Analys av om Posten ABs prissättning är öppen ... - och Telestyrelsen

Rapportnummer
PTS-ER-2012:22
Analys av om Posten
AB:s prissättning är
öppen för insyn och
icke-diskriminerande
Redovisning till regeringen i
enlighet med PTS regleringsbrev
för 2012
Datum
2012-09-26

Analys av om Posten AB:s prissättning är öppen för insyn och ickediskriminerande
Redovisning till regeringen i enlighet med PTS regleringsbrev för 2012
Rapportnummer
PTS-ER-2012:22
Diarienummer
12-6819
ISSN
1650-9862
Författare
Joakim Levin
Post- och telestyrelsen
Box 5398
102 49 Stockholm
08-678 55 00
pts@pts.se
www.pts.se
Post- och telestyrelsen 2

Förord
Post- och telestyrelsen har i 2012 års regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa
hur bestämmelsen i 3 kap. 2 § postlagen (2010:1045) rörande de krav som ställs
på att prissättningen och tillhörande villkor ska vara öppna för insyn och ickediskriminerande,
har efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den
samhällsomfattande tjänsten (Posten AB).
Uppdraget redovisas i föreliggande rapport.
Postmarknaden är i förändring. Volymerna för det traditionella brevet har
redan minskat kraftigt, och denna utveckling förutspås accelerera de närmaste
åren. Samtidigt ger den ökade distanshandeln via internet å andra sidan en
tillväxt när det gäller både paket och större brevförsändelser.
År 2010 antog Riksdagen en ny postlag, som bl.a. implementerade det senaste
europeiska postdirektivet i svensk rätt. Postdirektivet handlar mycket om
konkurrens inom postområdet. Sverige är i många stycken ett föregångsland
när det gäller detta. Som framgår av rapporten är vi ändå nödgade att se till att
alla delar av regleringen följer postlagens intentioner. Därför har myndigheten
nyligen beslutat om nya tillståndsvillkor för Posten AB som bl.a. ökar
öppenheten kring prissättningen ytterligare.
Göran Marby
Generaldirektör
Post- och telestyrelsen 3

Innehåll
Förord 3
Sammanfattning 5
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Rapportens disposition 6
2 Tillsyn rörande efterlevnaden av 3 kap. 2 § postlagen 8
3 Aktuell situation 12
4 Sammanfattande slutsatser 15
5 Bilaga: Synpunkter från kunder och övriga aktörer på marknaden 17
5.1 Kundsynpunkter 17
Kund 1 (2012-06-29) 17
Kund 2 (2012-06-29) 17
Kund 3 (2012-07-05) 17
5.2 Bring Citymail (2012-08-03) 18
5.3 21 grams (2012-06-26) 22
5.4 DB Schenker Privpak (2012-07-29) 23
5.5 Posten AB (2012-08-30) 25
Post- och telestyrelsen 4

Sammanfattning
PTS fick i årets regleringsbrev uppdraget att redovisa ”hur bestämmelsen i 3
kap. 2 § postlagen (2010:1045) rörande de krav som ställs på att prissättningen
och tillhörande villkor ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande, har
efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande tjänsten
(Posten AB)”.
I denna rapport beskriver myndigheten tillsynen av Postens efterlevnad av
nämnda bestämmelse, analyserar dagsläget samt redogör för de åtgärder som
successivts vidtagits genom preciseringar av Postens tillståndsvillkor.
PTS konstaterar att Posten på eget initiativ inte vidtog åtgärder för att förändra
sin offentligt lämnade information kring företagets prissättning med anledning
av de nya reglerna i postlagen om transparens och icke-diskriminering. Efter en
dialogbaserad tillsynsprocess förtydligades därför i oktober 2011, genom nya
tillståndsvillkor för Posten, hur den offentligt publicerade informationen skulle
utformas.
Vid en utvärdering av dagsläget finner myndigheten att de preciseringar som
gjordes i oktober 2011 inte gav en tillräcklig insyn för kunderna i
prissättningen, särskilt när det gäller Postens s k årsvolymrabatt. PTS har den
11 september 2012 beslutat om förändringar av Postens tillståndsvillkor för att
säkerställa att lagstiftningens intentioner uppfylls.
PTS tillsynsarbete fortgår och myndigheten finner det angeläget att även i
fortsättningen noga följa och utvärdera vilken effekt regleringen har på
postmarknaden och dess aktörer.
Post- och telestyrelsen 5

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Post- och telestyrelsens (PTS) regleringsbrev för 2012 1 har myndigheten
erhållit uppdraget att redovisa ”hur bestämmelsen i 3 kap. 2 § postlagen
(2010:1045) rörande de krav som ställs på att prissättningen och tillhörande
villkor ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande, har efterlevts av den
utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande tjänsten”. Utsedd
tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten är Posten AB (Posten).
Bakgrunden till uppdraget är att den nya postlag som började gälla 1 september
2010 införde nya bestämmelser om prissättningen av den samhällsomfattande
posttjänsten. Dessa anges i 3 kap. 2 § enligt följande:
”Prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten ska vara öppen för
insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterad, samt främja ett effektivt
tillhandahållande av tjänsten.
[…]
Om den som utsetts att tillhandahålla hela eller delar av den
samhällsomfattande posttjänsten tillämpar särskilda priser och andra särskilda
villkor gäller, utöver vad som anges i första stycket, att prissättningen och
tillhörande villkor ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande.”
Reglerna infördes bland annat för att anpassa den svenska lagstiftningen till
EU:s postdirektiv. 2 I flertalet europeiska länder är dessa nya regler inget
problem, då man där går från en situation med monopol och där eventuella
rabatter redovisats öppet, till skillnad mot situationen i Sverige där Posten
under lång tid skapat en komplex prissättning anpassad till konkurrensbilden.
1.2 Rapportens disposition
Denna rapport är i enlighet med regeringsuppdraget avgränsad till att behandla
efterlevnaden av om Postens prissättning och tillhörande villkor är öppen för
insyn och icke-diskriminerande. Frågan om prissättningen är
kostnadsorienterad behandlas därför inte. PTS har sedan 2010 bedrivit tillsyn
avseende Postens åtgärder för att efterfölja dessa nya krav på prissättning och
tillhörande villkor (bland annat i PTS dnr 10-10639). I avsnitt 2 redogörs för
1 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22
Kommunikationer (Näringsdepartementet, dnr N2011/6867/ITP m.fl.)
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler
för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på
tjänsterna, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG.
Post- och telestyrelsen 6

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
utfallet av denna tillsyn och vilka åtgärder denna föranlett. Presentationen görs
kronologiskt.
I avsnitt 3 analyseras det nu aktuella läget och om Postens åtgärder kan anses
ha varit tillräckliga. Som grund för analysen används bland annat resultat från
ett tillsynsärende avseende årsvolymrabatter (dnr 12-2437). I avsnitt 4
sammanfattas rapportens slutsatser.
I syfte att bredda den information PTS har erhållit genom frågor och
synpunkter från postkunder samt myndighetens tillsynsarbete, bjöd PTS i juni
2012 in kunder och övriga aktörer att lämna synpunkter på Postens
prissättning. Som bilaga (avsnitt 5) redovisas synpunkterna i sin helhet, samt
Postens genmäle på dessa.
Post- och telestyrelsen 7

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
2 Tillsyn rörande efterlevnaden av 3
kap. 2 § postlagen
I december 2010 inledde PTS på eget initiativ tillsyn rörande Postens
efterlevnad av den nya postlagens krav på prissättning och tillhörande villkor
(dnr 10-10639). Bakgrunden var att Posten efter lagens ikraftträdande inte hade
vidtagit några utåt sett märkbära åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av de
nya kraven avseende öppenhet för insyn och icke-diskriminering.
Tillsynen avsåg att undersöka om kraven tillgodosågs av Posten. I 3 kap. 1 § 6
postlagen anges att villkoren för den samhällsomfattande post-tjänsten ska vara
allmänt tillgängliga. Av 3 kap. 2 § postlagen framgår att vid tillämpning av
särskilda priser ska prissättningen vara öppen för insyn, icke-diskriminerande
och kostnadsorienterad. För andra särskilda villkor gäller att dessa ska vara
öppna för insyn och icke-diskriminerande. Med ”öppen för insyn” avses att om
det inte sker en öppen redovisning så ska det i vart fall ske en tydlig
redovisning av de principer som ligger till grund för beräkningen av priser och
rabatter samt övriga villkor i avtal som avviker från de officiella villkoren. 3
Syftet med regleringen är bland annat att samtliga användare ska få tillräcklig
information om utbudet av de tjänster som erbjuds, leverans- och
användarvillkor, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt priser. 4 PTS
anser därmed att kunderna ska ha en rimlig möjlighet att beräkna vilka
priser/rabatter man är berättigade till och kunna bedöma vilka konsekvenser
olika beslut får. Med icke-diskriminerande prissättning avses bland annat att
priser och andra villkor ska tillämpas lika i förhållande till olika avtalsparter,
såväl faktiska som möjliga sådana. Sådana avtalsparter kan exempelvis vara
företagskunder, förmedlare av post från olika användare och andra
postoperatörer. 5
För att kunna bedöma hur Postens priser och villkor förhåller sig gentemot
nämnda krav inledde myndigheten tillsynsarbetet genom att efterfråga en
redogörelse för samtliga principer som Posten tillämpar och som ligger till
grund för beräkningen av särskilda priser och rabatter, 6 samt att undersöka
vilken information kring prissättningen som Posten gjort offentligt tillgänglig
via sin webbplats . Posten redovisade härvid att de tillämpar den
övergripande principen att ”[d]ärutöver ges rabatter [jämfört med de officiella
3 Regeringens proposition 2009/10:216, s. 57.
4 Ibid., s. 57.
5 Ibid., s. 57.
6 Med särskilda priser och rabatter avses priser/rabatter som skiljer sig från den officiellt publicerade
prislistan för respektive tjänst. De särskilda priserna ”ska även gälla för användare, t.ex. enskilda
användare och små och medelstora företag, som använder posttjänster på liknande sätt” (Ibid., s. 57).
Post- och telestyrelsen 8

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
prislistorna] med grund i omständigheter som utgör kostnadsavlastande
åtgärder för Posten”. 7 Redogörelsen från Posten var inte uttömmande utan
man gav endast dels exempel på olika faktorer som är kostnadsavlastande, dels
exempel på olika rabatter där dessa faktorer återspeglas. I övrigt hänvisades till
företagets s.k. prispolicy, vilken inte vid detta tillfälle redovisades för PTS. För
att säkerställa att all relevant information når kunderna hänvisades till Postens
säljare.
PTS angav, efter jämförelse med den information som fanns tillgänglig på
Postens webbplats, 8 i brev till Posten: ”Enligt myndighetens uppfattning är
detta inte tillräckligt utan anser att såväl de principer som läggs till grund för
rabatter som de principer som kan föranleda prispåslag ska redovisas tydligt på
Postens webbsida eller på annat lättillgängligt sätt som är öppet för
allmänheten och att informationen även ska omfatta volymer som överstiger
Postens prislistor.” 9 PTS efterfrågade även besked om Posten avsåg vidta några
åtgärder med anledning av PTS konstaterande.
Posten återkom härefter med en skrivelse där man anmälde en avvikande
uppfattning om vilka priser och rabatter som omfattas av bestämmelserna i 3
kap. 2 § postlagen. Rabatter i kundindividuella avtal utöver vad som publicerats
i de offentliga prislistorna/villkoren skulle enligt Postens mening inte omfattas
av dessa bestämmelser, och sålunda avsåg Posten inte att vidta några ytterligare
åtgärder. 10
Alltsedan den nya postlagens ikraftträdande hade det dessutom till
myndigheten inkommit indikationer från både kunder och andra aktörer på
marknaden att det skulle förekomma att Posten gynnar vissa kunder genom att
göra avsteg från avtalsvillkoren. 11 Mellanhänder och konkurrenter har
observerat att kunder sinsemellan har fått högst varierande rabatter av Posten
som inte förefallit stått i relation till kundernas volymer trots likvärdiga
förutsättningar i övrigt (se även bilaga (avsnitt 5).
Efter att ha tagit del av Postens invändningar, konstaterade PTS i en skrivelse i
juni 2011 att det inte finns något undantag för Postens kunder med individuella
avtal i postlagens bestämmelser. 12. Lagens bestämmelser träffar följaktligen
7 PTS dnr 10-10639, aktbilaga 2, sid 1.
8 Bl.a. kunde myndigheten konstatera att den årsvolymrabatt som Posten nämnde i sin redogörelse till
PTS överhuvudtaget inte fanns presenterad (eller ens nämnd) på webbplatsen.
9 PTS dnr 10-10639, aktbilaga 3, sid 2.
10 Ibid., aktbilaga 7.
11 Det ska i sammanhanget nämnas att dessa uppgifter inte inlämnats som formella klagomål till
myndigheten. Anledningen är att kunderna på grund av offentlighetsprincipen inte är beredda att officiellt
inkomma med klagomål, då de måste ha en kundrelation med Posten även i fortsättningen.
12 PTS dnr 10-10639, aktbilaga 12.
Post- och telestyrelsen 9

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Postens prissättning för alla kunder. 13 Posten uppmanades i samma skrivelse att
inom 3 månader (senast 15 september 2011) genomföra följande åtgärder, vilka
myndigheten ansåg proportionerliga i rådande situation:
Att upprätta en prislista ”innehållande samtliga volymsteg (eller
motsvarande) och ange vilken prisreduktion som kan medges vid de
olika volymstegen för de olika rabattslagen.” Denna prislista skulle
göras tillgänglig för PTS, och ligga till grund för tillsynen över Postens
prissättning.
Att ”öppet redovisa vilka rabatter som användarna kan komma i
åtnjutande av, vilka principer som tillämpas vid beräkningen av de
olika rabatterna, maximal rabatt samt stegen i volymtrappan i den
interna prislistan för de olika rabattslagen”
Att utöka den officiella prislistan för sändningar så att även sändningar
över 75 000 försändelser omfattades av i praktiken tillämpade
volymsteg
Efter detta fördes tillsynsprocessen vidare i dialogform bland annat rörande
hur dessa krav skulle implementeras i Postens tillståndsvillkor, vilka skulle
förnyas 30 september 2011. I de slutliga (nuvarande) tillståndsvillkoren som
började gälla från och med 15 oktober 2011 formulerades dessa om med
hänsyn till prissättningskraven och förtydligades enligt följande: 14
”Posten AB ska öppet redovisa de principer som ligger till grund för
beräkningen av särskilda priser (om priserna avviker från den officiella
prislistan) och prestationsbaserade rabatter. På samma sätt ska Posten AB även
öppet redovisa principerna för andra särskilda villkor som avviker från de
officiella villkoren/allmänna villkoren.
Posten AB ska sålunda öppet redovisa samtliga prestationsbaserade rabatter
som användarna kan komma i åtnjutande av med angivande av:
benämning på rabatten
maximal rabatt
vilka intervall som tillämpas för olika rabattsteg (förutsatt att sådana
tillämpas)”
[understruket = förändring jämfört med de tidigare gällande
tillståndsvillkoren från 2010]
13 Se även Regeringens proposition 2009/10, s. 57:
14 Tillståndsvillkor för Posten AB, PTS dnr 11-9665, avsnitt 1.6
Post- och telestyrelsen 10

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Den 17 oktober 2011 publicerade Posten som ett resultat av detta ny
information på sin webbplats, bland annat ett dokument, kallat
”Prisparametrar”, 15 som Posten avsåg skulle tillfredställa dessa krav. Tillsynen
har därefter fortsatt i dialogform, och efter påpekande från PTS har vissa
förtydliganden skett i dokumentet under året.
När det gäller icke-diskrimineringskravet inkom under våren 2011 (parallellt
med PTS arbete inom ramen för tillsynsärende dnr 10-10639) två klagomål
mot Posten avseende diskriminerande prissättning för konsoliderare. 16 Enligt
uppgifter i klagomålen erbjöds dessa aktörer sämre villkor än slutkunder med
hänvisning till att de tillhörde en ”annan bransch”. PTS öppnade mot denna
bakgrund ett nytt tillsynsärende (dnr 11-5418). Vid genomgången av de aktuella
fallen kunde konstateras att det i ett av fallen fanns skäl att göra en justering av
prissättningen. Posten åtog sig också att göra en översyn av prissättningen för
samtliga s.k. mellanmän. Under granskningen framkom även att PTS och
Posten har olika syn på vad som utgör diskriminerande prissättning. Emellertid
lämnade Posten beskedet att de genom sin översyn hade säkerställt att
konsoliderare ändå inte särbehandlades jämfört med övriga kunder samt att det
fanns rutiner för att säkerställa att detta inte sker. Därmed avslutades detta
tillsynsärende utan vidare åtgärd från PTS.
15 Posten ”Prisparametrar”, http://services3.posten.se/ptm/bin/ptmpdf?objectid=4863.12306, senaste
version publicerad 2012-03-14.
16 Med konsoliderare menas s.k. mellanmän som aggregerar ihop post från ett flertal avsändare till
gemensamma sändningar, så att styckpriset per försändelse blir lägre genom användande av Postens
volymrabatter.
Post- och telestyrelsen 11

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
3 Aktuell situation
Vid en utvärdering av efterlevnaden av de nyinförda pris- och
villkorsbestämmelserna är en viktig utgångspunkt vad dessa syftat till att
åstadkomma. Den grundläggande avsikten är att kunderna på postmarknaden
ska ha en rimlig möjlighet att bedöma vilka priser och rabatter man är
berättigad till och kunna beräkna vilka konsekvenser olika beslut, avseende de
försändelser man avser att skicka, får.
Det är vidare så att om prissättningen är öppen för insyn motverkas riskerna
för prisdiskriminering automatiskt. Med en transparent prissättning kan varje
kund utifrån sina förutsättningar bedöma vilket nettopris 17 denne har rätt till
och slipper därmed riskera att få sämre priser än andra kunder med liknande
förutsättningar.
Som nämnts är den av Posten implementerade presentationen av olika rabatter
en följd av de tillståndsvillkor som PTS utfärdade i oktober 2011. Två av de
mest väsentliga rabatterna är dels årsvolymrabatten, som uppgår till maximalt
25 %, och dels den rabatt som bygger på kundens kostnadsavlastande åtgärder,
benämnd prestationsrabatt, och som maximalt kan uppgå till 16 %.
När det gäller årsvolymrabatten presenterar Posten den utifrån en
årsvolymtrappa med olika volymsteg. 18 Av denna framgår att maximal rabatt är
25 %, däremot framgår inte hur mycket rabatten ändras mellan de respektive
volymstegen. Däremot förefaller konstruktionen av volymtrappan förespegla
att maximal rabatt erhålls från och med 50 000 001 försändelser per år och
tjänst. I diskussioner med Posten kring årsvolymstrappan i samband med
publiceringen framkom inte annat än att en kund genom att konstatera i vilket
volymsteg den planerade årsvolymen skulle hamna i skulle kunna bilda sig en
uppfattning kring ungefär hur stor årsvolymrabatt kunden var berättigad till. 19
Av denna anledning fann PTS för stunden (oktober 2011) det som en
godtagbar (om än inte optimal) lösning, särskilt som det hitintills inte funnits
någon information om årsvolymrabattens existens överhuvudtaget i Postens
offentliga information, men myndigheten avsåg att närmare granska rabattens
konstruktion i ett särskilt tillsynsärende. 20
17 Med nettopris avses här pris efter avdrag för rabatter.
18 Posten ”Prisparametrar”, http://services3.posten.se/ptm/bin/ptmpdf?objectid=4863.12306, senaste
version publicerad 2012-03-14.
19 Dvs., att årsvolymrabattens förändring mellan två volymsteg är tämligen likartad oavsett var på trappan
man befinner sig (approximativt linjär matematisk funktion).
20 Myndigheten bedömde att det var angeläget att informationen publicerades utan dröjsmål och valde att
granska innehållet i informationen i efterhand.
Post- och telestyrelsen 12

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Prestationsrabatterna beskrivs verbalt i dokumentet ”Prisparametrar” och
beror på ett antal samverkande faktorer (hänförliga till kostnadsavlastande
åtgärder). En precis redovisning av sambandet mellan (total) prestationsrabatt
och de olika faktorerna, omöjliggörs av att Postens prismodell i denna del är så
komplex att några enkla presenterbara samband mellan faktorerna och
rabattstorleken helt enkelt inte finns. För att uppnå en större transparens i
denna skulle förmodligen krävas att Postens prismodell i sig förenklas.
När det gäller årsvolymrabatten har denna under vår och sommar 2012
granskats inom ramen för ett tillsynsärende (dnr 12-2437). I denna granskning
har framkommit att den volymtrappa som redovisas på ger en
vilseledande bild av principerna bakom tjänsternas verkliga årsvolymrabatter
eftersom:
Det finns olika rabattskalor för de olika tjänsterna (vilket inte framgår
av det som redovisas på ).
Den maximala rabatten skiljer sig mellan de olika tjänsterna.
Rabattskalorna följer inte några definierbara matematiska samband.
Rabattförändringarna mellan respektive volymsteg är väsentligt olika
samt oregelbundna, och dessutom olika för olika tjänster.
Konstruktionen i förening med det som hittills publicerats på Postens hemsida
ger ingen möjlighet för kunderna att göra en rimlig bedömning av hur
inlämnade volymer påverkar priset. Följaktligen går det inte att förutse hur en
förändring av inlämnad volym påverkar rabatten eller att bedöma huruvida de
priser/rabatter som erbjuds är rimliga utifrån kravet på att Postens prissättning
ska vara icke-diskriminerande.
PTS finner alltså sammantaget att den existerande lösningen inte fungerar på
ett sådant sätt att det finns någon rimlig möjlighet för en kund att bedöma
utfallet kring olika alternativ avseende kundens försändelsevolymer. Därmed
kan, då årsvolymrabatten utgör en så stor påverkan av kundens slutpris, inte
heller prissättningen som sådan kunna bedömas vara öppen för insyn på det
som avses i 3 kap. 2 § postlagen.
PTS har vidare som ett led i tillsynen av prissättningen sedan våren 2012 bland
annat samlat in uppgifter rörande de förhandlingsmandat som beslutats av
Postens prisgrupp. 21 Utifrån dessa beslut har myndigheten bland annat kunna
21 PTS dnr 12-2876. Posten har en säljorganisation, där de enskilda säljarna har mandat att avtala om
priser och rabatter till en viss nivå. Om en säljare vill avtala om priser och rabatter som avviker från
Post- och telestyrelsen 13

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
notera att det (åtminstone i enstaka fall) är möjligt att för kunder att utöver
årsvolymrabatt och prestationsrabatter få ytterligare rabatt. 22 Detta visar att det
är möjligt för enskilda kunder att få större total rabatt än vad som maximalt
tillåts enligt de principer Posten publicerat, vilket i förlängningen innebär
avsteg från kravet på icke-diskriminering, då även positiv särbehandling är
prisdiskriminering.
Myndigheten finner alltså, utöver de tidigare nämnda bristerna avseende
transparens, att den existerande lösningen för presentation av priser och
prispåverkande parametrar inte förhindrar att Posten ger avvikande rabatter till
vissa utvalda kunder, vilket också utgör diskriminerande prissättning.
mandatet krävs ett särskilt beslut av Postens prisgrupp, som anger det lägsta pris säljaren får sätta i
prisförhandlingarna med kunden.
22 Det vill säga ytterligare rabatt utöver de 25 % i maximal årsvolymrabatt och 16 % i maximala
prestationsrabatter som framgår av Postens publicerade dokument ”Prisparametrar”.
Post- och telestyrelsen 14

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
4 Sammanfattande slutsatser
Som framkommer av tillsynsärendet (dnr 10-10639) hade Posten inga avsikter
att förändra offentligt lämnad information kring företagets prissättning med
anledning av de nya reglerna i postlagen om transparens och ickediskriminering.
Postens motiv var att de ansåg att reglerna inte träffade
kundindividuellt avtalade priser (vilket både volym- och värdemässigt är en
avsevärd del av brevmarknaden). Denna uppfattning delades inte av PTS som
därför uppmanade till, och sedermera genom tillståndsvillkor genomdrev, en
ökad öppenhet kring Postens prissättning i enlighet med postlagens
bestämmelser.
En analys av situationen med nuvarande implementerade grad av öppenhet
visar emellertid att denna ännu inte fullt ut fyller sitt syfte. För att svara mot
lagens krav på transparens skulle krävas förändringar både vad gäller
öppenheten kring årsvolymrabatten och prestationsrabatterna.
När det gäller årsvolymrabatten beror denna uteslutande på en enda faktor: den
förväntade årsvolymen. Det finns därmed ingen inbyggd komplexitet som
försvårar att denna publiceras i sin helhet för respektive tjänst. Däremot är det
givetvis så att om årsvolymrabatten är öppen för insyn kan även konkurrenter
ta del av denna information, och i förlängningen kan dessa även förändra
prissättningen för att bättre matcha Postens erbjudande. Eftersom Posten ändå
har ytterligare ett antal rabatter, som zonprissättning, extra sorteringsrabatt och
framförallt de komplexa prestationsrabatterna, är likväl det omöjligt för en
konkurrent att på kundindividnivå beräkna med precision var Postens erbjudna
prisnivå hamnar. Myndighetens bedömning är att en åtgärd för att göra
årsvolymrabatten ytterligare öppen för insyn är önskvärd och proportionerlig.
Vad Posten publicerat som följd av 2011 års tillståndsvillkor gav intrycket av
att årsvolymrabatten var en rabatt, lika för olika tjänster – något som inte
stämmer med den verkliga tillämpningen. Därför har myndigheten den 11
september 2012 beslutat om nya tillståndsvillkor där det framgår hur
årsvolymrabatten ska presenteras på ett tydligare sätt fr.o.m. 1 januari 2013.
Postdirektiv och postlagens förarbeten är tydliga med att information om
prissättningen av de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten
ska vara tillräckligt utförlig och aktuell. Kravet på att prissättningen av
tjänsterna ska vara öppen för insyn har åsidosatts av Posten trots de
förändringar som infördes i tillståndsvillkoren 2011. För att komma till rätta
med problemet skyndsamt har PTS bedömt att införandet av detta nya villkor i
tillståndsvillkoren är proportionerligt och det mest effektiva sättet av de
alternativ som står till buds.
Post- och telestyrelsen 15

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Det är ofrånkomligt att denna förändring kan leda till oönskade konsekvenser
för Posten och vissa kunder (de som idag är otillbörligt gynnade). Den
godtycklighet som kunder idag kan uppfatta i Postens prissättning kommer
dock att minska, vilket innebär att diskriminerande prissättning kommer att
försvåras. Kunderna kommer att kunna bilda sig en rimlig uppfattning om var
slutpriset kommer att hamna. Därigenom kan de göra adekvata bedömningar
vid val av postoperatör, vilken tjänst de ska välja och även planera för ökade
eller minskade brevvolymer. Att kunder får möjlighet att fatta mer rationella
beslut leder till en ökad effektivitet på postmarknaden, då operatörernas
effektivitet får en mycket tydligare roll i kundernas val. Om detta leder till
minskade volymer för Posten, beror helt enkelt på huruvida Postens
erbjudande är attraktivt för kunderna. PTS bedömning är att Posten genom sin
storlek, breda produktutbud, rikstäckning, varumärke, etc., även
fortsättningsvis kommer att ha en mycket stark ställning på marknaden.
När det gäller prestationsrabatterna är beräkningsgrunderna i prismodellen
mycket komplex. Dels är det ett relativt många olika faktorer (relaterade till
kostnadsavlastande åtgärder) som ingår i modellen, dels samvarierar faktorerna
på olika sätt. Detta leder till att Postens prestationsrabatter närmast per
definition inte kan anses bli helt transparenta. Den enda realistiska vägen för
att nå en ökad öppenhet torde vara en förenkling av Postens prismodell i
denna del. En sådan åtgärd vore mycket ingripande för Posten. I dagsläget
bedömer PTS att de förtydliganden avseende prestationsrabatterna som följer
av Postens nya tillståndsvillkor är ett tillräckligt steg. PTS tillsyn av denna del
av prissättningen är dock endast i en tidig fas, och ytterligare utredning krävs
för att klargöra hur prestationsrabatterna fungerar i praktiken, och på vilket sätt
detta kan förtydligas mot kunderna.
PTS tillsynsarbete fortgår och myndigheten finner det angeläget att även i
fortsättningen noga följa och utvärdera vilken effekt regleringen har på
postmarknaden och dess aktörer.
Post- och telestyrelsen 16

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
5 Bilaga: Synpunkter från kunder och
övriga aktörer på marknaden
5.1 Kundsynpunkter
Kund 1 (2012-06-29)
Synpunkter på postens prissättning
Bra: Sänkta portokostnader eftersom det nya statliga ramavtalet innebar att vi blev
även kund hos Bring Citymail. Detta uppfattas av oss som icke-diskriminerande. Full
insyn i prissättningen med lägre priser när avtal skrevs med posten. Bra samarbete
med posten vad gäller de tillhörande villkoren som också leder till sänkta
portokostnader om vi optimerar våra postvolymer i förhållande till villkoren i avtalet.
Dåligt: Svårtolkat statligt ramavtal men det har knappast med posten att göra.
Prissänkningen från postens sida torde ha skett på grund av konkurrens från andra
aktörer. Man kan därför befara att posten tidigare i ”rådande” monopolsituation hållit
priserna uppe och därmed haft övervinster.
Sammanfattningsvis har vår myndighet fått sänkta portokostnader på grund av avtal
med fler än en brevförmedlare under detta budgetår.
Kund 2 (2012-06-29)
Är det något särskilt formulär med svar på frågor som du vill ha?
Annars kan jag generellt säga att våra synpunkter på Postens prissättning är att deras
priser är för höga, att de kommer att behöva sänka sina priser framöver. Vi måste
ständigt se över utgivningen av våra tidningar och där är postdistributionen en stor
kostnadspost för oss.
Kund 3 (2012-07-05)
[X] skickar årligen ut ett stort antal försändelser – nästan bara ekonomibrev.
Mottagarna är både företag och privatpersoner. Vi har inga ADR-utskick.
Vårt största utskick är pensionsbesked för Avtalspension SAF-LO till ca 2 500 000
anställda inom det privata näringslivet. Utskicket görs årligen under våren från mitten
av maj till slutet av juni.
Nu till mina synpunkter:
Definitionen av Delinlämning
Enligt Postens instruktioner får en sändning delas upp på högst tre dagar.
[X] betraktar produktionen av pensionsbesked som ett utskick. Teoretiskt skulle vi
kunna producera allt och sedan lämna in till Posten i slutet av juni. Av många
Post- och telestyrelsen 17

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
anledningar är detta opraktiskt. Det skulle också medföra problem hos Posten med en
så stor mängd att hantera på kort tid.
Vi måste alltså dela upp våra produktioner i lagom bitar. Adressuttaget från vårt CRMsystem
görs i postnr-ordning. För att kunna ta del av den extra sorteringsrabatten så
mycket som möjligt har vi från i år ökat volymen per produktionstillfälle från 150 000
till upp till 360 000. 360 000 tar 5-10 dagar att printa och kuvertera. Vår
print/kuverteringsleverantör lagrar undan det som är producerat och lämnar sedan in
till Posten i tre delleveranser när varje produktionsomgång är klar.
De ryckiga leveranserna måste försvåra Postens planering av hämtning och
bemanning i postmottagningen. För oss innebär det ojämn och svårplanerad
bemanning i kundtjänsten. För vår print/kuverteringsleverantör innebär det merarbete
med logistik och lagerhållning.
Önskemålet från [X] är alltså att det ska vara möjligt att ha speciella och mer
generösa villkor för delinlämning av stora utskick (dvs att hela produktionen av
pensionsbeskeden är en sändning) och en prissättning som utöver den vanliga
volymtrappan och den extra sorteringsrabatten även anpassas till att kunden, och
Posten planerar utskicket tillsammans för bådas bästa.
Sorteringsrabatten
Enligt den nya modellen för extra sorteringsrabatt beräknas rabatten för Normal
respektive Låg var för sig. I sändningar som innehåller båda täckningsområdena borde
det finnas en viktad rabatt som utgår ifrån volymen totalt.
Ett exempel från vår pensionsbeskedsproduktion:
En sändning som delades upp på tre dagar: 120 000 Normal och 240 000 Låg. Dvs
ingen extra sorteringsrabatt på Normalupplagan fast den totala upplagan var 360 000.
Hade hela upplagan lämnats in som Normal hade vi fått större sorteringsrabatt.
5.2 Bring Citymail (2012-08-03)
Synpunkt på Posten Meddelandes prissättning
2012-06-13 meddelade Post- och Telestyrelsen att de ville få in synpunkter från såväl stora
postkunder som andra postoperatörer på vad som fungerat bra och vad som inte upplevs
tillfredställande gällande Posten Meddelandes prissättning koppat till 2011 års postlag.
I detta brev formuleras Bring Citymails (BCM) synpunkt kring frågan huruvida BCM anser
Posten Meddelandes (Posten) prissättning följer riktlinjerna för öppen för insyn och ickediskriminerande
som postlagen kräver.
Post- och telestyrelsen 18

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
I promemorian ”Vad gäller enligt nya postlagen för prissättning av och villkor för sorterade
brevsändningar” (PTS 2010-11-30) redovisas ett utdrag ur Postens tillståndsvillkor:
I 2010 års postlag har kraven på att priserna ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande införts i 3
kap. 2 §. Vad som avses med detta framgår av prop. 2009/10:216 s 55 ff. Att prissättningen ska vara
öppen för insyn innebär, enligt PTS uppfattning, bl. a. att kunderna på förhand självständigt ska kunna
beräkna vilka priser och eventuella rabatter de är berättigade till under vissa givna förut-sättningar.
Med icke-diskriminerande prissättning avses bl.a. att priser och andra villkor ska tillämpas lika i förhållande
till olika avtalsparter, såväl faktiska som möjliga sådana. Sådana avtalsparter kan exempelvis vara
företagskunder, förmedlare av post från olika användare och andra postoperatörer.
Som ett svar på detta krav lanserade Posten 2011-10-17 sina prisparametrar med steg för
årsvolymsrabatter, särskild rabatt för tunga försändelser samt det som Posten kallar
prestationsersättning. BCM har synpunkter kring själva utformningen och relevansen kring
dessa prisparametrar men i detta svar behandlas endast frågan huruvida de kan anses följa
riktlinjerna i postlagen.
Årsvolymsrabatt
I de prisparametrar som gäller från och med 2012-03-14 börjar stegen för årsvolymsrabatt från
150 001 försändelser och sträcker sig upp till 50 000 001 försändelser. Vidare finns inget
specificerat om vilken rabattnivå det startar på utan det enda som framgår är att den maximala
rabatten kopplat till årsvolym är 25%. Enligt BCM innebär det faktum att skillnaden mellan de
olika intervallstegen inte presenteras kan kravet ”öppen för insyn” omöjligt uppnå då kunder
självständigt inte kan beräkna vilka priser och eventuella rabatter de är berättigade till.
Post- och telestyrelsen 19

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
I bilden ovan visas BCMs syn på de möjliga alternativ som finns för hur stegen på
årsvolymsrabattsskalan kan vara utformad. Det mest logiska alternativ borde enligt BCM vara
en linjär modell där varje steg ger ett lika stort hopp i rabattnivå. Det råder dock en stor
ovisshet på marknaden kring hur modellen är utformad och vad BCM erfar vet inte ens
Postens egna säljare exakt vad som gäller. Detta faktum återspeglar sig i de samtal som BCM
haft med olika kunder om vilka konsekvenser det får för dem att använda sig av två
leverantörer.
Ytterligare oklarheter råder gällande hur den volym som ligger till grund för rabatten tas fram. I
vissa fall använder sig Posten framförallt på historiska volymer men i andra fall använder man
sig av en prognos utifrån kundens information. Även längden på avtalen skiljer sig mellan
kunder. Somliga kunder omförhandlar sina avtal med Posten en gång per halvår och andra har
avtal som sträcker sig över 12 månader. Att hanteringen av kunder skiljer sig åt och att det inte
framgår vad som gäller ligger inte heller det i linje med att prissättningen ska vara öppen för insyn
och icke-diskriminerande. Nedanstående figur visar ett antal exempel på situationer som BCM
stött på i samtal med kunder:
Post- och telestyrelsen 20

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Kund 1: Rabatt 17% mot prislista på del av volym (ca 2,5 Mst försändelser). Bedömd rabatt
vid helhetslösning 20% (5,5 Mst försändelser). Rabatten är ologiskt hög för volymen då
maximal rabatt för årsvolym ska vara 25%.
Kund 2: Bedömd rabatt vid helhetslösning 12% (ca 2,7 Mst försändelser). Rabatt på del av
volym 8% (ca 2,3 Mst försändelser. Minskad rabatt från Posten trots att årsvolymen ej hoppar
mellan intervall.
Kund 3: Bedömd rabatt vid helhetslösning 20% (3 Mst försändelser). Bedömd rabatt vid del
av volym 10% (1,7 mst brev). Ologiskt hög rabatt vid helhet samt en orimlig skillnad i rabatt
vid förflyttning i intervall (5% per steg).
Kund 4: Bedömd rabatt vid helhetslösning 24% (3,5 Mst försändelser). Bedömd rabatt vid del
av volym 16% (1,7 Mst försändelser). Ologiskt hög rabatt vid helhet samt orimlig skillnad i
rabatt vid förflyttning i intervall (4% per steg).
Utifrån dessa erfarenheter kan man konstatera att utformningen på rabattstegen snarare är
avtagande än rak, men det som står ut mest är hur olika konsekvenserna blir för att använda
två leverantörer mellan olika kunder. I definitionen av icke-diskriminerande prissättning ovan
står:
Med icke-diskriminerande prissättning avses bl.a. att priser och andra villkor ska tillämpas lika i förhållande
till olika avtalsparter, såväl faktiska som möjliga sådana.
Detta verkar därmed inte efterföljas alls utan prissättningen verkar tillämpas och behandlas
olika från fall till fall.
Sammanfattningsvis är BCMs slutsats kring årsvolymsrabatten att den i sin nuvarande form
och tillämpning varken kan anses vara öppen för insyn eller icke-diskriminerande.
Prestationsersättning
De krav för erhållande av prestationsersättning som gäller från och med 2012-04-14 är enligt
följande:
Kunder med stor årsvolym och stora sändningar kan erhålla prestationsrabatt som är beroende av ett antal
faktorer. Prestationsrabatt erhålles då försändelserna är sorterade, förarbetade och inlämnade så att det är
kostnadsavlastande för Postens produktion.
Försändelserna ska sorteras, packas och läggas i aggregat/lastbärare (bunt, låda, lådvagn, brevbehållare eller
pall) på ett sådant sätt som Postens egna kundlösningsspecialister anger.
Inlämningen ska ske på den plats och tidpunkt som anges av Postens kundlösningsspecialister. För stora
utskick ska en volymprognos per kalenderkvartal lämnas in senast en månad innan kvartalets start till Posten
så att produktion och transporter kan planeras på bästa sätt.
Volymprognosen ska ange volym, vikt, format, fördelning låg- och normalzon, inlämningsdatum samt
inlämningsplats, typ av lastbärare samt inlämningsplats.
Försändelser som beroende på utseende (färg, format eller omslag) är svåra att sortera kan av kunden förses
med försändelseunik identitet för att underlätta sortering.
För att erhålla prestationsrabatt bör årsvolymen överstiga 5 000 000 försändelser och innehålla sändningar
överstigande 300 000 försändelser. Med prestation avses prestationer utöver gällande grundvillkor för respektive
tjänst.
Vid större sändningar, större årsvolym och fler utförda kostnadsavlastande prestationer
blir rabatten högre. Den maximala rabatten som kan erhållas är 16%.
Post- och telestyrelsen 21

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Sedan prestationsersättningen lanserades har den förändrats ett par gånger men det råder
fortfarande väldigt stor oklarhet i vad som exakt gäller för att erhålla prestationsersättningen.
Det är också väldigt oklart vad som skiljer den sortering, packning och avisering som
genomförs för att erhålla den rabatt som Posten kallar ”rabatt för extra sorterad sändning”. I
villkoren står att en volymprognos ska lämnas in för nästkommande kvartal för stora utskick
men det beskrivs inte vad som menas med ”stora utskick” vilket lämnar ett stort utrymme för
godtycklighet i bedömningen.
Precis som för årsvolymsrabatten är endast den maximala rabatt som kan erhållas angiven och
inte vad varje ”kostnadsavlastande åtgärd” ger i procentuell rabatt. Detta innebär per definition
att prestationsersättningen inte kan klassas som öppen för insyn.
Att prestationsersättningen dessutom är villkorad till en årsvolym som överstiger 5 Mst
försändelser och innehåller sändningar över 300 Tst försändelser gör att den är
diskriminerande för kunder som inte når upp till det ena av de två variablerna. Det finns flera
kunder på marknaden med sändningar över 300 Tst försändelser men som inte når upp till
årsvolymen 5 Mst försändelser men som trots detta borde ge Posten samma
kostnadsavlastning som kunder med större årsvolym/sändningar. Eftersom villkoret för
årsvolym i prestationsersättningen bör anses vara ett krav kan man se ersättningen som en
volymrabatt vilket innebär att även detta villkor i parameterna är en upprepning av befintliga
rabatter, i detta fall årsvolymsrabatten.
Konsekvensen av årsvolyms- och sändningsstorleksvillkoret är att kunder påtvingas lojalitet
mot Posten som leverantör. En kund som lever upp till kraven för årsvolym och
sändningsstorlek men väljer att konkurrensutsätta och därmed halvera sin volym till Posten kan
därmed riskera att bli av med hela ersättningen för prestation trots att prestationen på
återstående volym är lika stor. Detta gör att prestationsersättningen är diskriminerande mot
kunder som vill konkurrensutsätta och därmed kan inte prestationsersättningen i sin nuvarande
utformning vara icke-diskriminerande.
Tunga försändelser
Enligt BCMs uppfattning har rabatten för tunga försändelser stor relevans, då
kostnadsökningen inte står i paritet till den prisökning som Postens prislista innebär för
viktparametern. Enligt prisparametrarna ger dock tyngre försändelser en relativt liten rabatt
jämfört med de övriga parametrarna. Den enda orsaken till varför rabatten för tunga
försändelser är så liten som BCM kan se är att det inte finns en utestängande effekt i rabatten
jämfört med övriga rabatter.
5.3 21 grams (2012-06-26)
Synpunkter:
Årsbatten varierar för olika kunder med samma årsvolym. Vår uppfattning enligt nya postlagen
och Postens egna publicerade villkor är att dessa skall vara lika, enligt principen icke
diskriminerande prissättning.
Post- och telestyrelsen 22

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
Vi har möts av förklaringar som att Posten successivt håller på att korrigera detta. Felen sägs
vara historiska och att det tar tid att harmonisera prissättningen.
Då uppstår ett antal frågetecken.
1. Hur lång tid har Posten på sig att ”anpassa” prissättningen innan man uppfyller
kraven?
2. PTS är den enda aktör som ser vilken procents rabatt som skall vara inom varje
årsvolymsintervall. Utförs någon kontroll? Kan man som kund skicka in ett avtal till
Er och se om det är korrekt?
3. Vi kan se att vi, så som ”konsolidatorer”, verkar ligga fel i rabattnivå. D.v.s.
direktkunder med lägre årsvolymer än oss får högre årsrabatter.
Kan vi skicka Er vårt avtal och få ett utlåtande utan att det blir offentlig handling?
Obs! vi är under sekretess även på vårt egna avtal.
4. Hur skall kunder veta om de får rätt rabatt enligt villkoren om de är hemliga? Man
kan inte heller skicka dem till Er för kontroll eftersom man då bryter sekretess avtalet
som Posten skriver in i sina avtal.
5. Posten har i dialog med oss och andra kunder sagt att det finns fler villkor än de som
är publicerade för denna rabatt. Som t.ex. frekvens på inlämningar. Vi har svårt att
förstå detta eftersom det: a) strider mot transparensen och b) det påverkar inte
kostnaderna för inlämningarna utöver det Posten tar höjd för i sin andra
rabattstrukturer som bygger på volym per inlämning och sorteringsgrad.
6. Skall/bör Posten belastas med regler som ej går att kontrollera i praktiken? Det
öppnar för felaktig hantering och även om man följer regelverket så kan de bli
misstänkliggjorda.
Några förslag.
Alla regler inom Postlagen kompletteras med ”verktyg” som ger tillsynsmyndigheten
möjlighet att kontrollera. Annars tas de bort.
Att lämna uppgifter till PTS undantas från Postens sekretessparagraf.
Uppgiftslämnare skall kunna lämna uppgifter till PTS under full sekretess. D.v.s. inte
omfattas av offentlighetsprincipen om de begär det.
5.4 DB Schenker Privpak (2012-07-29)
Synpunkter samt frågeställningar:
DB Schenker Privpaks strategi är att se till att placera ombud där vi kan se lönsamhet
vilket gör att vi med egna ombud och med lönsamhet når ca 98% av Sveriges
befolkning både med att man som Privatperson kan hämta samt skicka paket men
även att genom partners erbjuda finansiella tjänster som fakturabetalning m.m. (via
Post- och telestyrelsen 23

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
s.k. Servicestation). Det statliga stödet bör enligt oss enbart existera för att garantera
insamling och utdelning av post/paket försändelser på områden där varken Posten
eller annan aktör kan upprätthålla en lönsam service. I annat fall försämrar det
förutsättningarna för andra aktörer på de 98% av Sveriges befolkning där vi själva kan
etablera en bra service för både insamling och utdelning via ombud.
DB Schenker Privpak upplever att andelen kunder väljer Postens brevtjänster istället
för pakettjänster ökar och att Posten Meddelande skapar tjänster för att attrahera
kunder som tidigare skickat paket. Både genom varubrev samt den relativt nya
tjänsten Skicka Lätt, vilket gör att många kunder går från att skicka paket till brev (för
försändelser upp till 2 kg, vilket merparten av försändelserna ryms inom). Vi upplever
därmed att brev närmar sig de mervärden som paket ger, såsom tracking samt
anpassade mått/viktgränser, vilket gör att vi på DB Schenker Privpak måste prissätta
våra pakettjänster därefter.
Utifrån punkterna ovan finns det en del frågor om det statliga stöd som Posten erhåller.
Hur fungerar Postens stöd för samhällstjänsten, dvs hur går subventioneringen till?
o Finns det redovisat i detalj någonstans – open book borde gälla?
o Vad vi förstår så får Posten subventioner, förutom brev, även för att skicka
varubrev samt paket upp till 20kg? Gäller detta både ombudsleveranser samt
annat leveranssätt?
o Posten skickar ibland paket över 20kg i sitt ombudsnät (vi har en del
gemensamma ombud, så vi har den informationen), särskiljes detta från
subventioneringen och särredovisas då detta?
o Paket som väger en bra bit över 20kg och som går till Postens
företagscentra, ingår de i subventioneringen?
o Gäller subventioneringen både för deras företagstjänster som för tjänster
som riktar sig till privatpersoner.
o Har de samma subventionering för paket kontra brev?
o Gäller subventioneringen enbart glesbygdsområden och hur definieras i så
fall det?
Vilka krav gäller med subventioneringen för att Posten ska kunna upprätthålla
paketombud/lantbrevbärarservice i glesbygd eller andra områden? Vad vi har upplevt
samt även sett i tidigare rapport från er (Q4 2011) så drar Posten ned på
utlämningsställen samt även lantbrevbärarservice(?) i glesbygdsområden.
Hur många paketombud kan en e-handlares kund välja idag, dvs. hur många
paketombud har Posten idag? Var ligger dessa?
o Då vi påverkas av hur Posten bygger ut sitt ombudsnät är detta en viktig
fråga nu när vi upplever att Posten stänger en del lokala postombud. Privpak
använder Postens ombud idag för kunders paket vid framförallt områden
runt glesbygd.
Post- och telestyrelsen 24

Analys av om Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande
5.5 Posten AB (2012-08-30)
Vi avser inte nu att närmare kommentera aktörernas synpunkter, men vill framföra följande
övergripande kommentarer.
Posten kan konstatera dels att trots att inbjudan att inkomma med synpunkter synes ha
skickats direkt till de stora postkunderna (förutom att ha publicerats på PTS hemsida och
skickats som nyhetsflash) har ett mycket litet antal postkunder inkommit med synpunkter, dels
att de slutkunder som inkommit med svar inte synes vara av uppfattningen att ytterligare
transparens och särreglering av Postens prissättning är nödvändig eller ens önskvärd.
Att Postens konkurrenter, i första hand Bring CityMail men även 21 Grams, vill ha så stor
insyn i Postens prissättning som möjligt (och i det syftet förstås gärna ser att PTS agerar
kraftfullt mot Posten) är inte förvånande, men inte heller representativt för kundkollektivet
som sådant.
Någon ökad insyn krävs heller enligt vare sig postdirektivet, postlagen eller dess förarbeten,
som endast föreskriver att principerna för prissättningen skall offentliggöras.
Därtill är en sådan ökad insyn högst olämplig. En för långtgående transparens i förhållande till
Postens konkurrenter skulle, såsom Posten framhållit i tidigare sammanhang, vara direkt
skadlig för konkurrensen på marknaden då den skulle sätta konkurrensen ur spel genom att
helt förta Posten möjligheten att priskonkurrera. Det i sin tur drabbar givetvis såväl slutkunden
som postmarknaden i sin helhet.
Slutligen kan Posten konstatera att det förekommer en hel del sakfel i konkurrenternas
yttranden. Bring och 21Grams har uppenbarligen, felaktigt och möjligen även medvetet,
blandat ihop årsvolymrabatten med det nettopris Posten erbjuder kunden (inklusive samtliga
rabatter kunden kan komma i åtnjutande av), vilket kraftigt förtar värdet av deras synpunkter
och exempel. DB Schenker Privpaks (men även av Bring och 21Grams) synpunkter visar också
på att marknadens grundläggande kunskap om den postala regleringen synes vara
förhållandevis låg.
Post- och telestyrelsen 25