentnytta utan i stället handlingsförlamning, investeringsstopp <strong>och</strong><br />
avsaknad av infrastruktur.<br />
Öppenhet <strong>och</strong> neutrala <strong>nät</strong><br />
En annan aktör påtalade att öppenhet <strong>och</strong> neutrala <strong>nät</strong> inte är samma sak <strong>och</strong><br />
att diskussionen bör delas upp därefter samt att öppenhet måste ges ett<br />
dynamiskt perspektiv (kraven från slutanvändaren kommer inte att vara<br />
desamma om fem år).<br />
Någon aktör angav här att fullständig öppenhet bör finnas på lägsta möjliga<br />
nivå i offentliga <strong>nät</strong> (exempelvis tillträde till passiv fiber). Den möjliga graden<br />
av öppenhet i offentliga <strong>nät</strong> uppgavs dock vara beroende av<br />
marknadsförutsättningarna. Således kan sämre marknadsförutsättningar i form<br />
av ett mindre kundunderlag innebära att en offentlig aktör måste agera högre<br />
upp i värdekedjan för att få åtkomst till fler <strong>och</strong> större intäktsströmmar i syfte<br />
att få återbetalning på gjorda investeringar. Någon aktör påtalade dock särskilt<br />
vikten av att göra en objektiv <strong>och</strong> framåtblickande analys i fråga om<br />
marknadsförutsättningar – annars finns en risk att offentliga aktörer (stads<strong>nät</strong>)<br />
agerar högre upp i värdekedjan än nödvändigt med en snedvriden konkurrens<br />
som följd.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 119
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Valfrihet<br />
Ytterligare en annan aktör menade att begreppet öppenhet kan identifieras<br />
utifrån valfrihet mellan kund <strong>och</strong> företag <strong>och</strong> öppenhet mellan företag <strong>och</strong> i<br />
det senare fallet avse tillträde på likvärdiga villkor.<br />
Infrastruktur- <strong>och</strong> tjänstenivå<br />
Flera aktörer har uppgett att begreppet öppenhet bör delas in i en<br />
infrastruktur- <strong>och</strong> en tjänstenivå eftersom öppenhet betyder olika saker på<br />
dessa nivåer. Ett alltför vittomspännande öppenhetsbegrepp kan bli<br />
intetsägande. På infrastrukturnivån handlar öppenhet då framför allt om<br />
tillträde (reglerat eller oreglerat) till infrastruktur <strong>och</strong> tillstånd till att anlägga<br />
infrastruktur. Någon aktör går ett steg längre i definitionen <strong>och</strong> vill dela upp<br />
öppenhet i <strong>nät</strong>, <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> information. Den första nivån omfattar access <strong>och</strong><br />
valmöjlighet till olika infrastrukturer <strong>och</strong> hastigheter mm. Fri <strong>och</strong> öppen<br />
konkurrens uppges borga för nämnda valmöjlighet <strong>och</strong> då inte enbart på<br />
<strong>nät</strong>nivå utan även på tjänstenivå. Den andra nivån, <strong>tjänster</strong>, bör bevakas för att<br />
hållas fortsatt öppen. Konsumentupplysning snarare än reglering <strong>och</strong><br />
övervakning uppges vara en framkomlig väg. Den tredje nivån, information,<br />
regleras genom yttrandefrihet <strong>och</strong> är mindre problematisk.<br />
På motsvarande sätt som på infrastrukturnivån kan öppenhet på tjänstenivån<br />
också handla om tillträde, exempelvis för återförsäljning av produkter <strong>och</strong><br />
<strong>tjänster</strong>. Öppenhet på tjänstenivån handlar dock enligt aktörerna till största<br />
delen om möjligheten för användare att fritt få disponera de produkter <strong>och</strong><br />
<strong>tjänster</strong> de kan få tillgång till via accessen de köper, dvs. att ingen otillbörlig<br />
prioritering eller blockering av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong>/eller trafik ska ske.<br />
Öppenheten på tjänstenivå har också enligt någon aktör en geografisk<br />
dimension. Avsaknad av investeringsincitament i områden med sämre<br />
affärsmässiga förutsättningar avseende kundunderlag innebär en risk för ett<br />
sämre tjänsteutbud i dessa områden. Detta kan i sin tur leda till brister bl.a.<br />
avseende offentliga <strong>tjänster</strong>. En sådan brist som bottnar i affärsmässiga<br />
grunder kan dock behöva accepteras, alternativt finansieras på annan basis.<br />
Andra aktörer beskriver öppenhet på tjänstenivå (exempelvis öppen datatrafik i<br />
bredbandsaccesser) som en självklar grundförutsättning - oavsett grad av<br />
konkurrens - vilken kan (behöva) begränsas av juridiska, säkerhets- <strong>och</strong><br />
kapacitetsmässiga skäl.<br />
Öppenhet <strong>och</strong> ansvar för utbyggnad av infrastruktur<br />
Någon aktör har uppgett att IT-infrastruktur är en offentlig angelägenhet i<br />
fråga om ansvar för en samordnad utbyggnad. Med detta menas att statens<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 120
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
resurser kan samordnas på ett sätt som underlättar sammankoppling av privata,<br />
statliga <strong>och</strong> kommunala <strong>nät</strong> (stads<strong>nät</strong>) samt utbyggnad där så behövs, för att<br />
åstadkomma ett modernt <strong>och</strong> ändamålsenligt <strong>nät</strong> för elektronisk<br />
kommunikation. En sådan IT-infrastruktur utgör enligt denna aktör en<br />
grundförutsättning i ett demokratiskt samhälle där medborgarnas nytta är<br />
beroende av åtkomst till det publika Internet.<br />
Hur fungerar öppenheten på de olika nivåerna i<br />
värdekedjan?<br />
Olika på olika nivåer<br />
I samtalen med marknadens aktörer har det framkommit att öppenheten kan<br />
variera på olika nivåer i värdekedjan, men också på samma nivå bl.a. beroende<br />
på infrastruktur. Exempelvis kan öppenheten vara olika i fasta <strong>och</strong> mobila <strong>nät</strong>.<br />
Öppenhet måste fungera redan på lägsta nivån, naturresursnivån, menar någon<br />
aktör <strong>och</strong> då i form av kanalisation. Mångåriga avtal som slöts under en tid av<br />
monopol borde inte få utgöra ett hinder för tillstånd till kanalisation eller<br />
grävning.<br />
I detta sammanhang uppger dock några aktörer att det är problematiskt med<br />
en total öppenhet i fråga om tillstånd för anläggning av infrastruktur (grävning)<br />
eftersom grävning är en dyr engångskostnad (motiverar inte parallell<br />
infrastruktur) <strong>och</strong> innebär fördyringar avseende befintlig infrastruktur<br />
(förkortar teknisk livslängd på en asfalterad väg eller gata).<br />
En annan aktör har påtalat att den svenska marknaden har en tradition av<br />
öppenhet. Exempelvis i utvecklingen av GSM har ett viktigt kriterium varit att<br />
alla ska kunna nå varandra, vilket inte är en självklarhet i t.ex. USA på grund av<br />
spärrar i mobilerna mm.<br />
Öppenhet på den näst lägsta nivån, infrastrukturnivån, bör enligt en aktör,<br />
baseras på affärsmässiga grundförutsättningar så som fri tillgång till svart fiber i<br />
områden med stort kundunderlag men eventuell exklusivitet i områden med<br />
mindre kundunderlag. Alternativt kan ett nationellt fiberbolag vara en bra<br />
lösning. En jämförelse gjordes mellan olika stads<strong>nät</strong> där kriterier för framgång<br />
bedöms vara att verksamheten från allra första början har ett öppet synsätt.<br />
Det finns en växande efterfrågan på fiber <strong>och</strong> våglängdsprodukter menar<br />
någon aktör vilket får påverkan på önskvärd grad av öppenhet på<br />
infrastrukturnivån liksom transmissionsnivån. Utbudet av våglängdsprodukter är<br />
inte ett självändamål enligt föreningen men kan bli en naturlig följd av vilka<br />
aktörer som agerar på marknaden <strong>och</strong> deras storlek <strong>och</strong> efterfrågan.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 121
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Nätoperatörer har tekniska möjligheter att på ip-nivån i värdekedjan blockera<br />
<strong>och</strong>/eller prioritera paket med datatrafik. Blockering <strong>och</strong>/eller prioritering av<br />
trafik förefaller dock inte ännu i Sverige – utifrån det underlag som PTS har<br />
tagit del av i intervjuerna med marknadens aktörer - vara en primär företeelse<br />
kopplat till affärsmodeller utan snarare av juridiska, säkerhets- <strong>och</strong><br />
kapacitetsmässiga skäl (PTS anmärkning). Kapacitetsmässiga skäl utgör dock en<br />
gråzon, påtalar någon aktör, inom vilken en blockering av en viss<br />
kapacitetskrävande tjänst inom ramen för en tillämpad affärsmodell skulle<br />
kunna innebära en begränsning i fråga om öppenhet. Så är fallet eftersom<br />
sådana skäl inte nödvändigtvis är lika tvingande som skäl gällande <strong>nät</strong>ets<br />
säkerhet <strong>och</strong> illegalt innehåll. Detta tas också upp i fråga om affärsmodeller<br />
(nedan).<br />
Exempel finns dock på nedprioritering av trafik som vissa <strong>tjänster</strong> genererar<br />
från andra länder. Rebtels mobil-ip-telefoni tjänst för telefonsamtal mellan<br />
länder är en sådan tjänst. Tjänsten har enligt uppgift från Rebtel prioriterats<br />
genom ”dripping”, dvs. att ca 90 procent av samtalen har kopplats bort, eller<br />
”ip-sniffing”, som innebär att de ip-adresser som Rebtel använder för rösttrafik<br />
ges lägre prioritet. 243 Nedprioriteringarna har skett i Irland <strong>och</strong> Tyskland. I<br />
Portugal <strong>och</strong> Singapore blev företaget helt avstängt.<br />
Andra exempel som har nämnts i intervjuerna är blockering av torrenttrafik 244<br />
<strong>och</strong> VoIP bland mobila telekomoperatörer i Frankrike liksom British Telecoms<br />
stoppaket för försening av trafik. Motsvarande åtgärder har också identifierats i<br />
Holland <strong>och</strong> USA.<br />
Ett exempel på hantering av trafik inom Sverige nämns av företaget Hi3G, där<br />
syftet har varit att förhindra uppenbart otillbörlig användning såsom anonyma<br />
SMS i mobbningssyfte. Hi3G har i detta fall valt att plocka bort de aktuella<br />
<strong>tjänster</strong>na.<br />
Någon aktör uppger att det är eftersträvansvärt även från marknadsaktörernas<br />
sida att slutanvändare kan nyttja vilka applikationer som helst <strong>och</strong> att försök till<br />
”walled gardens” bör motverkas. Kunderna skulle bli missnöjda om vissa<br />
applikationer stryptes, vilket i sin tur skulle medföra negativ marknadsföring<br />
för den Internetoperatör som genomför strypningen. Dock blockeras<br />
rutinmässigt port 25 för att förhindra spam hos slutanvändarna. Då vissa<br />
applikationer kan vara mycket kapacitetskrävande ställer utvecklingen krav på<br />
Internetoperatörer att garantera tjänstekvalitet <strong>och</strong> detta kostar pengar. Frågan<br />
243 Information från Hjalmar Winbladh, Rebtel, vid intervju 09-08-26.<br />
244 Torrenttrafik avser fildelad trafik.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 122
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
är enligt denna aktör därför inte om trafik ska strypas utan hur<br />
Internetoperatörerna kan få betalt för garanterade servicenivåer.<br />
I sammanhanget påpekas att utrustnings- <strong>och</strong> teknikleverantörer indirekt<br />
stryper <strong>tjänster</strong> genom det sätt på vilket de utvecklar utrustning <strong>och</strong><br />
applikationer, något som av Internetoperatörerna anses olyckligt <strong>och</strong><br />
begränsande av öppenheten. Internetstandarden har också i sig inbyggda<br />
prioriteringsordningar bl.a. avseende tidskritiska applikationer.<br />
Öppenhet på tjänstenivå kan beskrivas i termer av att slutanvändare fritt ska få<br />
använda <strong>och</strong> disponera de produkter <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> som de köper med undantag<br />
för eventuell skadlig inverkan. Blockering <strong>och</strong> prioritering är utifrån dessa<br />
förutsättningar generellt uteslutet annat än på ”best effort” basis, på uppdrag<br />
av kund eller om säkerheten i <strong>nät</strong>et äventyras på grund av användningen.<br />
Tidskritiska applikationer så som röst <strong>och</strong> video prioriteras också. Här<br />
föreligger en skillnad i fasta <strong>och</strong> mobila <strong>nät</strong>. I mobila <strong>nät</strong> begränsar (stryper<br />
eller kraftigt förminskar) operatörer ofta en användares bredbandskapacitet när<br />
denna har överskridit den tillåtna maximala kapaciteten. Att det föreligger en<br />
skillnad i hur användare tillåts nyttja kapaciteten i <strong>nät</strong>en beror på att flera<br />
användare delar på en access (basstation) i ett mobilt <strong>nät</strong>, medan det i fasta <strong>nät</strong><br />
rör sig om en dedicerad access. Nätstrukturerna medför att en användares<br />
nyttjande av kapaciteten i <strong>nät</strong>et har större effekt på andras nyttjande i det<br />
mobila <strong>nät</strong>et än i det fasta <strong>nät</strong>et.<br />
Det finns ett flertal aktörer som erbjuder bredbandsaccesser till slutanvändare.<br />
Produkterna <strong>och</strong> tillhörande kring<strong>tjänster</strong> är relativt standardiserade med låg<br />
differentiering <strong>och</strong> fokus på pris som följd. De tillhandahålls också i flera<br />
avseenden över en <strong>och</strong> samma infrastruktur. Någon aktör menar att innovation<br />
<strong>och</strong> differentiering (bl.a. avseende kvalitet) är viktigt att åstadkomma för att en<br />
långsiktig konkurrens ska kunna uppstå. Utvecklingen av <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll<br />
skulle inte ha varit lika snabb förutan en utbyggnad av IT-infrastruktur <strong>och</strong> ett<br />
öppet Internet menade någon aktör.<br />
Någon aktör påpekar att utan en öppenhet på tjänstenivå hade inte innovativa<br />
<strong>tjänster</strong> som Google, YouTube, Spotify <strong>och</strong> flera liknande <strong>tjänster</strong> kunnat<br />
utvecklas. Dessa tjänsteinnovationer utmanar förhärskande affärsmodeller,<br />
vilket är en innovation i sig enligt denne aktör.<br />
Öppet <strong>nät</strong><br />
Bildandet av <strong>nät</strong>bolaget Skanova lyfts av en aktör fram som ett exempel på ett<br />
öppet <strong>nät</strong> där tanken är att grossistkunder till TeliaSonera ska få tillträde till de<br />
grossistprodukter som tillhandahålls över Skanovas <strong>nät</strong> på samma villkor som<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 123
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
TeliaSonera. En likabehandlingskommitté har också tillsatts för att bevaka att<br />
detta efterlevs. Skanovas verksamhet omfattar både passiv <strong>och</strong> aktiv<br />
infrastruktur. Dessa utgör sedan produktionsresurser i produktionen av<br />
elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> så som bredband. I enlighet med<br />
rapportens värdekedjedefinition är <strong>nät</strong>bolagets verksamhet av betydelse både<br />
på infrastruktur- <strong>och</strong> transmissionsnivå.<br />
SSNF har utfärdat en rekommendation om öppna <strong>nät</strong>. 9 av 10 stads<strong>nät</strong> följer<br />
denna rekommendation enligt SSNF men det finns idag ca 15 stads<strong>nät</strong> som<br />
inte erbjuder svart fiber. Vissa kan inte erbjuda svart fiber av tekniska skäl<br />
medan andra har lokala kommersiella eller politiska skäl till varför man inte<br />
erbjuder svart fiber. 245<br />
En aktör påtalade en skepsis över total öppenhet på alla nivåer i värdekedjan<br />
<strong>och</strong> nämner MVNO:er 246 som exempel på företeelser som enligt aktören inte<br />
har lett till ökad konkurrens i någon större utsträckning.<br />
Varierar beroende på aktör<br />
Öppenheten kan också variera beroende på aktör. En aktör kan välja en<br />
affärsmodell med en öppen struktur för det egna <strong>nät</strong>et eller den egna<br />
infrastrukturen, dvs. med tillträde på alla nivåer i värdekedjan, medan en annan<br />
aktör för motsvarande infrastruktur kan välja en affärsmodell med en mer eller<br />
mindre öppen struktur där tillträde endast möjliggörs delvis eller på en viss<br />
nivå/några få nivåer i värdekedjan. I fallet med den första aktören blir<br />
konkurrens möjlig avseende egen infrastruktur på såväl grossist- som<br />
återförsäljarnivå medan det i det sistnämnda fallet endast blir möjligt med<br />
konkurrens inom vissa begränsningar. Öppenheten kan också variera beroende<br />
på aktör av andra skäl än valet av affärsmodell. Detta exemplifieras i nästa<br />
stycke.<br />
I fråga om tv-sändningar av public service anges en begränsning av<br />
öppenheten eftersom i praktiken endast ett företag (Teracom) har möjlighet att<br />
vidaresända med nuvarande krav på täckning. Detta är främst en fråga om<br />
teknik <strong>och</strong> handlar inte om hantering av trafik i sig men skulle i praktiken<br />
kunna komma att handla om det senare.<br />
Vidare är rättighetsfrågor av stor vikt vid vidaresändning av tv. Exempelvis<br />
SVT Play avtalar om vissa rättigheter. För vidaresändning av SVT Play via iptv<br />
blir rättighetsfrågan aktuell även för den Internetoperatör som vidaresänder<br />
245 Information från Mikael Ek, Stads<strong>nät</strong>sföreningen, vid intervju 2009-10-12.<br />
246 MVNO står för Mobile Virtual Network Operator <strong>och</strong> innebär att en aktör hyr in sig i någon annans<br />
<strong>nät</strong> för att erbjuda <strong>tjänster</strong> till slutanvändare.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 124
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
tjänsten. Tekniska frågor kring plattformar för vidaresändning av tv är annat<br />
som är viktigt ur ett öppenhetsperspektiv. Tv-<strong>tjänster</strong> uppvisar stora likheter<br />
med andra <strong>tjänster</strong> så till vida att en bredd <strong>och</strong> kvalitet i tjänsteutbudet är<br />
viktiga ingredienser i erbjudandet till slutanvändare. I fråga om SVT har detta<br />
förhållande inneburit att företaget har haft ett fördelaktigt utgångsläge i<br />
förhandlingar med olika aktörer om sändning över deras plattformar.<br />
Öppenheten bland offentliga aktörer (stads<strong>nät</strong>) tillämpas olika bland aktörerna<br />
<strong>och</strong> dessa intar olika roller på marknaden vilka ibland kan ifrågasättas ur<br />
konkurrenshänseende menar några aktörer.<br />
Vilka affärsmodeller tillämpas <strong>och</strong> hur fungerar de?<br />
Aktörerna tillämpar en mängd olika affärsmodeller för de produkter <strong>och</strong><br />
<strong>tjänster</strong> som tillhandahålls. Detta omfattar såväl relationen aktör-slutanvändare<br />
som relationen aktör-aktör.<br />
Öppenhet är inte detsamma som gratis menade någon aktör. Affärsmodellerna<br />
avseende relationen aktörer emellan behöver därför ständigt utvecklas <strong>och</strong><br />
anpassas efter ändrade marknadsförutsättningar så som uppgradering <strong>och</strong><br />
utbyggnad av <strong>nät</strong>. Exempelvis behöver innehållsleverantörer vara med <strong>och</strong><br />
betala för en framtida investering i <strong>nät</strong>struktur. Detta kan lösas genom peeringavtal<br />
aktörerna emellan.<br />
Viktiga parametrar i affärsmodellerna avseende relationen mellan en aktör <strong>och</strong><br />
en slutanvändare är kundvolym <strong>och</strong> ett brett tjänsteutbud av hög kvalitet.<br />
Affärsmodellerna kan variera beroende på vilken nivå i värdekedjan<br />
produkterna eller <strong>tjänster</strong>na erbjuds. Olika aktörers affärsmodeller liknar<br />
varandra, i synnerhet gäller detta på slutanvändarnivå eftersom modellerna där<br />
är öppna <strong>och</strong> synliga. 247<br />
Affärsmodeller med inlåsningseffekter<br />
Bland affärsmodellerna kan nämnas sampaketeringar (eller multiple play) genom<br />
vilket en kombination av <strong>tjänster</strong> erbjuds. Ett sådant erbjudande är triple play<br />
(tv, bredband <strong>och</strong> telefoni) <strong>och</strong> quattro play (exempelvis tv, bredband, fast <strong>och</strong><br />
mobil telefoni), terminaler bundlade med mobila telefoniabonnemang liksom<br />
exklusivitetsavtal <strong>och</strong> liknande avtal om exklusiva rättigheter vilka kan medföra<br />
inlåsningseffekter liksom ip-baserade affärsmodeller.<br />
247 Att affärsmodellerna liknar varandra är också väntat eftersom lyckade affärsmodeller kopieras som ett<br />
led i marknadsaktörernas agerande <strong>och</strong> ingår som en naturlig del i konkurrensen. Det är snarare så att en<br />
marknad med avsaknad av lika eller liknande affärsmodeller endera är kraftigt nischad eller uppvisar en<br />
mindre väl fungerande konkurrens på den aktuella marknaden.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 125
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Triple play erbjuds för närvarande av ett fåtal marknadsaktörer <strong>och</strong> endast en i<br />
fråga om quattro play. Sådana erbjudanden innehåller vanligtvis en viss<br />
bindningstid samt en paketrabatt via sampaketeringen. En bindningstid<br />
begränsar konsumentens valfrihet <strong>och</strong> kan innebära kostnader vid ett<br />
eventuellt byte (PTS anmärkning).<br />
Försäljning av mobila terminaler (mobiltelefoner) bundlade med mobila<br />
telefoniabonnemang genom vilka mobiltelefonen erhålls utan någon<br />
kontantinsats innefattar ofta långa bindningstider (exempelvis 24 månader).<br />
Här har dock marknaden flera olika aktörer med egen eller gemensamt ägd<br />
infrastruktur vars täckningsområden i flera fall överlappar varandra. Det torde<br />
därför finnas valmöjlighet för slutanvändarna i fråga om utbudet av mobila<br />
telefoni<strong>tjänster</strong>. Servicenivåer liksom möjliga kapacitetsnivåer är viktiga<br />
ingredienser i slutanvändaravtalen.<br />
På motsvarande sätt som sampaketeringar av olika slag kan även<br />
exklusivitetsavtal innebära inlåsningar. Exklusivitetsavtalen i sig kan dock vara en<br />
förutsättning för att en infrastrukturinvestering ska komma till stånd eftersom<br />
avtalstiden om exklusivitet med rättighet till tillhörande intäktsströmmar<br />
medför att investeringen återbetalas. Alternativ skulle kunna vara<br />
upfrontbetalningar eller kostnadsdelningar men en upfrontbetalning bedöms i<br />
många fall överstiga kundernas omedelbara betalningsvilja <strong>och</strong><br />
kostnadsdelningar kan vara tidskrävande <strong>och</strong> krångliga. Av vikt är dock<br />
avtalstidens längd dvs. om den är skälig i förhållande till den investering som<br />
har gjorts (PTS anmärkning).<br />
Den svenska marknadens framförhandlade exklusivitetsavtal för<br />
fiberinvesteringar kan jämföras med den norska marknadens moratorium om<br />
tre år som utlysts av den norska regleringsmyndigheten. Under en period av tre<br />
år får således den norska tidigare monopolisten på egen hand utnyttja de<br />
genomförda fiberinvesteringarna.<br />
Någon aktör uttalade att sampaketeringar, exklusivitetsavtal <strong>och</strong> långa<br />
bindningstider inte borde vara nödvändiga ur ett ekonomiskt perspektiv dvs.<br />
att lönsamhet ändå borde kunna uppnås. Sampaketering liksom<br />
exklusivitetsavtal <strong>och</strong> långa bindningstider borde dessutom innebära en<br />
suboptimering av samhällets resurser eftersom det bidrar till att konsumenterna<br />
kan behöva nyttja <strong>tjänster</strong> som är sämre än motsvarande alternativ på<br />
marknaden. Ytterligare någon aktör menade att exklusivitetsavtal inte var att<br />
föredra eftersom användare värdesätter att kunna nå en tjänst överallt dvs. inte<br />
via en enda leverantör eller endast en typ av terminal. Exklusivitet, menade<br />
aktören, skulle i ett sådant scenario ge konkurrerande <strong>tjänster</strong> försprång. En<br />
annan aktör anser att exklusivitet ska kunna ges i fråga om egna <strong>tjänster</strong> så<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 126
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
länge ett företag inte utestänger andra företags <strong>tjänster</strong> dvs. en access till det<br />
publika Internet ska ges vid sidan om eventuella egna ip-<strong>tjänster</strong>.<br />
I detta sammanhang nämner också någon aktör att marknaden för elektronisk<br />
kommunikation förefaller gå mot ökad öppenhet i så mån att fler <strong>och</strong> fler<br />
system som tidigare varit slutna tvingas öppna sig för att bibehålla sin<br />
konkurrenskraft. De traditionella telekomoperatörernas affärsmodeller tas som<br />
exempel på modeller vars <strong>tjänster</strong> inte har utvecklats på motsvarande sätt som<br />
nya tjänstetillhandahållare såsom webbföretag. Telekomoperatörernas modeller<br />
med inlåsning <strong>och</strong> begränsad användning för kunder fungerar inte längre <strong>och</strong><br />
avsatta resurser behöver omfördelas.<br />
Affärsmodeller i olika <strong>nät</strong><br />
Affärsmodellerna för datatrafik i mobila <strong>nät</strong>, exempelvis avseende mobilt<br />
bredband har anammats från det fasta <strong>nät</strong>et <strong>och</strong> utgörs i huvudsak av en fast<br />
avgift för den mobila bredbandsaccessen. Ett problem med detta som lyfts<br />
fram i intervjuerna är att kapacitetsfördelningen <strong>och</strong> utnyttjandet är annorlunda<br />
i ett mobilt <strong>nät</strong> jämfört med ett fast <strong>nät</strong>. I det mobila <strong>nät</strong>et delar flera<br />
användare på en access medan i det fasta <strong>nät</strong>et en användare har en dedicerad<br />
access. Dagens affärsmodeller för mobilt bredband stödjer inte den typ av<br />
användning som växt fram i det fasta <strong>nät</strong>et även om kapacitetsanvändningen i<br />
det fasta <strong>nät</strong>et tillfälligtvis har bromsats upp genom införandet av Ipred-lagen.<br />
Affärsmodellerna i de mobila <strong>nät</strong>en är inte utformade för en storskalig<br />
användning av ip-telefoni menar någon aktör (jämför Skype, Vonage <strong>och</strong><br />
Rebtel). En skillnad mot det fasta <strong>nät</strong>et uppges vara att i det fasta <strong>nät</strong>et medger<br />
den fasta avgiften för bredbandsaccess täckning för kostnaderna medan den<br />
fasta avgiften för bredbandsaccessen i det mobila <strong>nät</strong>et inte gör det vid lika<br />
användning. I detta sammanhang uppges priset på mobila accesser behöva öka<br />
eller affärsmodellerna förändras exempelvis genom annonsintäkter. 248<br />
Differentierande affärsmodeller<br />
En differentierad prissättning gentemot slutanvändare efter<br />
kapacitetsanvändning anses generellt vara acceptabel enligt flera aktörer, men<br />
det är viktigt att prissättningen <strong>och</strong> dess utformning kommuniceras tydligt.<br />
Någon aktör menar dessutom att inkluderandet av kapacitetsutnyttjande i<br />
affärsmodeller kan vara en drivkraft i utvecklingen av olika kapacitetskrävande<br />
lösningar. Med detta menas att möjligheten att ta ut olika priser för produkter<br />
med olika attribut så som varierad kapacitet – kort sagt möjligheten att använda<br />
olika affärsmodeller - är en förutsättning för produkt- <strong>och</strong> tjänsteutveckling.<br />
248 AT&T nämndes i intervjuerna som exempel på en internationell aktör som har startat försök med<br />
rörliga avgifter för bredband baserat på användning <strong>och</strong> utnyttjande av kapacitet.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 127
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Ett agerande på flera nivåer i värdekedjan dvs. både som innehållsleverantör<br />
<strong>och</strong> operatör ger en större intäktskontroll, vilket är den naturliga<br />
utgångspunkten för kommersiella aktörer på bredbandsmarknaden. För<br />
kommunala stads<strong>nät</strong> är utgångspunkten för stads<strong>nät</strong>sverksamheten kopplat till<br />
samhällets behov av framtidssäker IT-infrastruktur även i de olönsamma<br />
delarna, gles- <strong>och</strong> landsbygd. I detta sammanhang bör offentliga aktörers<br />
agerande på bredbandsmarknaden, på olika nivåer i värdekedjan, via stads<strong>nät</strong>en<br />
förtydligas menar några aktörer bl.a. SKL. 249 En fråga som infinner sig är hur<br />
man kan förena kommersiella aktörers vinstintresse med kommunala aktörers<br />
intresse av att få skälig avkastning på sina investeringar i öppen ITinfrastruktur?<br />
Sålunda åsyftar förbundet de marknadsanalyser som ligger till<br />
grund för kommuners agerande på en viss nivå i värdekedjan <strong>och</strong> menar att<br />
dessa kan <strong>och</strong> bör förbättras vilket också är något som SKL verkar för genom<br />
dess rådgivande roll. Ett fördjupat samarbete med KKV <strong>och</strong> PTS efterlyses av<br />
förbundet i detta sammanhang avseende marknadsbedömningar <strong>och</strong> principer<br />
för ägarstyrning. SKL påpekar också att tillsyn kring tillträdesvillkor, matchning<br />
av stads<strong>nät</strong>ens agerande <strong>och</strong> underliggande marknadsanalys samt KOmodellens<br />
tillämpning på tjänstenivån är åtgärder som kan adressera de<br />
problem som finns på marknaden idag.<br />
I detta sammanhang kan nämnas de synpunkter <strong>och</strong> kommentarer kring<br />
märkning av slutanvändaraccesser som samlats in genom intervjuerna (nedan).<br />
Bör en slutanvändaraccess märkas?<br />
Flera aktörer påtalar att någon form av märkning av slutanvändaraccess är<br />
nödvändig i enlighet med allmänna avtalsprinciper, dvs. att det måste finnas ett<br />
avtal som reglerar affärsrelationen. Märkningen bör röra kvalitetsnivåer, men<br />
även eventuella begränsningar av teknisk karaktär.<br />
Någon aktör anger att viktiga aspekter när det gäller märkning av en<br />
slutanvändaraccess är hur det ska göras, typ av information samt när <strong>och</strong> för<br />
vilken tid. I detta sammanhang påpekas också att marknadsutvecklingen går<br />
fort, vilket kan innebära att parametrar i ett slutanvändaravtal kan behöva<br />
uppdateras relativt ofta. Det kan också vara en utmaning i sig att avgöra vad<br />
som är en dålig access <strong>och</strong> vad som är en dålig tjänst. En annan aktör menar att<br />
transparens i avtal med slutanvändare är ett exempel på öppenhet i accessen.<br />
Byggnormer för Internet behövs menar någon aktör <strong>och</strong> gör en jämförelse<br />
med märkning av livsmedel. En Internetaccess bör vara öppen medan ett<br />
<strong>nät</strong>verk kan vara slutet.<br />
249 Information från Björn Björk, Sveriges kommuner <strong>och</strong> landsting, vid telefonintervju 2009-10-22<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 128
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
En annan aktör menar att det bör förtydligas att öppenheten inte ligger i<br />
hastigheten utan i öppenheten i sig dvs. det är inte en demokratisk rättighet att<br />
ha en access med en viss hastighet utan att den access man har ska vara öppen<br />
ifråga om kommunikation.<br />
KO-modellen<br />
KO-modellen 250 lyfts av några aktörer fram som ett exempel på en modell med<br />
öppet <strong>nät</strong>. Modellen förefaller bli mer vanlig i stads<strong>nät</strong>en även om några<br />
aktörer pekar på att en KO i hög grad är beroende av stordriftsfördelar för sin<br />
intjäning. KO-modellen bör tillämpas på ett sådant sätt att öppenhet i termer<br />
av möjlighet till konkurrens åstadkoms på lika villkor för marknadens aktörer<br />
anser någon aktör. Därigenom kan också modellen innebära öppenhet på<br />
slutanvändarnivån i termer av valfrihet. Några aktörer anser dock att KOmodellen<br />
kan innebära ett extra kostnadsled för konsumenter.<br />
Stads<strong>nät</strong> – öppet <strong>och</strong> neutralt eller specifik affärsmodell?<br />
Några aktörer menar att flera stads<strong>nät</strong> verkar ”för högt” upp i värdekedjan<br />
(tjänstenivå). Här går meningarna isär eftersom någon annan aktör menar att så<br />
inte är fallet <strong>och</strong> att det i de fall det förekommer är en följd av brist på<br />
intresserade marknadsaktörer. Stads<strong>nät</strong>ens kvalitet uppges av någon aktör inte<br />
motsvara kundernas behov.<br />
Den föreslagna regleringen av fiber kan påverka affärsmodellerna med öppna<br />
stads<strong>nät</strong> anser någon aktör på så sätt att stads<strong>nät</strong>ens utbyggnad i glesbygd är<br />
beroende av en utbyggnad i centrala områden där en parallelletablering skulle<br />
vara möjlig.<br />
SKL anser att kommunala ägare av stads<strong>nät</strong> bör göra en riskbedömning utifrån<br />
kommunallagens kompetensbestämmelser <strong>och</strong> övrig konkurrenslagstiftning på<br />
området när det gäller på vilken nivå stads<strong>nät</strong>ets verksamhet ska bedrivas. För<br />
det första bör en kommunal ägare i ägardirektiv, eller motsvarande<br />
styrdokument, fastställa att huvudsyftet med stads<strong>nät</strong>et är att det ska<br />
tillhandahålla en öppen, för andra aktörer <strong>och</strong> på kommersiella villkor,<br />
tillgänglig IT-infrastruktur. Om ägaren därutöver bedömer det motiverat att<br />
stads<strong>nät</strong>et ska verka högre upp än infrastrukturnivå – såväl passiv som aktiv –<br />
för att nå detta mål, bör detta styrkas av relevanta marknadsanalyser så att<br />
stads<strong>nät</strong>ets verksamhet blir ett komplement till, <strong>och</strong> i förekommande fall även<br />
kan samverka med, andra marknadsaktörer. 251 Frågan om ett kommunalt<br />
250 KO står för kommunikationsoperatör. I detta sammanhang bör nämnas att KO kan avse enbart drift<br />
eller både drift <strong>och</strong> tillhandahållande av portal för <strong>tjänster</strong>. Ibland benämns den aktör som ansvarar för<br />
driften av ett <strong>nät</strong> kommunikationsadministratör (KA) medan en kommunikationsoperatör (KO) är den<br />
aktör som tillhandahåller en portal.<br />
251 Information från Björn Björk, Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting, vid telefonintervju 2009-10-22.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 129
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
stads<strong>nät</strong> kan eller bör vara en KO eller kommunikationsadministratör (KA) är<br />
komplicerad <strong>och</strong> måste därför analyseras noggrant. Om man med KO menar<br />
ren drift torde det var förenat med mindre risk ur öppenhetssynpunkt om<br />
stads<strong>nät</strong>et driver <strong>nät</strong>et självt så länge man uppfyller kriterierna för öppet <strong>nät</strong>.<br />
Om man med KO även inkluderar tillhandahållande eller förmedling av<br />
<strong>tjänster</strong> (KA) är det större risk att detta kan kollidera med kommersiella aktörer<br />
på marknaden <strong>och</strong> att ägaren i detta fall bör överväga att ge direktiv till<br />
stads<strong>nät</strong>et att överlämna sådan verksamhet till annan aktör på marknaden.[1]<br />
Den grundläggande tanken är att ett stads<strong>nät</strong> kan stå för den stora <strong>och</strong> ofta<br />
oåterkalleliga investeringar i infrastruktur medan en marknadsaktör kan stå för<br />
förhållandevis mindre <strong>och</strong> återanvändbara investeringar.<br />
Vad behöver förändras i fråga om öppenhet?<br />
Mindre reglering, ökade offentliga insatser <strong>och</strong> ökat samarbete<br />
Några aktörer menar att den föreslagna fiberregleringen 252 inte kommer att ha<br />
avsedd effekt eftersom den endera hämmar investeringsviljan hos TeliaSonera<br />
eller begränsar stat <strong>och</strong> kommuns möjligheter att bygga ut. Att bygga <strong>nät</strong> (fiber<br />
som nu är aktuellt) är kostsamt <strong>och</strong> kräver skalfördelar. I detta avseende<br />
behövs alltså inte mer begränsning, utan snarare icke-reglering <strong>och</strong> ett statligt<br />
ansvar i stället för sektorsspecifik reglering. Gemensamma (statliga <strong>och</strong> andra<br />
offentliga) insatser krävs i olönsamma områden. En helhetssyn behövs också<br />
på IT-infrastrukturen när det gäller utveckling på längre sikt – vad vill vi uppnå<br />
på 10-15 års sikt som en IT-nation i framkant?<br />
Någon aktör menar att rådande marknadsförhållanden kräver att aktörer delar<br />
på befintlig infrastruktur samt tillsammans skapar ny infrastruktur för att denna<br />
ska utnyttjas maximalt. På högre nivåer i värdekedjan är dock konkurrens<br />
mellan aktörerna viktig <strong>och</strong> att exakt fastställa var gränsen mellan samarbete<br />
<strong>och</strong> konkurrens går är svårt <strong>och</strong> beroende på geografiskt område. Nya<br />
marknader ger upphov till nya gränsdragningar.<br />
Flera aktörer betonar vikten av en politisk IT-strategi som underlag för<br />
företagens investeringar i infrastruktur (minska osäkerhet genom politiska<br />
beslut eller brist på politiska beslut).<br />
Någon aktör föreslår en ökning av innovationskraften i Sverige genom en<br />
öppen <strong>och</strong> ”gratis” Internetaccess som en ny typ av public service (exempelvis<br />
genom att nyttja spektrum i 450 MHz bandet finansierat via tv-licensavgiften).<br />
Tjänsten skulle på detta sätt utvecklas i linje med offentlighetsprincipen <strong>och</strong><br />
bl.a. möjliggöra sökande i offentligt material online.<br />
252 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),<br />
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 130
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Mer reglering <strong>och</strong> tillträde på lika villkor<br />
Andra aktörer anser däremot att en ökad tillträdesreglering framför allt i fasta<br />
<strong>nät</strong> (koppar, fiber, koaxial) är önskvärd för att upprätthålla öppna <strong>nät</strong>. I detta<br />
avseende nämns kanalisation, svart fiber <strong>och</strong> bitström för tjänsteproduktion på<br />
olika nivåer i värdekedjan. Tillträdet måste därtill kunna ske friktionsfritt, dvs.<br />
tillhörande samlokalisering, backhaul etc. är nödvändigt för att det aktuella<br />
tillträdet ska möjliggöras på konkurrensmässiga villkor. En aktör menar att <strong>nät</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> bör vara separerade genom reglering. En <strong>nät</strong>ägare ska exempelvis<br />
inte kunna prioritera en operatör inom den egna företagskoncernen framför<br />
andra operatörer. Regleringen måste också ta fasta på ny teknik fullt ut för att<br />
inte äldre teknik ska konservera ett högt pris i förhållande till det pris som<br />
nyare teknik innebär. Här uppges som exempel att det reglerade<br />
kostnadsbaserade priset för samtrafik inte speglar verkligheten. Gamla<br />
prismodeller, exempelvis enhets- <strong>och</strong> minutpris för SMS, ger inte incitament<br />
att övergå till all-ip.<br />
En aktör menar att olika reglering för aktörer som är aktiva på samma marknad<br />
skapar skilda spelplaner <strong>och</strong> snedvrider konkurrensförhållandena mellan<br />
infrastrukturer <strong>och</strong> mellan vertikalt integrerade <strong>och</strong> icke-vertikalt integrerade<br />
aktörer. Här bör regleringen harmoniseras så att lika villkor för tillträde<br />
åstadkoms.<br />
En jämförelse mellan den europeiska tillträdesregleringen <strong>och</strong> den amerikanska<br />
situationen gjordes av några aktörer. En synpunkt som framkom i detta<br />
avseende var att den europeiska tillträdesregleringen visserligen syftar till att<br />
främja öppna <strong>nät</strong>, <strong>och</strong> därigenom även öppna <strong>tjänster</strong>, men att den fokuserar<br />
på SMP-operatörens <strong>nät</strong>. Vid sidan om SMP-operatörens <strong>nät</strong> kan det finnas<br />
andra mer eller mindre öppna <strong>nät</strong>, vilket skapar ohållbara situationer för<br />
tjänsteleverantörer <strong>och</strong> slutanvändare. En annan synpunkt var att frågan om<br />
<strong>nät</strong>neutralitet är av mindre vikt i Sverige mot bakgrund av den rådande<br />
tillträdesregleringen, men debatten om <strong>nät</strong>neutralitet (i termer av lika<br />
behandling <strong>och</strong> öppenhet) bedöms ändå vara viktig.<br />
Utveckling <strong>och</strong> anpassning av affärsmodeller<br />
På den oreglerade slutanvändarmarknaden råder en internationell konkurrens<br />
<strong>och</strong> en kritisk volym krävs för att förbli en långsiktig aktör. I detta<br />
sammanhang nämns Skype <strong>och</strong> liknande affärsmodeller, genom vilka en<br />
Internetaccess liksom en <strong>nät</strong>infrastruktur förutsätts <strong>och</strong> slutanvändaren liksom<br />
Skype kan använda denna bas med tillägg för marginella merkostnader i fråga<br />
om hantering av affären. Operatörer som med en faktisk kundbas kan<br />
visserligen konkurrera med Skype <strong>och</strong> andra om affären, men inte utan att<br />
kannibalisera på den egna affären.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 131
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Utvecklingen innebär därför att nya affärsmodeller tvingas fram för att möta<br />
konkurrensen från Skype m.fl. I sammanhanget nämns att slutna<br />
affärsmodeller till skillnad från öppna (Skypes) kan vara nödvändiga för att få<br />
betalt för infrastrukturinvesteringar (jämför exklusivitetsavtal).<br />
Det råder dock inte fullständig enighet om slutna affärsmodellers varande eller<br />
icke varande. Några aktörer anser att det inte borde vara tillåtet att prioritera<br />
eller blockera innehåll <strong>och</strong>/eller <strong>tjänster</strong> annat än om i fråga om <strong>nät</strong>ets<br />
funktionalitet <strong>och</strong> tekniska prestanda. Någon aktör ifrågasätter därtill<br />
nödvändigheten i trafikhantering av detta slag. Tjänsterna Measurement Labs<br />
<strong>och</strong> Switzerland nämns i detta sammanhang som möjlig förebilder för att<br />
utveckla en tjänst för mätning av prioriteringar etc. exempelvis genom<br />
Bredbandskollen.<br />
Flera aktörer menar att öppenhet inte bör likställas med gratis. En jämförelse<br />
med Microsofts inträde på den kinesiska marknaden genom dumpade priser<br />
görs. På motsvarande sätt måste affärsmodeller avseende upphovsrätt <strong>och</strong><br />
nyttjandemodeller via piratkopiering mötas <strong>och</strong> nya affärsmodeller utvecklas.<br />
Alternativt nämner någon aktör kan diversifiering bli nödvändig.<br />
<strong>Öppna</strong> <strong>och</strong> neutrala <strong>nät</strong><br />
Ett agerande på flera nivåer i värdekedjan, dvs. både som innehållsleverantör<br />
<strong>och</strong> operatör, ger en större intäktskontroll. Enligt några aktörer (t.ex. SKL) bör<br />
offentliga aktörers agerande på bredbandsmarknaden via stads<strong>nät</strong>en<br />
förtydligas. 253 SKL efterlyser ett fördjupat samarbete, avseende<br />
marknadsbedömningar <strong>och</strong> principer för ägarstyrning, med KKV <strong>och</strong><br />
PTS. Med marknadsbedömningar avses här en bedömning av om det finns<br />
privata aktörer som är intresserade av att bedriva verksamhet via kommunägda<br />
stads<strong>nät</strong>. SKL är av uppfattningen att ett fördjupat samarbete mellan KKV <strong>och</strong><br />
PTS i dessa avseenden, tillsammans med tillsyn kring tillträdesvillkor <strong>och</strong> en<br />
tillämpning av KO-modellen, kan adressera de problem som finns på<br />
marknaden idag.<br />
Finns hot mot öppenhet?<br />
En aktör menar att ett kommersiellt synsätt kan vara ett hot mot öppenhet. En<br />
kommersiell aktör kan behöva agera ensam eller högre upp i <strong>nät</strong>et för att tjäna<br />
pengar, medan en offentlig aktör parallellt med den kommersiella<br />
verksamheten agerar efter ett allmänpolitiskt uppdrag, vilket kan väga jämnt<br />
med eller tyngre än vinst. Dessutom kan en kommersiell aktör gå i konkurs, en<br />
253 Information från Björn Björk, Sveriges kommuner <strong>och</strong> landsting, vid telefonintervju 2009-10-22.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 132
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
risk som ett <strong>nät</strong> för ett offentligt åtagande (kommunala <strong>tjänster</strong>, etc.) inte borde<br />
ta.<br />
En annan aktör nämner olika förutsättningar avseende grävtillstånd,<br />
stads<strong>nät</strong>ens agerande som tjänsteleverantörer samt kopplingen stads<strong>nät</strong>fastighets<strong>nät</strong>-kommunala<br />
bostadsbolag som hot mot öppenhet på olika nivåer i<br />
värdekedjan.<br />
Någon aktör påtalar vikten av en långsiktig <strong>och</strong> tydlig reglering som en<br />
förutsättning för att regleringen ska leda till öppenhet eftersom osäkerhet<br />
skapar transaktionskostnader som håller tillbaka investeringsbeslut.<br />
KO-modellen uppges leda till öppenhet i form av valfrihet på slutanvändarnivå<br />
men farhågor finns att den a) försämrar möjligheterna för aktörer på lägre<br />
infrastrukturnivå att få en investering återbetald, b) inte används på ett öppet<br />
sätt med tillträde på lika villkor samt c) ytterligare ett aktörsled skapas för vilket<br />
slutanvändarna ska betala.<br />
Motsatsen till KO-modellen dvs. att <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> byggs samman skapar<br />
makt uppger någon aktör <strong>och</strong> ger en telekomoperatör möjlighet att kontrollera<br />
innehållet i kommunikationen.<br />
Filtrering av datapaket på uppdrag av eller i samarbete med polisen är något<br />
som Internetoperatörerna genomför på tjänstenivå. Det gäller datatrafik<br />
avseende barnpornografi. 254 Flera aktörer uppger att de inte själva gör en<br />
bedömning av vad som ska blockera enligt polisens lista men följer denna.<br />
Bland de intervjuade aktörerna har tvivel rests kring tillkomsten av detta filter.<br />
Någon aktör har i relation till debatten om fildelning påtalat att det finns ett<br />
hot mot öppenheten avseende <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong> i hanteringen av avstängningen<br />
av Internetleverantören Black Internet. Internetleverantören stängdes av<br />
eftersom denne levererade kapacitet till Pirate Bay vars upphovsmän befanns<br />
skyldiga till brott mot upphovsrätten. Pirate Bay var dock en bland flera kunder<br />
till Black Internet <strong>och</strong> frågan som väcktes i intervjuerna var om en<br />
Internetleverantör ska ha koll på kunders användning av Internet.<br />
En öppen kommunikation – utan filter – kan resa en del moraliska frågor<br />
menade någon aktör (exempelvis tillgång till eller spridning av film som visar<br />
övergrepp eller andra grövre brott) vilket i sig kan framtvinga en begränsning<br />
av öppenheten. I sammanhanget kan nämnas webbföretaget Bambuser som<br />
arbetar med filtreringsfunktioner, varningsrullgardiner etc. gällande<br />
254 Även annan trafik – fildelning – har figurerat i debatten. PTS har dock efter att ha verifierat med<br />
operatörerna slutit sig till att det i dagsläget uteslutande gäller trafik gällande barnpornografi.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 133
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
”tvivelaktigt” material. Det handlar enligt företaget om moraliska aspekter <strong>och</strong><br />
är inte fråga om censur. 255<br />
Interoperabiliteten mellan olika moln<strong>tjänster</strong> i takt med att allt mer material<br />
lagras <strong>och</strong> aktiviteter flyttar ut på <strong>nät</strong>et nämns av någon aktör som en viktig<br />
fråga för Internets fortsatta öppenhet. Risk för inlåsningseffekter bedöms<br />
finnas i detta avseende.<br />
En aktör menar att nyttan av Internet kringskärs för alla användare om<br />
öppenheten begränsas. Enstaka begränsningar i form av blockering etc. får<br />
därför en vidarespridning i form av minskade positiva <strong>nät</strong>verkseffekter genom<br />
att färre kan nås. Detta skapar också en sämre grund för innovativa satsningar i<br />
fråga om <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll.<br />
255 Information från Måns Adler, Bambuser vid intervju 2009-09-30.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 134
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Förkortningar<br />
ACTA Anti-Counterfeiting Trade Agreement<br />
CESAR Stads<strong>nät</strong>sföreningens databas över svart fiber<br />
DI Datainspektionen<br />
DSL Digital Subscriber Line<br />
FRA Försvarets radioanstalt<br />
HADOPI la Haute Autorité pour la Diffusion des Œuvres et la Protection<br />
des Droits sur Internet<br />
HFC Hybrid fibre-coaxial<br />
HUS Hushållsskatteavdrag<br />
Ipred Intellectual Property Rights Enforcement Directive<br />
ISP Internet Service Provider<br />
KKV Konkurrensverket<br />
KOV Konsumentverket<br />
KO/KA Kommunikationsoperatör/Kommunikationsadministratör<br />
KTIB Konsumenternas tele-, tv-& Internetbyrå<br />
LEK Lagen om elektronisk kommunikation<br />
LLUB Local Loop Unbundling<br />
MVNO Mobile Virtual Network Operator<br />
NIT Nätinfrastrukturtillträde<br />
NGN Nästa generations <strong>nät</strong><br />
NTK Näringslivets telekomförening<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 135
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete <strong>och</strong> utveckling (eng.<br />
Organisation for Economic Co-operation and Development)<br />
PBL Plan- <strong>och</strong> bygglagen<br />
PTS Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
PUL Personuppgiftslagen<br />
QoS Quality of Service<br />
SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag<br />
SCB Statistiska centralbyrån<br />
SKL Sveriges kommuner <strong>och</strong> landsting<br />
SMP Significant Market Power<br />
SSNF Stads<strong>nät</strong>sföreningen<br />
USO Universal Service Obligation<br />
VoD Video on Demand<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 136
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Lista över ord <strong>och</strong> begrepp<br />
Best effort förmedling av datatrafik enligt köprinciper,<br />
principen innebär att innehållet i ip-paketen inte<br />
värderas utifrån vilket innehåll som skickas eller<br />
utifrån vem som är källa eller mottagare<br />
Bitström överföring av dataströmmar, exempelvis mellan en<br />
specifik slutanvändares anslutning <strong>och</strong> en<br />
operatörs transport<strong>nät</strong>. Grossistprodukten<br />
bitströmstillträde används bl.a. för att tillhandahålla<br />
bredband.<br />
Bundling sampaketering<br />
Hyrda förbindelser punkt-till-punkt överföring av dataströmmar med<br />
dedicerad kapacitet<br />
LLUB Local Loop Unbundling, innebär möjlighet att få<br />
tillträde till den del i access<strong>nät</strong>et som förbinder en<br />
slutkund med en telelokal/skåp<br />
Moln<strong>tjänster</strong> <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> innehåll som inte lagras eller hanteras<br />
lokalt (av engelskans ”cloud computing”)<br />
Optisk fiber tunn glasledning av kiseldioxid (glas) som överför<br />
information via ljus istället för via elektroniska<br />
signaler som sker i en kopparledning. Optisk fiber<br />
kan finnas i hela eller delar av allmänna eller<br />
individuella elektroniska kommunikations<strong>nät</strong><br />
Nätverkseffekter nyttan ökar med antalet <strong>nät</strong>verksmedlemmar<br />
Peering utbyte av trafik<br />
Streaming ”strömning” avser uppspelning av ljud <strong>och</strong> bild via<br />
överföring från Internet<br />
Svart fiber Svart fiber är en förbindelse som inte är upplyst,<br />
dvs. fysisk fiberledning utan elektronisk utrustning.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 137
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Terminerande avsnitt ändavsnitt eller lokal <strong>nät</strong>verksdel av hyrd<br />
förbindelse<br />
Transit förmedling<br />
Transmission transport<br />
Trunkavsnitt sammanbindande <strong>nät</strong>verksdel av hyrd förbindelse<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 138
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Litteratur<br />
Rapporter<br />
Strategi för att säkra Internets infrastruktur, PTS-ER-2005:7<br />
Strategi för ett säkrare Internet i Sverige, PTS-ER-2006:12<br />
Policy för tillträdesreglering i access<strong>nät</strong>, PTS-ER-2006:26<br />
Nya förutsättningar för samtrafik, PTS-ER-2006:45<br />
Samhällsviktiga användares behov av prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer,<br />
PTS-ER:2008-7<br />
Svart fiber – marknad <strong>och</strong> konkurrenssituation, PTS-ER-2008:9<br />
Konvergens <strong>och</strong> utvecklingen mot nästa generations <strong>nät</strong>, PTS-ER-2008:11<br />
Individundersökningen 2009 - Svenskarnas användning av telefoni <strong>och</strong> Internet, PTS-ER-<br />
2009:28<br />
Bred <strong>och</strong> långsiktig analys för området elektronisk kommunikation, PTS-ER-2009:2<br />
Nätneutralitet, PTS-ER-2009:6<br />
Bredbandskartläggning 2008, PTS-ER-2009:8<br />
Svensk Telemarknad första halvåret 2009, PTS-ER-2009:29<br />
Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24<br />
Strategisk agenda 2010, PTS-ER-2009:27<br />
Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer <strong>och</strong> fastighetsägare, PTS-ER-2009:31 )<br />
Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation.<br />
Rapport från A-focus AB på uppdrag av Post- <strong>och</strong> <strong>Telestyrelsen</strong>, april 2009<br />
Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP<br />
Tjänsteexporten - den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi, Exportrådet, oktober<br />
2009<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 139
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
E-barometer, Handelns utredningsinstitut, 2009-11-03<br />
Hur kommuners ageranden påverkar förutsättningarna för infrastrukturkonkurrens inom<br />
området elektronisk kommunikation. En rapport skriven av A-focus AB på uppdrag<br />
av Konkurrensverket, mars 2009<br />
Konkurrensen i Sverige 2006, KKV, 2006:4<br />
Konkurrensen i Sverige, Åtgärder för bättre konkurrens, KKV 2009:4.<br />
Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader, En<br />
rapport skriven av Konsumentverket på uppdrag av Konkurrensverket, KOV<br />
2009:5<br />
Konkurrensen på telemarknaden, 2003, ECON-rapport nr 2003-096<br />
Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet, Sveriges kommuner <strong>och</strong><br />
landsting, juni 2007<br />
Bredband för alla?- Handledning för öppna bredbandslösningar, SABO<br />
Kostnader som belastar telekombranschen, IT & Telekomföretagen inom ALMEGA,<br />
uppdaterad 2009-04-20<br />
Svenskarna <strong>och</strong> Internet 2009, World Internet Institute, 2009<br />
Nätneutralitet i Sverige, En summering av Teldok 2.0 seminarium<br />
ICT and Economic Growth - evidence from OECD countries, industries and firms,<br />
OECD, Paris, 2003<br />
Government at a Glance 2009, OECD, 22 October 2009<br />
Broadband Growth and Policies in OECD Countries, OECD, July 2008,<br />
The impact of Broadband on Growth and Productivity, MICUS, Düsseldorf, 2008,<br />
BIS Consultation on legislation to address illicit peer-to-peer (P2P) file sharing, 16 June<br />
2009,<br />
Network neutrality Guidelines for Internet neutrality, Post- og teletilsynet, 24 February<br />
2009<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 140
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
FCC POLICY STATEMENT, 05-151<br />
New rules for a new age?, EU study on the Legal analysis of a Single Market for<br />
the Information Society, Draft Report – October 2009<br />
SOU <strong>och</strong> propositioner<br />
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning, SOU 2007:76<br />
Bredband till hela landet, SOU 2008:40<br />
Effektivare signaler, SOU 2008:74<br />
En framtida spelreglering, SOU 2008:124<br />
Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, betänkande av E-delegationen, SOU<br />
2009:86<br />
Lag om elektronisk handel <strong>och</strong> andra informationssamhällets <strong>tjänster</strong>, m.m. Prop.<br />
2001/02:150.<br />
Lag om elektronisk kommunikation m.m. Prop. 2002/2003: 110.<br />
Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, Prop. 2004/05:175.<br />
En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, Prop. 2006/07:63<br />
Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, Prop. 2008/09:201.<br />
Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m. Prop. 2008/09:231<br />
Beslut<br />
PTS Utkast till beslut 2009-11-10, <strong>nät</strong>infrastrukturtillträde, (marknad 4)- 07-<br />
11757/23<br />
PTS beslut - skyldigheter terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i<br />
grossistledet - dnr 04-6950/23 b - 6 oktober 2005<br />
PTS beslut - relevant marknad <strong>och</strong> betydande inflytande för terminerande<br />
avsnitt av hyrda förbindelser - dnr 04-6950/23 a - 6 oktober 2005<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 141
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Artiklar<br />
Facebook manar väg för sociala medier, Fredrik Wass,(Computer Sweden) 2008-04-<br />
21 http://www.idg.se/2.1085/1.119368.<br />
Garantera öppet Internet, Åsa Torstensson (Internet World), 2009-06-15<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.235768/garantera-oppet-internet<br />
Tele2 skrotar användaruppgifter, Daniel Goldberg (Computer Sweden), 2009-04-27<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.226635/tele2-skrotar-anvandaruppgifter<br />
Alltele struntar i Ipred-lagen, Jörgen Löwenfeldt (IT 24), 2009-04-17<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.224739/alltele-struntar-i-ipred-lagen<br />
Risk för förhandsgranskad webb, Linus Larsson <strong>och</strong> Daniel Goldberg (Computer<br />
Sweden), 2009-09-01 http://www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-forforhandsgranskad-webb.<br />
PTS: Nätneutralitet inget problem, Marcus Jerräng,(Computer Sweden) 2009-02-13<br />
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.211916/pts-natneutralitet-ingetproblem.<br />
Bredbandsbråk, vem ska betala?, Mikael Ricknäs, (Computer Sweden)2006-10-13<br />
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.78825<br />
Begreppet molnet på väg lösas upp, Håkan Ogelid (Computer Sweden), 2009-10-16<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.260801/begreppet-molnet-pa-vag-losas-upp<br />
250 miljoner till bredband i glesbygd, Marcus Jerräng (Computer Sweden), 2009-09-<br />
08 http.//www.idg.se/2.1085/1.244952/250-miljoner-till-bredband-i-glesbygd<br />
Flera fall av svåra haverier, Linus Larsson (Computer Sweden), 2009-11-10<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.268013/fler-fall-av-svara-haverier<br />
Fyra <strong>tjänster</strong> som utmanar Ipred-lagen, Martin Appel (PC för alla), 2009-04-01<br />
http://www.idg.se/2.1085/1.221453/fyra-tjanster-som-utmanar-ipred-lagen<br />
Storbritannien slår till mot fildelare, Michael Jenselius (PC för alla), 2009-08-17<br />
http://www.idg.se/2.2370/1.241393/storbritannien-slar-till-mot-fildelare<br />
Hård slutstrid om Internets framtid, Jenny Stiernstedt, (DN) 2009-04-15<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/forhandlingar-i-bryssel-om-eus-telekompaket-<br />
1.844537;<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 142
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Datalagring: Försenat lagförslag kommer i höst, Hans Rosén, (DN) 2009-08-20<br />
http://www.dn.se/nyheter/sverige/datalagring-forsenat-lagforslag-kommer-ihost-1.934893.<br />
Regeringen skjuter på datalagring,( TT), 2009-10-21<br />
http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-skjuter-pa-datalagring-<br />
1.979458.<br />
Het debatt i riksdagen om FRA, Hans Rosén, (DN) 2009-10-14<br />
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/het-debatt-i-riksdagen-om-fra-<br />
1.974600,.<br />
Nej till fildelningslag i Frankrike, (TT-AFP), 2009-06-10<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nej-till-fildelningslag-i-frankrike-<br />
1.888864.<br />
Tre miljoner fildelar illegalt i Sverige, Sten Gustafsson(TT), 2009-10-12<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tre-miljoner-fildelar-illegalt-i-sverige-<br />
1.972254<br />
Förhandlingar enbart om paragraf 138, Clas Svahn, (DN) 2009-09-28<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/forhandlingar-om-paragraf-138-<br />
1.962543<br />
Riksdagen beslutade om Ipredlagen, Caroline Thorén, (DN) 2009-02-25<br />
http://www.dn.se/kultur-noje/riksdagen-beslutade-om-ipred-lagen-1.807030<br />
Actaavtalet: Sverige säger nej till förslag om illegal fildelning, Hans Rosén, (DN) 2009-<br />
11-13 http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/actaavtalet-sverige-sagernej-till-forslag-om-illegal-fildelning-1.994262<br />
Amerikansk strid om öppen Internet, Tomas Augustsson, (SvD) 2009-09-23<br />
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3560081.svd<br />
Nätoperatörernas roll görs omöjlig, Ann-Marie Fransson (förbundsdirektör<br />
IT&Telekomföretagen inom Almega), Erik Heilborn (vd TDC Sverige),<br />
Georgi Ganev (vd Bredbandsbolaget), Jon Karlung (vd Bahnhof), Mikael Ek<br />
(vd Svenska Stads<strong>nät</strong>sföreningen), Niclas Palmstierna (vd Tele2 Sverige AB),<br />
Ola Norberg (vd Alltele), Roger Söderberg (vd BT Nordics), Stefan Trampus<br />
(chef för Bredbands<strong>tjänster</strong> Sverige TeliaSonera) <strong>och</strong> Tomas Franzén (vd Com<br />
Hem), (SvD) 2009-09-30<br />
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 143
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Datalagringsdirektivet kan ge Internetskatt, Karl Sigfrid (riksdagsledamot M), (SvD)<br />
2009-10-22 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3687675.svd<br />
Slutstrid om Telekompaketet, Tobias Olsson, (SvD) 2009-04-21<br />
http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2772417.svd<br />
Fildelarlagen farligare än FRA-lagen, Sten Gustafsson(TT), 2008-11-29<br />
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2120527.svd<br />
Bakslag för Internetaktivister om Telekompaketet, Tobias Olsson, (SvD)2009-09-28<br />
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3580273.svd<br />
Integritet skapar djup S-spricka, Tomas Brandel, (SvD) 2009-10-29<br />
http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3721029.svd<br />
PTS skickar skrivelse till operatörer om e-postfiltrering, (PTS hemsida), 2004-12-13<br />
http://www.pts.se/sv/Nyheter/Internet/2004/PTS%20skickar%20skrivelse%<br />
20till%20operat%C3%B6rer%20om%20e-postfiltrering/<br />
Växande kritik mot nya avlyssningslagen, Stefan Winiger, (SR) 2007-03-07<br />
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1240436<br />
Telekompaketet – konsumentskydd eller begränsad yttrandefrihet?, Mikael<br />
Stengård (SR)<br />
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1630&artikel=2816230<br />
Ipred försvårar för upphovsrätten, (SR) 2009-11-15 http://www.sr.se/cgibin/ekot/artikel.asp?artikel=3239832<br />
Svårare att jaga pirater, TT, 2009-11-15<br />
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article6126445.ab<br />
Kränker Ipred den personliga integriteten?, Arvid Isaksson, (Newsmill) 2009-02-05<br />
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/05/ipred<br />
Fel av Ephone att spara uppgifter om kunderna, Ola Norberg, (Newsmill) 2009-06-<br />
25 http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/fel-av-ephone-att-sparauppgifter-om-sina-kunder<br />
Centern måste återvinna integritetsfrågorna, Magnus Andersson, Johan Pettersson,<br />
Hanna Wagenius, Karin Fälldin, Johan Kling, Anders Dahlberg <strong>och</strong> Per<br />
Johansson (Centerpartiets ungdomsförbunds styrelse), (Newsmill) 2009-06-25<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 144
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/centern-maste-atervinnaintegritetsfragorna<br />
Ny lag sätter stopp för ojust konkurrens, (Jimmy Dominius, pressekreterare,<br />
Konkurrensverket), 2009-08-26<br />
http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____5155.aspx<br />
Telia kan ges ensamrätt på bredbands<strong>nät</strong> i Nacka, Lennart Spetz, (Nacka <strong>och</strong><br />
Värmdöposten) 2009-11-11 http://www.nvp.se/Nacka/Nacka/Telia-kan-gesensamratt-pa-bredbandsnat-i-Nacka/<br />
France approves wide crackdown on net piracy, Eric Pfanner, (The New York Times)<br />
2009-10-22<br />
www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=fra<br />
nce%20three%20strike&st=cse<br />
FCC takes first step toward net neutrality rules, Grant Gross (IDG News Service),<br />
2009-10-22 www.networkworld.com/news/2009/102209-fcc-takes-first-steptoward.htm<br />
FCC 'Net Neutrality' Rules Expected to Advance on Vote, Cecilia Kang,(The<br />
Washington Post) 2009-09-21<br />
http://www.washingtonpost.com/wpdyn/content/article/2009/09/20/AR20<br />
09092002290.html<br />
Why Sweden rules the web, (The Independent), 2009-03-10<br />
http://www.independent.co.uk/life-style/gadgets-and-tech/features/whysweden-rules-the-web-1640950.html.<br />
Internet groups warn BBC over iPlayer plans, Andrew Murray-Watson, (The<br />
Independent) 2007-08-12<br />
http://www.independent.co.uk/news/business/news/Internet-groups-warnbbc-over-iplayer-plans-461167.html<br />
Intel visar upp bärbar med fyra bildskärmar, Michael Jenselius (PC för alla), 2009-<br />
09-24 http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.254085/intel-visar-upp-barbar-medfyra-bildskarmar<br />
Facebook’s new terms of service: “We can do anything we want with our content. Forever.”,<br />
(The Consumerist) Chris Walters, 2009-02-15<br />
http://consumerist.com/5150175/facebooks-new-terms-of-service-we-cando-anything-we-want-with-your-content-forever<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 145
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Sverige ledande på e-förvaltning, (Mia Widell, pressekreterare hos Mats Odell,<br />
Finansdepartementet), 2009-10-23<br />
http://www.sweden.gov.se/sb/d/119/a/134213<br />
The 6th round of negotiations on anti-counterfeiting trade agreement, (Martin Valfridsson,<br />
pressekreterare hos Beatrice Ask, Justitiedepartementet), 2009-11-06<br />
www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/6/the_6th_round_of_negotiatio<br />
ns_on_anti-counterfeiting_trade_agreement_engelska.<br />
Europa enat kring Telekompaketet, (Sandra Bagirjazid, departementssekreterare<br />
Näringsdepartementet), 2009-11-05<br />
http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/5/europa_enat_kring_tel<br />
ekompaket<br />
Saïd Business School, University of Oxford, Press Release, October 2009<br />
http://www.sbs.ox.ac.uk/Pages/Search.aspx/Results.aspx?k=high%20quality<br />
%20broadband%20study<br />
Rättsfall<br />
Solna TR Avd 1, Ä 2707-09.<br />
Svea Hovrätt Avd. 02, Rotel 0202 Mål nr ÖÄ 6091-09.<br />
Stockholms TR, Avd 5, T 7540-09 <strong>och</strong> T 11712-09.<br />
Asker og Baerum tingsrätt, 6 november 2009, målnr 09-096202TVI-AHER/2.<br />
EU- direktiv<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga<br />
aspekter på informationssamhällets <strong>tjänster</strong>, särskilt elektronisk handel, på den<br />
inre<br />
marknaden<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv direktiv 2002/19/EG om tillträde till<br />
<strong>och</strong> samtrafik mellan elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> tillhörande<br />
faciliteter<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv direktiv 2002/20/EG om<br />
auktorisation för elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong><br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 146
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om<br />
ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
kommunikations<strong>tjänster</strong><br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande<br />
<strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användares rättigheter avseende elektroniska kommunikations<strong>nät</strong><br />
<strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong><br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om<br />
behandling av personuppgifter <strong>och</strong> integritetsskydd inom sektorn för<br />
elektronisk kommunikation<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv direktiv 2002/77/EG om konkurrens<br />
på marknaderna för elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong><br />
kommunikations<strong>tjänster</strong><br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av<br />
skyddet för immateriella rättigheter<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter<br />
som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt<br />
tillgängliga elektroniska kommunikations<strong>tjänster</strong> eller allmänna<br />
kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> om ändring av direktiv 2002/58/EG<br />
Europaparlamentets <strong>och</strong> rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/22/EG<br />
om samhällsomfattande <strong>tjänster</strong> <strong>och</strong> användares rättigheter avseende<br />
elektroniska kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong>, direktiv<br />
2002/58/EG om behandling av personuppgifter <strong>och</strong> integritetsskydd inom<br />
sektorn för elektronisk kommunikation <strong>och</strong> förordning (EG) nr 2006/2004<br />
om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för<br />
konsumentskyddslagstiftning 2007/0248 (COD).<br />
II DRAFT RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the<br />
Council common position for adopting a directive of the European Parliament<br />
and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory<br />
framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC<br />
on access to, and interconnection of, electronic communications networks and<br />
associated facilities, and 2002/20/EC on the authorisation of electronic<br />
communications networks and services (16496/1/2008 – C6-0066/2009 –<br />
2007/0247(COD)<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 147
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council<br />
amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory framework for<br />
electronic communications networks and services, 2002/19/EC on access to,<br />
and interconnection of electronic communications networks and services, and<br />
2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and<br />
services – Outcome of the European Parliament’s second reading (Strasbourg,<br />
4 to 7 May 2009).<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> rekommendationer<br />
PTS allmänna råd om tjänstekvalitet, PTSFS 2007:01<br />
Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta<br />
produkt- <strong>och</strong> tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation<br />
vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets <strong>och</strong><br />
rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska<br />
kommunikations<strong>nät</strong> <strong>och</strong> kommunikations<strong>tjänster</strong>.<br />
Community guidelines for the application of state aid rules in relation to rapid<br />
deployment of broadband networks, 17 September 2009<br />
Tryckta källor<br />
Cave, M., (2006a) Encouraging infrastructure competition via the ladder of investment,<br />
Telecommunications policy, Vol.30, 223-237<br />
Joacim Tåg Essays on Platforms. Business Strategies, Regulation and Policy in<br />
Telecommunications, Media and Technology Industries, Monograph, PhD Thesis, 2008<br />
Mankiw. G, Principles of Economics, Thomson Learning, 2003<br />
Eklund. K, Vår ekonomi, Norstedts Akademiska Förlag, 2007<br />
Webbplatser<br />
www.bredbandskollen.se<br />
www.ledningskollen.se<br />
www.telepriskollen.se<br />
www.teliasoneraic.se/start_ic.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 148
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
http://wave.google.com/<br />
http://werebuild.eu/wiki/index.php/Main_Page.<br />
Övrigt<br />
Bredband – definition, penetration <strong>och</strong> position, PTS (PM daterat 2009-10-08)<br />
Kanalisationsstöd, PTS (PM daterad 2009-03-17)<br />
Bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet, PTS (PM daterat 2009-09-11)<br />
Alcatel Lucent, An update on broadband, presentation för PTS styrelse, juni<br />
2009<br />
Digital Europé – Europe´s Fast Track to Economic Recovery, Viviane Redings<br />
tal i Bryssel 9 juli 2009, 09/336<br />
A Green Knowledge Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europé´s<br />
future knowledge society, september 2009 (Visbyagendan)<br />
Cisco, Hyperconnectivity and the approaching zetabyte era, 2009<br />
Geist, Michael. The ACTA Internet Chapter: Putting the Pieces Together<br />
http://www.michaelgeist.ca/content/view/4510/125<br />
Geist Michael. ACTA Criticism Goes Global<br />
http://www.michaelgeist.ca/content/view/4534/125.<br />
Isberg D. Rise of the stupid network,<br />
http://www.hyperorg.com/misc/stupidnet.html<br />
Wu T. Netneutrality FAQ, http://www.timwu.org/network_neutrality.html<br />
2009-07-1<br />
Olsson Lars, Teknisk baksyn<br />
http://www.dimea.se/customers/tfOld/old/omtf/baksyn.htm<br />
Principles for Network Neutrality from USC Annenberg, Posted by Xeni<br />
Jardin, March 24,<br />
http://www.boingboing.net/2006/03/24/principles-for-netwo.html.<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 149
<strong>Öppna</strong> <strong>nät</strong> <strong>och</strong> <strong>tjänster</strong><br />
http://danielrisberg.wordpress.com/2009/04/19/telekompaketet-<strong>och</strong>-tillagg-<br />
138/<br />
http://www.erikjosefsson.eu/blogg/2009/04/09/laenken-mellan-hadopi-<strong>och</strong>telekompaketet<br />
http://digitalbritainforum.org.uk/2009/10/the-future-of-copyrightand-p2p/<br />
http://stupid.domain.name/node/889.<br />
http://karlsigfrid.se/2009/11/04/acta-utkast-avstangning-<strong>och</strong>-okat-ansvarfor-internetleverantorer/<br />
Kommunikationsmyndigheten PTS<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen 150