Öppna nät och tjänster - och Telestyrelsen

Rapportnummer
PTS-ER-2009:32
Datum
2009-11-30
Öppna nät och tjänster

Öppna nät och tjänster
Öppna nät och tjänster
Rapportnummer
PTS-ER-2009:32
Diarienummer
09-6874/69
ISSN
1650-9862
Författare
Camilla Grimelund Thomsen
Stina Levin
Åsa Möller
Patrik Sandgren
Peter Thörnqvist
Mattias Viklund
Post- och telestyrelsen
Box 5398
102 49 Stockholm
08-678 55 00
pts@pts.se
www.pts.se
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
2

Öppna nät och tjänster
Förord
I denna rapport - som är resultatet av ett regeringsuppdrag - belyses öppenhet på
marknaden för elektronisk kommunikation. Ämnet är både omfattande och
komplext och varje del förtjänar en långt större fördjupning. Rapporten
illustrerar likväl att det som i slutändan avgör om en användare kan nå ett visst
innehåll eller få tillgång till en tjänst t.ex. kan vara avhängigt möjligheten att få
marktillträde, tillträde till svart fiber eller en princip om nätneutralitet. Öppenhet
på Internet och öppenhet till elektroniska tjänster avgörs av en lång kedja av
faktorer som det gäller att vara medveten om. Syftet med denna rapport är bland
annat att skapa en sådan medvetenhet.
Arbetet med rapporten har varit en utmaning för PTS. Det är dock glädjande att
se vilket engagemang som frågor om öppna nät och tjänster väcker. Samarbete
och ömsesidig förståelse är nödvändiga komponenter för att föra frågan vidare
och kunna slå vakt om de värden som finns i öppenhet.
Stockholm i november 2009
Katarina Kämpe David Troëng
Stf. generaldirektör, PTS Avdelningschef,
Konkurrensavdelningen
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
3

Öppna nät och tjänster
Innehåll
Förord 3
Sammanfattning 6
Abstract 8
1 Inledning
1.1 Öppenhet, IT och Internet i svenska samhället
1.2 Regeringsuppdrag om ”öppenhet”
1.3 Syfte
1.4 Disposition och avgränsningar
1.4.1 Disposition av rapporten
1.4.2 Avgränsningar
10
10
13
13
14
14
15
2 Öppenhet och marknaden för elektronisk kommunikation
2.1 Öppenhet till vad, varför och för vem
2.2 Marknaden för elektronisk kommunikation
2.2.1 Värdeskapande
2.2.2 Marknadsstruktur
2.3 Öppenhet på marknaden för elektronisk kommunikation
2.3.1 Öppenhet och värdeskapande
2.3.2 Öppenhet på olika nivåer i värdekedjan
2.3.3 Forcerad öppenhet genom särskild reglering
17
17
20
20
23
24
24
25
28
3 Nuvarande situation vad gäller öppenhet 32
3.1 Naturresursnivån 32
3.1.1 Produktionsresurser 33
3.1.2 Inträdesvillkor 33
3.1.3 Marknadsspelregler 36
3.2 Infrastrukturnivån 38
3.2.1 Produktionsresurser 39
3.2.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser) 41
3.2.3 Marknadsspelregler 41
3.3 Transmissionsnivån 44
3.3.1 Produktionsresurser 45
3.3.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser) 45
3.3.3 Marknadsspelregler 46
3.4 Ip-nivån (publika Internet och lokala ip-nät) 48
3.4.1 Produktionsresurser 48
3.4.2 Inträdesvillkor 49
3.4.3 Marknadsspelregler 50
3.5 Tjänstenivån 54
3.5.1 Inledning 54
3.5.2 Produktionsresurser 56
3.5.3 Inträdesvillkor 56
3.5.4 Uppmärksammade debatter om regler och rättsliga diskussioner på tjänste- och ipnivån
57
3.5.5 Marknadsspelregler 65
3.5.6 Aktuella åtgärder i andra länder och internationella organisationer med inverkan på
”öppenhet” 68
3.6 Sammanfattande reflektioner – ett spänningsfält i brytpunkten mellan öppenhet och
värdeskapande 71
3.6.1 Identifierade utmaningar 71
3.6.2 Naturresursnivå 72
3.6.3 Infrastrukturnivå 73
3.6.4 Transmissionsnivå 75
3.6.5 Ip-nivå/Internetnivå 76
3.6.6 Tjänste- och innehållsnivå 78
3.7 Tänkbar framtid – en genomgång av möjliga utvecklingsscenarion 80
3.7.1 Trender på dagens och framtidens marknad för elektronisk kommunikation 81
3.7.2 Fyra tänkbara scenarier för framtidens marknad för elektronisk kommunikation 84
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
4

Öppna nät och tjänster
4 Slutsatser och rekommendationer 86
4.1 Öppenhet skapar förutsättningar för innovation och konkurrenskraft men måste
balanseras mot andra skyddsvärda intressen såsom investeringsincitament och
nätsäkerhet. 86
4.2 Öppenhet främjas genom säkerställande av icke-diskriminering och fungerande
konkurrens. 88
4.3 Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det viktigt att leverantörer vid
marknadsföring och i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider, begränsningar i
Internetaccess och åtkomlighet avseende tjänster 89
4.4 Åtgärdsförslag för att möta utmaningarna mot öppenhet 90
4.4.1 Naturresursnivå 92
4.4.2 Infrastrukturnivå 94
4.4.3 Transmissionsnivå 97
4.4.4 Ip-nivå/Internetnivån 98
4.4.5 Innehålls- och tjänstenivå 100
4.4.6 Avslutande reflektion 103
Bilaga 1 Marknadsaktörer - intervjuer och input 116
Aktörerna 116
Vad innebär öppenhet och vad kännetecknar öppenhet på olika nivåer i värdekedjan? 118
Hur fungerar öppenheten på de olika nivåerna i värdekedjan? 121
Vilka affärsmodeller tillämpas och hur fungerar de? 125
Vad behöver förändras i fråga om öppenhet? 130
Finns hot mot öppenhet? 132
Förkortningar 135
Lista över ord och begrepp 137
Litteratur 139
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
5

Öppna nät och tjänster
Sammanfattning
PTS har i arbetet med regeringsuppdraget om öppna nät och tjänster kommit till
följande slutsatser:
1. Öppenhet skapar förutsättningar för innovation och konkurrenskraft
men måste balanseras mot andra skyddsvärda intressen såsom
investeringsincitament och nätsäkerhet.
2. Öppenhet främjas genom säkerställande av icke-diskriminering och
fungerande konkurrens.
3. Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det viktigt att leverantörer vid
marknadsföring och i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider,
begränsningar i Internetaccess och åtkomlighet avseende tjänster.
I Sverige har användningen av elektronisk kommunikation kommit att bli en
förutsättning för i stort sett all verksamhet – såväl inom näringsliv och offentlig
sektor som i det privata livet. En allt större del av människors vardagsliv utspelar
sig till exempel på Internet, där tillgången till kommunikationstjänster bl.a. bidrar
till såväl kunskapsutbyte som en livskraftig samhällsdebatt. IT och elektroniska
kommunikationstjänster i alla former spelar även en avgörande roll för
produktiviteten och innovationskraften i samhället, och för tillväxten i svensk
ekonomi.
I denna rapport analyseras begreppet öppenhet och dess betydelse för en
konkurrenskraftig och innovativ bredbandsmarknad.
Rapporten utgår ifrån marknadens aktörer och struktureras kring beskrivning av
en värdekedja uppbyggd på fem nivåer – naturresursnivå (markanvändning,
kanalisation och spektrum), infrastrukturnivå (passiva kablar och master),
transmissionsnivå (utrustning som transporterar dataströmmar), IP-/Internetnivå
(utrustning för dirigering och adressering av trafik) samt tjänste- och
innehållsnivå (innehåll, tjänster och användarutrustning). I rapporten identifieras
- på samtliga nivåer av värdekedjan - utmaningar mot öppenheten.
En central utmaning i dagsläget utgörs av begränsningar i tillträde till passiv
infrastruktur (t.ex. svart fiber), vilket är en kritisk insatsvara för produktion av
bredbandstjänster. Begränsningarna skapar etableringshinder eftersom
bredbandsinfrastruktur är mycket kostsamt att nyanlägga och det ofta finns stora
effektivitetsvinster med samutnyttjande. En viktig aspekt i detta är offentliga
aktörers agerande och PTS vill därför betona att dessa aktörer främst bör inta en
marknadskompletterande roll. En annan central utmaning går att spåra i
bristande kundrörlighet pga. långa bindningstider, höga byteskostnader och andra
inlåsningseffekter. Detta leder till försämrade förutsättningar att ”rösta med
fötterna”, vilket i sin tur riskerar att ge upphov till en lägre innovationstakt och
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
6

Öppna nät och tjänster
sämre möjligheter för slutanvändare att slå vakt om sina rättigheter. En tredje
utmaning kan identifieras i en ökad efterfrågan på mobilitet vilket gett upphov till
en brist på spektrum med egenskaper som gör det lämpligt för yttäckande trådlös
kommunikation, något som begränsar möjligheten till Internetaccess överallt.
En utmaning som berör flera nivåer i värdekedjan är öppenheten kring
hanteringen av den elektroniska kommunikationen på Internet, även benämnd
nätneutralitet. Nätneutralitet handlar kortfattat om att all Internettrafik ska
behandlas lika i enlighet med köprinciper. Detta möter svårigheter när t.ex.
kommersiella kvalitetskrav eller säkerhets-, robusthets- eller andra samhälleliga
krav föranleder avsteg från en helt neutral trafikhantering. En viktig fråga blir var
balanspunkten ligger och när det kan anses att gränsen för vad som utgör
befogade ingrepp i nätneutraliteten och öppenheten har passerats. Genom
förändrade regelverk efter översyn av det s.k. Telekompaketet får PTS en större
roll när det gäller att verka för nätneutralitet samtidigt som kraven på transparens
och konsumentinformation ökas.
I rapporten föreslår PTS en rad åtgärder i syfte att säkerställa en öppenhet som
tar alla skyddsvärda intressen i beaktande – inte minst investeringsincitament och
nätsäkerhet. PTS föreslår starkare principer för likabehandling vid anläggning av
ny infrastruktur, ökat tillträde till befintlig infrastruktur, riktad information till
konsumenter om fallgropar och vikten av öppenhet samt mer transparens
angående eventuell förekomst av trafikbegränsande åtgärder såsom prioritering
och blockering.
PTS förslag till åtgärder kommer inte att lösa alla utmaningar men de ger en god
grund för att skapa medvetna konsumenter som kan slå vakt om sina rättigheter,
fler aktörer som kan erbjuda mer mångsidiga och innovativa tjänster på alla
nivåer i värdekedjan samt bättre handlingsberedskap ur regulatoriskt hänseende.
Detta borde sammantaget bidra till en högre samhällsnytta och att
konkurrenskraft och innovationsförmåga kan fortsätta att utvecklas.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
7

Öppna nät och tjänster
Abstract
The Swedish Post and Telecom Agency (PTS) has come to the following
conclusions after completing the Government commissioned assignment
concerning open networks and services:
1. Openness creates the prerequisites for innovation and competitiveness
but must be balanced against other interests worthy of protection, such as
incentives to invest and network security.
2. Openness is promoted by securing non-discrimination and effective
competition.
3. Openness is of great significance and it is therefore important that
suppliers in their marketing activities and in applicable terms and
conditions, provide clear and specific information with respect to lock-in
periods and restrictions relating to Internet access and access to services.
The use of electronic communications has in Sweden become a prerequisite for
almost every activity - within industry and the public sector as well as in private
life. An increasing part of everyday life takes place on the Internet, where access
to communication services contributes, among other things, to knowledge
sharing and a vivid social debate. IT and electronic communications services in
every form play a crucial role in society, due to the impact on productivity and
innovation as well as on economic growth in Sweden.
In this report the term openness and its importance for a competitive and
innovative broadband market is analyzed.
This report takes the market stakeholders as its starting point and is structured
around a value chain for the production of broadband-based Internet access and
services. The value chain is divided into five levels – natural resources (use of
and access to land, ducts and spectrum), infrastructure (passive cables and
masts), transmission (equipment for transportation of bit-streams), IP/Internet
(equipment for traffic direction and IP addressing) and content and services
(content, services and end user equipment). The report identifies – on each level
of the value chain – challenges to openness.
One essential challenge to openness today is restrictions in access to passive
infrastructure (e.g. dark fiber) which are critical input goods for the production of
broadband-based services. These restrictions create barriers of entry to the
broadband market, since broadband infrastructure is very expensive to build, and
there are often major efficiency gains connected with collocation. How public
stakeholders participate in the market is an important aspect and PTS would like
to emphasize that public stakeholders first and foremost should adopt a
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
8

Öppna nät och tjänster
complementary role in the market. The second major challenge can be traced
back to insufficient consumer mobility due to long lock-in periods, high
transition costs and other lock-in effects. These combined lead to reduced
possibilities for customers to ”vote with their feet”, which in turn may result in a
slower pace of innovation and less possibilities for end users to safeguard their
rights. The third challenge is based on an increasing demand for mobility. This
demand has lead to a shortage of spectrum enabling wireless communications with high area
coverage, which limits the ability to access the Internet from any location.
One challenge which affects several levels in the value chain relates to openness
when managing electronic communications over the Internet, network neutrality. In
short, network neutrality means that all traffic routing over the Internet should
be neutral and made in accordance with queue principles. Difficulties arise when
quality of service requirements or network security, resilience or other public
requirements result in departures from neutral traffic management. One
important aspect to consider is when balance is achieved and when the line for
justified interference in relation to network neutrality and openness is crossed.
The amended legal framework, based on the Telecom Reforms Package,
provides PTS with a stronger position when it comes to promoting network
neutrality in addition to adopting transparency requirements and increased
consumer information requirements.
In the report PTS suggests several measures aimed at securing openness,
measures which take all interest worthy of protection into consideration –
especially incentives to invest and network security. PTS suggests stronger
principles for equal treatment when building new infrastructure, increased access
to existing infrastructure, information designated to consumers regarding
possible pitfalls and the importance of openness and, finally, increased
transparency regarding the existence of potential limitations of Internet traffic
such as prioritization of traffic and blocking of services.
PTS’ proposed measures will not resolve all challenges presented. The measures
will, however, provide a good starting point in creating consumer awareness
enabling consumers to safeguard their rights, an increased number of market
stakeholders being able to offer more versatile and innovative services on every
level of the value chain, and an improved readiness to act from a regulatory
standpoint. These combined should contribute to increased levels of public
benefit and continued progress in competition and innovation.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
9

Öppna nät och tjänster
1 Inledning
1.1 Öppenhet, IT och Internet i svenska samhället
Användningen av elektronisk kommunikation har kommit att bli en förutsättning
för i stort sett all verksamhet – såväl inom näringsliv och offentlig sektor som i
det privata livet.
En allt större del av människors vardagsliv utspelar sig till exempel på Internet,
där tillgången till kommunikationstjänster bl.a. bidrar till såväl kunskapsutbyte
som en livskraftig samhällsdebatt. Uppgifter visar att svenskar i allt större
utsträckning använder sig av digitala mötesplatser i sin kommunikation, t.ex. via
s.k. sociala medier, Internetforum, bloggar, m.m. 1 Utvecklingen beskrivs ibland
som en demokratisering av innehåll och en framväxt av en deltagarkultur på
Internet. 2
IT och elektroniska kommunikationstjänster i alla former spelar även en
avgörande roll för produktiviteten och innovationskraften i samhället, och för
tillväxten i svensk ekonomi. Sedan telemarknaden öppnades för konkurrens
under 1990-talet har det under de senaste åren skett en snabb teknikutveckling
genom att allt fler traditionella tjänster blivit ip-baserade och nåbara via det
öppna Internet. Många tjänsteinnovationer inom sektorn härstammar från
mindre IT-företag och enskilda entreprenörer som dragit nytta av denna
utveckling och av Internets öppna natur vid tjänsteutveckling och distribution.
Svenska framgångsrika innovationer inom tjänster och innehåll har även nått
global spridning (exempelvis Skype och Spotify). En hög grad av teknologisk
utveckling och socialt deltagande uppges vara bidragande orsaker till denna
utveckling. 3
Enligt nya uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som Exportrådet
analyserat växer den svenska tjänsteexporten och snabbast växer exporten av ITtjänster.
Denna har mer än fyrdubblats under 2000-talet. 4 IT- och
telekomtjänster utgör för närvarande närmare 15 procent av den totala
tjänsteexporten. Sammantaget synes siffrorna verifiera bilden av Sverige som ett
framtida tjänstesamhälle där tjänster, ensamt och tillsammans med annan
verksamhet kommer att spela en allt mer framträdande roll. Även den svenska ehandeln
fortsätter att uppvisa positiva tillväxttal, trots den ekonomiska oro som
råder. 5 Prognosen är att e-handeln kommer att omsätta 21,5 miljarder kronor
1 World Internet Institute, ”Svenskarna och Internet 2009”, 2009
2 http://www.idg.se/2.1085/1.119368.
3 http://www.independent.co.uk/life-style/gadgets-and-tech/features/why-sweden-rules-the-web-
1640950.html.
4http://www.swedishtrade.se/PageFiles/164820/Tj%C3%A4nsteexporten_rapport_091014.pdf?epslanguag
e=sv).
5 Försäljningen över Internet ökade med strax under 10 procent under första kvartalet 2009.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
10

Öppna nät och tjänster
under 2009. 6 Optimismen bland konsumenterna fortsätter därtill att vara relativt
hög, och nästan 80 procent bedömer att de kommer att handla på Internet under
det kommande halvåret. 7
Den ökande användningen av elektroniska kommunikationstjänster är viktig.
Forskning visar entydigt att IT är en central komponent för ett lands
konkurrenskraft. 8 Det handlar både om att ha en bredbandsinfrastruktur på plats
och en befolkning som har den förmåga som krävs för att kunna nyttja den. ITinfrastruktur
med hög överföringskapacitet är även viktigt för regional och lokal
utveckling. Bredband underbygger den regionala och lokala utvecklingskraften
och skapar förutsättningar för näringslivet samt en levande landsbygd.
Sverige har idag en framträdande position när det gäller tillgång till och
användning av elektroniska kommunikationstjänster. Denna position är det
viktigt att slå vakt om för att kunna bibehålla en fortsatt hög konkurrenskraft och
långsiktig tillväxt.
Tabell 1 Urval av rankningar över konkurrenskraften kopplad
till IT och bredband 2009 9
Mätning / Namn
på studie
Broadband
Performance
Index
E-readiness
rankings
Networked
Readiness Index
Broadband
Quality Score
Ansvarig utgivare /
Organisation
Ranking av
Sverige
EU kommissionen 1
Economist
Intelligence Unit
World Economic
Forum
Said Business School
m.fl.
Det öppna Internet har också stor betydelse för öppenheten och effektiviteten
inom statsförvaltningen, liksom medborgarnas möjligheter att delta i och påverka
det politiska arbetet (e-demokrati). Detta genom att allt fler medborgare hanterar
sina kontakter med myndigheter och förtroendevalda med hjälp av
kommunikationstjänster över Internet. Det handlar bl.a. om att nyttiggöra
offentlig information och tjänster (exempelvis kommunala nämndprotokoll och
Skatteverkets e-deklarationer och annan e-förvaltning) samt att kunna ta del av och
6 Handelns utredningsinstitut följer sedan år 2000 den svenska detaljhandelns utveckling på Internet genom
e-barometern, www.hui.se/web/E-barometern.aspx.
7 Handelns utredningsinstitut följer sedan år 2000 den svenska detaljhandelns utveckling på Internet genom
e-barometern, www.hui.se/web/E-barometern.aspx.
8 För en översikt, se exempelvis: MICUS, ”The impact of Broadband on Growth and Productivity”,
Düsseldorf, 2008
9” Bredband – definition, penetration och position”, PTS (PM daterat 2009-10-08)
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
2
2
4
11

Öppna nät och tjänster
delta i samhälleliga frågor i övrigt (exempelvis information rörande val, nyheter
m.m.) Enligt färska siffror från Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) ligger Sverige i täten när det gäller utvecklingen av eförvaltningen
liksom vad gäller medborgarnas användning av offentliga etjänster.
10 För att kunna utöka och förbättra e-förvaltningen inom EU framhålls
vikten av tillgång till öppna standarder, öppna gemensamma plattformar mellan
statsförvaltningar och medborgarna, liksom nyttjandet av öppna programvaror. 11
Det nuvarande övergripande IT-politiska målet i Sverige är att Sverige ska vara
ett hållbart informationssamhälle för alla. 12 Det innebär att kvinnor och män,
unga och gamla i alla delar av landet ska ges tillgång till modern IT-infrastruktur
och samhällsnyttiga IT-tjänster för att förenkla vardagen och förbättra
livskvaliteten. Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation (LEK)
syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva
elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av
elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. 13
Regeringen har därtill formulerat en strategi för bredbandsområdet. 14 I strategin
konkretiseras tydligare de övergripande mål som finns för IT-politiken och
infrastrukturens betydelse för realisering av målen framhålls. Regeringen pekar
också bl.a. på att en hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både
vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Det finns således en politisk ambition att skapa långsiktig konsumentnytta i hela
landet genom en säker kommunikation, ett effektivt resursutnyttjande och en
fungerande konkurrens för alla aktörer. Ett tänkbart verktyg för att främja dessa
storheter är att på olika sätt främja ”öppenhet”. I mångt och mycket förefaller
öppenhet vara något ofrånkomligt när Internet och marknaden för elektronisk
kommunikation diskuteras. Öppenhet framförs inte minst som en
huvudförklaring till den historiska utvecklingen av Internet, liksom som
förklaringsgrund när nuläget ska förstås och som utgångspunkt när förväntningar
på framtiden ska genereras. 15 Detta var också en av slutsatserna vid den
konferens om Europas framtida IT-politik som det svenska EU-
10 http://www.sweden.gov.se/sb/d/119/a/134213
http://www.oecd.org/document/33/0,3343,en_2649_33735_43714657_1_1_1_1,00.html
11 Jfr E-delegationens nya betänkande ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning” (sid 72-73).
www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/38/13/1dc00905.pdf, samt en förstudie till svenska
ordförandeskapet ”A Green Knowledge Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europes future
knowledge society.”, september 2009 (”Visbyagendan”).
12 IT-propositionen: 2004/05:175.
13 Prop. 2002/2003: 110.
14 Bredbandsstrategi för Sverige, 2009-09-03.
15 Torstensson. Å, ”Garantera öppet Internet”, [http://www.idg.se/2.1085/1.235768/garantera-oppetinternet],
2009-07-17.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
12

Öppna nät och tjänster
ordförandeskapet anordnade nyligen, som ett led i att skapa en gemensam
plattform för en europeisk IT-politisk agenda till år 2015. 16
1.2 Regeringsuppdrag om ”öppenhet”
För att tydligare få en bild av öppenheten kopplad till elektronisk
kommunikation beslutade regeringen den 4 juni 2009 att ge Post- och
telestyrelsen (PTS) i uppdrag att utreda och analysera:
• Vad öppenhet betyder för infrastruktur- och transmissionsnivå och i
synnerhet på Internet- och tjänstenivå,
• Hur frågan påverkar innovations- och konkurrensmiljöer på marknaden,
• Vilka aspekter av frågan om öppenhet som har betydelse för
konsumenter, med hänsyn taget till nuvarande och framtida
konsumtionsmönster av elektroniska tjänster,
• Hur olika aktörer inom offentlig och privat verksamhet förhåller sig till
frågan,
• Innebörden av öppenhet i reglerade och oreglerade förhållanden,
• Innebörden av öppenhet för möjligheten att säkra tillgänglighet till
tjänster.
Utifrån analys enligt ovanstående punkter vill regeringen att PTS i sitt underlag
dessutom belyser:
• Vad de olika operatörernas affärsmodeller (t.ex. trafikprioriteringar och
in/utelåsningar) innebär ur ett konsument-, innovations- och
konkurrensperspektiv,
• Vilka kriterier en anslutning till Internet bör uppfylla ur ett
konsumentperspektiv och hur dessa kriterier kan mätas.
1.3 Syfte
Syftet med denna rapport är att utifrån regeringens uppdrag förklara och
analysera begreppet öppenhet och dess betydelse på de marknader där
16 Konferensen “Creating impact for an eUnion 2015” sammanfattade sina slutsatser i en deklaration: "The
Visby Declaration", där bl.a. Internets öppenhet och transparenta principer om nätneutralitet framhölls som
kritiska framgångsfaktorer. Jfr punkt 6 i deklarationen:
6) Upholding an open Internet and establishing transparent guidelines on net neutrality are important
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.22793!menu/standard/file/conclusions%20visby.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
13

Öppna nät och tjänster
elektronisk kommunikation används för att producera bredbandstjänster, med
beaktande av regulatoriska, marknadsmässiga och tekniska förhållanden.
Rapporten kommer inte att presentera ett antal slutgiltiga lösningar på alla de
frågeställningar och utmaningar som aktualiseras när öppenhetsbegreppet
diskuteras. Avsikten är snarare att förse regeringen med ett välgrundat underlag,
som bl.a. baseras på omfattande kontakter med marknadens aktörer och berörda
myndigheter, samt att i vissa fall ge förslag till åtgärder.
PTS ambition är i första hand att belysa olika aspekter av öppenhetsbegreppet
utifrån ett ekonomiskt perspektiv även om andra aspekter som yttrandefrihet och
säkerhet också berörs. För att kunna presentera en helhetsbild är det av stor vikt
att förstå hur tjänster produceras och förädlas på olika nivåer i en värdekedja, hur
de olika marknaderna för tjänsterna fungerar och vilka som är aktörer på dessa
marknader. Det är utifrån denna värdekedja som analysen görs i föreliggande
rapport.
1.4 Disposition och avgränsningar
1.4.1 Disposition av rapporten
Med utgångspunkt i den diskussion som finns kring öppna nät och nätneutralitet,
och med hjälp av ekonomisk teori, har öppenhet analyserats genom att ställa
nytta för konsumenter i förgrunden. Begreppet har därmed kunnat avgränsas och
renodlas.
Rapporten är strukturerad på så sätt att i kapitel 2, som ger en teoretisk grund,
har utgångspunkten varit att öppenhet kan ge en högre grad av aggregerad
samhällsnytta. Detta genom att fler i samhället får möjlighet att utnyttja olika
tjänster och att tjänsterna genom konkurrens blir producerade på ett mer
kostnadseffektivt sätt.
I kapitlet har även inkluderats hur kommersiella värden skapas genom successiv
förädling på de olika nivåerna i värdekedjan samt vad öppenheten innebär och
vem öppenheten åsyftar på respektive nivå i värdekedjan.
I kapitel 3 har den teoretiska grunden för rapporten tillämpats på den svenska
marknaden för elektronisk kommunikation. Här har framför allt sekundärdata
(bl.a. rapporter och facktidskrifter) använts och samhällsdebatten följts. Kapitlet
omfattar även en internationell utblick med syfte att fånga in aspekter som kan
relateras till förhållanden på den svenska marknaden. Slutligen innehåller kapitel
3 en sammanfattning av den iakttagelse och analys som gjorts av marknaden
samt en framåtblickande analys där ett antal tänkbara scenarier skisserats.
I avsnitt 4, som avslutar rapporten, presenteras myndighetens slutsatser och
förslag till åtgärder.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
14

Öppna nät och tjänster
Som ett led i projektarbetet har PTS träffat och intervjuat ett antal olika aktörer
på marknaden för elektronisk kommunikation. Dessa representerar olika
intressentgrupper (och därmed olika ståndpunkter) såsom operatörer,
leverantörer av innehåll och utrustning, branschorgan samt nätaktivister. 17 Syftet
med dessa intervjuer har varit att få en bild av olika aspekter som finns på
begreppet öppenhet i fråga om elektroniska kommunikationsnät och de
bredbandstjänster som erbjuds över dessa nät. Valet av aktörer har gjorts utifrån
en önskan att fånga in olika aspekter på öppenhet på värdekedjans samtliga
nivåer. I rapporten finns på olika ställen utdrag från det underlag som inhämtats
under de intervjuer och samtal som har genomförts med olika aktörer på
marknaden. Ett mer komplett underlag redovisas i bilaga till denna rapport.
Arbetet med regeringsuppdraget har bedrivits i samråd med Datainspektionen
(DI), Konkurrensverket (KKV), Konsumentverket (KOV) och Konsumenternas
tele-, tv-& Internetbyrå (KTIB). Dessas ståndpunkter och synpunkter har
influerat PTS slutliga ställningstaganden.
1.4.2 Avgränsningar
Eftersom frågor som rör öppenhet rymmer en mängd dimensioner, har det inte
varit möjligt att närmare belysa alla dessa i denna rapport. Fokus i rapporten och
analysen ligger därför på att illustrera dels hur värde skapas på respektive nivå i
värdekedjan för produktion av bredbandsaccess och ip-baserade tjänster, dels
konsumenters möjlighet till åtkomst och nyttjande av dessa tjänster.
Avgränsningen är gjord för att ge en hanterbar och god överblick av marknaden
och dess olika nivåer samt tydliggöra att olika aktörer har olika syn på öppenhet
givet deras roll i produktion och konsumtion av elektroniska
kommunikationstjänster. I rapporten belyses dock även andra aspekter,
exempelvis yttrandefrihet, i viss utsträckning.
I avgränsningen beaktas att nyttan för slutanvändarna och samhället i stort är
svår att kvantifiera. I rapporten bedöms nyttan bli en direkt följd av ökat
kommersiellt värdeskapande, vilket innebär att analysen snarare ger förslag på
positiva konsekvenser av ökat kommersiellt värdeskapande än pekar ut direkta
och mätbara konsekvenser. Skapandet av värden hos företagen innebär t.ex. att
mer resurser genereras, vilka kan omfördelas och komma konsumenterna till del
bl.a. i form av bättre tillgänglighet eller andra samhälleliga prioriteringar. Det kan
också vara värt att nämna att arbetet med robustare elektroniska
kommunikationer i första hand kommer att beröras i det uppdrag som
regeringen har aviserat att ge PTS. 18
Det finns vidare ett antal öppenhetsaspekter som inte berörs mer än flyktigt i
denna rapport. Detta gäller t.ex. den utrustning (mobiltelefoner, handdatorer,
bärbara datorer m.m.) och programvara (operativsystem, mediaspelare,
17 En fullständig lista med beskrivning av de olika aktörerna finns i Bilaga 1.
18 N2009/8317/ITP
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
15

Öppna nät och tjänster
sökmotorer samt e-post och social network-tjänster m.m.) som tillsammans
möjliggör agerande på tjänstenivån.
Sådan utrustning och programvara kan p.g.a. sin utformning skapa begränsningar
och inlåsningar. Att dessa aspekter inte analyseras närmare i föreliggande rapport
följer av att analysramen avgränsats till öppenhetsaspekter kring
produktionsresurser som är direkt förbundna med produktionen av
bredbandstjänster. Även begränsningar avseende nyttjande av innehåll till följd av
immateriella rättigheter är en aspekt som utelämnas.
PTS har i första hand valt att beskriva öppenhetsproblematiken i Sverige, med
viss hänvisning till diskussionen i USA kring nätneutralitet. I rapporten finns
dock en begränsad internationell utblick som redovisas i tabellform i kap. 3.5.
Denna omfattar endast de två övre nivåerna i värdekedjan, dvs. ip-/Internetnivån
och tjänstenivån. Syftet med tabellen är att fånga upp hur eventuella problem och
lösningsförslag diskuteras utanför Sveriges gränser.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
16

Öppna nät och tjänster
2 Öppenhet och marknaden för
elektronisk kommunikation
Perspektiv på begreppet öppenhet från marknadsaktörerna
• Öppenhet är att låta alla delta och inte utestänga någon.
• Öppenhet är att tillåta nya kombinationer av idéer och produkter som
bidrar till en snabbare förnyelsetakt.
• Öppenhet är att fritt få nyttja de produkter och tjänster som access
medger utan att någon prioriterar eller begränsar innehållet.
• Öppenhet är valfrihet och tillträde på likvärdiga villkor.
• Öppenhet är ett dynamiskt begrepp vars förutsättningar ständigt
förändras.
• Öppenhet är olika saker på olika nivåer av den värdekedja som
illustrerar marknaden för elektronisk kommunikation.
• Öppenhet är något relativt och måste analyseras i ljuset av rådande
marknadsförutsättningar.
2.1 Öppenhet till vad, varför och för vem
Som tidigare nämnts ligger fokus i denna rapport på att belysa hur värde skapas
på respektive nivå i värdekedjan för produktion av bredbandsaccess och ipbaserade
tjänster. På de mera grundläggande delarna av värdekedjan, som
beskriver hur en bredbandsaccess byggs av olika komponenter, agerar
företrädesvis traditionella telekomoperatörer. På de nivåer som avser
tillhandahållande av Internetbaserade tjänster agerar även en nyare typ av
tjänsteleverantörer.
Internetvärlden har som tidigare nämnts präglats av en kultur av öppenhet, men
denna kultur står till viss del i motsättning till den kultur som traditionellt omgivit
telekomsektorn. Medan förstnämnda sporrat innovation – det vill säga
introduktionen av nya produkter på marknaden – genom få restriktioner och
användardriven utveckling har tydliga regleringar, liten grad av diversifiering av
affärsmodeller samt total kontroll över näten varit det som kännetecknat
telekomaktörernas affärsmodeller.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
17

Öppna nät och tjänster
Med tanke på den snabba utveckling som sker beträffande elektroniska
kommunikationstjänster och innehåll har innovationsförmågan och behovet av
innovationer hos aktörer - såväl producenter som användare - kommit att öka i
magnitud. Utvecklingen har också medfört att graden av komplexitet har ökat,
vilket gjort att allt färre aktörer själva besitter den specialistkunskap som krävs.
För att kunna bibehålla en konkurrenskraftig kunskapsnivå i både näringslivet
och samhället som helhet gäller det därför att både försöka generera egen ny
kunskap och att aktivt försöka dra nytta av annans kunskap. Det finns skäl att
fortsätta tillämpa principen om ett öppet Internet, inte minst tack vare den
tradition som omgärdar Internet och den positiva effekt på innovationsförmågan
som öppenheten synes ha haft. 19
I sammanhanget kan det vara värt att lyfta fram att öppenhet i betydelsen
tillträde inte generellt har setts som en grundläggande och självklar princip.
Utgångspunkten är normalt att ägaren till en vara eller tjänst har full frihet att
förfoga över sin egendom (dvs. utan åtkomst för andra än ägaren). Ägaren kan
förvisso ändra detta genom att ingå avtal. På exempelvis infrastrukturnivån har
den grundläggande principen varit att nätägande operatörer har frihet att hantera
sitt nät på det sätt som de finner mest kommersiellt lämpligt. Detta under
förutsättning att deras position på marknaden inte medför att konkurrensen
begränsas på ett sätt som är skadligt för samhället. I sådana fall kan olika former
av regulatoriska ingripanden bli nödvändiga. Infrastruktur som finansierats med
offentliga medel har också hanterats annorlunda än infrastruktur som finansierats
med privata medel, med avseende på krav om öppenhet i näten.
Värdeladdningen i begreppet öppenhet (oavsett nivå i värdekedjan) är dock
generellt positiv och associeras inte sällan med frihet, valmöjlighet och
tillgänglighet, men kan också som antytts hamna i direkt motsatsförhållande till
aspekter såsom värdeskapande och investeringsbehov genom att det kan leda till
sämre kvalitet (t.ex. genom att den som äger nätet inte får ekonomisk
kompensation och underhållsarbetet därför blir lidande), minskade
investeringsincitament och över- eller underutnyttjande. Öppna nät medför
vanligen konkurrens och lägre priser. Av PTS s.k. prisrapport framgår t.ex. att de
lägsta erbjudna priserna för fast bredband ligger avsevärt under
riksgenomsnittspriset i områden där flera leverantörer konkurrerar om
slutkunderna.
Den avvägning som måste göras med avseende på t.ex. investeringsbehov och
andra aspekter (såsom nätens säkerhet) innebär att det varken på infrastruktur-
19 I en doktorsavhandling av Joacim Tåg (Essays on Platforms. Business Strategies, Regulation and Policy in
Telecommunications, Media and Technology Industries), hävdas att det ur ett samhällsperspektiv är bättre med
”öppna plattformar”, eftersom en plattform ökar i värde när fler ansluter sig (nätverkseffekter). En
plattform avser i detta sammanhang en marknad som består av företag som kopplar ihop två skilda
kundgrupper. Ett exempel är bredbandsleverantörer, som kopplar samman konsumenter och
innehållsleverantörer på Internet.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
18

Öppna nät och tjänster
eller tjänstenivå är en självklarhet att öppenhet ska regleras fram, trots att
öppenhet generellt är eftersträvansvärt som grundprincip på Internetnivå vad
gäller Internet som nätverk. Diskussionen om vad som kan vara eftersträvansvärt
vad avser öppenhet, respektive vad som kan behöva bli föremål för olika former
av reglering, kommer att fördjupas längre fram i denna rapport.
Inom ramen för denna rapport definieras öppenhet som att alla på lika villkor
erbjuds möjlighet till fritt (oinskränkt) 20 tillträde och eget utnyttjande. För att lättare kunna
förklara vikten och värdet av öppenhet kan begreppet beskrivas med
utgångspunkt i ekonomisk teori, där aktörer ses som rationella och deras
handlingar syftar till att maximera den egna nyttan. 21 För att tillgodose behovet
om nyttomaximering finns ett flertal parametrar där dock två utmärker sig
särskilt: pris och kvalitet. Pris och kvalitet måste ständigt vägas mot varandra
genom att en produkt med hög kvalitet kan substituera ett flertal som – relativt
sett – är standardmässigt underlägsna.
Givet nyttomaximering är emellertid utbuds- och efterfrågemönster komplexa
och en sammankoppling av marknadsbeteende och mer eller mindre entydiga
begrepp som öppenhet låter sig därför inte enkelt göras. Än mindre går det att
mäta begreppet öppenhet annat än med förutbestämda nyckeltal som betecknar
öppenhet i olika sammanhang. En framkomlig väg blir därför att med förenklad
teori beskriva begreppet schematiskt:
Antag att alla marknadsaktörer såväl producenter som konsumenter på lika
villkor och efter egna önskemål erbjuds möjlighet till fritt tillträde och eget
utnyttjande av produkter på en marknad dvs. en maximal grad av öppenhet
råder. Antalet möjliga kombinationer av produkter ökar då relativt en situation
med en begränsad grad av öppenhet, dvs. med inskränkningar i fråga om tillträde
och nyttjande. Med fler kombinationer, allt annat lika, ökar sannolikheten för att
varje aktör hittar en kombination som motsvarar ett högre nyttovärde än vad
som skulle ha erhållits i ett slutet system med ett begränsat utbud. 22 Med andra
ord kan en rimlig hypotes vara att öppenhet till nät och tjänster, via positiva
effekter på konkurrens och innovation, leder till en ökad konsument- och
samhällsnytta.
20 I denna rapport åsyftas med fritt tillträde ett icke-begränsat eller oinskränkt tillträde som inte ska förväxlas
med fritt i betydelsen gratis.
21 Det kan vara värt att upprepa att det finns en rad andra prioriteringar och högre värden som inte kan
knytas till omedelbar ekonomisk nytta. Här märks aspekter som yttrandefrihet, demokratisk delaktighet, en
god hälsa och en meningsfull frihet. Dessa värden spelar stor roll för det mänskliga välbefinnandet och kan
många gånger överskugga alla ekonomiska argument och är dessutom svåra att värdera i nominella termer.
Trots det är nyttomaximering en rimlig utgångspunkt eftersom det utgår ifrån att människor är rationella
och agerar för att säkerställa sin långsiktiga välfärd. Det skapar en hanterbar modellmässig ram där vissa
beteenden kan förutsättas. För ett exempel på den ekonomiska teoretiska tradition som åsyftas se
exempelvis Mankiw. G, ”Principles of Economics”, Thomson Learning, 2003
22 Resonemanget bortser från förekomsten av sök- och transaktionskostnader och förutsätter således att alla
aktörer har perfekt information.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
19

Öppna nät och tjänster
2.2 Marknaden för elektronisk kommunikation
2.2.1 Värdeskapande
En grundläggande tanke bakom ekonomisk verksamhet är ett systemperspektiv –
det vill säga att saker hänger samman och att aktiviteter påverkar varandra i en
lång kedja av processer. 23 Ett sätt att illustrativt beskriva hur ekonomiska värden
uppstår på marknaden för elektronisk kommunikation är därför att sortera in
olika aktiviteter efter hur de genererar värden. På så sätt går det att tydliggöra
vilka moment som är av betydelse för värdeskapande och hur
förädlingsprocessen som helhet ser ut. Hur indelningen av denna kedja av
värdeskapande görs beror på vilken verksamhet den ska illustrera.
PTS ska enligt regeringsuppdraget redogöra för betydelsen av begreppet
öppenhet utifrån de olika nivåerna i värdekedjan och i synnerhet på Internet- och
tjänstenivå.
PTS har valt att beskriva marknaden för elektronisk kommunikation (med
särskilt fokus på produktion av bredbandsaccess och ip-baserade tjänster) med
hjälp av fem distinkta nivåer: naturresursnivå, infrastrukturnivå,
transmissionsnivå, ip-nivå samt tjänste- och innehållsnivå. Dessa nivåer illustreras
i figur 1 nedan.
Figur 1 Schematisk bild av värdekedjan på marknaden för
elektronisk kommunikation
Tjänste- och
innehållsnivå
IP-nivå
Transmissionsnivå
Infrastrukturnivå
Naturresursnivå
23 Se exempelvis Eklund. K, ”Vår ekonomi”, Norstedts Akademiska Förlag, 2007
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
20

Öppna nät och tjänster
Begreppet ”värde” symboliserar i texten nedan dels värde för resursägarens egen
produktionsverksamhet, dels värde som genereras genom att resursägaren
upplåter hela eller delar av sina resurser till annan part. Som ett exempel kan tas
resursen kanalisation, som återfinns på den lägsta förädlingsnivån. TeliaSonera
förfogar över kanalisation och denna kanalisation kan användas av bolaget i syfte
att producera egna bredbandsaccesser (vilket förutom kanalisation kräver t.ex.
fiber- eller kopparbaserade ledningar och utrustning för transport av datatrafik
via dessa ledningar). Kanalisationen kan emellertid också generera värden för
bolaget genom att den hyrs ut till andra marknadsaktörer, som efterfrågar
kanalisation i syfte att producera egna bredbandsaccesser.
Den lägsta nivån, sett till förädlingsgrad, kan kallas naturresursnivå. 24 Nivån avser
den fysiska plats som infrastrukturen står på eller finns nedgrävd i samt det
luftrum (spektrum) som används för trådlös överföring. De centrala aktörerna på
denna nivå är markägare (inte minst kommuner) som kan utfärda exempelvis
tillstånd för anläggning av fiberoptiska nät, ge tillträde till befintlig kanalisation
eller ge bygglov för en ny sändarplats (basstation). Ur ekonomiskt perspektiv
manifesteras värdeskapande följaktligen av exempelvis markhyra, avgifter och
auktionsintäkter.
Ett steg upp i värdekedjan återfinns en lednings- eller infrastrukturnivå som
innefattar fysiska ledningar såsom koppar-, fiber- och koaxialkabel samt antenner
och master som används för luftburen infrastruktur. På denna nivå finns de
aktörer som äger den fysiska infrastrukturen, t.ex. Skanova, stadsnät och
Banverket. Förutom att infrastrukturen ger en ägare nödvändiga förutsättningar
för att producera elektroniska kommunikationstjänster kan infrastrukturen
upplåtas (exempelvis LLUB 25) till andra aktörer för att de ska kunna producera
samma slags tjänster. Förutom att skapa fundament för ägarens möjlighet till
värdeskapande kan även värde skapas genom exempelvis avgifter för tillträde.
Ännu ett steg upp i värdekedjan och på en ännu högre förädlingsgrad återfinns
vad som skulle kunna benämnas kapacitets- eller transmissionsnivån. Nivån
innefattar som namnet antyder själva transporten av data- och telefonitrafik. 26
TeliaSonera är en viktig aktör på denna förädlingsnivå, där bl.a. bitströmstillträde
24 Andra benämningar är kanalisationsnivån.
25 LLUB står för Local Loop Unbundling och innebär möjlighet till tillträde till den del i accessnätet som
förbinder en slutanvändare med en telelokal/skåp.
26 Transporten (transmissionen) sker genom en fysisk överföring av elektroniska signaler som transporterar
själva informationsinnehållet i tjänsterna. Detta realiseras genom att man i ändarna av ett stycke infrastruktur
placerar aktiv utrustning som sänder resp. tar emot signalerna som skickas över infrastrukturen ifråga. Den
aktiva utrustningen i ändarna och den mellanliggande infrastrukturen utgör tillsammans ett s.k.
transmissionssystem.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
21

Öppna nät och tjänster
och hyrda förbindelser tillhandahålls i grossistledet. 27. Mekanismen för
värdeskapande består exempelvis i uthyrning av kapacitet eller vidareförmedling
av trafik.
Nästa nivå i värdekedjan, ip-nivån, avser den nivå utifrån vilken
Internetoperatören förser slutanvändaren med en uppkoppling till operatörens
nät och andras nät i samverkan (Internet). Det är på denna nivå som
Internetanslutningar och återförsäljarprodukter produceras och tillhandahålls.
Det hela realiseras genom att man använder s.k. routrar som aktiv utrustning
vilka dirigerar signaler i sammankopplade transmissionssystem. Aktörer på denna
nivå är exempelvis Telenor och Tele2. En typisk mekanism för värdeskapande är
abonnemangsavgifter eller andra hyresavgifter.
Längst upp i värdekedjan, på den högsta förädlingsnivån, produceras själva
informationsinnehållet som utväxlas mellan användarna. Här återfinns den
utrustning och de program, tjänster och innehåll som erbjuds slutanvändarna
(konsumenter, företag och myndigheter). Vidare återfinns här det innehåll som
användarna själva genererar samt statliga e-tjänster och annan offentlig
information. Denna samling aktiviteter skulle kunna benämnas tillämpningsnivån
eller tjänstenivån. Mekanismer för att skapa värden på denna nivå ligger dels i
styckförsäljning av exempelvis digitalt innehåll men också i prenumerationer och
annonsintäkter.
Parametrar viktiga för värdeskapande enligt marknadsaktörerna
• Tillgång till infrastruktur
• Kundvolym
• Tjänsteutbud av hög kvalitet
• Sampaketering
• Exklusivitetsavtal
• Innovation
• Marknadsföring
• Visioner (affärsmässiga såväl som politiska)
• Samordning
27 Bitström avser som namnet antyder överföring av dataströmmar, exempelvis mellan en specifik
slutanvändares anslutning och en operatörs transportnät. Produkten används bl.a. för att tillhandahålla
bredband. Hyrda förbindelser är också en produkt för dataöverföring som kan användas i produktionen av
bredband men som till skillnad mot bitström utgörs av en punkt till punkt förbindelse med dedicerad
kapacitet. Bitström och hyrda förbindelser är således två skilda produkter i fråga om användning även om de
kan utgöra produktionsresurser i samma typ av slutkundsprodukt. De reglerade produkterna skiljer sig också
vanligtvis åt i fråga om kapacitet.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
22

Öppna nät och tjänster
2.2.2 Marknadsstruktur
De värdeskapande processer som beskrivits ovan ger en bild av hur värde kan
skapas på marknaden för elektronisk kommunikation. Värdekedjan indikerar
också att öppenhet kan betyda olika saker på olika nivåer av värdekedjan, något
som diskuteras mera utförligt nedan (i avsnitt 2.3.2). Det finns dock skäl att föra
en diskussion om de särdrag som finns på marknaden för elektronisk
kommunikation, eftersom dessa medför såväl restriktioner som möjligheter för
marknadsaktörernas strävan att skapa kommersiellt värde.
Ett av de tydligaste utmärkande dragen för marknaden för elektronisk
kommunikation är att det – på samma sätt som för exempelvis elmarknaden eller
järnvägsmarknaden 28 – finns stora etableringskostnader för infrastruktur. Dessa
investeringar, som omges av en mycket hög risk 29 och i stor utsträckning är
irreversibla 30, är helt nödvändiga för att kunna leverera tjänster. Detta gör också
att den eller de aktörer som har skaffat sig kontroll över infrastrukturen kan få ett
oproportionerligt stort inflytande över hela värdekedjan och därmed över vilka
tjänster som kan erbjudas och hur prisbildningen ska ske. Denna marknadsmakt
snedvrider konkurrensen och förhindrar att ett s.k. paretooptimalt utfall kan
komma till stånd. 31 Detta innebär att det värde som de facto genereras inte är så
stort som det potentiellt sett skulle kunna vara om tillgängliga resurser fördelades
under andra förutsättningar. Snedvridningen förstärks dessutom av att
marknaden för elektronisk kommunikation kännetecknas av fördelningseffekter
genom att nyttan av produkterna och tjänsterna ökar ju fler som använder dem
(nätverkseffekter) 32 och kostnader relaterade till den geografiska spridningen av
kunderna (täthetsfördelar) 33, vilka ger omedelbara fördelar till etablerade aktörer.
28 Dessa branscher benämns ofta nätverksindustrier eller naturliga monopol, där det sistnämnda innebär att
det endast finns plats för ett effektivt företag på marknaden.
29 Investering i infrastruktur måste göras innan det finns kunskap om vilken typ av tjänster som de facto
kommer att efterfrågas. Den snabba teknologiska utvecklingen gör att infrastruktur snabbt kan bli obsolet.
30 Med detta menas att investeringarna är att betrakta som oåterkalleliga ”sunk cost”, då de inte har något
alternativt användningsområde eller värde.
31 Begreppet paretooptimalitet kommer från ekonomen Vilfredo Pareto och betecknar en situation då
tillgängliga resurser inte kan omfördelas så att någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
32 Nyttan ökar med antalet nätverksmedlemmar som har möjlighet att ansluta sig.
33 Nyttan ökar ju närmare användarna befinner sig i förhållande till varandra.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
23

Öppna nät och tjänster
Tabell 2 Schematisk jämförelse mellan ett urval av egenskaper
som finns på en ideal marknad och marknaden för
elektronisk kommunikation
Ideal
marknad
Marknaden för elektronisk
kommunikation
Inga inträdeshinder Stora etableringskostnader (skalfördelar)
Perfekt information Asymmetrisk information
Marginalprissättning Priset sätts av dominerande aktörer (fiktiv
prissättning)
Avtagande marginalnytta Nätverkseffekter
Många aktörer Marknadsdominans
Paretooptimalt utfall Välfärdsförluster
Inga rumsliga begränsningar Täthetsfördelar
2.3 Öppenhet på marknaden för elektronisk kommunikation
2.3.1 Öppenhet och värdeskapande
Med utgångspunkt i beskrivningen av öppenhet och den kommersiella
värdekedjan blir det av intresse att föra samman resonemangen och bilda en
analytisk ram för vad öppenhet skulle kunna innebära utifrån ett
värdekedjeperspektiv, dvs. hur öppenheten påverkar möjligheten att skapa
ekonomiska värden.
Som beskrivits inledningsvis är dock öppenhet ett vitt begrepp och det behöver
därför operationaliseras för att få någon reell innebörd. Öppenhet kan
exempelvis ses i form av producentperspektivet. Öppenheten tar sig då uttryck i
bland annat fritt tillträde och möjlighet att konkurrera på lika villkor. Öppenhet
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
24

Öppna nät och tjänster
kan dock likväl ses från ett användarperspektiv vilket fokuserar på tillträde och
möjlighet att fritt använda och utnyttja tjänster. Det finns således inte en enda
typ av öppenhet utan begreppet är mångtydigt och vad som utgör öppenhet
varierar. Eftersom aktiviteterna på de olika nivåerna i värdekedjan är distinkt
skilda är det ofrånkomligt att öppenheten på motsvarande sätt kommer att ha
olika innebörd och effekt. Innebörden av öppenhet på exempelvis tjänstenivå
blir med andra ord annorlunda än på naturresursnivå. 34
Ett beroendeförhållande kan också föreligga mellan öppenhet på olika nivåer i
värdekedjan. Så är fallet exempelvis om öppenhet på transmissions- eller
kapacitetsnivå för att transportera data och telefonitrafik i stomnätet är en
förutsättning för ett utbud av bredbandsaccesser för tillgång till tjänster och
innehåll över Internet.
2.3.2 Öppenhet på olika nivåer i värdekedjan
PTS har gjort ett försök att formulera beskrivningar/arbetshypoteser av
öppenhet på de fem nivåerna i värdekedjan. Dessa ska ses som en beskrivning av
en maximal grad av öppenhet. Det handlar således inte om att PTS här gör en
bedömning av vilken grad av öppenhet som är nödvändig (implicit att det
därmed kan finnas behov av reglering eller andra åtgärder för att säkerställa
respektive förändra denna öppenhet) på respektive nivå av värdekedjan.
Hypoteserna syftar istället till att åskådliggöra begreppets innebörd för respektive
nivå.
På naturresursnivå handlar öppenhet om tillstånd, tillträde och tillgång. En maximal
öppenhet skulle i praktiken innebära att alla aktörer har obegränsade möjligheter
att utan inskränkningar (i form av tillstånd och därmed sammanlänkade villkor)
få:
1) tillträde till befintlig kanalisation eller radiomaster,
2) tillträde till mark för att anlägga egen kanalisation eller uppföra radiomast,
3) tillstånd att utföra det mark och grävarbete som anses behövas för att få
de grundläggande förutsättningarna för infrastruktur på plats och
4) nyttja radiospektrum
På infrastrukturnivå, transmissions- och ip-nivån handlar öppenhet om olika
former av tillträde och tillgång till produktionsresurser. På infrastrukturnivå skulle
34 Saken kompliceras dessutom av att det inom de olika nivåerna kan rymmas flera olika marknader – vilket
innebär att öppenhet kan ha olika betydelse även inom en given nivå. För mer information se exempelvis
Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader
inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
25

Öppna nät och tjänster
en maximal öppenhet innebära obegränsat tillträde till existerande passiv
infrastruktur på lika villkor för alla operatörer. På transmissionsnivån handlar en
maximal öppenhet om ett obegränsat tillträde till befintliga transmissionssystem
där fysisk överföring och s.k. peering 35 av elektroniska signaler tillhandahålls. En
maximal öppenhet på ip-nivån skulle utgöras av en obegränsad anslutning till alla
existerande nät som erbjuder Internet samt obegränsade möjligheter att utan
driftsavbrott eller andra störningar (sömlöst) byta operatör, accessform och
terminal. Slutligen innebär motsvarande grad av öppenhet på tjänstenivå helt
enkelt tillgång till alla tjänster och allt innehåll på Internet.
En slutsats som kan dras av ovanstående är att öppenhet applicerat på
marknaden för elektronisk kommunikation kan konkretiseras i ett
utbudsperspektiv (producentperspektiv) och ett efterfrågeperspektiv
(användarperspektiv), samt att det på marknaden finns såväl en grossistkunds-
som en slutanvändardimension. Det innebär att var och en som kan producera
tjänster på någon nivå i värdekedjan erbjuder tjänsten till andra och att dessa kan
förädla tjänsten till en tjänst på nästa nivå i värdekedjan – förutom möjligen på
tjänstenivå där tjänster kan förädlas av slutanvändare och erbjudas andra
slutanvändare (t.ex. bloggar). För att en uthållig situation som präglas av
konkurrenskraft och innovation ska vara möjlig att skapa på marknaden för
elektronisk kommunikation så måste maximal öppenhet balanseras mot andra
aspekter, exempelvis säkerhet och effektivitet i resursanvändningen. Ibland
samverkar sådana faktorer med öppenheten och i andra fall kan det finnas ett
motsatsförhållande.
Nätneutralitet
En till öppenhet närliggande fråga är ”nätneutralitet”, grovt sett en princip om att
allt och alla som delar på nätet jämställs och likabehandlas. Sedan flera år förs en
livlig debatt, i framför allt USA, om nätneutralitetens vara eller icke vara. De
operatörer som äger accessnät och tillhandahåller Internetaccess har hävdat att
de för att klara av investeringar i nästa generations nät (NGN) behöver ta del av
intäkter från innehållsleverantörer – en del mycket lönsamma, t.ex. Google som
även äger bl.a. YouTube. Enligt de operatörer som äger nät har
innehållsleverantörerna haft en ekonomisk nytta av accessnäten som går långt
utöver vad de betalar för användningen av näten. Farhågorna har därför varit att
operatörer ska begränsa framkomligheten av trafik genom exempelvis
blockering 36 eller nedprioritering av trafik från sådana innehållsleverantörer, då
operatörerna inte anser sig få ersättning för trafikkostnader de anser att dessa
leverantörer ger upphov till. 37
35 Se mer om peering i kap 3.4.
36 Benämningen blockering syftar i denna rapport på att trafik stoppas. I annat sammanhang (KTIB)
används termen blockering avseende åtkomst till bredbandsabonnemang via ADSL.
37 SvD, ”Amerikansk strid om öppet Internet”
[http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3560081.svd] 2009-09-24.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
26

Öppna nät och tjänster
I Europa har debatten inte varit lika livskraftig, bl.a. eftersom det här finns ett
system för tillträdesreglering som saknas i USA. Där det finns verklig konkurrens
mellan bredbandstjänster har kunden i EU ett val mellan alternativa operatörer.
Om en operatör försöker begränsa en användares möjlighet att ta del av tjänster
eller innehåll kan denne i princip byta till en alternativ operatör som inte
tillämpar nämnda begränsningar. Således behöver slutanvändarna inte hamna i en
situation där deras frihet att nyttja tjänster och information beskärs. Trots denna
logik kan det konstateras att nätneutralitet även diskuterats i Sverige. 38 Det kan ju
t.ex. konstateras att kundrörlighet är en viktig parameter. Om kunderna inte har
möjlighet att byta leverantör genom inlåsningar i affärsmodeller eller om de -
trots möjlighet att byta leverantör - inte gör det skulle det kunna få effekter på
operatörers beteende och i förlängningen möjligheten till innovation på
marknaden. 39
Eftersom frågan om nätneutralitet har en tydlig koppling till frågan om öppenhet
på den högsta nivån i värdekedjan, där tjänster distribueras och konsumeras,
kommer nätneutralitet att behandlas mera utförligt nedan, bland annat genom en
beskrivning av olika förekommande affärsmodeller på marknaden. I diskussionen
om öppenhet och nätneutralitet sker stundtals också en sammanblandning med
begreppet ”öppna nät”. Det kan därför vara på sin plats att understryka att
nätneutralitet har en koppling till öppna nät men inte är synonymt med det
sistnämnda. För att hålla isär begreppen har PTS tidigare valt att beskriva öppna
nät som ”en modell där en neutral aktör står för den underliggande accessinfrastrukturen
medan slutanvändaren väljer mellan olika operatörer som tillhandahåller Internetaccess och
andra tjänster”. 40 I enlighet med nyssnämnda berör öppna nät - i första hand -
tillträde till infrastruktur. Detta kan jämföras med nätneutralitet som är mer
inriktat på det innehåll som förmedlas. När PTS tidigare behandlat frågan om
nätneutralitet 41 har myndigheten därför föreslagit att en möjlig definition av
begreppet skulle kunna vara:
Användaren ska inom ramen för den i avtalet angivna Internetaccesstjänsten med
best effort kunna
• fritt ta emot och skicka innehåll,
• fritt använda innehållstjänster som inte skadar nätverket.
Internetoperatören ska inom ramen för samma Internetaccesstjänst
38 Jerräng. M, ”PTS: Nätneutralitet inget problem”[http://computersweden.idg.se/2.2683/1.211916/ptsnatneutralitet-inget-problem].
För en inblick i den europeiska debatten se exempelvis: Ricknäs. M,
”Bredbandsbråk, vem ska betala”, [http://computersweden.idg.se/2.2683/1.78825] 2009-09-16
39 Se t.ex. Konsumentverkets rapport Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga
marknader (2009:05) för en utförlig diskussion kring hinder för kundernas rörlighet, där bl.a. problemet med
långa bindningstider tas upp.
40 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).
41 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
27

Öppna nät och tjänster
• inte manipulera eller nedprioritera datatrafiken för en användare
beroende på innehåll, ursprung eller destination,
• ge tydlig information i marknadsföring och avtalsvillkor om
anslutningens kapacitet och kvalitet
Som framgår av ovanstående definition ser inte PTS nätneutralitet som en
universalprincip. 42 I nätneutralitetsrapporten valde PTS, som i det sistnämnda
fallet ovan, att inkludera restriktioner i de tjänster användaren får använda 43 och
öppnade för att operatören kan göra trafikprioriteringar så länge detta tydligt
kommuniceras till användaren och finns angivet i avtalsvillkoren. I denna rapport
kommunicerade PTS således att prioritering av trafik i syfte att differentiera
tjänster är ett resurseffektivt verktyg. Vid sidan om att säkerställa en rimlig
kvalitetsnivå i tjänster som är beroende av korta svarstider är det dock rimligt att
även inkludera samhällsmässiga ändamål såsom hantering av trafik och
kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer, t.ex. räddningstjänst och polis.
Även säkerhets- och robusthetsskäl kan legitimera olikartad trafikhantering. I
denna rapport utvecklas myndighetens tankar kring frågor om nätneutralitet i
kap. 4.1.
2.3.3 Forcerad öppenhet genom särskild reglering
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det ideala tillståndet en marknad med frånvaro
av inträdeshinder, med perfekt information och rationellt beteende. I ett sådant
närmast utopiskt scenario har alla marknadsaktörer möjlighet att bjuda ut och
efterfråga exakt de varor och tjänster som ger dem högst nytta. Fria
marknadskrafter kan då verka och, likt en osynlig hand, optimera resurserna och
få till stånd ett effektivt resursutnyttjande och värdeskapande.
Eftersom marknaden för elektronisk kommunikation – som tidigare påpekats 44 –
präglas av bland annat höga etableringskostnader så är förekomsten av öppenhet
i bemärkelsen tillträde och konkurrens i utgångsläget begränsad. Höga
etableringskostnader på en marknad leder till begränsad konkurrens och därmed
högre priser på marknaden vilket slår igenom på pris och konkurrens på
marknader högre upp i värdekedjan. Detta drabbar i slutänden slutanvändarna i
form av högre priser och minskad valfrihet. Marknadens struktur med tydlig
fokus på äganderätt och kontroll gör att den präglas av ett fåtal aktörer och en
42 Definitionen knyter starkt an till den framförts i USA där nätneutralitet sätter innehålls- och
teknikoberoende i förgrunden: ”…a neutral public network, which has a particular value that depends on its neutral
nature.”. Det anknyter också till föreställningen om ett nät där ”intelligensen” finns i nätets den utrustning
som ansluts av slutanvändare medan nätet i sig endast är en förmedlingskanal på samma sätt som elnätet.
”The electric grid does not care if you plug in a toaster, an iron or a computer.”. Se även pionjärartikeln i sammanhanget
författad av David Isenberg, tidigare anställd på AT&T. Isberg. D. ”Rise of the stupid network”,
[http://www.hyperorg.com/misc/stupidnet.html] 2009-07-01 och Wu, T ” Netneutrality FAQ”,
[http://www.timwu.org/network_neutrality.html] 2009-07-17.
43 Användning får endast ske inom ramen för vad som inkluderats i användaravtalet om en
Internetaccesstjänst och användare får heller inte använda något som kan skada nätverket. Framförallt
sistnämnda är vagt och ger stort tolkningsutrymme.
44 Se avsnitt 2.2.2 Marknadsstruktur.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
28

Öppna nät och tjänster
prisbild som inte avspeglar fullständig information. Därför begränsas
konkurrensen och följaktligen även konsumenternas valfrihet (nytta).
Utifrån ett öppenhetsperspektiv kan den begränsade konkurrensen manifesteras
på flera sätt. På slutanvändarnivå kan exempelvis möjligheten att välja mellan
olika leverantörer vara begränsad. Ett annat exempel är att användningen av nät
och tjänster kan begränsas till ett fåtal tjänster och till sådana
användningsområden som är särskilt lukrativa för producenten att tillhandahålla
(så kallade ”walled gardens”). Innehållet i sådana walled gardens kan i stor
utsträckning avvika från det användarna faktiskt efterfrågar.
Marknadsmisslyckanden – som leder till mindre öppenhet och därmed sämre
förutsättningar att generera nytta – finns på nästintill alla marknader och kan ofta
hanteras via exempelvis generella åtgärder såsom konkurrenslagstiftning 45. Men
marknaden för elektronisk kommunikation har - på grund av dess struktur,
betydelse för ekonomisk tillväxt 46 och samhälleliga krav om access till ett
grundläggande utbud som omfattar alla 47 - ansetts fordra en specifik
sektorsreglering. Sektorsregleringen för elektronisk kommunikation syftar till att
tvinga fram tillträde för andra än nätägande aktörer. Andra aktörers ökade
möjligheter till tillträde stimulerar konkurrensen, vilket dels ger ett ökat utbud av
varor och tjänster, dels leder till en ökad potential att ge en högre nytta för
slutanvändarna (dvs. ger större möjligheter att få en produkt med högre
nyttovärde till ett lägre pris).
PTS tillämpar den metodik för beslut om regleringens utformning som EUkommissionen
rekommenderar. 48 Först avgränsas marknaden geografiskt och
produktmässigt. Ofta bryts marknaden upp i olika delar utifrån värdekedjans
olika nivåer. Därefter analyserar PTS om den avgränsade marknaden uppvisar
sådana konkurrensproblem att den ska bli föremål för förhandsreglering och om
det finns marknadsaktörer som har betydande inflytande (s.k. SMP 49). På en
marknad som ska förhandsregleras är det nämligen endast den verksamhet som
45 Konkurrenslagstiftningen bevakar att enskilda aktörer inte skaffar sig marknadsdominans som gör att de i
egenskap av sin storlek kan styra marknadens utbud och låsa in konsumenterna.
46 IT och telekom betydelse för tillväxt har bland annat lyfts fram av EU-kommissionen och OECD. För
mer information se: Se exempelvis OECD, ”ICT and Economic Growth - evidence from OECD countries,
industries and firms”, Paris, 2003 och MICUS, ”The impact of Broadband on Growth and Productivity”,
Düsseldorf, 2008.
47 Ett grundläggande tjänsteutbud, så kallade samhällsomfattande tjänster - omfattas av en egen reglering
och kallas ofta USO (Universal Service Obligation). USO finns för att tillförsäkra en överkomlig grundnivå
på tjänster som anses behövas för att kunna fungera i samhället. USO stadgar att människor i egenskap av
medborgare eller företagare har rätt till en miniminivå av elektroniska kommunikationstjänster till ett rimligt
pris i bostad eller det fasta näringsstället. USO är teknikneutralt och är formulerat i termer av grundläggande
funktionalitet ex taltelfoni, larmtjänst, faxmöjlighet och funktionellt tillträde till Internet.
48 EU-kommissionen har även tagit fram en rekommendation om marknader som är relevanta för
förhandsreglering ”Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och
tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster”.
49 SMP står för Significant Market Power och avser betydande marknadsinflytande.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
29

Öppna nät och tjänster
bedrivs av aktörer med ett betydande inflytande som regleras. En aktör har ett
betydande inflytande om den har en sådan marknadsmakt att den i betydande
utsträckning kan bedriva sin verksamhet oberoende av sina kunder och
konkurrenter. 50
Sektorsregleringen av elektroniska kommunikationer är proaktiv, dvs. den syftar
till att skapa konkurrens snarare än att enbart upprätthålla den rådande
konkurrenssituationen. Vid PTS utformning av regleringen blir det därför viktigt
att myndigheten hittar en balans mellan statisk och dynamisk effektivitet – det
vill säga ett effektivt utnyttjande i dag genom främjande av konkurrens och ett
effektivt utnyttjande i morgon genom incitament att investera i ny infrastruktur
och tjänsteutveckling (innovation). 51
En utgångspunkt i regelverket kring elektronisk kommunikation är att
konkurrensen bör ske så långt ned i förädlingskedjan som möjligt. Syftet är att
förstärka konkurrensen i grossistledet och minska beroendet av aktörer med
betydande inflytande för att därigenom få effekt av ökad konkurrens även på
slutanvändarnivå i form av större utbud, valmöjlighet och prispress. Denna
utgångspunkt kommer bland annat till uttryck i kommissionens rekommendation
om relevanta marknader inom elektronisk kommunikation, där tonvikten ligger
på grossistmarknader och inte slutanvändarmarknader.
Den ekonomiska argumentation som präglar PTS policy för tillträdesreglering i
accessnät 52 handlar också om att reglering av lägre förädlingsnivåer medför den
största konsumentnyttan i form av exempelvis lägre priser och ett stort utbud av
tjänster. Produktionsresurser (exempelvis fiber och kanalisation) utgör en stor del
av priset på produkten eller tjänsten på slutanvändarnivå. Därför skulle en
fungerande konkurrens på låg nivå i förädlingskedjan, där dessa
produktionsresurser förekommer, medföra att slutanvändarpriserna kan bli
avsevärt lägre än om åtgärder för att säkerställa en fungerande konkurrens
inriktas på/begränsas till de högre nivåerna i förädlingskedjan.
PTS hållning bygger bland annat på de regleringsteorier som framförts av den
brittiske forskaren Martin Cave. Han argumenterar för att långsiktigt hållbar
konkurrens, med en hög grad av innovation och effektiva investeringar, kan
åstadkommas genom att aktörerna på marknaden för elektronisk kommunikation
tillåts avancera uppåt längs den s.k. investeringsstegen. Aktörerna investerar
50 En av anledningarna till att detta handlingsutrymme är möjligt är att kunderna och konkurrenterna
befinner sig i ett beroendeförhållande till förstnämnda.
51 Econ analysis, ”Konkurrensen på telemarknaden”, 2003 (ECON-rapport nr 2003-096).
52 Policy för tillträdesreglering i accessnät - PTS-ER-2006:26. På bredbandsområdet finns idag tre
huvudkategorier av grossistprodukter. På lägre förädlingsnivåer finns de reglerade produkterna LLUB (på
infrastrukturnivån) och bitströmstillträde (på transmissionsnivån). På högre förädlingsnivåer (ip-nivån)
återfinns s.k. återförsäljarprodukter för bredband, vilka är oreglerade.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
30

Öppna nät och tjänster
gradvis mer i kritiska produktionsresurser och minskar därigenom beroendet av
en nätägare med väl utbyggt nät. 53
PTS ska slutligen, och i linje med ovan principer, införa den reglering som är
minst betungande av de alternativ som finns för att komma tillrätta med
identifierade problem. Det kan således vara tillräckligt med öppenhetsfrämjande
reglering på vissa delar av värdekedjan för att nå en tillräckligt hög grad av
öppenhet på andra delar av värdekedjan. En reglering som medför att en aktörs
tillgångar separeras mellan aktörens olika verksamheter (olika nivåer i
värdekedjan) behöver med andra ord inte vara nödvändig för att nå önskvärda
effekter (högre nytta för konsumenterna). Med en proportionerlig och
ändamålsenlig reglering kan regleringsrisker hanteras, exempelvis risken att en
alltför omfattande reglering minskar marknadsaktörernas investeringsvilja.
Perspektiv på utmaningar mot öppenhet enligt marknadsaktörerna
• Öppenhet begränsas av mångåriga eller gamla avtal som tecknades
under helt andra marknadsförhållanden än de som råder idag.
• Öppenheten varierar idag beroende på aktör, affärsområde,
accessform och vem eller vilka som förmedlar innehåll.
• Öppenhet är inte öppenhet för alla när skilda krav skapar olika
förutsättningar och snedvrider konkurrensen mellan såväl
infrastrukturer som vertikalt och horisontellt integrerade aktörer.
• Öppenhet innebär idag stundtals en ovilja att se att infrastruktur för
elektronisk infrastruktur kostar och att det är någon som i slutänden
måste betala.
• Okontrollerad öppenhet kan ge handlingsförlamning,
investeringsstopp och avsaknad av infrastruktur snarare än hållbar
konkurrens.
• Öppenhet måste vägas mot affärsmässiga förutsättningar. Dessutom
måste hänsyn tas till juridiska, systemmässiga och kapacitetsmässiga
faktorer.
53 Cave, M., (2006a) ”Encouraging infrastructure competition via the ladder of investment”,
Telecommunicaitons policy, Vol.30, 223-237 och Konkurrensen i Sverige 2006, Rapport från
Konkurrensverket 2006:4.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
31

Öppna nät och tjänster
3 Nuvarande situation vad gäller
öppenhet
I detta avsnitt presenteras nuläget vad avser öppenhetsfrågan, med utgångspunkt
i den värdekedja som har presenterats ovan. Presentationen struktureras kring ett
antal nyckelfaktorer, per nivå i värdekedjan, för att beskriva situationen vad avser
öppenhet: produktionsresurser, inträdesvillkor och marknadsspelregler.
Med produktionsresurser avses det som behövs, på en given nivå i värdekedjan,
för att bidra till produktionen av en bredbandsbaserad Internettjänst. På
infrastrukturnivån, för att ta ett exempel, behövs således tillgång till infrastruktur.
Som nämnts i inledningen under rapportens avgränsningar (avsnitt 1.4) finns
åtskilliga produktionsresurser på de olika nivåerna i värdekedjan. Fokus i
rapporten är emellertid som klargjorts ovan på ett antal produktionsresurser som
är direkt förbundna med produktionen av bredbandstjänster.
Med inträdesvillkor avses de särskilda krav (t.ex. ekonomiska) som ställs på
aktörerna för att dessa ska kunna agera på marknaden. Med marknadsspelregler
avses de ramar som präglar marknadens funktionssätt – exempelvis
konkurrenssituation, affärslogik och tillämpliga regelverk.
3.1 Naturresursnivån
Naturresursnivå (mark, kanalisation och spektrum)
• Idag gäller och/eller tillämpas olika villkor för olika aktörer, vilket ger
dem skilda möjligheter att få marktillträde och tillgång till kanalisation.
• Kostnaden för grävarbete utgör en stor del av anläggningskostnaden
av infrastruktur, varför kanalisationstillgång är avgörande för att en
effektiv utbyggnad av fiberoptiska nät ska bli möjlig.
• Bristen på spektrum begränsar öppenheten. De som har
spektrumtillstånd har dock fått större frihet att på egen hand avgöra
hur tillståndet bäst kan nyttjas.
Elektroniska kommunikationsnät är antingen trådlösa eller trådbundna. För att
via trådlösa nät erbjuda tjänster krävs tillgång till radiospektrum, vilket beskrivs
nedan. För att göra detsamma via trådbundna nät krävs tillgång till kanalisation.
Strikt sett är kanalisation dock inte en naturresurs, utan den naturresurs som en
aktör kan efterfråga tillträde till är marken (om operatören avser etablera egen
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
32

Öppna nät och tjänster
kanalisation). Av olika skäl kan det dock vara mera befogat att efterfråga tillträde
till själva kanalisationen, som alltså i denna rapport sorterar under
naturresursnivån.
Det ska i sammanhanget noteras att det finns ett visst beroende mellan
trådbunden och trådlös nätinfrastruktur. En kraftfull trådlös infrastruktur är t.ex.
ofta beroende av trådbunden infrastruktur för att kunna leverera höga
hastigheter till och från basstationer.
3.1.1 Produktionsresurser
Radiospektrum
Radiospektrum är en begränsad naturresurs som krävs som insatsvara för att sända,
vidarebefordra eller ta emot elektronisk information i ett trådlöst
kommunikationsnät. Radiospektrum utgör därför en nödvändig insatsvara i all
trådlös och mobil elektronisk kommunikation. Aktörerna på telefoni-,
bredbands- och tv-marknaderna har följaktligen ett behov av radiospektrum.
Viktiga frågor är därför möjligheten att få tillgång till spektrum och att spektrum
inte kan hamstras på ett för konkurrensen hämmande sätt. Ökad användning av
trådlösa tjänster har dock medfört en kraftigt ökad efterfrågan på den begränsade
resursen radiospektrum vilket i sin tur lett till att harmoniserat radiospektrum fått
ett allt större värde. Detta begränsar naturligtvis marknadsaktörernas möjlighet
att få tillgång till spektrum. Frigörande av ytterligare spektrum i de frekvensband
som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation skulle därför vara av stor
betydelse för marknadsaktörernas möjlighet att få tillgång till insatsvaran
spektrum.
Mark/Kanalisation
Kanalisation är en annan typ av resurs på denna nivå av värdekedjan. Kanalisation
omfattar infrastruktur som är förlagd i marken och utgör ett skal eller möjlighet
för utbyggnad av elektroniska kommunikationsnät. Utrymmen under jord i vilka
kablar eller liknande anläggningar kan förläggas utgör således kanalisation, t.ex.
rör, tunnlar eller kabelbrunnar. Vid utbyggnad av elektroniska
kommunikationsnät används dessa utrymmen för anläggning av optiska
fiberkablar och kopparkablar.
3.1.2 Inträdesvillkor
Radiospektrum
Radiospektrum förvaltas av PTS på uppdrag av riksdag och regering. Modern
spektrumförvaltning beskrivs ofta som sammansatt av tre modeller: administrativ
tilldelning, marknadsmekanismer och kollektiv användning. Administrativ tilldelning är
det ursprungliga sättet att tilldela rätt att använda spektrum och innebär att
myndigheten avsätter ett frekvensband åt en eller flera användare med bestämda
krav på de tekniker och tjänster som ska förekomma i bandet.
Marknadsmekanismer kännetecknas av att nyttjanderätter till spektrum fördelas
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
33

Öppna nät och tjänster
till den som värderar rätten högst (dvs. i allmänhet genom någon form av
auktion) samt att nyttjanderätter kan överlåtas i efterhand. Kollektiv användning
sammanfaller i stor utsträckning med undantag från individuell tillståndsplikt, där
användarna inte behöver något tillstånd för att använda radiosändare men inte
heller i någon större utsträckning kan påräkna skydd mot skadlig störning.
Undantag från tillståndsplikt är sannolikt den åtgärd som mest radikalt minskar
inträdeshindren för att få tillgång till spektrum i ett visst frekvensband.
Ytterligare ett viktigt begrepp i modern spektrumförvaltning är teknik- och
tjänsteneutralitet. Villkor för nyttjanderätter till spektrum ska bestämmas så att
marknadsmekanismer får avgöra spektrats användning dvs. att
nyttjanderättshavare får största möjliga frihet att använda de tekniker de vill för
att kunna erbjuda de tjänster som efterfrågas. De krav på teknik och tjänster som
ställs ska som huvudregel endast ha som syfte att skydda andra användare mot
skadlig störning. I praktiken kan de begränsningar och krav som är nödvändiga
skilja sig avsevärt mellan olika frekvensband, bl.a. beroende på hur stort behovet
av skydd är för användare i närliggande band. Teknik- och tjänsteneutralitet bör
därför betraktas som ett relativt begrepp, där målet är att nå så stor frihet som
möjligt för nyttjanderättshavaren.
Spektrumliberalisering i bred bemärkelse är idag den dominerande tendensen
inom spektrumförvaltningen. Det innebär en strävan mot att öka användningen
av marknadsmekanismer och kollektiv användning, samt att införa teknik- och
tjänsteneutralitet i såväl nytilldelade som befintliga nyttjanderätter. Administrativ
tilldelning kommer dock under överskådlig tid att ha en plats inom
spektrumförvaltningen, främst när det gäller internationellt samordnad
användning av spektrum som exempelvis sjöfart, luftfart och
satellitkommunikation eller samhällsviktiga tjänster som försvar och
nödkommunikation. 54
Som följd av utredningen Effektivare signaler (SOU 2008:74) har
Näringsdepartementet den 16 oktober 2009 utarbetat en promemoria angående
ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare m.m. Ändringarna kommer
- om de genomförs - att ha betydelse för hur svensk spektrumförvaltning bedrivs
eftersom de bl.a. innebär förändrade regler för förlängning av tillståndsvillkor.
Mark/Kanalisation
Nyanläggning av fiber i mark kan ske antingen genom att ny fiber dras eller
blåses in i befintlig kanalisation i marken, eller genom att ny fiber och
kanalisation grävs ned i marken. Villkoren för nyanläggning av kanalisation,
inklusive fiber, och den därtill hörande arbetsgången samt de typiska krav som
ställs eller kan ställas på den som avser att anlägga fiber, har utförligt beskrivits av
A-Focus i en rapport som beställts av KKV, Hur kommuners ageranden påverkar
54 Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation - PTS-ER-2009:2, s. 58 ff.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
34

Öppna nät och tjänster
förutsättningarna för infrastrukturkonkurrens inom området elektronisk kommunikation. 55
Arbetsgången innefattar krav på tillstånd (markavtal respektive grävtillstånd),
samråd och samförläggning. 56 Vidare tillkommer anläggningskostnader och
kommunala avgifter.
De marknadsaktörer som innehar kanalisation verkar ofta även på andra delar av
värdekedjan för produktion av bredbandsaccesser. Framträdande innehavare av
kanalisation är kommuner (genom energibolag eller stadsnät) samt bland annat
TeliaSonera, Telenor och Vattenfall. TeliaSonera är den största innehavaren av
kanalisation och bolagets kanalisation etablerades till stor del ursprungligen för
kopparbaserad nätinfrastruktur.
Kostnaden för att anlägga fiber som medium i ett elektroniskt
kommunikationsnät är enligt A-Focus utvärdering för PTS (2009) 57 starkt
beroende av tillgången på kanalisation. Således är TeliaSoneras kostnader för
förläggning av fibernät klart lägre än andra aktörers motsvarande kostnader,
eftersom företaget har befintlig kanalisation som kan användas om än med vissa
ändringar och justeringar. Andra aktörer med goda förutsättningar är stadsnäten,
eftersom de som markägare har bättre möjligheter till nyanläggning av
kanalisation. Dessutom kan de sänka kostnaderna för anläggningsarbeten
eftersom de är köpare i stor skala. Den tidsmässiga aspekten är viktig i det här
sammanhanget. Tillståndsprövning och anläggningsarbeten kan ta lång tid,
samtidigt som framförallt operatörer av fast telefoni och fasta Internetaccesser
med behov av att anlägga fiber ofta är beroende av korta ledtider för att kunna
konkurrera om slutanvändarna med TeliaSonera som har tillgång till kanalisation.
I vissa kommuner hänvisas aktörer till det kommunägda stadsnätet för att hyra
svart fiber 58 eller mer förädlade tjänster varvid grävtillstånd nekas. 59 I vissa fall
kan dock förekomma att TeliaSonera medges grävtillstånd till följd av den
särställning företaget historiskt sett har genom dess storlek, förhandlingsstyrka
och eventuella tidigare långa markavtal med den berörda kommunen. Vissa
kommuner begränsar antalet aktörer som får anlägga fiber till två stycken. PTS
får visserligen indikationer på att kommuners hantering av markavtal och
grävtillstånd blir allt mer enhetlig och att olika aktörer behandlas på ett mer
55 Rapporten, sid 15 ff. www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rap_2009-4_a-focus.pdf,
56 Bygglov krävs för anläggande av kanalisation samt uppförande av radio, telemast eller torn (PBL, kap 8 §
2). Bygglov krävs dock inte för en mindre anläggning avsedd endast för en fastighets behov. Även marklov
kan krävas för schaktning eller fyllning i detaljplanerat område om höjdläget för tomt eller mark för allmän
plats ändras avsevärt (PBL, kap 8 § 9).
57 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus
AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen, april 2009.
58 Tjänsten svart fiber är producerad på optisk fiber och tillhandahålls som grossisttjänst eller
slutkundstjänst. Svart fiber är en förbindelse som inte är upplyst, dvs. fysisk fiberledning utan elektronisk
utrustning.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
35

Öppna nät och tjänster
likartat sätt. PTS bedömer dock ändå att det finns ett behov av fortsatt arbete
med att tydliggöra regelverket och utveckla principer för styrning. 60
Därtill har enligt utvärderingen av A-focus (2009) få kommuner en strategi för
anläggning av kanalisation för uthyrning till aktörer som vill anlägga fiber. Vissa
diskriminerande och ”protektionistiska” inslag finns i kommunernas agerande
eftersom en del kommunala stadsnät själva erbjuder slutanvändartjänster
exempelvis genom kommunalägda bostadsföretag. Det finns därför incitament
för kommunerna att styra efterfrågan till en viss tjänsteleverantör med hög grad
av kommunal kontroll av priset, snarare än till en annan aktör som anlägger eget
nät och egen utrustning med låg grad av kommunal kontroll (av priset).
3.1.3 Marknadsspelregler
Radiospektrum
Ett grundläggande syfte med en marknadsbaserad spektrumförvaltning är att
spektrum utnyttjas till det som marknaden efterfrågar. Nyttjanderätt till spektrum
bör således tillfalla den som värderar rätten högst, vilket normalt leder till att
spektrum används effektivt dvs. skapar det största värdet av en förädling av
spektrumet. Ett transparent sätt att uppnå detta är att tilldela nyttjanderätter
genom auktion. Som tidigare framgått har ökad användning av trådlösa tjänster
dock medfört en kraftigt ökad efterfrågan på den begränsade resursen
harmoniserat radiospektrum. Detta har i sin tur lett till att radiospektrumet fått
ett allt större värde och därmed kan inte alla marknadsaktörer få tillgång till det
spektrum som efterfrågas.
En naturlig följd av tanken på marknadsbaserad spektrumhantering är att
nyttjanderätter till spektrum ska kunna köpas och säljas mellan företag. Genom
handel med spektrum kan nyttjanderätter fördelas till de företag som värderar
spektrum högst. En tänkbar framtida situation är en mer eller mindre likvid
marknad för spektrum där nyttjanderätter kan omsättas, i likhet med exempelvis
fastighetsmarknaden. Överlåtelse av nyttjanderätter till spektrum har i Sverige
varit tillåtet sedan 2003. Ett fåtal överlåtelser av tillstånd har skett, men man kan
ännu inte tala om någon egentlig spektrummarknad. 61
Mark/Kanalisation
Det är relativt få aktörer förutom TeliaSonera och stadsnäten som är intresserade
av att hyra kanalisation eftersom denna aktivitet är långt ifrån operatörernas
kärnverksamhet. 62 Därför är det snarare hyra av svart fiber för produktion av
slutanvändartjänster som efterfrågas. Det finns emellertid, enligt ett urval av
59 Åtgärder för bättre konkurrens - Konkurrensen i Sverige, Konkurrensverkets rapportserie 2009:4.
60 Se bl.a. en artikel i NACKA VÄRMDÖ POSTEN från den 10 november 2009 med rubriken ”Telia kan
ges ensamrätt på bredbandsnät i Nacka” om kommuners hantering av marktillträde
http://www.nvp.se/Nacka/Nacka/Telia-kan-ges-ensamratt-pa-bredbandsnat-i-Nacka/
61 Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation - PTS-ER-2009:2, s. 58 ff.
62 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus
AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen, april 2009.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
36

Öppna nät och tjänster
operatörer som tillfrågats i utvärderingen av A-Focus genomförd på uppdrag av
PTS, 63 ett antal fall när tillträde till kanalisation kan bli aktuellt:
• Om en större affärs- eller kundrelation motiverar anläggning av egen
infrastruktur, exempelvis i samband med utbyggnad av nästa generations
mobiltelefonsystem LTE (Long Term Evolution) och anslutning av
flerfamiljshus och/eller företagskunder
• Om alternativet att hyra ett stort antal fiberkablar är dyrare än att anlägga
egen infrastruktur
• Om operatören i fråga har behov av en annan nätsträckning än den
TeliaSonera erbjuder, exempelvis för att ansluta två områden eller
fastigheter direkt med varandra i stället för att gå via en telestation.
I det utkast till beslut om nätinfrastrukturtillträde som gick ut på ett tredje
samråd i november 2009 64 föreslog PTS åläggande av en skyldighet för
TeliaSonera att ge tillträde till svart fiber samt bygga ut svart fiber där sådan inte
finns. Någon reglering avseende tillträde till TeliaSoneras kanalisation föreslogs
inte i beslutsutkastet. Anledningen var att ett reglerat tillträde till kanalisation inte
bedömdes vara proportionerligt dvs. praktiska och/eller juridiska hinder ansågs
överstiga nyttan med en sådan reglering. Det finns således idag ingen rätt för
andra att få utnyttja befintlig, outnyttjad kanalisation, utan detta är helt beroende
av om innehavaren önskar sälja sådant tillträde eller inte.
63 Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation, Rapport från Afocus
AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen, april 2009.
64 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
37

Öppna nät och tjänster
3.2 Infrastrukturnivån
Infrastrukturnivå (Kablar, master och antenner)
• Kopparnätet - som tidigare enbart användes för telefoni och når hela
landet - har öppnats upp för alla aktörer. Denna åtgärd – som brukar
kallas Local Loop Unbundling (LLUB) – gör att det finns en nationell
infrastruktur för bredband som alla kan nyttja.
• För att kunna leverera kapacitetskrävande bredbandstjänster, inklusive
nästa generations mobilt bredband (t.ex. LTE), är svart fiber av stor
betydelse.
• Utbudet av svart fiber är idag begränsat och öppenheten i form av
tillträdesmöjligheter uppvisar en tydlig förbättringspotential, vilket är
en utmaning eftersom efterfrågan ökar.
• Kostnaderna för nyanläggning av fiberoptiska nät medför att
etablerade aktörer gynnas. Det illustrerar också vikten av att garantera
öppenhet (nätinfrastrukturtillträde) när infrastruktur byggs med
offentliga medel eftersom det ofta inte är kommersiellt motiverat att
bygga parallella infrastrukturer.
• Koaxialnät (kabel-tv nät) nyttjas också för bredband. Liksom för fiber
äger ofta enskilda fastighetsägare näten och öppenheten begränsas
bland annat genom exklusivitetsavtal.
När väl tillgången till nödvändiga naturresurser (i form av radiospektrum
och/eller kanalisation) säkerställts kan den aktör som avser att producera en
bredbandstjänst avancera i värdekedjan. Det är viktigt att understryka att
marknadsaktören antingen kan vara en aktör (A) som helt på egen hand
producerar en bredbandstjänst och för detta ändamål kräver tillgång till viktiga
produktionsresurser genom hela värdekedjan, eller en aktör (B) som vill träda in
på den nivå i värdekedjan som bedöms mest kommersiellt rimlig utifrån denne
aktörs specifika förutsättningar. I det sistnämnda fallet finns ett
beroendeförhållande mellan marknadsaktörerna, i så måtto att aktör B efterfrågar
tillträde till den infrastruktur som A på något sätt har etablerat/införskaffat.
Olika aktörer (på olika nivåer i värdekedjan) baserar sin produktion av
bredbandstjänster på olika produktionsresurser. En aktör som nyttjar mer
förädlade produktionsresurser, t.ex. bitström, kan därför inte vid bristande
tillgång på produktionsresursen bitström utan vidare lägga om produktionen och
istället hyra mer oförädlade produktionsresurser (t.ex. svart fiber).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
38

Öppna nät och tjänster
I produktionen av tjänster och produkter till slutanvändare är fysiska
överföringsmedier för transport av den elektroniska kommunikationen
nödvändiga. Den typ av infrastruktur som här avses är bl.a. optisk fiber 65, olika
typer av kopparledning, master och annan infrastruktur för mobil och annan
trådlös kommunikation.
PTS fokus ligger i denna rapport på svart fiber som insatsvara. Den huvudsakliga
anledningen till detta är att detta medium bedöms utgöra det mest framtidssäkra
av nu existerande överföringsmedier på marknaden, i termer av att hantera de
kapacitetskrav som bedöms bli aktuella i takt med att hushåll och företag
efterfrågar alltmer bandbreddskrävande tjänster.
3.2.1 Produktionsresurser
Fiber
Svart fiber är en passiv infrastruktur, som utgör insatsvara för många
slutanvändarprodukter och slutanvändartjänster inom elektronisk
kommunikation. 66 En grossistkund som hyr svart fiber för att vidareförädla och
producera tjänster och produkter till slutanvändare behöver även använda egen
aktiv utrustning. Svart fiber kan användas för en rad ändamål exempelvis
anslutning av kunder, samlokaliserad utrustning, kapacitet till och från
basstationer i mobiltelefoninät (backhaul) samt mellan olika utrustningsenheter
(noder) i operatörens nät. Fiber läggs vanligtvis i kanalisation även om fiber utan
kanalisation eller som luftburen ledning finns. En optisk fiberkabel är känsligare
än koppar och läggs därför dock vanligtvis i kanalisation i form av plaströr
exempelvis genom inblåsning. Det är först när plaströr av tillräcklig storlek finns
på plats i en kanalisation som en egentlig marknad för uthyrning av kanalisation
för inblåsning av fiber kan uppstå.
Grossistkunden som köper eller hyr svart fiber kopplar själv på den egna
utrustningen och har därmed teknisk och ekonomisk kontroll över dess
användning. Detta möjliggör för grossistkunden att själv tillägna sig en större del
av förädlingsvärdet jämfört med om denne skulle ha hyrt mer förädlade
produktionsresurser, såsom t.ex. bitström. Fiber som medium har en mycket hög
överföringskapacitet. Sammantaget finns få eller inga substitut till svart fiber där
behovet av överföringskapacitet är mycket stort.
65 Optisk fiber är en tunn glasledning av kiseldioxid (glas) som överför information via ljus istället för via
elektroniska signaler som sker i en kopparledning. Optisk fiber kan finnas i hela eller delar av allmänna eller
individuella elektroniska kommunikationsnät
66 Svart fiber – marknad och konkurrenssituation, PTS-ER-2008:9 och Svart fiber - ett år senare - PTS-ER-
2009:24
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
39

Öppna nät och tjänster
Övrig infrastruktur
Det kopparbaserade accessnätet som ägs och drivs av TeliaSonera har sedan lång tid
tillbaka använts för att tillhandahålla fast telefoni. 67 I dag används detta nät för att
tillhandahålla bredband via xDSL 68 som är den vanligast förekommande
tekniken. Tillträde till ett par av kopparkablar (LLUB) kan hyras som delat eller
helt tillträde. Vid delat tillträde separerar bredbandsoperatören frekvensutrymmet
i kabeln (bredband utnyttjar de högre frekvenserna) med annan operatör som
tillhandahåller telefoni (telefoni utnyttjar de lägre frekvenserna).
Bredbandsoperatörer som fått tillträde till kopparkablar behöver förutom detta
tillträde även möjlighet att installera och använda transmissionsutrustning i eller i
anslutning till den telestation eller liknande lokal till vilken slutanvändaren är
ansluten. Detta kan t.ex. ske genom samlokalisering i TeliaSoneras telestationer.
Eftersom xDSL via kopparnätet har varit och fortfarande är den mest använda
tekniken för bredband är frågan om tillträde till det kopparbaserade nätet mycket
viktig för operatörer. Omfattande investeringar i LLUB har genomförts av ett
antal stora operatörer. Parallelletableringar torde emellertid redan i hög grad ha
gjorts i den utsträckning som är kommersiellt motiverat, vilket en stagnerande
LLUB-marknad vittnar om. 69 Även om parallelletableringar inte sker i samma
utsträckning idag behöver operatörer alltjämt tillträde där de etablerat sig, samt
tillgång till service och felavhjälpning. Vikten av att skydda redan gjorda
investeringar framhålls i PTS utkast till beslut om nätinfrastrukturtillträde. 70
Frågan om tillträde till det kopparbaserade nätet är därför alltjämt av stor vikt.
Kabel-tv-näten är ett alternativ till kopparnätet när det gäller tillhandahållandet av
bredbandstjänster. Kabel-tv-näten består av koaxialkablar (även om många av
dagens nät är s.k. HFC-lösningar, dvs. hybrider av koaxialkablar och fiberkablar).
För att bredband ska kunna användas i dessa nät krävs att kablarna är
returaktiverade dvs. möjliggör tvåvägskommunikation. Normalt sett krävs för
returaktivering att vissa anpassningar görs av det ursprungliga nätet som byggdes
för analoga tv-signaler, vilka endast kräver envägskommunikation.
För mobil och annan trådlös bredbandskommunikation krävs förutom tillgång till
radiofrekvenser inom ett spektrumutrymme även tillstånd och tillgång för
utbyggnad respektive användning av radiomaster, torn och
transmissionsutrustning (t.ex. basstationer).
67 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
68 DSL en är kopparnätbaserad höghastighetsanslutning mellan telestation och slutanvändare (eng. Digital
Subscriber Line). xDSL är ett samlingsbegrepp där x representerar olika typer av DSL-produkter (t.ex.
ADSL och VDSL ).
69 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
70 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
40

Öppna nät och tjänster
3.2.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser)
Fiber
PTS har i olika sammanhang konstaterat att operatörer som via tillgång till fiber
vill tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster ofta möter stora
inträdeshinder. Dessa handlar om att det är mycket kostsamt att anlägga fiber för
aktörer som inte förfogar över egen kanalisation och att nya aktörer saknar de
stordriftsfördelar som etablerade aktörer har. 71
De senaste åren har det skett vissa positiva förändringar vad avser utbudet av
svart fiber. Det har skett en viss utbyggnad genom enskilda initiativ från
leverantörerna, exempelvis TeliaSoneras nya fiberprodukt Skanova Fiber 2009
och användningen av stadsnätens databassystem CESAR. 72 Mot bakgrund av
bland annat de inträdeshinder som beskrivits ovan och med hänsyn till
TeliaSoneras starka position på grossistmarknaden för nätinfrastrukturtillträde
(inkl. fiber och koppar) har dock PTS i ett beslutsutkast i november 2009
föreslagit att TeliaSonera ska åläggas en skyldighet att ge tillträde till svart fiber
samt bygga ut svart fiber där sådan inte finns. I beslutsutkastet föreslås också att
den befintliga regleringen avseende helt och delat tillträde till konventionella
abonnentledningar (koppar) ska kvarstå. 73
3.2.3 Marknadsspelregler
Fiber
Eftersom svart fiber är en unik insatsvara för många slutanvändarprodukter får
konkurrensförhållandena på marknaden stor betydelse. Om konkurrensen inte
fungerar tillräckligt bra får detta konsekvenser inte enbart för grossistkunder utan
även för slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster. Det faktum att
kanalisation och svart fiber utgör en stor andel av den totala
produktionskostnaden för elektroniska kommunikationstjänster innebär att ju
längre ned i värdekedjan som konkurrensen är tillfredsställande, desto lägre kan
slutanvändarpriserna bli. Ett alternativ för en operatör som inte får tillgång till
fiber är att anlägga egen fiber. Detta alternativ innebär dock stora investeringar
och är som nämnts ovan ofta förknippat med långa genomförandeprocesser och
allmänna svårigheter gällande avtal och tillstånd.
71 I den rapport som myndigheten gav ut 2008 (Svart fiber – marknad och konkurrenssituation (PTS-ER-2008:9))
presenterades relevanta etableringshinder. Det konstaterades också att befintliga etableringshinder skulle
kunna sänkas genom att kommuner aktivt verkar för ökad samförläggning och etablering i form av
utbyggnad och konkurrens samt har en god infrastrukturplanering.
72 Skanova Fiber 2009 innefattar även nyanläggning av fiber på de ca 100 orter som produkten omfattar. En
begränsning i utbudet för mobiloperatörer är att produkten inte erbjuds till koordinater utan endast till
adresser. CESAR syftar till att samordna försäljningen av svart fiber från olika stadsnät och även införa
likartade avtalsvillkor så att stadsnäten ska kunna utgöra ett alternativ till den nationella aktören TeliaSonera.
Stadsnäten samarbetar nu även med Banverket. Det finns även ett tillfälligt kanalisationsstöd som även om
det är begränsat till sin utformning kan förväntas bidra i mindre omfattning till utbyggnad av fibernät.
73 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
41

Öppna nät och tjänster
På den svenska fibermarknaden finns ett flertal stora aktörer. TeliaSonera är den
i särklass största med en marknadsandel på omkring 45 procent 74 följt av lokala
stadsnät med en sammantagen fibertäckning på 25-30 procent 75, nätägare
(Banverket, Svenska Kraftnät och Vattenfall) samt operatörer och andra aktörer
(Telenor, TDC och Tele2, IP-Only). Endast en mindre del optisk fiber hyrs ut till
marknadens operatörer, vilket medför att efterfrågan överstiger utbudet.
PTS vill här lyfta några aspekter som präglar marknaden på ett påtagligt sätt. En
viktig aspekt har att göra med de inträdeshinder som presenterats ovan. Dessa tar
sig bl.a. uttryck i att större, etablerade aktörer har en mer förmånlig position på
marknaden än nya aktörer. På marknaden för nätinfrastrukturtillträde har till
exempel TeliaSonera, enligt PTS utkast till beslut i november 2009, ett betydande
inflytande. PTS föreslår därför att bolaget ska omfattas av en
konkurrensfrämjande tillträdesreglering som inkluderar såväl koppar- som
fiberbaserad nätinfrastruktur.
En annan viktig aspekt handlar om att det har förekommit, och förekommer, att
offentliga aktörer i viss verksamhet konkurrerar med privata aktörer. Detta
riskerar att snedvrida marknadsförutsättningarna. Även om PTS ser vissa tecken
på förbättring i detta avseende bedömer myndigheten ändå att arbetet med
styrprinciper för dessa aktörer bör intensifieras. 76
Regeringen har i en proposition (Prop. 2008/09:231) 77 föreslagit nya regler i
konkurrenslagen (2008:579). Dessa innebär att Stockholms tingsrätt på talan av
Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en
verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande a)
om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv
konkurrens eller b) om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller
utvecklingen av en sådan konkurrens. Om Konkurrensverket för ett visst fall
beslutar att inte väcka talan får detta göras av ett företag som berörs av
förfarandet eller verksamheten.
När infrastruktur byggs ut med offentliga medel finns vanligen krav på öppenhet
i näten. Så var exempelvis fallet med den offentligfinansierade utbyggnaden av
bredband som inleddes i början av 2000-talet i Sverige. 78 Nyligen har också
kommissionen gett ut riktlinjer för statsfinansierad utbyggnad av bredbandsnät. 79
Modeller för öppenhet kan emellertid utformas på olika sätt. En modell kan
handla om att nätägaren, t.ex. kommunala stadsnät, tillhandahåller rena
återförsäljarprodukter för bredband till sina grossistkunder. En annan modell kan
74 Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24.
75 Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24.
76 Se bl.a. underlag genom intervjuer och input i bilaga 1
77 http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/130519.
78 Se t.ex. utredningen Bredband till hela landet (SOU 2008:40) för en beskrivning av denna utbyggnad.
79 Community guidelines for the application of state aid rules in relation to rapid deployment of broadband networks. 17
september 2009.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
42

Öppna nät och tjänster
innebära att nätägaren istället agerar längre ned i förädlingskedjan och
tillhandahåller passiv infrastruktur (såsom svart fiber) till grossistkunderna. En
tredje modell – ofta benämnd KO-modellen – kan innebära att en
kommunikationsoperatör (KO) upphandlas av nätägaren (t.ex. kommunen) för
att sköta driften av det lokala bredbandsnätet och/eller tillhandahålla en portal
till vilken tjänste- och innehållsleverantörer kan ansluta sig för att erbjuda tjänster
till slutanvändare. 80 81 I samtliga modeller är syftet med liksom styrningen av
kommunens agerande av stor vikt för att åstadkomma och bibehålla den grad av
öppenhet, och ytterst konkurrens, som är önskvärd.
Det finns flera typer av riktlinjer för hur offentligt ägda aktörer, såsom
kommunala stadsnät, ska bedriva verksamhet. På EU-nivå finns exempelvis
bestämmelser i det s.k. liberaliseringsdirektivet (2002/77) som innebär att inga
offentligt ägda vertikalt integrerade företag får diskriminera till fördel för den
egna verksamheten. Vidare har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit
fram riktlinjer beträffande ägarstyrning av lokala bredbandsnät 82. Enligt dessa bör
stadsnäten agera på en så oförädlad nivå i värdekedjan som möjligt. Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) har också tagit fram en handledning för
öppna bredbandslösningar. Enligt denna ska en kommunikationsoperatör (KO)
komma in som ett mellanled till nätägaren och tjänsteleverantören. 83 Lösningen
innebär att slutanvändaren själv väljer tjänsteleverantör och SABO:s agerande
sträcker sig till att upphandla en KO i konkurrens.
En tredje aspekt som påverkar marknaden i allt högre grad är s.k.
exklusivitetsavtal mellan operatörer och fastighetsägare. Denna typ av avtal ingås
mellan operatörer som förfogar över viktig infrastruktur (främst fiberbaserad
sådan, men även kabel-tv-nätinfrastruktur) och fastighetsägare som önskar
ansluta en grupp hushåll till ett bredbandsnät med hög överföringskapacitet. Det
är fastighetsägaren (villa, industri och flerfamiljshus) som beslutar om vilken eller
vilka infrastrukturer som ska etableras i fastigheten och operatörerna kan alltså
påverka utvecklingen genom att finansiera hela eller delar av utbyggnaden.
I PTS rapport Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare (PTS-
ER-2009:31) beskrivs två huvudkategorier av affärsmodeller på området. Den
ena huvudkategorin är en öppen modell, som bl.a. representeras av den ovan
nämnda KO-modellen. Denna modell innebär att konkurrens medges på tjänste-
eller infrastrukturbaserad nivå i ett specifikt fastighetsnät. Den andra
huvudkategorin är en stängd modell, som inte medger konkurrens. De öppna
avtalsmodellerna har således en mer positiv effekt på konkurrensen.
Möjligheterna till infrastruktur- och/eller tjänstebaserad konkurrens påverkas
80 Den aktör som sköter om driften av stadsnätet kallas även kommunikationsadministratör (KA).
81 KO-modellen används även av privata aktörer.
82http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=723&A=50943&FileID=267070&NAME=Principer%Fstyrni
ng%5FKom%5FBredband%5B1%5D.pdf.
83 Bredband för alla - Handledning för öppna bredbandslösningar,
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/teknik_och_forvaltning/bredband/Sidor/Upphandling.aspx.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
43

Öppna nät och tjänster
också av avtalsvillkor såsom villkor om kollektivanslutning som är begränsande
för konkurrensen.
Det ska i sammanhanget noteras att effekter för konkurrensen dock inte är det
enda som ska beaktas vid bedömning av exklusivitetsavtal. Exklusivitet på
infrastrukturnivå kan vara en förutsättning för att en investering överhuvudtaget
ska komma till stånd. En ytterligare aspekt i fråga om exklusivitetsavtal och
fastighetsnät som belyses i PTS rapport är att en kollektivanslutning kan vara en
attraktiv anslutningsform eftersom den kortsiktigt kan ge lägre priser för
slutanvändare. På lång sikt är det dock sannolikt att prisnivåerna ökar till följd av
den konkurrensbegränsning som följer av kollektivanslutning. Vidare går
slutanvändaren miste om sin valfrihet i fråga om operatör och tjänsteutbud
och utvecklingen av tjänster påverkas negativt eftersom etableringshinder uppstår
för tjänsteleverantörer. Även tjänsteleverantören som tecknat exklusivitetsavtal
påverkas genom reducerade incitament att investera i kvalitetsförbättrande
åtgärder i nätet.
3.3 Transmissionsnivån
Transmissionsnivå (Digital transport av datatrafik)
• Påtagliga strukturella hinder, såsom otillräckligt potentiellt
kundunderlag, gör att nya aktörer har svårt att etablera sig (trots
nätinfrastrukturtillträde).
• För att säkerställa att den öppenhet som kommer av
nätinfrastrukturtillträde verkligen omfattar hela landet behövs även
möjlighet att kunna köpa transport av dataströmmar (bitströmmar).
Detta ger lägre inträdesbarriärer och skapar därmed en öppnare
marknad med fler aktörer som kan konkurrera med kvalitet, prioritet
och kapacitet.
• I detta sammanhang spelar även hyrda förbindelser en viktig roll (inte
minst i utbyggnaden av nästa generations mobila bredbandsnät),
eftersom de nyttjas som komplement till de egna näten och ett sätt att
underlätta parallelletablering av infrastruktur.
Tillgång till naturresurser och infrastruktur är inte tillräckligt för att en
bredbandsaccess ska kunna produceras. Det krävs även utrustning som
transporterar datatrafiken. Det finns framför allt två typer av grossistprodukter
som utöver nödvändiga naturresurser och nödvändig infrastruktur även
tillgodoser köparnas behov av transport av datatrafiken. Det handlar dels om s.k.
bitströmstillträde, som också omfattas av konkurrensfrämjande reglering, dels
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
44

Öppna nät och tjänster
om olika former av hyrda förbindelser, som i viss mån också omfattas av
konkurrensfrämjande reglering.
3.3.1 Produktionsresurser
Bitströmstillträde
Bitströmstillträde är en tjänst för dataöverföring mellan slutanvändare och den
köpande operatörens tjänste- eller transportnät. 84 Bitströmstillträde är en mer
förädlad produkt än koppar- eller fiberbaserat tillträde till nätinfrastruktur
(LLUB/NIT) 85 men mindre förädlad än en ren återförsäljartjänst då en operatör
som köper bitströmstillträde använder denna produkt som en insatsvara till sin
egen produktion av en tjänst till slutanvändare.
En operatör som använder bitström, eller som det också benämns, virtuellt
tillträde, behöver inte göra omfattande investeringar i utrustning för att ansluta
slutanvändaren till sitt tjänstenät vilket är fallet när det gäller LLUB. Det är
således transmissionsutrustningen som utgör kritisk insatsvara.
Bitströmstjänstens förädlingsgrad kan dock variera.
Hyrda förbindelser
Hyrda förbindelser kan tillhandahållas via s.k. kapacitetstjänster vilka utgörs av en
förbindelse med dedicerad kapacitet för transmission till skillnad från en bitström
som tillhandahålls utan dedicerad kapacitet och enligt best effort-principen. 86
Hyrda förbindelser används både för att ansluta slutanvändare till ett tjänstenät
och för att sammanbinda olika utrustningsenheter i det egna nätet. Även här är
det således aktiv utrustning som utgör den kritiska insatsvaran.
3.3.2 Inträdesvillkor (för den som vill hyra produktionsresurser)
Bitströmstillträde
Bitströmstillträde utgör ett viktigt alternativ till NIT/LLUB framför allt när
marknadsförutsättningarna inte medger de investeringar som NIT/LLUB kräver.
Det skulle kunna hävdas att ett reglerat tillträde i form av NIT/LLUB skulle
minska inträdeshindren på marknaden för bitströmstillträde (och öka utbudet av
aktörer som kan tillhandahålla bitström) i sådan grad att reglering av
bitströmstillträde därmed inte skulle vara motiverad. PTS har emellertid i utkast
till beslut om bitströmstillträde 87 funnit att det föreligger stora strukturella hinder
som i stor och varaktig omfattning hindrar nya aktörer från att etablera sig på
marknadssegmentet. Slutsatsen baseras på att fibernät rullas ut a) vid
nybyggnation av fastigheter och uppgraderingar av fastighetsnät, b) som
ersättning för kopparnät samt c) närmare slutanvändaren från telestation till
84 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
85 NIT står för nätinfrastrukturtillträde vilket föreslås regleras i utkast till beslut (Dnr 07-11757/23).
86 PTS beslut Dnr 04-6950/23, b.
87 http://www.pts.se/sv/Dokument/Remisser/2009/Andra-samradet-av-forslag-till-beslut-
Natinfrastrukturtilltrade-och-Bredbandstilltrade-for-grossistledet/.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
45

Öppna nät och tjänster
kopplingsskåp (s.k. VDSL 88-teknik). Samtliga dessa utvecklingar minskar de
fysiska möjligheterna för tillträdande operatörer att konkurrera med nätägaren
om de slutanvändare som omfattas av anslutningspunktens upptagningsområde.
Kundunderlaget minskar dessutom.
Hyrda förbindelser
En hyrd förbindelse som sammanbinder två geografiska punkter på stort avstånd
från varandra kan bestå dels av en lokal nätverksdel (terminerande avsnitt) i de
båda ändarna dels en sammanbindande nätverksdel (trunkavsnitt) däremellan.
Den senare avser ortssammanbindande nätverksdelar i transportnätet medan den
förra avser nätverksdelar i accessnätet för anslutning av slutanvändare.
PTS fann i beslut 6 oktober 2005 (Dnr. 04-6950) att inträdeshindren var
betydande för bägge typer av hyrda förbindelser, men att det saknades operatörer
med betydande inflytande på marknaden som omfattar trunkavsnitt. Det är
därför bara terminerande avsnitt som omfattas av konkurrensfrämjande
reglering.
3.3.3 Marknadsspelregler
Bitströmstillträde
Generellt kan en bitströmstjänst differentieras vad gäller parametrar som kvalitet,
prioritet och kapacitet. Den köpande operatörens krav bestäms ytterst av vilka
slutanvändartjänster denne har för avsikt att tillhandahålla på marknaden.
Grundläggande Internetaccess kräver exempelvis inte motsvarande kapacitet och
kvalitet som iptv respektive ip-telefoni. De krav som kan ställas på en
bitströmstjänst hänger också i sin tur samman med vilken infrastruktur som
tjänsten kan levereras över och ytterst är det infrastrukturen som avgör vilka
slutanvändartjänster som kan tillhandahållas.
PTS anser det vara av stor vikt att en grossistprodukt för bitströmstillträde
möjliggör för grossistkunderna att leverera ett utbud i slutanvändarledet som
motsvarar det grossistleverantören tillhandahåller. Detta innebär att en
bitströmsprodukt inte kan begränsas till exempelvis Internetaccess, utan även ska
möjliggöra för grossistkunden att tillhandahålla andra tjänster i slutanvändarledet.
Avslutningsvis kan det poängteras att den kanske viktigaste anledningen till att
PTS har infört reglering av bitströmstillträde är det faktum att Sverige tack vare
sin geografiska struktur inte i nuläget lämpar sig för etablering av eget accessnät
eller investering på basis av LLUB-tillträde i alla delar av landet. I vissa områden
är det helt enkelt inte kommersiellt rimligt med en sådan investering, varför
bitströmstillträde är nödvändigt för att säkerställa att de positiva konsekvenserna
av konkurrens via tillträdesreglering omfattar hela landet.
88 Very high-rate Digital Subscriber Line
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
46

Öppna nät och tjänster
Hyrda förbindelser
Det är vanligt att olika delar av en hyrd förbindelse överförs över olika medier,
exempelvis koppartråd i de båda förbindelseändarna och fiberkabel däremellan.
För längre analoga förbindelser är det också vanligt att analog teknik endast
används för överföring i de båda ändarna, medan digital teknik används
däremellan. Skillnaderna mellan analoga och digitala hyrda förbindelser ligger i
överföringskapaciteten och funktionaliteten. Analoga hyrda förbindelser
karaktäriseras av låg överföringskapacitet och en begränsad funktionalitet. Vilken
typ av förbindelse som efterfrågas av användaren beror dels på om
ändutrustningen som ska användas är analog eller digital, dels av de signaler som
ska överföras. Exempelvis överföring av signaler vid ett kontokortsköp kräver
endast liten kapacitet medan en Internetanslutning för ett företag kräver en hög.
Transmissionsstjänster utgör en möjlighet för en operatör att komplettera det
egna nätet med kommunikationsförbindelser som inte kräver stora oåterkalleliga
investeringar och underlättar således för parallelletablering. Tjänsterna är därmed
en nödvändig insatsvara vid merparten av produktionen av elektroniska
kommunikationstjänster. Operatörerna som köper grossisttjänsterna använder
dessa exempelvis för överföring av stora mängder telefonsamtal, som punkt-tillpunkt-förbindelser
för företags kommunikation, för att leverera Internettjänster
eller förbinda basstationer och växlar i ett mobilnät.
Det står mot bakgrund av ovan sagda klart att såväl svart fiber som hyrda
förbindelser kommer att vara ett mycket viktigt inslag i utbyggnaden av trådlösa
nät framöver.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
47

Öppna nät och tjänster
3.4 Ip-nivån (publika Internet och lokala ip-nät)
Ip-nivå (adressering av datatrafik och tillgång till nätuppkoppling, s.k.
access)
• Olika nätoperatörer ingår avtal som föreskriver hur datatrafik ska
skickas. Avtalen gör att alla aktörer inte behöver ha nät överallt, men
att alla ändå kan nå hela nätet. Ofta bygger de på nätneutralitet och en
”best effort” princip – dvs. att innehållet inte värderas utan skickas så
fort det finns tillgänglig kapacitet.
• Kapacitetskrävande innehåll fordrar att accesserna hos slutanvändarna
har tillräcklig prestanda. Tillgång till accessnäten utgör dock en trång
sektor som leder till begränsningar av öppenheten.
• Det finns idag en tendens att öppenhet (valfrihet) substitueras mot
lägre pris genom sampaketering (dvs. att mobiltelefoni, bredband och
tv erbjuds tillsammans och levereras av en aktör).
På denna nivå i värdekedjan finns leverantörer av Internettjänster (ISP 89) som ger
tillgång (access) till sitt nät och andras nät i samverkan (Internet). Det är således
på denna nivå som Internetanslutningar och återförsäljarprodukter produceras
och tillhandahålls.
Internet kan kortfattat beskrivas som ett nät av flera nätverk som är
sammankopplade vid trafikutbytespunkter, där olika nätoperatörer har ingått
avtal om hur trafiken ska skickas mellan de olika nätverken. Kommunikationen
sker med hjälp av det s.k. ip-protokollet och trafiken (ip-paketen) styrs av routrar
som med hjälp av ip-adresser avgör hur respektive ip-paket ska skickas vidare
fram till mottagaren. Trafik över Internet har av tradition inte begränsats genom
blockering, prioritering eller liknande beroende på innehåll eller källa/mottagare,
utan dirigeras enligt köprinciper och levereras enligt ”best effort”. Med detta
menas att all möjlig tillgänglig kapacitet används i varje ögonblick, men att
fördröjningar och avbrott kan inträffa vid brist på kapacitet.
3.4.1 Produktionsresurser
För att kunna erbjuda slutanvändare access till Internet behöver operatören dels
tillgång till ett ip-nät (det egna nätet) som är sammankopplat med övriga ip-nät
(Internet), dels tillgång till en digital överföringskanal som når ända fram till den
plats där slutanvändaren befinner sig. En sådan överföringskanal genereras med
89 Internet Service Provider
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
48

Öppna nät och tjänster
hjälp av de produktionsresurser som anskaffats på lägre nivåer i värdekedjan
(t.ex. oförädlade kopparledningar eller svart fiber från infrastrukturnivån, med
tillhörande aktiv transmissionsutrustning, eller mer förädlade bitströmmar från
transmissionsnivån).
Om operatören vill köpa en grossisttjänst som är så förädlad att den i princip är
en färdig slutanvändartjänst med anslutning på ip-nivån brukar man kalla en
sådan grossisttjänst en återförsäljartjänst. Den slutanvändartjänst som den köpande
operatören tillhandahåller blir i sådant fall snarlik grossistsäljarens egen
slutanvändartjänst. I gengäld behöver den köpande operatören i princip endast
investera i en server som genererar användarkonton och som autentiserar
kunderna vid inloggning.
3.4.2 Inträdesvillkor
Försäljningen av återförsäljarprodukter har haft en stor betydelse för operatörers
möjlighet att etablera sig på bredbandsmarknaden i Sverige. 90 Anledningen till
detta är att det i Sverige under lång tid saknats tillgång till en bitströmsprodukt
som motsvarat marknadens efterfrågan. Det har inte heller tillhandahållits någon
reglerad bitströmprodukt från marknadsdominanten TeliaSonera. 91 Allteftersom
operatörer ökat sin kundstock har de fått ett ekonomiskt incitament (t.ex.
stordrifts- och skalfördelar) att investera i egen utrustning och infrastruktur.
Trafiken på Internet utbyts som sagt mellan olika nätverk. Detta sker vanligtvis
enligt best effort-principen, som innebär att innehållet i ip-paketen inte värderas
utifrån vilket innehåll som skickas eller utifrån vem som är källa eller mottagare.
Trafiken (ip-paketen) levereras i den mån det finns kapacitet, och om det råder
kapacitetsbrist drabbas alla mottagare – med likadana Internetaccesser – i lika
hög grad när vissa paket kommer fram och andra inte. De avtal som reglerar
trafikutbytet benämns peering- respektive transitavtal.
Peeringavtal reglerar utbytet mellan två nätverk sinsemellan och innebär att
operatörerna utbyter trafik som ska till någon av operatörernas slutanvändare
eller andra operatörer som är anslutna till nätverket. Peeringavtal förekommer
oftast mellan operatörer av jämförbar storlek, och är oftast utan trafikavgift
mellan parterna. Det finns dock fall då avräkning sker för samtrafiken, s.k. betald
peering, vilket ofta sker när parterna inte har jämförbar storlek.
Transit innebär att den ena parten tar på sig att förmedla den andres och dennes
kunders trafik till tredje operatör. Ofta omfattar transitavtal hela eller stora delar
av det övriga Internet. En liten operatör, som behöver nå hela världen för att
operatörens tjänster ska vara konkurrenskraftiga, kan uppnå detta genom sådant
avtal med någon stor operatör som redan har globala förbindelser. Transitavtal
90 Särskilt TeliaSoneras oreglerade produkt ”Skanova Bredband” (idag kallad ”IP-stream”,
http://www.teliasoneraic.se/start_ic.)
91 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
49

Öppna nät och tjänster
förekommer oftast mellan operatörer av olika storlek och är ofta förknippade
med någon form av avgift till den som tillhandahåller transitfunktionen, vilket
oftast är den större operatören. Avgiften kan vara i form av en rörlig eller en fast
avgift per månad. Den rörliga avgiften är inte distansberoende utan beräknas
utifrån överförd trafikmängd. 92
3.4.3 Marknadsspelregler
Marknadsstrukturen på ip-nivån skiljer sig mot marknadsstrukturen på
naturresursnivån, infrastrukturnivån och transmissionsnivån, i så måtto att det
här finns såväl en grossist- som en slutanvändardimension. 93
Marknadsaktörerna konkurrerar på slutanvändarmarknaden för bredband på
olika sätt. Ett alternativ är att anlägga egen accessnätsinfrastruktur och ett annat
är att köpa olika former av tillträdesprodukter i grossistledet dvs. använda annans
infrastruktur. Ovan har beskrivits de reglerade tillträdesprodukter som finns att
tillgå i Sverige. Det handlar t.ex. om LLUB (på infrastrukturnivån), hyrda
förbindelser och bitströmstillträde (på transmissionsnivån). Vid sidan av dessa
reglerade produkter finns också oreglerade produkter vilka används i mer eller
mindre stor utsträckning. På ip-nivån finns inte någon reglerad produkt som kan
användas för att producera bredband men väl en oreglerad återförsäljarprodukt
vilken nyttjas av flera marknadsaktörer.
Idag är den absoluta merparten av Internetaccesserna på både hushålls- och
företagsmarknaden i Sverige bredbandsbaserade. 94 De dominerande
anslutningsformerna på slutanvändarmarknaden för bredband är xDSL (43
procent av marknaden), fiber och fiber-LAN (15 procent), kabel-tv-nät (14
procent) och mobilt bredband (27 procent). 95 De främsta aktörerna på
marknaden 96 är TeliaSonera (39 procent av marknaden), Telenor Sverige (20
procent), Comhem (13 procent), Tele2 Sverige (9 procent) och Hi3G (6
procent). 97
De olika aktörerna är delvis inriktade på olika segment. I mångt och mycket är
nämligen utbud och efterfrågan på slutanvändarmarknaden inte enhetligt utan
varierar utifrån olika kundbehov. Olika privatkunder efterfrågar t.ex. olika
överföringshastigheter, vilket återspeglas i att leverantörerna tillhandahåller
produkter med olika hastigheter.
92 Beskrivning av peering och transit baseras på ”Nya förutsättningar för samtrafik” PTS-ER-2006:45
93 I de övriga fallen saknas en slutkundsstruktur, eftersom hushåll och företag inte direkt efterfrågar t.ex.
tillträde till infrastruktur (vanligen efterfrågas detta av operatörer som i sin tur tillhandahåller access och
tjänster till slutanvändarna).
94 PTS Individundersökning 2009 sam SCB, ”IT i företag”,
[http://www.scb.se/Pages/Product____15308.aspx] 2009-11-23
95 Det bör noteras att mobila bredbandsabonnemang tecknas på individuell basis medan övriga
accessformer ofta delas per hushåll.
96 Baseras på antal abonnemang med bredbandsanslutning till Internet.
97 Uppgifter från PTS, ”Svensk telemarknad” [www.svensktelemarknad.se] 2009-11-18.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
50

Öppna nät och tjänster
Olikheterna avspeglar sig också i användning. Många kunder använder
fortfarande sin Internetuppkoppling enbart för enklare tjänster såsom att skicka
och ta emot e-post och söka information (”surfa på webben”).
Även på företagsmarknaden finns ett antal olika produkter som täcker olika
kundbehov, t.ex. med ökad tillgänglighet och kvalitet (QoS) för att öka
tillförlitligheten till viktiga innehållstjänster.
De tjänster som erbjuds på den översta nivån i värdekedjan, tjänstenivån,
distribueras till slutanvändare både inom lokala nät från nätoperatören själv 98 och
över det publika Internet från andra tjänsteleverantörer. I båda fallen talar man
om ip-baserade tjänster. Men för att få tillgång till nätoperatörens egna tjänster
via dennes lokala ip-nät, t.ex. dennes bredbandstelefoni (VoIP) och tv-tjänst är
det inte nödvändigt och självklart att slutanvändaren samtidigt får full tillgång till
alla andras ip-nät (Internet) och ip-tjänster.
Det förekommer t.ex. erbjudanden idag där Internetaccessen (”den öppna ipaccessen”)
som erbjuds vid sidan av nätoperatörens tillhandahållna ip-tjänster är
begränsad kapacitetsmässigt, dock med möjlighet för abonnenten att betala mer
för att få en kraftfullare och mer öppen Internetaccess. 99
Att nätoperatörer av olika skäl prioriterar ip-trafiken eller diskriminerar och
spärrar vissa ip-tjänster utgör grunden för den diskussion om nätneutralitet som
pågår på många håll. Bland de företeelser som diskuteras är begränsningar i form
av blockering eller filtrering av enskilda tjänster eller innehåll 100 och så kallad
”favoritprioritering” 101.
Med hänsyn till ovan beskrivna situation skulle man kunna tala om access till mer
eller mindre slutna ip-nät, dvs. en situation där slutanvändaren i och för sig har
access till ip-baserade tjänster (t.ex. de ip-tjänster som nätoperatören själv
tillhandahåller) men samtidigt har begränsad eller ingen accesskapacitet för andra
konkurrerande tjänsteleverantörers ip-baserade tjänster (iptv, VoIP,
fildelningsprogram eller streamad video).
I nätneutralitetsdebatten diskuteras huruvida ip-nätaccesser som endast ger
begränsad accesskapacitet för andras konkurrerande ip-tjänster kan kallas för
riktiga Internetaccesser. Är det ”Internetaccess” som tillhandahålls om
98 Nätägaren, KO:n. MVNO:n etc.
99 För bredbandsaccess via mobilsurf har exempelvis TeliaSonera infört en differentiering avseende tjänsters
åtkomlighet i de olika abonnemangsalternativen. Således medges åtkomst till andras IP-telefonitjänster och
fildelningsprogram endast via det dyraste abonnemangsalternativet. Motsvarande differentiering finns inte i
fråga om mobil bredbandsaccess. Detta utgör ett exempel på försök att införa en ny affärsmodell för
differentierad Internetaccess till olika priser (PTS anmärkning).
100 Rebtel beskrev ”dripping” (=att ca 90 procent av VoIP-samtalen kopplas bort) resp. ”IP sniffing” (=de
ip-adresser som Rebtel använder för VoIP ges lägre prioritet vilket försämrar tjänstekvalitén).
101 Dvs. att företag som önskar snabbare och bättre access för sina produkter kan betala Internetoperatören
för att vissa sajter eller tillämpningar ska prioriteras med högre kapacitet och bättre svarstid som följd, på
bekostnad av de oprioriterade.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
51

Öppna nät och tjänster
nätoperatören styr utbudet och endast möjliggör åtkomst till fördefinierade iptjänster
och begränsad access till webbsajter (”kabel-tv-Internet”)? 102 Det har bl.a.
uppstått en diskussion kring huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att t.ex.
införa märkning av olika typer av Internetaccess eller på annat sätt tydliggöra
omfattningen av erbjuden ”Internetaccess”.
University of Southern California Annenberg School (Centre for the Digital
Future) har publicerat principer för nätneutralitet vari ingår att operatörer ska
tillhandahålla en Internetaccess med tillgång till det publika Internet med en
minimikapacitet. Till den del bredbandsaccessen överstiger denna grundaccess
står det operatören fritt att differentiera och utveckla accessen. 103 Tankar kring
nätneutralitet har dock även formaliserats utanför akademin. I Norge har
exempelvis landets regleringsmyndighet fattat beslut om principer för
nätneutralitet, vilka ska vara vägledande för marknadens aktörer. Även inom EU
har en tydlig ställning för nätneutralitet tagits i och med antagandet av
Telekompaketet. 104
Det bör även påpekas att det i vissa fall kan vara acceptabelt med viss
filtrering/blockering av trafik på nätet. PTS fick 2004 anledning att ta ställning i
frågan om tjänstetillhandahållares filtrering av trafik (främst avseende skräppost
eller spam) vilket kan anses utgöra en begränsning i användandet av tjänster och
innehåll på Internet. PTS slog i en skrivelse till operatörer fast att, förutsatt att
slutanvändare informeras och ger sitt samtycke därtill, så ska en
tjänstetillhandahållare ha möjlighet att utföra automatisk filtrering av e-post för
att förhindra spridning av virus och elakartad kod. 105
PTS föreslog också en ändring i LEK 106 vilken skulle utöka operatörers
möjligheter att filtrera trafik för att förhindra spridning av virus och elakartad
kod. 107 Vid kontakt med aktörer på marknaden 108 under våren 2009 menade ett
102 Jfr Teldok 2.0 (http://www.teldok.se/files/TEP1-Natverksneutralitet.pdf). Se även
http://www.dn.se/kultur-noje/forhandlingar-i-bryssel-om-eus-telekompaket-1.844537;
103 http://www.boingboing.net/2006/03/24/principles-for-netwo.html.
104 Se kapitel 3.5 (särskilt avsnitt 3.5.4) i denna rapport.
105http://www.pts.se/sv/Nyheter/Internet/2004/PTS%20skickar%20skrivelse%20till%20operat%C3%B6r
er%20om%20e-postfiltrering/
106 PTS-ER-2005:7 ”Strategi för att säkra Internets infrastruktur” samt PTS-ER 2006:12 ”Strategi för ett
säkrare Internet i Sverige”
Förslaget var att införa ännu ett undantag från förbudet mot avlyssning i 6 kap. 17 § med innebörden att
tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster skulle ges tillfälle att utföra ”sådan behandling som är
nödvändig för att upptäcka och förhindra spridandet av elektroniska meddelanden som äventyrar den elektroniska
kommunikationstjänstens eller kommunikationsnätets funktion”. PTS förslag till ändring i LEK har inte föranlett
några åtgärder från regeringens sida.
107 PTS ser som en viktig del av sitt arbete att främja säkerhetsarbete i elektroniska kommunikationsnät och
förebygga säkerhetsrisker. PTS söker genom Sitic få till stånd ett samarbete mellan operatörer för att
underlätta informationsspridning beträffande säkerhetshot i de egna näten. Syftet är att söka komma till rätta
med t.ex. s.k. botnät. Genom Sitics inblandning hoppas PTS uppnå att operatörer på ett neutralt och ickekonkurrenshämmande
sätt kan ta del av och eventuellt sprida information om säkerhetsrisker i respektive
nät.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
52

Öppna nät och tjänster
antal av de där närvarande operatörerna att den föreslagna lagändringen i nuläget
var för långtgående (undantaget var för omfattande).
För närvarande deltar ett antal Internetoperatörer i den så kallade
barnporrblockeringen. Det innebär att tillhandahållarna blockerar tillgång till ett
antal Internetadresser som figurerar på en lista (med Internetsajter innehållande
barnporr) som samlas in och uppdateras av polisen. Deltagande i projektet är
frivilligt. PTS har tidigare i kontakt med operatörer meddelat att myndigheten
anser att denna typ av begränsning av trafik är acceptabel under förutsättning att
leverantörerna tillämpar en transparent modell där de är tydliga med sitt
deltagande gentemot sina slutanvändare.
Förslag till blockering av kommunikation till utländska speltjänster har varit
föremål för utredning genom den s.k. Spelutredningen 109.
108 Regelbundna möten hålls genom Integritetsforum som PTS arrangerar dit operatörer, olika myndigheter
och andra intressenter inbjuds för att utbyta information om och diskutera integritetsrelaterade frågor inom
området för elektronisk kommunikation.
109 En framtida spelreglering, SOU 2008:124. Utredningen har bl.a. kunnat konstatera att den tekniska
utvecklingen har medfört ett kontrollproblem för den svenska spelregleringen, med spel på utländska
webbsidor utan offentlig kontroll. Med anledning av detta har Spelutredningen föreslagit ett antal åtgärder
som syftar till att återupprätta den statliga kontrollen över spelande i Sverige. Bl.a. föreslås ett förbud för
kommunikationsföretag att förmedla elektronisk kommunikation från sina kunder till domännamn och ipadresser
som används för speltjänster som saknar tillstånd. Förslaget innebär att samtliga svenska
Internetleverantörer, under straffrättsligt ansvar, blir skyldiga att blockera trafik i sina nät. Flera
remissinstanser, däribland PTS, har varit starkt kritiska till förslaget om blockering, med hänvisning till såväl
praktiska svårigheter att upprätthålla blockeringen som avsaknad av proportionalitet till grundläggande fri-
och rättigheter, såsom yttrandefriheten. Beredning av förslaget pågår.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
53

Öppna nät och tjänster
3.5 Tjänstenivån
Tjänstenivån (innehåll, tjänster, terminalutrustning och programvara)
• Oron hos slutanvändarna vad beträffar öppenhet rör främst fildelning,
datalagring och integritet. Blockering av innehåll och prioritering av
trafik förefaller än så länge inte vara något utbrett problem för svenskt
vidkommande, dock utvecklas marknaden snabbt och
förutsättningarna ändras kontinuerligt.
• Många av de ledande innehållstjänster som idag erbjuds över Internet
tillhandahålls av tredjepartsleverantörer via nät de inte äger. Det finns
en påtaglig uppfattning bland nätägare att deras marginaler minskar
och att de därför behöver få ta en större del av intäkterna från
innehållsleverantörer.
• Nivån regleras via ett flertal lagar, varav många genomgår en
revidering eftersom de inte stiftats för att tillämpas på en värld där
digitalt innehåll dominerar.
3.5.1 Inledning
På denna nivå i värdekedjan återfinns dels den utrustning och de program,
tjänster och innehåll som erbjuds slutanvändarna (konsumenter, företag och
myndigheter) dels det innehåll som användarna själva genererar, t.ex. genom s.k.
Web 2.0-tjänster och sociala medier, samt statliga e-tjänster och annan offentlig
information.
PTS vill inledningsvis understryka att det finns ett antal öppenhetsaspekter som
rör denna nivå vilka inte berörs mer än flyktigt nedan och som sen inte fördjupas
vidare i denna rapport. Detta gäller t.ex. den utrustning (mobiltelefoner,
handdatorer, bärbara datorer m.m.) och programvara (operativsystem,
mediaspelare, sökmotorer samt e-post och social network-tjänster m.m.) som
tillsammans möjliggör agerande på tjänstenivån.
Sådan utrustning och programvara kan p.g.a. sin utformning skapa begränsningar
och inlåsningar. Att dessa aspekter inte analyseras närmare i föreliggande rapport
följer av att analysramen avgränsats till öppenhetsaspekter kring
produktionsresurser som är direkt förbundna med produktionen av den
underliggande elektroniska kommunikationstjänsten (t.ex. en bredbandsbaserad
Internettjänst). Det är denna grundläggande kommunikationstjänst som är
resultatet av den produktion i värdekedjan som beskrivits ovan, på vilken sen
ytterligare tjänster utvecklas, tillämpas och används. Även begränsningar
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
54

Öppna nät och tjänster
avseende nyttjande av innehåll till följd av immateriella rättigheter är en aspekt
som utelämnas nedan.
Givet denna avgränsning vill PTS ändå framhålla att det är viktigt att
öppenhetsaspekter kring utrustning och program samt immateriella rättigheters
betydelse inte glöms bort vid en fortsatt analys. I en förstudie som
regeringskansliet beställde inför den s.k. Visby-konferensen 110 underströks särskilt
vikten av att Europas regleringsmyndigheter agerar i denna fråga. Man framhöll
bl.a. vikten av att den konkurrensfrämjande regleringspolitiken för framtiden
måste beakta de öppenhets- och konkurrensproblem som aktualiserats till följd
av hur aktörerna på utrustnings- och programvarumarknaderna agerat. 111
Som beskrivits i föregående avsnitt erbjuds ofta slutanvändaren tjänster från sin
vertikalt integrerade nätoperatör - som vid sidan av tillhandahållande av
Internetaccess även erbjuder egna tjänster via sitt ip-nät, t.ex. bredbandstelefoni
(VoIP), e-post och lagringstjänster. Dessutom erbjuder andra konkurrerande
innehållsleverantörer sina ip-baserade tjänster över det publika öppna Internet.
Till tjänstenivån hör därutöver även de tjänster som finns lokalt på användarens
utrustning (t.ex. VoIP-programvara i mobiltelefoner eller datorer).
Mot bakgrund av den mängd tjänster som erbjuds är det inte möjligt att
presentera en heltäckande bild av marknaden och tjänsteutbudet. Ett tydligt
karaktärsdrag på marknaden, som ytterligare försvårar en heltäckande
marknadsbeskrivning, är att den är gränsöverskridande på samma sätt som
Internet. 112
Ett annat karaktärsdrag på marknaden är att den kännetecknas av en snabb
utveckling, vilket gör det nödvändigt att ha ett framåtblickande perspektiv. Ett
talande exempel är att många av de idag mest omtalade tjänsterna som är
110 Se fotnot 16 i kap 1.2.
111 Se bl.a. sid 31-32, figur 8 och 9 i “A Green Knowledge Society
An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.16246!menu/standard/file/A%20GREEN%20KNOWLEDGE%20
SOCIETY_CREATIVE%20COMMONS_%20WEB1.pdf: "There are major problems with software
markets, which also touch the internet at browser and operating system and enabling service levels. This
apparently arcane area is now critical, as our dependence on these upper layers increases daily. However,
Europe’s competition-enforcing process is too long and uncertain. [---] More effective forms of ICT
competition policy needs to be realised for all the areas shown in Figure 9. These upper layers are market
segments which do not involve ‘natural monopolies’ but which have been left open to market dominance,
largely ignored by regulators as being too technical. The stranglehold on the market is often via intellectual
property rights for formats, software mechanisms, code and interfaces. Consequently, Europe lags not only
in making the building blocks on which the ICT world and the internet are based, beyond networking, but
also in using them, because competition authorities move too late. Actions occur after a succession of
competitors have been ejected or weakened over many years."
112 Ett illustrerande exempel är om en abonnent i Sverige försöker använda en USA-baserad innehållstjänst
som förmedlas över Internet. Om tjänstetillhandahållaren inte valt att betala för prioritering av trafik, kan
det få till följd att den amerikanska operatören som hanterar trafiken och skickar den vidare till Sverige,
väljer att strypa kapaciteten och därmed begränsa möjligheten till användning för svenskar. Svenska
användare skulle därmed – på samma sätt som amerikanska användare – få ta konsekvenserna av att
nätneutraliteten inte efterlevs i USA.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
55

Öppna nät och tjänster
åtkomliga via det öppna Internet inte ens existerade för något eller några år sedan
(t.ex. de svenska tjänsterna Skype, Bambuser och Spotify samt Twitter,
Facebook, Google Wave, 113 Wikipedia och YouTube).
Ambitionen nedan är att försöka fånga upp ett antal olika öppenhetsaspekter
som aktualiseras på tjänstenivån. Till viss del hänger öppenhetsproblematiken på
ip-/Internetaccessnivån samman med tjänstenivån, såtillvida att de
öppenhetsbegränsande åtgärder som eventuellt vidtas på ip-nivån (t.ex.
trafikdiskriminering-/blockering av tjänster) upplevs av slutanvändarna via
tjänster som nyttjas på tjänstenivån. Därför berörs dessa aspekter även i detta
avsnitt.
3.5.2 Produktionsresurser
En användare som vill utveckla en ip-baserad tjänst måste ha tillgång till den
underliggande tjänst som beskrivits ovan, nämligen en access på ip-nivå, dvs. en
Internetaccess. Ofta tillhandahåller leverantören av Internetaccessen även ipbaserade
tjänster på den överliggande nivån (t.ex. iptv och bredbandstelefoni),
men det är alltså inte en nödvändighet. En slutanvändare (konsument, företag
eller myndighet) kan lika gärna köpa den ena tjänsten, Internetaccessen, från en
leverantör, och sen köpa en mängd andra ip-baserade tjänster från annat håll.
För att lansera en ip-baserad tjänst över Internet behövs i princip inte mer än en
idé och kunskap om hur tjänsten (applikationen) ska byggas, utrustning och
programvara. En central insatsvara för utveckling av alla dessa tjänster utgörs
således av ”know how” och uppfinningsrikedom som tillsammans med Internets
öppna struktur, med sin princip om applikationsneutralitet och intelligens i nätets
ändpunkter, ger alla med Internetaccess möjlighet att utveckla och distribuera
tjänster. Mycket av dagens innehåll på Internet är just skapat av enskilda individer
som dragit nytta av denna öppenhet. Många innehållsleverantörer och
tjänsteföretag har från småskalig innovativ verksamhet genom Internets
öppenhet och räckvidd nått användare och marknader och därigenom kunnat
växa till välmående etablerade företag. Skype med rötter i Sverige och svenska
Rebtel samt amerikanska Google, är några exempel.
3.5.3 Inträdesvillkor
Den som önskar tillhandahålla tjänster på tjänstenivån kan mötas av hinder då
någon annan tillhandahåller tjänsten på ip-nivå till användarna, dvs. när
användarna köper Internetaccess från annan än den som tillhandahåller den
överliggande tjänsten. Dels kan Internetaccessen på olika sätt vara blockerad,
dels kan trafiken till och från den tillhandahållna överliggande tjänsten
diskrimineras på olika sätt. Exempelvis kan situationen uppstå att den som
tillhandahåller en tjänst (t.ex. VoIP eller strömmad video) som kräver viss
särskild trafiktransportkvalitet (s.k. QoS-tjänst), inte erbjuds detta av den som
113 http://wave.google.com/. Wave är en kommande mjukvara på nätet som blandar gamla
kommunikationsmetoder, som e-post, direktmeddelanden och dokument i webbläsaren, med nya sociala sätt
att dela och samarbeta. Det är tänkt både för privatpersoner och för företag.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
56

Öppna nät och tjänster
styr över Internettrafiken och Internetaccessen längre ner i värdekedjan. Det är
om den problematiken som frågan om nätneutralitet handlar, vilket beskrivits i
avsnitt 3.4.
Även om det är relativt enkelt och billigt idag att skaffa sig tillgång till ovan
nämnda produktionsresurser, främst en Internetaccess och ”know-how”, finns
det ett antal rättsliga förutsättningar som aktörer på tjänstenivån har att beakta.
Dessa rättsliga förutsättningar utgör i viss mån ”inträdesvillkor” för denna nivå
av värdekedjan.
Exempel på rättsliga förutsättningar eller inträdesvillkor som alla aktörer i olika
grad har att beakta utgörs av konkurrensrätt, avtals-, marknads- och köprätt (inkl
konsumentskyddsregler), upphovsrätt, integritetsskyddsregler samt lagar om
yttrande- och informationsfrihet. 114 Till detta ska läggas förväntade lagar om
exempelvis trafikdatalagring. Även speciallagstiftning såsom lagen om elektronisk
kommunikation (LEK) aktualiseras i detta sammanhang.
På samma sätt som att umgänget mellan människor och umgänget mellan
enskilda, företag och det offentliga, styrs av kända, förutsägbara och tydliga
normer och lagar, är det viktigt att regler och inträdesvillkor för agerandet på
”tjänstenivån” är förutsägbara och rimligt stabila. Detta för att enskilda och
företag ska kunna bedöma risker och konsekvenser till följd av inträdet på
marknaden ifråga eller i deltagarkulturen på Internet. Flera av dessa rättsliga
förutsättningar eller inträdesvillkor är idag dock föremål för uppdatering och
anpassning till IT och det digitala umgänget över Internet. Några är dessutom
helt nya med fokus på nya företeelser som kommunikation och umgänge över
Internet fört med sig.
3.5.4 Uppmärksammade debatter om regler och rättsliga diskussioner
på tjänste- och ip-nivån
Nedan följer en beskrivning av ett antal debatter angående några av de rättsliga
förutsättningar som aktörerna på tjänstenivån och ip-nivån möter och har att
beakta. Som framhållits ovan (kap 3.5.1) hänger öppenhetsproblematiken på
tjänstenivån samman med ip-nivån såtillvida att de öppenhetsbegränsande
åtgärder som vidtas på ip-nivån (t.ex. trafikdiskriminering-/blockering och
diskriminering av tjänster) upplevs av slutanvändarna via de tjänster som nyttjas på
tjänstenivån. Därför berörs aspekter som hänger samman med både ip-nivån och
tjänstenivån. Debatterna är grupperade utifrån hur de brukar benämnas i media:
• ”Datalagringsdebatten” om trafikdatalagring och personlig integritet
• ”FRA-debatten” om signalspaning och personlig integritet
114 Jfr Teldok 2.0-dokumentet ”Nätverksneutralitet i Sverige” och doktorand Daniel Westmans redogörelse
av några juridiska aspekter på nätneutralitet, sid 52ff.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
57

Öppna nät och tjänster
• ”Telekompaketdebatten” om skydd mot avstängning av enskilds
Internetanslutning (”138:an” 115) och nätneutralitet
• ”Ipred-debatten” om anonymitet på Internet och åtkomst av
personuppgifter vid olovlig fildelning m.m.
• ”Black Internet-debatten” om Internetoperatörers ansvarsfrihet vid
vidaresändning av innehåll över Internet (”mere conduit” 116)
”Datalagringsdebatten” om trafikdatalagring och personlig integritet
Skydd för den personliga integriteten behandlas i personuppgiftslagen (1998:204)
(PUL) avseende hantering av personuppgifter samt, specifikt avseende
elektronisk kommunikation, i LEK. LEK innehåller bl.a. regler kring behandling
av trafikuppgifter, förbud mot avlyssning samt tystnadsplikt avseende innehållet i
elektroniska meddelanden. Beträffande behandling av trafikuppgifter är
utgångspunkten i lagen att sådana uppgifter ska utplånas när de inte längre
behövs för att överföra kommunikation eller för faktureringsändamål. 117
Reglerna kring behandling av trafikuppgifter är föremål för förändring i svensk
lagstiftning och ny lagstiftning ska baseras på ett EU-direktiv som antogs efter ett
antal terrorattentat bl.a. i Madrid 2004. 118 Direktivet syftar till att säkerställa att
uppgifter om kommunikation med fast och mobil telefoni, Internetåtkomst, epost
och Internettelefoni lagras så att de brottsbekämpande myndigheterna kan
få tillgång till uppgifterna för utredning, avslöjande och åtal som avser allvarlig
brottslighet.
Som redogjorts för ovan ska i dagsläget sådana uppgifter som behandlas i syfte
att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät
som huvudregel utplånas eller avidentifieras när de inte längre behövs för sitt
115 Tilläggsförslaget hade nummer 138 i första (förhandlingsrundan). Den senaste lydelsen finns återgiven i
II DRAFT RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the Council common position for
adopting a directive of the European Parliament and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a
common regulatory framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC on
access to, and interconnection of, electronic communications networks and associated facilities, and
2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and services (16496/1/2008 –
C6-0066/2009 – 2007/0247(COD)).
116 Mere conduit (franska för ”enbart vidarebefordran”). Uttrycket kommer från EU:s s.k. E-handelsdirektiv
(Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets
tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden). I huvudsak innebär bestämmelserna att
mellanhänder som bedriver vissa typer av Internet-relaterad verksamhet av rent teknisk karaktär, inte ska
kunna göras skadestånds- eller straffrättsligt ansvariga för innehållet i de meddelanden och den information
som de vidarebefordrar eller lagrar. I den svenska lagstiftningen anges att sådana tjänsteleverantörer som
bara överför eller lagrar information som lämnats av andra skall ha viss ansvarsfrihet för innehållet i
informationen, se lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m. Prop.
2001/02:150.
117 LEK 6 kap. 5 och 6 §§.
118 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som
genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
58

Öppna nät och tjänster
syfte att överföra kommunikation. Efter genomförandet av EU-direktivet om
datalagring i svensk rätt kommer utgångspunkten vara den motsatta, dvs. att
aktörer på marknaden för elektronisk kommunikation måste lagra
abonnentinformation under en bestämd tid. 119 Enligt direktivet ska de
trafikuppgifter sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när och till vem en
person ringer. Även information om vem som skickar SMS till vem och när detta
sker ska lagras. De Internetdata som ska sparas är vilken ip-adress varje abonnent
haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster ska också lagra
uppgifter om bl.a. avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.
I debatten 120 har det framförts kritik från nätoperatörer och tjänsteleverantörer
om att reglerna för lagringen är svåra att tillämpa och anpassa sig till samt att
anpassningen leder till omfattande kostnader. Vissa menar att det snedvrider
marknaden att låta delar av näringslivet finansiera en statlig kärnuppgift som
brottsbekämpning. Detta kan bidra till ökade transaktionskostnader som kan
påverka öppenheten. 121 Regeringen har emellertid nyligen meddelat att man har
för avsikt att avvakta med ett lagförslag till efter riksdagsvalet 2010. 122
”FRA-debatten” om signalspaning och personliga integritet
I oktober 2009 röstades det omdebatterade förslaget till en ny lag om
signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet igenom. Försvarets radioanstalt
(FRA) har sedan tidigare bedrivit signalspaning på radiotrafik. Den nya lagen
innebär utökade spaningsmöjligheter oavsett om signalerna befinner sig i etern
eller i tråd och ger FRA möjlighet att avlyssna även kabeltrafik (signaler i
elektronisk form dvs. telefon- och Internettrafik) som går över Sveriges gränser.
Inhemsk trafik ska inte vara föremål för signalspaning. 123 Genom en ny
bestämmelse i LEK införs en skyldighet för de operatörer som äger tråd i vilken
signaler förs över Sveriges gränser, att överföra dessa signaler till s.k.
samverkanspunkter vid vilka signalerna kan tas om hand av FRA. Varje operatör
som omfattas av bestämmelsen ska anmäla en eller flera samverkanspunkter till
FRA. 124
Införandet av lagstiftningen gav upphov till frågor om skyddet för den personliga
integriteten och huruvida FRA skulle få vidsträckta möjligheter till att via
trafikdata kartlägga stora gruppers sociala nätverk och beteenden .125 Med
beaktande av den kritik det ursprungliga lagförslaget fick röstades den slutgiltiga
lydelsen igenom med nya bestämmelser med syftet att förstärka
119 SOU 2007:76 ”Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning”.
120 http://www.dn.se/nyheter/sverige/datalagring-forsenat-lagforslag-kommer-i-host-1.934893.
121 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3687675.svd och
http://www.itotelekomforetagen.se/web/Kostnader_telekom.aspx
122 http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-skjuter-pa-datalagring-1.979458.
123 Propositionen 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet.
124 PTS har mandat att meddela föreskrifter om dessa samverkanspunkter.
125 http://www.dn.se/nyheter/valet2010/het-debatt-i-riksdagen-om-fra-1.974600,.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
59

Öppna nät och tjänster
integritetsskyddet vid signalspaning. 126 Nu anges bl.a. för vilka preciserade
ändamål verksamheten får bedrivas samt att tillstånd för signalspaning ska prövas
av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen. Vid prövningen i domstolen
ska ett integritetsskyddsombud närvara. Det har även framförts kritik med
hänvisning till att det inte som för kretskopplad trafik går att avgöra vilken väg
ip-trafik tar, varför det påstås inte vara möjligt att säkerställa att det endast är
trafik som går över Sveriges gränser som avlyssnas. 127
”Telekompaketdebatten” om skydd mot avstängning av enskilds
Internetanslutning (”138:an”) och nätneutralitet
Innehållet i LEK bestäms av fem EU-direktiv på det elektroniska
kommunikationsområdet. 128 Direktiven har varit föremål för en översyn. Den 5
november 2009 enades slutligen Europaparlamentet och Ministerrådet om ett
omdebatterat ändringsförslag, ”ändringsförslag 138”, vilket var den enda
utestående frågan mellan dessa institutioner för att direktiven skulle kunna träda i
kraft. I slutet av november 2009 bekräftades uppgörelsen genom att
Europaparlamentet respektive Ministerrådet godkände överenskommelsen.
Översynen har kommit att benämnas ”Telekompaketet”.
Det nämnda ändringsförslaget kom att bli en mycket omdebatterad del av
Telekompaketet. 129 Enligt förslaget skulle ingen kunna stängas av från Internet
med mindre än att saken prövas i förhand av domstol. Förslaget tillkom genom
Europaparlamentet och lämnades, enligt vissa bedömare, som svar på
händelseutvecklingen i Frankrike där en lag införts (den s.k. HADOPI-lagen, jmf
tabell 3 i kap. 3.5.6) 130 som gör det möjligt att utan domstolsprövning stänga av
dem som olovligen fildelat upphovsrättsligt material via Internet. Ministerrådet
kunde inte acceptera Europaparlamentets förslag bl.a. därför att det ansågs strida
mot EG-fördraget.
Den nu bekräftade överenskommelsen innebär att Internetanvändare inte kan
stängas av från sin uppkoppling utan en rättssäker prövning. Debatten kring
126 Proposition 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.
127 http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1240436
128 Telekompaketer (Telecoms Reform Package) är ett förslag till ändringar av ett antal EU-direktiv med mål
att förändra EU:s regler för telekommunikation från 2002. Ändringarna omfattar Tillträdesdirektivet
(2002/19/EG), Auktorisationsdirektivet (2002/20/EG), Ramdirektivet (2002/21/EG), USO-direktivet (
2002/22/EG) och Dataskyddsdirektivet (2002/58/EG).
129 Ändringsförslaget hade nummer 138 i första behandlingen (förhandlingsrundan) och 46 i andra
behandlingen. Formellt är den senaste numreringen som är aktuell och lydelsen finns återgivet i II DRAFT
RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the Council common position for adopting a
directive of the European Parliament and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a common
regulatory framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC on access to, and
interconnection of, electronic communications networks and associated facilities, and 2002/20/EC on the
authorisation of electronic communications networks and services (16496/1/2008 – C6-0066/2009 –
2007/0247(COD)).
130www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=france%20three%20strike&st
=cse och http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nej-till-fildelningslag-i-frankrike-1.888864.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
60

Öppna nät och tjänster
ändringsförslag 138 har tagit sig många uttryck både i ordinära media 131 och i
bloggsfären 132. Bl.a. är nätaktivistklustret ”We Rebuild” 133 tillkommet som en
direkt följd av denna debatt (PTS har träffat företrädare för We Rebuild inom
ramen för detta uppdrag, se vidare Bilaga 1.).
Det färdigförhandlade förslaget till nytt USO-direktiv innefattar bestämmelser
som syftar till att dels stärka principen om nätneutralitet, dels begränsa
tjänstetillhandahållares bindningstider gentemot konsumenter 134. Därutöver
uppställs krav på att tjänstetillhandahållare ska informera slutanvändare om
åtgärder från tjänstetillhandahållaren som kan begränsa abonnentens förmåga att
ha tillgång till och kunna distribuera lagenligt innehåll och använda lagenliga
applikationer och tjänster efter eget val. Vidare måste slutanvändaren få
information om processer som används av tjänstetillhandahållare för att mäta
och hantera trafikflöden samt hur sådana processer kan påverka tjänstekvaliteten.
Genom förslaget ges också möjlighet för regulatoriska myndigheter att kräva att
operatörer informerar om begränsningar som nämns ovan. 135 Detta har av
kritikerna ansetts utgöra det legala stöd som tjänstetillhandahållare behöver för
att i större utsträckning kunna prioritera och blockera viss typ av trafik. Dock
innebär de nya bestämmelserna i praktiken att transparensen och därmed
konsumentskyddet ökar jämfört med idag då inga liknande krav angående
information m.m. tidigare funnits på EU-nivå. Tidigare har således begränsande
åtgärder kunnat vidtas utan skyldighet att informera konsumenterna. Dessutom
kan regleringsmyndigheterna enligt det nya USO-direktivet ställa krav på
tjänstekvalitet, vilket kan motverka diskriminering och därmed också främja
nätneutralitet. Utöver detta fastställs dessutom numera i ramdirektivet (art. 8) att
de regulatoriska myndigheterna ska arbeta för att slutanvändarna ska få del av
och kunna distribuera den information och de applikationer som de önskar.
131 http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1630&artikel=2816230
http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2772417.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3580273.svd
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/forhandlingar-om-paragraf-138-1.962543
132 http://danielrisberg.wordpress.com/2009/04/19/telekompaketet-och-tillagg-138/
http://www.erikjosefsson.eu/blogg/2009/04/09/laenken-mellan-hadopi-och-telekompaketet
133 http://werebuild.eu/wiki/index.php/Main_Page.
134 Genom art 30 införs bl.a. en maximal inledande avtalsperiod om på 24 månader.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2002/22/EG om
samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd
inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de
nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftning 2007/0248 (COD).
135 Artikel 21, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv
2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter
och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om
samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftning
2007/0248 (COD). Se även Art 8 Proposal for a Directive of the European Parliamnet and the Council
amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory framework for electronic communications
networks and services, 2002/19/EC on access to, and interconnection of electronic communications
networks and services, and 2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and
services – Outcome of the European Parliamnet’s second reading (Strasbourg, 4 to 7 May 2009).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
61

Öppna nät och tjänster
Detta är också ett klart ställningstagande för att regleringsmyndigheterna ska
arbeta för nätneutralitet.
”Ipred-debatten” om anonymitet på Internet och åtkomst av
personuppgifter vid olovlig fildelning m.m.
En ny och omdebatterad lagstiftning har nyligen införts i Sverige baserad på ett
EU-direktiv, Intellectual Property Rights Enforcement Directive (”Ipred”). 136
Direktivet antogs med syfte att skapa en hög, likvärdig och enhetlig skyddsnivå
för immateriella rättigheter (t.ex. upphovsrätt) inom EU.
Direktivet har genomförts i Sverige genom ändringar i olika immaterialrättsliga
lagar. Dessa ändringar innebär bl.a. möjlighet att vidta åtgärder mot den som
medverkar vid intrång. Sverige har även infört regler som gör det möjligt för en
domstol att vid vite förelägga den som påstås ha gjort eller medverkat till ett
intrång, att tillhandahålla information om ursprung och distributionsnät för de
varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande). Ett sådant
föreläggande får även meddelas mot den som i kommersiell skala har
tillhandahållit en tjänst – exempelvis en elektronisk kommunikationstjänst – som
har använts vid det intrång som har begåtts. 137
Till följd av de nya reglerna om informationsföreläggande (vilka i debatten
kommit att benämnas ”Ipred-lagen” 138) får rättighetshavare en civilrättslig
möjlighet att få ut information t.ex. från en tillhandahållare av Internetaccess om
vem som har ett abonnemang som har använts vid ett misstänkt
upphovsrättsintrång via Internet. För att information ska lämnas ut krävs en
domstolsprövning och att det finns sannolika skäl för intrånget. Tidigare har
regler i LEK inneburit att endast polis och vissa andra brottsbekämpande
myndigheter haft möjlighet att få ut denna typ av information under vissa
begränsade förutsättningar.
Införandet av de nya reglerna i Sverige har föranlett vissa tjänstetillhandahållare
att, med hänvisning till regler i LEK om skyldigheten att radera trafikuppgifter,
uppge att de oftast inte kommer att ha möjlighet att lämna ut efterfrågad
information eftersom denna inte sparats. 139 Åklagare har nyligen framhållit att
spaningen efter brott på nätet har blivit svårare efter att reglerna infördes. 140
136 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella
rättigheter.
137 Se 53 c § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen).
138 http://www.dn.se/kultur-noje/riksdagen-beslutade-om-ipred-lagen-1.807030
139 Se bl.a. http://www.idg.se/2.1085/1.226635/tele2-skrotar-anvandaruppgifter, och
http://www.idg.se/2.1085/1.224739/alltele-struntar-i-ipred-lagen
140 http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3239832 och
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article6126445.ab
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
62

Öppna nät och tjänster
Införandet har även gett upphov till en debatt om behoven för slutanvändare att
kunna vara anonyma på nätet för att skydda sin personliga integritet. 141
Hittills har ett omdebatterat ärende prövats i domstol med anledning av de nya
reglerna. En Internetleverantör ålades i tingsrätten att utge information om namn
och adress till användaren av en av Internetleverantören tillhandahållen ip-adress
eftersom det ansågs föreligga sannolika skäl att användaren av denna adress gjort
sig skyldig till upphovsrättsintrång. 142 Beslutet överklagades till hovrätten.
Hovrätten upphävde beslutet med motiveringen att sökanden inte hade gjort
sannolikt att upphovsrättsligt skyddade verk gjorts tillgängliga till allmänheten på
sådant sätt som krävs för att ett upphovsrättsintrång ska anses föreligga. Ärendet
har därefter överklagats till Högsta domstolen. 143
”Black Internet-debatten” om Internetoperatörers ansvarsfrihet vid
vidaresändning av innehåll över Internet (”mere conduit”)
Ett annat domstolsavgörande som uppmärksammats på sistone är det mot
Internetoperatören Black Internet som, enligt operatören, levererade
Internetkapacitet till en Internetoperatör som i sin tur levererade Internetaccess
till fildelningstjänsten The Pirate Bay. Black Internet har i interimistiskt beslut, i
avvaktan på slutligt avgörande av frågan om de ska anses medverka till
upphovsrättsintrång, förbjudits att medverka till intrång i vissa uppräknade verk
genom att tillhandahålla uppkoppling till Internet för the Pirate Bays tjänster. 144
Även detta beslut har överklagats.
Beslutet har från operatörshåll resulterat i oro för behov av en ökad
förhandsgranskning av slutanvändare, vilket påstås kunna få till följd att
kostnaderna för operatörerna ökar med höjda bredbandsavgifter som följd och
att yttrande- och informationsfriheten undergrävs. 145 Kritiken från
Internetoperatörernas sida ska också ses i ljuset av principen om ansvarsfrihet för
mellanhänder t.ex. vid vidaresändning av innehåll över Internet (”mere
conduit”). 146 Denna princip innebär kortfattat att sådana tjänsteleverantörer som
endast vidaresänder material inte kan hållas skadestånds- eller straffrättsligt
ansvariga för det innehåll som levereras över deras nät. Principen finns införlivad
i E-handelslagen 147 i enlighet med Sveriges skyldighet att införliva E-
141 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2120527.svd
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/05/ipred
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/fel-av-ephone-att-spara-uppgifter-om-sina-kunder
http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3721029.svd
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/centern-maste-atervinna-integritetsfragorna
http://www.idg.se/2.1085/1.221453/fyra-tjanster-som-utmanar-ipred-lagen
142 Solna TR Avd 1, Ä 2707-09.
143 Svea Hovrätt Avd. 02, Rotel 0202 Mål nr ÖÄ 6091-09.
144 Stockholms TR, Avd 5, T 7540-09 och T 11712-09.
145 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd.
146 Jfr fotnot 121.
147 Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
63

Öppna nät och tjänster
handelsdirektivet. Ett rättspolitiskt syfte bakom denna princip är att säkerställa
att mellanhänderna inte drabbas av ett orimligt stort ansvar, vilket riskerar att
hämma utvecklingen av informationssamhällets tjänster. Ett annat är att öka
tryggheten och rättssäkerheten samt att avlägsna hinder för den fria rörligheten
för tjänster genom att ha tydliga och framför allt gemensamma regler på den inre
marknaden. 148
I debatten kring Black Internet-fallet framförs bl.a. att utgången i målet kan leda
till att Internetoperatörer finner sig tvingade att proaktivt värdera sina kunders
verksamhet för att bl.a. säkerställa att de inte dras in i kostsamma rättsprocesser
liknande Black Internet-fallet. Om operatörer till följd av en sådan ekonomisk
risk känner sig tvingade till försiktighet inför beslut om att ansluta kunder till
Internet kan det hämma utvecklingen och innovationskraften och skapa en mer
”tillåtelsebaserad innovation”. Detta kan få till följd att tjänster inom nya,
outforskade områden får svårt att hitta företag som vill förse dem med
uppkoppling. 149 Detta skulle gå stick i stäv med tankarna bakom principen om
mere conduit som ska främja utvecklingen av informationssamhällets tjänster.
Värt att notera i sammanhanget är ett nytt rättsfall från Norge från den 6
november 2009 med helt motsatt utgång än den i Black Internet-fallet.
Domstolen beslutade där att inte förelägga norska Telenor att blockera
nättjänsten The Pirate Bay. Domstolen uttryckte följande som är av intresse för
resonemanget ovan:
"[En blokkering av Pirate Bay] vil føre til at Telenor og andre internettilbydere,
som private selskaper, må foreta en vurdering med hensyn til om en aktuell
internettside eller tjeneste skal stanses eller ikke. Dette er en type oppgave som
vanligvis tillegges det offentlige, og etter rettens syn er det i dagens situasjon
unaturlig å tillegge private selskaper et slit ansvar. Hvis denne løsningen skall
velges fremstår det som nødvendig med en naermere utredinng av dette." 150
Frågan om mellanhänders ansvar vid vidareförmedling av Internettrafik m.m. har
aktualiserats i samband med internationella handelsförhandlingar om det s.k.
”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” (ACTA) .151 ACTA-förhandlingarna rör
bl.a. vilka immaterialrättsliga sanktionsmedel som kan vidtas gentemot bl.a.
leverantörer av överföringstjänster m.m .152 Till följd av begränsad insyn i
förhandlingarna är det ännu oklart vad förhandlingarna rör i detalj. 153 Sverige har
148 Prop. 2001/02:150, sid. 87.
149 http://www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-for-forhandsgranskad-webb.
150 Asker og Baerum tingsrätt, 6 november 2009, målnr 09-096202TVI-AHER/2.
151 Se www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/6/the_6th_round_of_negotiations_on_anticounterfeiting_trade_agreement_engelska.
Jfr även http://karlsigfrid.se/2009/11/04/acta-utkastavstangning-och-okat-ansvar-for-internetleverantorer/
respektive
www.michaelgeist.ca/content/view/4510/125.
152 ”Elements under discussion in this section include the availability of remedies: in cases of third party
liability, without prejudice to the availablity of exceptions and limitations”,
www.se2009.eu/polopoly_fs/1.22452!menu/standard/file/ACTA%20Summary%20of%20Key%20Elemen
ts%20Under%20Discussion%20-%20091106.pdf.
153 Jfr www.michaelgeist.ca/content/view/4534/125.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
64

Öppna nät och tjänster
nyligen kommunicerat att Sverige inte kommer att gå med på några ändringar av
lagarna som styr Internetleverantörernas ansvar för den illegala fildelningen. 154
3.5.5 Marknadsspelregler
Inlåsning, bundling och förutsättningar för kundrörlighet
En öppenhetsaspekt på tjänstenivån utgörs av frågan hur åtkomliga (öppna)
tjänster är som t.ex. en konsument betalat för. En del av de åtgärder som kan
begränsa öppenheten utgörs av åtgärder som vidtas av aktörer på lägre nivå i
värdekedjan, dvs. de vidtas inte nödvändigtvis av den som slutanvändaren har
ingått ett enskilt avtal med på tjänstenivån. Denne tjänstetillhandahållare har
tvärtom kanske utformat tjänsten så att den ska vara åtkomlig över Internet,
oavsett vilken terminal eller vilket accessnät som används. Trots det kan
slutanvändaren drabbas av begränsad åtkomlighet till tjänsten.
Detta kan ske om tillhandahållaren av Internetaccessen på underliggande nivå i
värdekedjan (ip-nivån) genom t.ex. diskriminering av vissa
kommunikationsprotokoll eller blockering av enskilda ip-adresser begränsar eller
helt blockerar åtkomsten till ifrågavarande tjänst. Anledningen till detta kan t.ex.
vara att den köpta bredbandstelefonitjänsten eller underhållningstjänsten
konkurrerar med en tjänst som den vertikalt integrerade nätoperatören vill
erbjuda till slutanvändaren.
Risken med att tjänster och åtkomsten till Internet generellt begränsas genom
åtgärder som rör den underliggande Internetaccessen har behandlats i avsnitt
3.4. 155
Prioritering kan vara ett resurseffektivt verktyg t.ex. vid tjänstedifferentiering där
s.k. QoS används för att ge kunden den kvalitets- och servicenivå som kunden
väljer att betala för. Men detta är förenat med risker, särskilt om det används
diskriminerande och under förhållanden där det inte råder konkurrens – dvs. om
det inte finns flera aktörer etablerade och slutanvändarnas möjlighet att byta
Internetaccessleverantör därför inte utgör en återhållande faktor gentemot den
enskilde leverantören som eventuellt överväger att missbruka verktyget. 156
Betydelsen av att slutanvändare har en praktisk möjlighet att byta leverantör och
154 http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/actaavtalet-sverige-sager-nej-till-forslag-om-illegalfildelning-1.994262
155 Det ska dock konstateras att blockering/prioritering av tjänster inte ur konsumenternas perspektiv
framstår som ett stort problem i nuläget, att döma av den klagomålsstatistik som Konsumenternas tele, tv-
och Internetbyrå publicerar. Byrån har fått in mycket få klagomål på området och klagomålen tycks inte
heller rikta in sig så mycket på att konsumenterna inte kan få tillgång till vissa tjänster, utan att de i vissa fall
är tvungna att betala extra för tjänster. Det kan t.ex. handla om att man via en mobiltelefonioperatör får
tillgång till en ”surfzon” och de tjänster som där tillhandahålls, men att det kostar extra om konsumenten
vill få tillgång till hela Internet.
156 PTS, ”Nätneutralitet”, 2009 (PTS-ER-2009:6).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
65

Öppna nät och tjänster
att de faktiskt använder denna bytesmöjlighet (”röstar med fötterna”) beskrivs
närmare i kap 3.6.6.
Den ovan beskrivna öppenhetsproblematiken ska dock inte sammanblandas med
den som utgörs av att vissa tjänster i sig är begränsade, till följd av åtgärder som
tjänsteleverantören ifråga vidtagit genom sitt affärsmodellsval och tekniska
begränsningar. Så kan t.ex. vara fallet vid erbjudanden om s.k. bundlade tjänster
där en tillhandahållen underhållningstjänst (t.ex. iptv), e-post- eller lagringstjänst,
endast är åtkomlig via en specifik Internetaccess eller ett specifikt accessnät. Iptjänster
som vertikalt integrerade nätoperatörer tillhandahåller över sin (fasta eller
mobila) Internetaccess är ofta inte åtkomliga via andra accessnät eller via
terminaler som nätoperatören inte har kontroll över. Likaså kan tjänster vara
integrerade direkt i terminaler, t.ex. särskilda tv-tjänster i mobiltelefoner, vilka
inte är åtkomliga via andra accessnät eller terminaler.
En central fråga vid denna typ av öppenhetsbegränsningar är frågan om
slutanvändaren är tillräckligt informerad om arten och graden av begränsning. Är
transparensen kring villkoren för Internetaccessen och för de ip-baserade tjänster
som slutanvändaren nyttjar tillräcklig? Om slutanvändaren har kännedom om vad
som gäller och vid misstycke kan välja alternativa tjänster torde kombinationen
av denna möjlighet till kundrörlighet och det faktum att slutanvändaren inte
”röstar med fötterna” indikera att kunden faktiskt är nöjd.
I PTS rapport ”Nätneutralitet” från januari 2009 157 uttalar myndigheten följande:
”PTS insatser kommer att fokuseras på att främja konkurrens och tillgänglighet
på tillträdesmarknaden – så att slutanvändare har flera alternativ i valet av
operatör – och att informera konsumenter om skillnader i operatörernas
erbjudanden. Om detta görs framgångsrikt minskar troligen behovet av att
upprätthålla nätneutralitet med hjälp av reglering. Det ska vara enkelt för kunden
att bilda sig en uppfattning om pris, vad som ingår i en viss tjänst och dess
kvalitet. Faktiskt levererad kvalitet på Internetaccessen ska stämma överens med
beskrivningen i avtalet. Det är viktigt att ange både upp- och nedhastighet och
att göra detta så precist som möjligt. I Sverige har flera operatörer börjat ange
hastighet i intervall.”
KOV har på uppdrag av KKV presenterat en rapport om kundrörligheten på
olika marknader, bl.a. på marknaden för elektronisk kommunikation. 158 KOV
pekar bl.a. på att konsumenter många gånger befinner sig i ett stort informations-
och kunskapsunderläge gentemot näringsidkarna, samt att sökkostnaderna för att
få relevant information upplevs som alltför stora, trots förekomsten av
prisjämförelsesajter som ”Telepriskollen”. Vidare framhåller KOV riskerna med
valtrötta konsumenter.
157 PTS-ER-2009:6.
158 ”Kundrörlighet”, rapport 2009:5.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
66

Öppna nät och tjänster
Bandbreddskrävande tjänster, nätutbyggnad och nätfinansiering genom nya
affärsmodeller
Ett område som tagit fart de senaste åren är iptv, och då inte bara via slutna ipnät
(i synnerhet via TeliaSoneras metallbaserade accessnät) utan även i form av
iptv via webben. Webb-tv förmedlas vanligen via s.k. streamingteknik 159 och är
inte ännu fullt jämförbart med traditionella tv-sändningar. Många programbolag
lägger idag ut mycket av sitt innehåll på sina hemsidor, till exempel SVT Play,
TV3 Play och TV4 Anytime. Det finns därmed en möjlighet för tittare att själva
välja när de vill se ett visst program eller ett programklipp.
För att kunna konsumera sådana tv-tjänster, liksom andra kapacitetskrävande
tjänster med rörlig bild och ljud, t.ex. Video on Demand (VoD) och YouTube,
med allt högre bildupplösning, måste slutanvändarna ha tillgång till allt
kraftfullare accessnät. Detta ökar således efterfrågan och påkallar uppgraderingar
av befintlig infrastruktur och nyinvesteringar. Kärnfrågan i den diskussion om
nätneutralitet som har förts i framför allt USA de senaste åren rör just de
utmaningar som marknaden står inför vad gäller fungerande affärsmodeller för
att säkra nödvändiga nyinvesteringar i framtidssäker infrastruktur.
Flera av de aktuella tjänsterna är utvecklade av vad man närmast skulle kunna
kalla tjänsteleverantörsjättar (”Mega-ISP:er”) 160. Det kan konstateras att många av
de innehållstjänster som idag erbjuds över Internet tillhandahålls av den här
typen av tredjepartstjänsteleverantörer, via nät som ägs av andra operatörer.
Dessa större aktörer har en god finansiell styrka, starka varumärken, och håller på
att etablera sig inom video- och röstmarknaden. En Mega-ISP får en stor del av
sina intäkter genom reklam och kan därigenom subventionera exempelvis ipbaserad
telefoni som konkurrerar med operatörernas traditionella tjänster. Detta
kan leda till en ny konkurrenssituation där dessa Mega-ISP:er är starka aktörer.
Samtidigt är det viktigt att framhålla att det även finns mindre
innehållsleverantörer som är finansiellt svagare än nämnda Mega-ISP:er. Flera av
dessa mindre aktörer har sitt ursprung i Sverige, t.ex. Spotify, Voddler och
Bambuser. Även dessa tillhandahåller kapacitetskrävande tjänster.
I PTS rapport Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation
(PTS-ER-2009:2) resonerar myndigheten kring behovet av nya affärsmodeller.
Det konstateras att ett fåtal tjänsteleverantörer genererar stora trafikvolymer i
näten, vilket driver på investeringarna. Många operatörer anser att detta är
ohållbart, med hänvisning till att tjänsteoperatörernas nätkostnader inte påstås stå
i proportion till nödvändiga investeringar trots att tjänsteoperatörerna betalar för
sin anslutning till Internet. Motsvarande problematik finns på även på
användarsidan, när det gäller de mobila kommunikationsnäten, där en liten grupp
användare förbrukar stora mängder kapacitet utan att betala mer för detta. PTS
159 Streaming eller strömmande media innebär uppspelning av ljud- eller videofiler på en dator eller
mobiltelefon samtidigt som de överförs från Internet.
160 Konvergens och utvecklingen mot nästa generations nät, PTS-ER-2008:11
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
67

Öppna nät och tjänster
lyfte i rapporten möjligheten att en konsekvens av denna utveckling kan bli en
differentiering av kvalitetsnivåer för olika tjänster och en differentierad
prissättning.
En fråga att reflektera över i detta sammanhang är huruvida det historiskt öppna
Internet riskerar att förändras och blir ett mer stängt ”kabel-tv-Internet”?
Internetaccess blir då kanske en av flera tjänster som levereras i en allt större
infrastruktur, snarare än att alla tjänster levereras över Internet.
Vid det s.k. Teldok 2.0-seminariet om nätneutralitet beskrevs frågeställningen
enligt följande:
”Är det sammantaget bättre eller sämre för samhället att fritt tillåta
tjänsteintegration och vinstmaximering? Ska samhället ställa några
“rättvisekrav”? Dessa frågor belyser bl.a. Odlyzko (2008). Den öppna
plattformens möjligheter till innovativa nya tjänster står i diskussionen alltså mot
de access- och tjänsteintegrerade nätens (“slutna plattformens”) tydligare direkta
investeringsincitament. Kan man kalla sådan integrerade nät “Internet”? Eller är
de egentligen bara ip-baserade transmissionsnät för vissa fördefinierade tjänster,
möjligtvis med begränsad Internetaccess som en av många features? Det är
denna balansgång som frågan kring nätverksneutralitet huvudsakligen kretsar.
Om nätleverantörer förbjuds att själva besluta över villkoren för vilka tjänster
som kan levereras genom deras nät, minskar alltså möjligheterna till intäkter då
konkurrerande tjänster ges tillträde till nätleverantörens nät, och deras
incitament att bygga infrastruktur minskar, säger de. Men om nätägarna å andra
sidan fritt kan välja vilka e-tjänster som ska vara tillgängliga för slutanvändare:
vem vill då bygga framtidens e-tjänster, om de helt plötsligt kan försvinna från
nätet eller redan före skapande måste förhandla om att få access till
slutanvändare?” 161
3.5.6 Aktuella åtgärder i andra länder och internationella
organisationer med inverkan på ”öppenhet”
I syfte att ge en bild av en del aktuella öppenhetsrelaterade diskussioner och
händelser utanför Sveriges gränser redovisas nedan i tabellform ett selektivt urval
av exempel. Tabellen omfattar endast problem och lösningsförslag som hör
samman med värdekedjans två översta nivåer (ip-nivån respektive tjänste- och
innehållsnivån). Fokus ligger på diskussioner och förslag angående ny reglering.
En del av exemplen i tabellen beskrivs även på andra ställen i denna rapport.
161 http://www.teldok.se/files/TEP1-Natverksneutralitet.pdf.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
68

Öppna nät och tjänster
Tabell 3 Åtgärder i andra länder och internationella
organisationer med inverkan på ”öppenhet”
Åtgärder med bäring på avstängning av enskilds Internetaccess
Land/
Region
Åtgärder (”Lösning”)
EU ”Telekompaketet” innefattar ett skydd för slutanvändare med krav
på särskild procedur för avstängning av slutanvändares
Internetaccess. 162
Frankrike
Storbritannien
Internationellaförhandlingar
Den s.k. HADOPI-lagen innehåller en tre-stegsprocedur som
slutligt innebär avstängning av slutanvändare från Internet (på
engelska benämnt ”a three-strikes law”). 163
Liknande lagförslag som HADOPI-lagen, med en procedur för
successiv avstängning av illegala fildelare från Internet. Proceduren
innefattar varningsbrev, strypning av accesskapacitet och slutligen
definitiv avstängning. 164
ACTA-förhandlingarna som rör bl.a. vilka immaterialrättsliga
sanktionsmedel som kan vidtas gentemot bl.a. leverantörer av
överföringstjänster m.m. Till följd av begränsad insyn i
förhandlingarna är det ännu oklart vad förhandlingarna rör i detalj.
Sverige har nyligen kommunicerat att Sverige inte kommer att gå
med på några ändringar av lagarna som styr
Internetleverantörernas ansvar för den illegala fildelningen (Se
ovan kap 3.5.4).
162 Den omdebatterade bestämmelsen lyder i sin helhet: ”Measures taken by Member States regarding endusers’
access to or use of services and applications through electronic communications networks shall
respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, as guaranteed by the European Convention
for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law.
Any of these measures regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic
communications networks liable to restrict those fundamental rights or freedoms may only be imposed if
they are appropriate, proportionate and necessary within a democratic society, and their implementation
shall be subject to adequate procedural safeguards in conformity with the European Convention for the
Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law,
including effective judicial protection and due process. Accordingly, these measures may
only be taken with due respect for the principle of presumption of innocence and the right to privacy. A
prior fair and impartial procedure shall be guaranteed, including the right to be heard of the person or
persons concerned, subject to the need for appropriate conditions and procedural arrangements in duly
substantiated cases of urgency in conformity with the European Convention for the Protection of Human
Rights and Fundamental Freedoms. The right to an effective and timely judicial review shall be
guaranteed.”” (art 1(3)a i det nya ramdirektivet)
163www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=france%20three%20strike&st
=cse
164 http://digitalbritainforum.org.uk/2009/10/the-future-of-copyrightand-p2p/
http://www.berr.gov.uk/files/file51703.pdf
http://www.idg.se/2.2370/1.241393/storbritannien-slar-till-mot-fildelare
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
69

Öppna nät och tjänster
Åtgärder med bäring på nätneutralitet
Land/
Region
Åtgärder (”Lösning”)
EU Det s.k. ”Telekompaketet” som just slutförhandlats 165 innefattar
bl.a. ändringar i ramdirektivet respektive USO-direktivet. Bl.a. ska
regleringsmyndigheten 166 verka aktivt för nätneutralitet.
Tjänsteleverantörer åläggs en utökad informationsskyldighet
gentemot slutanvändare avseende tjänsters kvalitet och
öppenhetsbegränsningar. 167
Norge Regleringsmyndigheten PT antog under 2009 riktlinjer med tre
principer angående nätneutralitet 168 (se ovan avsnitt 3.4.3).
USA Förslag från regleringsmyndigheten FCC i september 2009 169, om
två ytterligare 170 principer till skydd för nätneutralitet: (1) förbud
mot diskriminering av specifikt innehåll eller specifika tjänster vid
trafikhantering, (2) transparens avseende öppenhetsbegränsningar.
Storbritannien
BBC/iPlay-diskussionen 171 angående accessleverantörers planer på
att blockera en videotjänst över Internet med hänvisning till att
tjänsten konsumerar oskäligt mycket nätkapacitet.
Belgien Lagförslag om att tvinga leverantörer av Internetaccess att blockera
”illegala” spelsajter. Lagförslaget har angripits av EUkommissionen
med hänvisning till den fria konkurrensen. 172
165 http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/5/europa_enat_kring_telekompaket
166 Sannolikt blir det PTS som kommer att utses som ansvarig regleringsmyndighet
167 Jfr kap 3.5.4, under ”Telekompaketdebatten”.
168 www.npt.no/ikbViewer/Content/109604/Guidelines%20for%20network%20neutrality.pdf
169 Förslagen är alltjämt under beredning och förväntas antas tidigast under våren 2010
(www.networkworld.com/news/2009/102209-fcc-takes-first-step-toward.htm). Se även
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/09/20/AR2009092002290.html l.
170 Redan år 2005 antog FCC fyra principer angående nätneutralitet,
http://hraunfoss.fcc.gov/edocs_public/attachmatch/FCC-05-151A1.pdf.
171 http://www.independent.co.uk/news/business/news/Internet-groups-warn-bbc-over-iplayer-plans-
461167.html
172 Se EU-studien ”Legal analysis of a Single Market for the Information Society”, från 2009-07-09 kapitel 6,
”Net neutrality”, samt http://www.dekamer.be/FLWB/PDF/52/2121/52K2121001.pdf.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
70

Öppna nät och tjänster
3.6 Sammanfattande reflektioner – ett spänningsfält i
brytpunkten mellan öppenhet och värdeskapande
3.6.1 Identifierade utmaningar
Intervjuade marknadsaktörers perspektiv på hoten mot öppenheten
• Det finns en risk med vertikal integration och att aktörerna går
samman, vilket kan leda till begränsningar i möjligheten att ta del av
innehåll och tjänster.
• Det finns en risk med att de inskränkningar av öppenhet som sker
successivt, likt ett sluttande plan, öppnar för att allt större
begränsningar genomförs (en ”slippery slope”-effekt).
• Det finns en risk för att lokala och regionala offentliga aktörers
oförmåga att koordinera insatser runt bredband och andra ITsatsningar
leder till suboptimering av resurser, handlingsförlamning
och diskriminering.
• Det finns en risk för att avsaknaden av en politisk vision leder till att
satsningar på infrastrukturen för elektronisk kommunikation inte
kommer till stånd och att detta leder till en försvagad svensk
konkurrenskraft.
Med utgångspunkt i produktionsresurser, inträdesvillkor och marknadsspelregler
har värdeskapande och öppenhet beskrivits nivå för nivå i värdekedjan i
föreliggande kapitel. Fokus har varit på de faktorer som på ett övergripande sätt
beskriver de olika delmarknaderna och deras sätt att fungera. Även andra
aspekter, såsom yttrandefrihet och demokrati har i viss utsträckning belysts.
Konkret har de tre nyckelfaktorerna i allt väsentligt gett en bild av det som
behövs för produktion av bredbandstjänster, vilka kriterier som måste vara
uppfyllda för att produktion ska komma till stånd samt marknadens sätt att
fungera. Det bör i detta sammanhang tilläggas att ingående utrustning i dessa
produktionsresurser (t.ex. switchar) inte har analyserats i detalj, liksom inte heller
den utrustning och programvara som slutanvändarna nyttjar på tjänstenivån (jfr
kap. 3.5.1). Kapitlet har således illustrerat ett antal faktorer som ligger till grund
för det kommersiella värdeskapandet och användandet samt hur öppenhet
påverkar möjligheten till affärsmässig verksamhet för de aktörer som deltar i
produktionsprocessen ifråga.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
71

Öppna nät och tjänster
De aktiviteter som ingår i värdekedjan ger upphov till resultat som genererar
spänningar mellan värdeskapande och öppenhet. I de flesta fall är det motstående
intressen (baserade på exempelvis betalningsvilja och kompensationskrav) som
på egen hand kan hanteras av marknadens aktörer (genom kontraktsrättsliga
förbindelser) eller lösas från fall till fall. Ur nationell synvinkel finns det ingen
anledning att särskilt uppmärksamma dessa eftersom det rör sig om fungerande
marknadsmässiga relationer. För var och en av nivåerna finns det dock
utmaningar kopplade till öppenhet som påtagligt försämrar marknadens
funktionssätt och realiserandet av den konsument- och samhällsnytta som
öppenhet – dvs. att alla på lika villkor erbjuds möjlighet till fritt tillträde och eget
utnyttjande – kan föra med sig. Att identifiera och adressera dessa utmaningar är
av stor betydelse eftersom de riskerar att växa i magnitud.
Med utgångspunkt i de ovan beskrivna faktorerna för öppenhet och
mekanismerna för värdeskapande görs nedan en genomgång av de primära
utmaningar mot öppenheten som PTS identifierat. Myndigheten lämnar i kap 4.4
ett antal förslag på hur dessa kan adresseras (förslagen finns även sammanställda
i tabell 4).
3.6.2 Naturresursnivå
Identifierade utmaningar mot öppenhet på naturresursnivå
• Generell brist på kanalisation
• Tillträde till mark och kanalisation ges på olika villkor
• Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös
kommunikation
På den lägsta nivån i värdekedjan som kretsar kring spektrum och
markanvändning finns det tre identifierade huvudsakliga utmaningar mot
öppenheten. Dessa är den generella bristen på kanalisation, att tillträde och
marktillstånd ges på olika villkor samt bristen på spektrum som är lämpligt för
yttäckande trådlös kommunikation.
Den förstnämnda utmaningen, brist på kanalisation, adresserar att det idag finns
ett förbättringsutrymme beträffande tillståndsgivningsprocesser för
markanvändning för nedgrävning av ny kanalisation och, inte minst, tillgång till
befintlig kanalisation. Ett samordnat och öppet tillträde avseende kanalisation
torde kunna ge samhällsekonomiska vinster i form av kostnadsbesparingar och
ett effektivt resursutnyttjande. 173 Eftersom grävarbete utgör en begränsande
faktor och det kan vara både tids- och kostnadskrävande att söka marktillstånd
för infrastrukturutbyggnad, så kan tillgång till kanalisation stimulera nyetablering
173 I en del fall kan det dock föreligga betydande praktiska och juridiska svårigheter, t.ex. om tillträde till
kanalisation skulle komma ifråga som en skyldighet som åläggs en operatör med betydande inflytande. Jfr
PTS NIT-beslut, utkast Nov 2009
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
72

Öppna nät och tjänster
av aktörer 174. På så sätt blir det möjligt att underlätta konkurrens och därmed
stimulera ökat utbud av tjänster som kan gynna slutanvändare.
Den andra utmaningen återknyter till den förstnämnda och fokuserar på
tillståndsgivningsprocessen. Idag gäller och/eller tillämpar vissa kommuner olika
villkor för olika aktörer, vilket ger skilda möjligheter att få markavtal och
grävtillstånd. PTS får visserligen indikationer på att kommuners hantering blir allt
mer enhetlig och att olika aktörer behandlas på ett mer likartat sätt. PTS bedömer
dock ändå att det finns ett behov av fortsatt arbete med att tydliggöra regelverket
och utveckla principer för styrning.
Det förefaller mindre troligt att utmaningarna som på sina håll omger
kanalisation och marktillträde (t.ex. suboptimering av resurser och
diskriminering) ska kunna lösas genom marknadens egen försorg. Istället torde
statliga, regionala och kommunala initiativ som explicit syftar till att säkerställa att
tillgången till kanalisation ökar genom t.ex. samförläggning vara lämpliga att
initiera. 175 Likaså behövs ökad och förbättrad offentlig samordning av de rutiner
och riktlinjer som styr marktillträde.
Som nämnts tidigare berör naturresursnivån inte bara marktillstånd utan även
nyttjande av spektrum. Detta adresseras i den tredje utmaningen. När det gäller
tillgången till radiospektrum kan dock, tvärtemot marktillstånd och kanalisation,
en minskad statlig inblandning förväntas leda till ökad öppenhet. Det finns en
generell brist på spektrum med goda yttäckande egenskaper som är lämpligt för
trådlös kommunikation. Genom frigörande av ytterligare spektrum i de
frekvensband som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation och mer
liberala spektrumregler kan innovationer lättare kommersialiseras, vilket kan
förväntas leda till ökat utbud av trådlösa tjänster och nya tillämpningar till gagn
för slutanvändare.
3.6.3 Infrastrukturnivå
Identifierade utmaningar mot öppenhet på infrastrukturnivå
• Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. svart fiber
• Brist på bredbandstäckning
Ett steg upp i värdekedjan, på infrastrukturnivå, finns den nivå som rör passiv
(oförädlad) infrastruktur i form av kablage, master och antenner. På denna nivå
174 Vikten av korta ledtider i denna process har betonats ovan i avsnitt 3.1.2
175 Det kan i sammanhanget noteras att även OECD har uppmärksammat frågan och är av uppfattningen att
stat och kommuner bör minska inträdesbarriärer (så som förenklingar av administrativa rutiner och former
för grävtillstånd och markavtal) för att främja utbyggnad av infrastruktur (Broadband Growth and Policies
in OECD Countries, OECD, juli 2008,
http://www.oecd.org/document/1/0,3343,en_2649_34223_40931201_1_1_1_1,00.html.).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
73

Öppna nät och tjänster
kan två primära utmaningar för öppenhet identifieras, dels begränsningar i
tillträde till passiv infrastruktur, dels brist på infrastruktur som medger
bredbandstäckning, särskilt i kommersiellt svagare områden. 176
Den första utmaningen, begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, rör
huvudsakligen tillträde till fiber. Den kan dock även kopplas till kopparbaserad
infrastruktur. En planerad nedläggning eller flytt av telestation kan t.ex. ha en
konkurrenshämmande effekt i fråga om de investeringar som gjorts i utrustning
tillhörande LLUB. PTS har uppmärksammat detta i utkast till beslut. 177 Begränsat
tillträde omöjliggör för aktörer som inte äger egen infrastruktur att erbjuda
tjänster. Ägandet kan ge en oproportionerlig marknadsmakt och leda till att
konkurrensen kringskärs och att utbudet begränsas - vilket kan vara till nackdel
för slutanvändarna.
Ett annat problem som ryms inom den första utmaningen är att tillträde sker på
en högre nivå i förädlingskedjan än vad som efterfrågas. Medan
marknadsaktörerna efterfrågar tillgång till passiv infrastruktur erbjuds de ibland
istället förädlade produktionsresurser på transmissionsnivån eller ännu högre upp
i värdekedjan. Detta innebär ändrade marknadsförutsättningar för dessa aktörer
med försämrade möjligheter till ekonomisk och teknisk kontroll 178 av
slutanvändarprodukten. Till detta ska läggas det faktum att de aktörer som
innehar eller kontrollerar infrastrukturen ofta själva erbjuder tjänster relativt högt
upp i förädlingskedjan, och t.o.m. på slutkundsnivån, i konkurrens med dem som
man hyr produktionsresurser till. Detta kan ge upphov till misstankar om
gynnande av de egna tjänsterna (genom utestängning eller diskriminering av
konkurrerande aktörer).
Den andra identifierade utmaningen berör brist på bredbandstäckning. För att
överhuvudtaget kunna dra nytta av befintliga och kommande elektroniska
kommunikationstjänster är en utbyggd infrastruktur av hög kvalitet en
förutsättning. Ju större täckning som finns, desto större blir möjligheten att
kunna ta del av innehåll och tjänster. En god täckning – i princip – överallt är
därför starkt korrelerat med konkurrenskraft, innovationsmöjligheter och en
hållbar utveckling.
Utöver förändringar i teknik, tjänster och affärsmodeller spelar konjunkturella
faktorer stor roll för bredbandsutbyggnad. Tack vare politiska initiativ
genomfördes under 2001-2007 en omfattande utbyggnad av bredband i områden
där marknaden inte bedömt investeringar som lönsamma. Trots detta är ett stort
antal hushåll och företag idag beroende av en enskild accessteknik eller saknar
helt förutsättningar att få bredband. I framför allt glest bebyggda områden är
utbyggnaden bristfällig och den omstrukturering av kopparnätet som TeliaSonera
176 För en överblick av Sveriges bredbandsinfrastruktur, se PTS, ”Bredbandskartläggning 2008”, 2009 (PTS-
ER-2009:8)
177 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757), Nätinfrastrukturtillträde (”NIT”)
178 Angående betydelsen av att få ekonomisk och teknisk kontroll, se PTS NIT-beslutsutkast, nov 2009.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
74

Öppna nät och tjänster
initierat kommer med stor sannolikhet att leda till sämre tillgång. Mot bakgrund
av detta och att frågan om samhällsomfattande tjänster (USO 179 ) förefaller kunna
få ökad aktualitet i framtiden blir bredbandstillgång av stor betydelse och
kommer därmed att behöva hanteras av offentliga myndigheter. 180
De ovan beskrivna utmaningarna gäller än så länge, i stora delar, enbart den
trådbundna infrastrukturen. En viktig anledning till detta är att
affärsförutsättningarna och relationen mellan kostnader respektive intäkter vid
nyanläggning är annorlunda för anläggning av trådbunden infrastruktur jämfört
med vid anläggning av trådlös accessinfrastruktur. Detta har resulterat i att det
idag finns ett antal operatörer som tillhandahåller trådlösa accessnät och som har
byggt ut likvärdig infrastruktur även i glesbygd trots att kundunderlaget där är
lägre och intäktsmöjligheterna sämre jämfört med i tätort.
3.6.4 Transmissionsnivå
Identifierad utmaning mot öppenhet på transmissionsnivå
• Begränsningar i tillträde till aktiv infrastruktur, t.ex. bitströmstillträde
och olika former av hyrda förbindelser
Ytterligare en nivå upp i värdekedjan, på transmissionsnivån, det vill säga den
nivå som rör den utrustning som transporterar datatrafiken, är det möjligt att
identifiera en större utmaning för öppenheten: Begränsningar i tillträde till aktiv
utrustning (inkl transmissionstjänster).
Utmaningen berör primärt att det finns stora och varaktiga inträdeshinder
gällande den aktiva utrustningen. Detta är problematiskt ur öppenhetssynpunkt
eftersom det kan begränsa möjligheten att säkerställa konkurrens i alla delar av
Sverige – och då speciellt i områden med sämre kommersiell bärkraft.
Inträdeshindren bidrar dessutom till att äventyra utbyggnad av framtidens
trådlösa nätinfrastruktur eftersom sistnämnda är beroende av hög trådbunden
infrastruktur för snabb transport av stora dataströmmar – så kallad
”backhaulkapacitet.”
En annan fråga inom ramen för utmaningen begränsningar i tillträde till aktiv
utrustning, är att utbudet av transmissionstjänster kan ha begränsningar i fråga
om dels kvalitet, prioritet och kapacitet, dels geografisk spridning i förhållande till
vad grossistkunden efterfrågar. De krav som kan ställas på en bitströmstjänst
hänger bl.a. samman med vilken infrastruktur som tjänsten kan levereras över.
179 Universal Service Obligation
180 I dag berör USO primärt tillgången till telefoni (rösttrafik) och finns för att säkerställa medborgarnas rätt
till grundläggande elektroniska tjänster. De kravnivåer som finns fastställda för USO (20 kbit/s) motsvarar
inte heller de krav moderna elektroniska tjänster ställer.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
75

Öppna nät och tjänster
Grossistkunden - det vill säga den köpande operatören - bestämmer sina krav
utifrån vilka slutanvändartjänster denne har för avsikt att tillhandahålla på
marknaden. Med anledning av detta blir nyssnämnda begränsningar en
konkurrenshämmande faktor som försvårar för operatörer att tillhandahålla
alternativa tjänster till slutanvändare i konkurrens med dem som kontrollerar
transmissionstjänsten, vilka själva ofta agerar även på slutkundsmarknaden. Detta
riskerar att begränsa utbudet och slår därmed i förlängningen mot
slutanvändarnas möjlighet att slå vakt om sin möjlighet att välja.
3.6.5 Ip-nivå/Internetnivå
Identifierade utmaningar mot öppenhet på IP-nivå/Internetnivå
• Potentiellt problem med inskränkt åtkomst till tjänster pga. operatörs
begränsningar/prioriteringar.
• Ökat tryck på Internetoperatörer vilket riskerar undergräva syftet med
ansvarsfrihetsregler för aktörer som vidareförmedlar Internettrafik
m.m.(Risk för mer förhandsgranskning och ökade kostnader.)
• Osäkerhet kring vad en Internetaccess måste uppfylla för krav, med
följd att konsumenterna inte vet vad de faktiskt erhåller när de köper
sådan access.
En nivå upp i värdekedjan finns ip-nivån eller Internetnivån, det vill säga den del
i värdekedjan där leverantörerna av Internetanslutningar och
återförsäljarprodukter finns. Tre primära utmaningar mot öppenhet har
identifierats på denna nivå: potentiell risk för begränsningar/prioriteringar som
leder till problem med åtkomst till tjänster; press på operatörerna att ta mer
ansvar för vem som ansluts till Internet samt en osäkerhet kring vad som
definierar en Internetaccess och vad denna ska ge möjlighet till.
Den första av de identifierade utmaningarna, dvs. åtkomst till tjänster, ligger i
behovet av att försöka förnya befintliga affärsmodeller. För Internetoperatörerna
gestaltar sig detta bland annat i att till varje pris undvika att bli reducerade till en
”bitpipa”, det vill säga en aktör som levererar access men som inte kan
kapitalisera på mervärde som genereras genom innehållstjänster. Denna
förändring ska även ses i ljuset av att produktionskostnaden för traditionella
tjänster som telefoni och tv-distribution minskar samtidigt som kostnaden för allt
bredbandiga accesser ökar.
En framtida potentiell risk inom ramen för denna utmaning är att
Internetoperatörer istället för att blockera eller på annat sätt begränsa åtkomsten
till vissa tjänster väljer att prioritera trafik diskriminerande eller strypa trafiken så
att tjänstekvaliteten äventyras för konkurrerande leverantörer. Exempel på detta
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
76

Öppna nät och tjänster
finns i andra länder. 181 En vertikalt integrerad operatör som tillhandahåller
Internetaccess skulle t.ex. kunna diskriminera andras strömmade iptv-tjänster via
slutanvändarens Internetaccess i syfte att tillförsäkra att dessa inte får en
kvalitetsupplevelse som ligger i paritet med den iptv-tjänst som den vertikalt
integrerade operatören tillhandahåller (trots att Internetaccessens kapacitet och
kvalitet enligt köpevillkoren är tillräcklig). I praktiken kan prioritering på nyss
nämnda sätt kraftigt reducera valmöjligheterna beträffande mångsidiga tjänster
och slutanvändarnas möjlighet att slå vakt om öppenhet.
Ovanstående utveckling har också gett upphov till en angränsande utmaning
avseende öppenhet. Med förändrade förutsättningar att driva affärer uppstår
delade meningar om vad som utgör en Internetaccess. 182 Eftersom
accessbegreppet idag inte omfattar några generella krav på att allt innehåll och
alla tjänster ska kunna nås via Internetaccessen, skapas utrymme för
Internetoperatörerna att själva bestämma innehållet i och omfattningen av
Internetaccesser som tillhandahålls. Detta innebär att öppenhet kan kringskäras
på mycket snabb basis vilket äventyrar slutanvändarnas nytta, såvida dessa inte
har alternativa operatörer eller accesstekniker att välja på. Det bör också tilläggas
att myndigheten som beskrivits ovan (jfr kap 3.5.4) i samband med
implementeringen av Telekompaketet sannolikt kommer att få ett uppdrag att
verka för nätneutralitet. En viktig fråga för PTS att adressera inom denna roll rör
hur långt prioriteringsverktyg ska kunna användas vid kapacitetsbrister i näten
istället för att operatörerna bygger ut nätkapaciteten eller bygger separata
nät. Utmaningen inkluderar således att hitta var balanspunkten ligger och när det kan anses
som att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i nätneutraliteten och öppenheten har
passerats.
Öppenhet utmanas också av att operatörerna är pressade. På grund av vissa
användares illegala förehavanden och nya lagbestämmelser som syftar till att ta
itu med dessa olovligheter, har trycket ökat på operatörerna att vidga sitt ansvar.
Detta riskerar dock att skapa osäkerhet, vilket kan medföra att operatörerna
behöver kalkylera över risken för avstängning kopplat till den eventuella illegala
användningen. 183 Det ökade trycket på Internetoperatörer medför således att de
ansvarsfrihetsregler som omfattar alla aktörer som vidareförmedlar Internettrafik
m.m. kan undergrävas, med ökad förhandsgranskning och kostnader som följd.
En sådan utveckling är problematisk ur öppenhetssynpunkt eftersom den kan
begränsa utbudet av innehåll och därmed strypa den mångfald av idéer som idag
tillåts florera på nätet. Detta minskar möjligheten att hitta och kombinera idéer
vilket i sin tur försvårar innovation. I förlängningen kan en sådan utveckling ha
en negativ inverkan på konkurrenskraften. Inte minst är risken överhängande att
181 Se avsnitt 3.5.6
182 Jfr ” Vad är Internetaccess?”, http://stupid.domain.name/node/889.
183 Se även avsnitt 3.5.4
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
77

Öppna nät och tjänster
innovationsbenägenheten riskerar inskränkas genom att explicit tillstånd kan
komma att krävas innan en ny produkt får testas. 184
Vidare riskerar en sådan utveckling att leda till att färre användare får tillgång till
nätet genom att kostnaden för att tillhandahålla access ökar. På så sätt skapas
högre inträdesbarriärer för slutanvändare och de positiva nätverkseffekter som
uppnås av många användare och dessas aktiviteter minskar. Sammanfattningsvis
riskerar ett ökat operatörsansvar för trafiken att leda till minskad öppenhet.
3.6.6 Tjänste- och innehållsnivå
Identifierade utmaningar mot öppenhet på tjänste- och innehållsnivå
• Begränsad åtkomst till tjänster och innehåll via alternativa accessnät
• ”Molntjänster” som försvinner
• Begränsad kundrörlighet
På denna nivå i värdekedjan återfinns den utrustning och de program, tjänster
och innehåll som erbjuds slutkunderna (konsumenter, företag och myndigheter),
liksom det innehåll som användarna själva genererar, samt statliga e-tjänster och
annan offentlig information. Nivån omfattar primärt slutanvändare och med
utgångspunkt i deras perspektiv har en rad utmaningar identifierats varav de
främsta enligt PTS bedömning utgörs av: begränsad åtkomst till tjänster och
innehåll via alternativa accessnät, ”molntjänster” som försvinner samt begränsad
kundrörlighet.
Den första utmaningen innebär t.ex. att en tjänst (exempelvis iptv, e-post eller en
lagringstjänst) är knuten till den vertikala tjänsteleverantörens nät och därför inte
är åtkomlig via andra accessnät (t.ex. från sommarstugan eller via mobilnätet).
Vissa tjänster är alltså i sig begränsade till följd av åtgärder som
tjänsteleverantören ifråga vidtagit.
Att en tjänst i sig är begränsad kan t.ex. vara fallet vid erbjudanden om s.k.
bundlade tjänster där en tillhandahållen underhållningstjänst (t.ex. iptv, e-post-
eller lagringstjänster) endast är åtkomlig via en specifik Internetaccess eller ett
specifikt accessnät. Slutanvändaren avskärmas således från tjänsten när denne
befinner sig utanför sin operatörs nät. En central fråga vid denna typ av
öppenhetsbegränsningar är frågan om slutanvändaren är tillräckligt informerad
om arten och graden av tjänstens begränsning. I andra fall kan tjänsteutvecklaren
184 Jfr www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-for-forhandsgranskad-webb
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
78

Öppna nät och tjänster
ha haft som avsikt att tjänsten skulle vara tillgänglig överallt, men där aktiviteter
på den underliggande ip-nivån leder till begränsad åtkomst. 185
Den andra av de ovan identifierade utmaningarna utgörs av så kallade
molntjänster. För att få ständig access, nå högre kostnadseffektivitet samt kunna
nyttja mobilitet fullt ut erbjuds, i allt större utsträckning, möjlighet till lagring och
åtkomst till tjänster via Internet. Detta innebär att den prestanda och de
programvaror som tidigare fanns lokalt hos slutanvändarna flyttas ut i ”molnet”,
och blir åtkomliga därifrån. Likaså innefattas i detta fenomen att även
lagringskapacitet flyttas ut till molnet, dvs. till virtuella lagringsplaster.
Molntjänster innebär en potentiell utmaning eftersom de kan innebära att
slutanvändarnas öppenhet inskränks till följd av svårigheter att flytta på
innehållet när användarna valt att placera det i molnet. Molntjänster ställer också
höga krav på tillgänglighet, men slutanvändarna har i praktiken små möjligheter
att erhålla ersättning om deras innehåll av någon anledning försvinner, begränsas
eller missbrukas genom att exempelvis det företag som sköter lagring och
åtkomst går i konkurs.
Den tredje identifierade utmaningen för öppenheten på denna nivå utgörs av en
låg grad av kundrörlighet. På marknaden för elektronisk kommunikation med
dess ojämna maktförhållanden mellan de som har tillgång till nödvändiga
produktionsresurser och övriga aktörer blir det väsentligt att slutanvändare
nyttjar sin möjlighet att välja för att på så sätt slå vakt om öppenheten. Genom
att kundbasen är rörlig och nät- och tjänsteleverantörer därmed kontinuerligt är
utsatta för risken att kunderna ”röstar med fötterna” skapas nämligen incitament
för marknadens aktörer att tillgodose slutanvändarnas preferenser. Det skapas
därmed ett innovationstryck och konkurrens om att erbjuda så bra produkter och
så goda villkor som möjligt. Här kan en hög grad av öppenhet vara ett viktigt
försäljningsargument för enskilda aktörer eftersom öppenhet innebär att mer
innehåll kan skapas och eftersökas och fler tjänster utvecklas och tillhandahållas.
Med en ökad kvantitet av innehåll och tjänster ökar också sannolikheten att
slutanvändarnas preferenser kan tillgodoses 186, vilket ger en högre potentiell
nytta.
Med beaktande av att kundrörlighet är en viktig aspekt för att säkerställa
öppenhet på tjänste- och innehållsnivå så blir en låg nivå av aktiva byten och val
en utmaning. Anledningarna till förekomsten av bristande rörlighet är många
men återfinns bland annat i de höga sök- och byteskostnader som lätt uppstår för
slutanvändarna. Även om många slutanvändare lider av ett
informationsunderläge gentemot marknadens olika leverantörer, och denna brist
skulle kunna läkas genom ökade informationsinsatser är det kanske inte enbart
brist på information som är huvudproblemet. Många slutanvändare är
185 Jfr ovan i avsnitt 3.6.5
186 Resonemanget förutsätter givetvis att en ökad kvantitet också innebär en ökad diversifiering.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
79

Öppna nät och tjänster
översköljda av information och förväntas göra åtskilliga viktiga val i dagens
samhälle (angående t.ex. elleverantör, försäkringar och pension), vilket har
skapat/skapar risk för valtrötthet och att man, slutligt, inte fattar välunderbyggda
beslut. Därför är det av yttersta vikt att den information som här diskuteras, t.ex.
om begränsningar i tjänster, måste vara anpassad till slutanvändarnas förmåga så
att dessa kan tillgodogöra sig informationen. Ökad tydlighet från leverantörer vid
marknadsföring och i användarvillkor är därför viktigt för att slutanvändare ska
kunna veta vilka val de kan göra och vilka faktorer som är viktiga att ta i
beaktande t.ex. vid val av Internetaccess och val mellan olika ip-baserade tjänster
Utan en god översikt av de alternativ som står till buds eller ens en uppfattning
om att det är möjligt att byta leverantör blir det svårt för slutanvändarna att
kunna nyttja sin rätt att välja. Alla de olika rationella val som slutanvändare
förväntas göra på marknaden riskerar dessutom att skapa en ”valtrötthet”,
särskilt i de fall det rör sig om tekniskt avancerade val som kräver teknisk
grundkunskap och en sofistikerad uppfattning om vilka parametrar 187 som det
överhuvudtaget är värt att basera valet på. Lägg därtill att långa bindningstider 188
kan bakbinda slutanvändarna och att valet av lösningar för exempelvis lagring av
innehåll - vilka erbjuds gratis av Internetoperatörerna - kan bli en dyr affär om
innehållet låses fast vid en specifik plattform eller tjänst. 189 Dessutom har
leverantörerna ofta ett stort informationsövertag och detaljkunskaper kring
avtalsvillkor vilket gör det än svårare för konsumenter att hävda sin rätt. 190
3.7 Tänkbar framtid – en genomgång av möjliga
utvecklingsscenarion
En av de tydligaste slutsatserna som kan dras av tidigare avsnitt och kapitel är att
öppenheten ger olika implikationer på olika delar av värdekedjan. Av
ovanstående har det också blivit tydligt att de olika delarna hänger samman och
påverkar varandra i mer eller mindre stor omfattning. Fokus i tidigare kapitel och
avsnitt har dock varit befintliga utmaningar på marknaden och utgångspunkten
har varit dagens marknadsförhållanden. Detta avsnitt tar istället ett
framåtblickande perspektiv och syftar till att lyfta blicken mot potentiella
187 Exempel på relevanta parametrar för Internetaccess är, vid sidan av pris, bandbredd, kvalitetsmässig
miniminivå för tjänster, svarstider samt förekomst av trafikprioriteringar.
188 I det s.k. USO-direktivet finns nu regler kring maximal initial bindningstid om 24 månader, se
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2002/22/EG om
samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetskydd inom
sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de
nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen 2007/0248 (COD), artikel.
30
189 Se även utmaningen som omger ”molntjänster”.
190 Om avtal saknas finns det inget som garanterar att ägarskapet av material som placeras hos en specifik
kommersiell aktör inte kommer tillfaller sistnämnde i samma stund som det laddas upp. Ett exempel utgörs
av den social mediasajten Facebook. I början av 2009 ändrade sajten sina användarvillkor vilket skapade en
juridisk öppning för företaget att behålla användargenererat material även om en användare avslutat sina
förehavanden med sajten. För mer information se: The Consumerist, ”Facebook's New Terms Of Service:
"We Can Do Anything We Want With Your Content. Forever."2009-10-29.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
80

Öppna nät och tjänster
utvecklingsscenarier. Det blir därmed möjligt att bidra till att skapa
handlingsberedskap och möjlighet till strategiskt agerande (i syfte att nå eller
undvika potentiella scenarion).
Att gör utfästelser om framtiden innebär dock en stor utmaning. Det går aldrig
med säkerhet att förutspå marknadsutvecklingen och den höga osäkerheten gör
att det finns goda skäl att vara försiktig i såväl uttolkningar som slutsatser. 191 För
att kunna göra en trovärdig och rimlig ”prognos” av tänkbara
framtidsutvecklingar krävs inte minst en god uppfattning om:
• den historiska utvecklingen – detta för att fånga in den långsiktiga
dynamiken och kunna få ett perspektiv på trendmässiga förändringar,
• det rådande marknadsläget – detta för att fastställa de centrala faktorer
som förstärker eller försvagar de drivkrafter som historiskt spelat en
avgörande roll samt att identifiera tecken på kommande omvälvande
trender och
• föreställningar om framtider – detta för att konkretisera målbilder för
tänkbara framtider samt de förväntningar som kan komma att influera
utvecklingen på ett genomgripande sätt.
I detta sammanhang där öppenhet och värdeskapande står i förgrunden är ett
sätt att närma sig tänkbara målbilder att nyttja den potentiella konflikten mellan
de båda begreppen. 192 Balansen mellan öppenhet och värdeskapande är på många
sätt central för den fortsatta utvecklingen av marknaden för elektronisk
kommunikation. För att tydliggöra detta presenteras nedan kortfattat fyra
tänkbara scenarion på hur en framtida marknadsutveckling skulle kunna gestalta
sig. Scenarierna har skisserats utifrån de övergripande trender som för
närvarande kan iakttas på marknaden och som i många fall kan förväntas bli
ännu viktigare de kommande åren. Dessa trender beskrivs i avsnitt 3.7.1, varpå
en kort konsekvensanalys, dvs. konkretisering av scenarierna presenteras i avsnitt
3.7.2. Sistnämnda är avsett att skapa överskådlighet och önskad tydlighet om
respektive utvecklingsscenario. 193
3.7.1 Trender på dagens och framtidens marknad för elektronisk
kommunikation
Eftersom det finns ett mycket stort antal trender som påverkar och influerar
utvecklingen är det förknippat med stora svårigheter att göra en rättvis
selektering. Det bör understrykas att utvecklingen på marknaden kommer att
191 För en översikt om svårigheten i att göra framtidsstudier se exempelvis: Olsson, Lars, ”Teknisk baksyn”
[http://www.dimea.se/customers/tfOld/old/omtf/baksyn.htm ] 2009-06-26
192 Se även kapitel 2.
193 Notera att scenarierna drar upp de övergripande riktlinjerna för marknadsutvecklingen baserat på de
trender som kan observeras. De gör dock inte anspråk på att vara fullständiga utan ska användas för att ge
en orientering.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
81

Öppna nät och tjänster
styras av både omvärlds- och marknadsfaktorer, men också av hur regeringen
och ansvariga myndigheter hanterar frågor om tillgänglighet och möjlighet till
nyttjande av bredband (bredbandsfrågan). Med utgångspunkt från det material
som presenterats ovan samt de aspekter som bedömts som väsentliga för
öppenhet och värdeskapande har dock följande faktorer identifierats som kritiska
för möjligheten att även i framtiden kunna tillhandahålla innehåll och tjänster
som kan nyttjas via bredband.
Ip-nät – Det pågår en tydlig konvergens där en allt större del av den trafik som
förmedlas elektroniskt blir ip-baserad. Ip-systemen har många fördelar. Samtidigt
som de öppnar möjligheter för nya tjänster medför de också generellt lägre
investerings- och driftskostnader. Övergången till ip skapar också förutsättningar
för konvergens mellan olika marknader som tidigare varit skilda (sampaketering
av tjänster) och kan därmed få radikal inverkan på marknadens funktionssätt. 194
Konsolidering - Nära kopplat till trenden mot allt mer ip-baserad trafik är behovet
för företagen att kunna erbjuda en tjänsteportfölj som går att nyttja via både
trådbunden och trådlös access. Detta sätter press på operatörer med ett
begränsat tjänsteutbud att bredda sin verksamhet - eller söka samarbeten - för att
få ett fulltaligt produktsortiment. Detta omställningstryck kan förväntas leda till
en ökad grad av konsolidering (uppköp och sammanslagningar), 195 vilket kan få
inverkan på marknadens funktionssätt i termer av vertikal och horisontell
integration.
Kapacitetstillgång – IT och telekomindustrin är forskningsintensiv och präglas av
en snabb innovationstakt. Sammantaget har den tekniska utvecklingen hittills
inneburit att bredbandskapaciteten tiodubblas var sjätte år. 196 Den bidragande
orsaken till detta har varit att nanoteknik, standardisering och mjukvarubaserad
teknik gett upphov till nya kostnadsbesparande lösningar. 197
Molntjänster – Den ökade kapacitetstillgången har också, som nämnts tidigare,
katalyserats av möjligheten att i allt större utsträckning nyttja virtuellt
lagringsutrymme och åtkomst till applikationer via Internetanslutna terminaler.
Flera stora aktörer såsom Google, IBM och Microsoft har initierat satsningar på
området som ofta kallas molnet efter engelskan ”cloud computing”. 198
194 En tydlig indikator på detta är att abonnemang erbjuds där tjänster sampaketerats. Idag finns ca 887 000
abonnemang på den svenska marknaden där två eller fler tjänster kombinerats till ett paketpris. Detta är
dock strax under 10 procent av den totalt abonnemangsstocken. Uppgifter från PTS, ”Svensk telemarknad”
[www.svensktelemarknad.se] 2009-11-18.
195 Konsolideringen motverkas av att de konkurrensrättsliga reglerna på EU-nivå sätter gränser för hur hög
koncentration som tillåts. Ett flertal exempel på konsolidering kan dock ges. På den nordiska marknaden
märks nämnda trend genom bildandet av Net4Mobility - ett samägt företag mellan Telenor och Tele2. Från
Europa märks trenden i Deutsche Telekom och Orange samgående och från den amerikanska marknaden
indikeras det i Sprints förvärv av Nextel samt AT&T förvärv av Cingular.
196 Alcatel Lucent, ”An update on broadband”, presentation för PTS styrelse, juni 2009.
197 Prisfallet på utrustning för elektronisk kommunikation är ca 7-8 procent på årsbasis. Ny Teknik, ”De
tvingar Ericsson att spara – igen”, 2009-10-15.
198 PTS, ”Strategisk agenda 2010” (PTS-ER-2009:27).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
82

Öppna nät och tjänster
Molntjänster ger ökad skalbarhet och bidrar till att komma bort från traditionella
licensmodeller, vilket ökar det samlade värdet på marknaden för elektronisk
kommunikation. 199
Säkerhet och övervakning – Det ökade beroendet av IT i allmänhet och bredband i
synnerhet gör att kraven på kvalitet, säkerhetskopiering och driftsäkerhet ökar.
Kommersiella applikationer liksom samhällskritiska system uppkopplade via
bredband fordrar att det finns möjlighet att övervaka i syfte att förhindra och
avhjälpa fel. 200 Detta kan förstärka förtroendet för bredbandsinfrastrukturen och
därmed bidra till fler och nya användare respektive användningsområden. Det
kan dock även få motsatt effekt. De ökade kontrollmöjligheterna med möjlighet
till långtgående spårning och kontroll av enskilda kan exempelvis skapa osäkerhet
och avskräcka från användning. Ett ökat behov av säkerhet ställer också krav på
kapitalintensiva investeringar.
Användarmönster – Utbudet av nya tjänster genererar förväntningar att kunna nå
Internet ”var som helst och när som helst” och därmed kunna kommunicera
med andra användare liksom direkt med alla typer av elektroniska apparater. 201
Det är också troligt att behovet att kunna utföra aktiviteter simultant – och
efterfrågan på kapacitetskrävande realtidsapplikationer – kommer att öka
markant. 202 Toleransen för avbrott kan också förväntas minska. Därtill kan en
ökad del av offentlig service, exempelvis hemsjukvård, förväntas skötas med
hjälp av elektronisk kommunikation i en nära framtid. Detta får direkt
återverkning på marknaden och dess funktionssätt.
Engagemang – Politiskt intresse för frågor som rör Sveriges position som en
framträdande IT-nation i allmänhet och marknaden för elektronisk
kommunikation i synnerhet spelar roll för utvecklingen. Ett tydligt politiskt
ledarskap i IT-frågor sänder signaler till marknadens aktörer och katalyserar
utvecklingen. Det kan inspirera till användning och också bidra till att balansera
olika intressen och de frågor som tas upp på den politiska agendan. På omvänt
sätt kan givetvis avsaknad av politiskt engagemang leda till att frågor som berör
marknaden för elektronisk kommunikation bortprioriteras. Detta kan ge upphov
199 CS, ”Begreppet molnet på väg att lösas upp”, 2009-10-16.
200 CS, ”Fler fall av svåra haverier”, 2009-11-10
201 Vid sidan om behovet av mänsklig kommunikation ökar således behovet av människa-maskin
kommunikation och maskin-maskin kommunikation. Telekomföretaget Nokia estimerar dessutom att en
genomsnittlig slutanvändare kommer att ha ca 10 saker uppkopplade år 2015. På samma sätt förväntar sig
nätutrustningsföretaget Cisco att allt fler applikationer på hemdatorer kopplas upp mot nätet. I samband
med lanseringen av ”Tangent Bay” – en laptop med multipla skärmar - hävdade processorföretaget Intel att
användare redan idag nyttjar mellan 20-30 program samtidigt. Cisco, ”Hyperconnectivity and the
approaching zetabyte era”, 2009 samt PTS, Bredbandskartläggning 2008, 2009 (PTS-ER-2009:8), PC för
Alla, ”Intel visar upp bärbar med fyra skärmar”, [http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.254085/intel-visar-uppbarbar-med-fyra-bildskarmar#]
2009-10-15.
202 Oxford Said Business School, ”Broadband Quality Score”,
[http://www.sbs.ox.ac.uk/news/media/Press+Releases/New+High-Quality+Broadband+Study.htm]
2009-06-26.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
83

Öppna nät och tjänster
till osäkerhet vilket riskerar att hämma värdeskapande och nyttjandegraden och
därmed influera den generella marknadsutvecklingen negativt.
Attityder - Olika delar av befolkningen har delvis olika synsätt på digital
informationsanvändning. Inte minst är många unga och unga vuxna kritiska mot
befintliga affärsmodeller som baseras på upphovsrätt. 203 Att ha vuxit upp med
Internetaccess och det informationsinnehåll som erbjuds via de digitala näten
förefaller ha medfört att nästintill total informationstillgång tas för givet. 204 Detta
kan påverka marknadsutvecklingen och möjligheten att bedriva kommersiell
verksamhet.
3.7.2 Fyra tänkbara scenarier för framtidens marknad för elektronisk
kommunikation
Om de ovan angivna trenderna kombineras med det övriga material som
presenterats i denna rapport är det möjligt att urskilja fyra utvecklingsbanor som
marknaden för elektronisk kommunikation skulle kunna ta med avseende på
öppenhet och värdeskapande.
Scenario I: Ett medelmåttigt nät kännetecknat av varierande kvalitet och innehåll
En tänkbar framtid skulle kunna kännetecknas av nätneutralitet och att ett tryck
från nätaktivister och kapacitetskrävande innehållsleverantörer gör att ”best
effort” blir den dominerande modellen. Detta skulle möjliggöra pluralism men
medför att möjligheten att garantera kvalitet skulle riskera att begränsas.
Osäkerheten om möjligheten att få avkastning på infrastrukturinvesteringar
skulle därtill kunna resultera i att utbyggnadstakten och därmed transformeringen
till nya accesstekniker skulle kunna fördröjas. I mångt och mycket frambringar ett
sådant scenario en framtid där infrastruktur betraktas som något gemensamt som
kan tas för givet och som omges av ett mycket oklart ansvar (i fråga om vem som
ska finansiera underhåll och nyinvesteringar).
Scenario II: Ett experimenterande nät kännetecknat av pluralism och interaktion
En annan tänkbar framtid utgår ifrån ett scenario där konsensus nåtts runt
trafikprioriteringar (vad som får stoppas, av vem och när) och en balans hittats
för att möjliggöra tester av nya lösningar och tjänster (innovationer). Till skillnad
från när Internet tillskapades har förutsättningarna och kraven på näten
förändrats. Nya affärsmodeller kan ge upphov till situationer som är tveksamma
ur konkurrenssynpunkt och som sträcker sig bortom de områden som
traditionellt reglerats. Scenariot bygger på en framtid som hittat mekanismer som
medger en tillräcklig nivå av öppenhet.
203 Se Viviane Redings tal angående de ungas kritik mot föråldrade affärsmodeller. Digital Europé –
Europe´s Fast Track to Economic Recovery, Viviane Redings tal i Bryssel 9 juli 2009, 09/336 samt DN,
”Tre miljoner fildelar illegalt i Sverige” [ http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tre-miljoner-fildelarillegalt-i-sverige-1.972254]
2009-10-15.
204 Andelen personer i åldern 15-19 med Internetaccess hemma uppgick 2008 till 96 procent. Motsvarande
andel för personer över 65 år var samma år 60 procent. Nordicom Internetbarometer. För mer information
se: [http://www.nordicom.gu.se/?portal=mt&main=nat_stat_publ.php&me=5] 2009-10-15.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
84

Öppna nät och tjänster
Scenario III: Ett kabel-tv-nät kännetecknat av ett begränsat utbud med god kvalitet
En tredje tänkbar framtid skulle kunna inkludera ett scenario där upphovsrätten
stärks samtidigt som den regulatoriska tillsynen rullas tillbaka och de aktörer som
idag äger eller förfogar över näten ges ökade möjligheter att själva styra över
innehåll och utformning. För operatörerna innebär det stora förutsättningar att
skapa ett ”kabel-tv-Internet”. Med detta avses att de kan prioritera egna tjänster
(i egna portaler), och erbjuda dessa med hög kvalitet och tillförlitlighet samtidigt
som andra aktörer hålls tillbaka och utbyggnaden av kapacitet kan begränsas. 205
Exklusivitetsavtal 206 eller avtal med bindningstid torde vara rådande norm i en
sådan framtid och det kan förväntas uppstå en påtaglig skillnad i tjänstekvalitet
mellan olika delar i landet beroende på ägare av infrastrukturen.
Scenario IV: En rad stängda nät kännetecknade av kontroll, övervakning och begränsning
på alla nivåer.
En fjärde tänkbar framtid baseras på ett scenario där de övervakningslagar som
införts över åren ges ökad dignitet. Om operatörerna och nätägarna exempelvis
blir juridiskt innehållsansvariga för den information som de förmedlar å deras
kunders vägnar, riskerar konsekvensen bli övervakning och vaksamhet mot vilket
material som ges en digital fristad. 207 Resultatet av en sådan utveckling torde
kunna bli att näten fragmentiseras och att varje nätägare isolerar sig med
motiveringen att detta krävs för att garantera innehållets kvalitet i de nät där de
har juridiskt ansvar. Det torde även vara rimligt att tro att kraven på att få
kringskära användarvillkoren ökar (vad som faktiskt är tillåtet att göra), liksom
vilka applikationer och terminaler som blir tillåtna att nyttja för access.
Inskränkningar av dylikt slag får inverkan även på möjligheten till innovationer
och toleransnivån för experiment.
De fyra scenarierna innebär med nödvändighet en schematisk förenkling.
Verkligheten är givetvis mer komplex. Det är därför viktigt att understryka att
scenarierna medvetet är renodlade för att tydliggöra hur skiftningar i balansen
mellan öppenhet och värdeskapande kan få praktiska följder på
marknadsutvecklingen och att det är viktigt att ta detta i beaktande när framtiden
ska diskuteras och konkretiseras.
205 Sistnämnda beror på att operatören kan lösa flaskhalsar genom att prioritera bort andra aktörers trafik
och därefter prioritera mellan sina egna tjänster innan utbyggnad behöver genomföras.
206 Det torde vara troligt att nätägaren ställer krav på ensamrätt för att byggnationen ska komma till stånd.
Inte minst för glest befolkade områden med begränsad kommersiell bärkraft förefaller – i det beskrivna
scenariot - det enda marknadsalternativet till exklusivitet vara att ingen infrastrukturbyggnation
överhuvudtaget kommer till stånd.
207 Bland annat torde det kunna innebära att fullt legalt material som kan uppfattas som stötande eller
kontroversiellt blockeras och förvägras access. Detta hämmar givetvis en livaktig samhällsdebatt och
grogrunden för nya idéer.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
85

Öppna nät och tjänster
4 Slutsatser och rekommendationer
4.1 Öppenhet skapar förutsättningar för innovation
och konkurrenskraft men måste balanseras mot
andra skyddsvärda intressen såsom
investeringsincitament och nätsäkerhet.
I denna rapport har begreppet öppenhet, det vill säga alla på lika villkor erbjuds
möjlighet till fritt (oinskränkt) 208 tillträde och eget utnyttjande analyserats. Detta
inkluderar ett fokus på hur öppenheten påverkar olika samhällsaktörers
möjligheter att konkurrera och skapa mervärde genom innovationer och
deltagande på marknaden för elektronisk kommunikation och i samhällslivet.
Utgångspunkten har varit att öppenhet (i motsats till slutenhet) genererar ett
högre samhällsekonomiskt värde – dvs. samhällsnytta. Detta sker genom att ett
öppet tillträde och tillgång till infrastruktur för elektronisk kommunikation bidrar
till ökad innovationsförmåga – dvs. introduktion av nya varor och tjänster och
därmed ett varierat utbud med valmöjlighet för konsumenter. Öppenheten
medför att bredbandsleverantörer kan koppla samman fler och fler slutanvändare
med fler och fler innehållsleverantörer över Internet. Detta skapar
nätverkseffekter 209, och större möjligheter för slutanvändare att skapa nya
kombinationer av idéer samt hitta produkter som passar dem. Öppenhet har
därmed potential att bidra till högre sammantagen nytta och högre
innovationsförmåga i jämförelse med ett slutet system. Notera särskilt att
öppenhet alltså även gäller idéer. Genom ett fritt flöde av tankar och åsikter är
det lättare att föra en samhällsdialog där olika argument vägs och bryts mot
varandra, vilket möjliggör en kontinuerlig utveckling.
I rapporten har konstaterats att öppenhet är ett vidsträckt begrepp som tillskrivs
många innebörder och som ofta förekommer som prefix för att understryka
speciella egenskaper hos en företeelse. Det talas t.ex. om öppen infrastruktur, öppna
nät, det öppna Internet, öppen källkod och öppna tjänster. Begreppet har också en
starkt kulturell prägel i fråga om Internet och dess öppna struktur och system. I
mångt och mycket kan det ses som en motsats till den tradition av kontroll och
stängda system som historiskt sett varit kännetecknande för den traditionella
telekomsektorn. Mångtydigheten i öppenhetsbegreppet gör också att det är
viktigt att begreppet operationaliseras för att det ska få en reell betydelse.
Öppenhet verkar dock inte i ett vakuum. Vilken grad av öppenhet som är möjlig
att tillämpa är inte given utan baseras på bland annat samhälleliga prioriteringar
och värderingar. Öppenhetskrav för att t.ex. främja nyttjande och
208 I denna rapport åsyftas med fritt tillträde ett icke-begränsat eller oinskränkt tillträde som inte ska
förväxlas med fritt i betydelsen gratis.
209 Med nätverkseffekter avses här att synergier kan uppstå vilket ger lägre kostnader och att det
sammanlagda värdet blir större än de enskilda delarna.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
86

Öppna nät och tjänster
innovationsmöjligheter för enskilda medborgare och tjänsteutvecklare, måste
balanseras mot andra skyddsvärda intressen, som t.ex. investeringsincitament för
Internetoperatörer och nätsäkerhet.
Med beaktande av det som presenterats i denna rapport gör PTS bedömningen
att en önskvärd grad av öppenhet innefattar såväl tillgång till produktionsresurser
för de aktörer som deltar i produktionen av bredbandstjänster som tillgång för
alla användare till kommunikation, tjänster och innehåll över det publika
Internet. Därigenom främjas:
• konkurrensen på olika marknader
• utveckling av nya och/eller förbättrade insatsvaror, tjänster och
innehåll (innovation)
• tillgång till information
• nyttjandet av ett varierat utbud av tjänster och innehåll
• deltagandet i den offentliga (digitala) dialogen över Internet
Av ovannämnda följer att en hög grad av öppenhet bör finnas på samtliga nivåer
i den värdekedja för produktion av bredbandstjänster som tagits som
utgångspunkt i rapporten. 210 Även om vikten av öppenhet betonas har det
framhållits att begränsningar av öppenheten - i varierande grad - kan betraktas
som nödvändiga och önskvärda. 211
Begränsningar av öppenheten genom trafikhantering kan exempelvis motiveras
med avseende på säkerhet och robusthet i näten. I takt med ett ökat beroende av
elektroniska kommunikationer ökar också sårbarheten för störningar i näten. Det
gör att säkerhets- och robusthetsrelaterade frågor blir allt viktigare och att
begränsningar av öppenhet kan komma ifråga för att t.ex. säkerställa att näten
och knutpunkterna fungerar och är skyddade mot avbrott, sabotage och andra
incidenter. 212 Ett visst renhållningsarbete som kan innefatta både
trafikprioritering, blockering och selektering för att få bukt med extrema avarter
(spam, botnets, malware) får således anses vara en rimlig uppoffring av
öppenheten och en rimlig inskränkning av principen om nätneutralitet, eftersom
det bidrar till att säkerställa nätens funktionalitet. I mångt och mycket är en hög
funktionalitet något som gynnar alla.
210 Nivåerna i värdekedjan utgörs av naturresursnivå, infrastrukturnivå, transmissionsnivå, ip-nivå
(Internet nivå) samt tjänste-/innehållsnivå.
211 Hur stora dessa begränsningar ska tillåtas är helt beroende på vilken nivå av värdekedjan som
avses.
212 Regeringen har i Bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP) aviserat att ge PTS i
uppdrag att analysera och ge förslag på hur arbetet med robusta elektroniska kommunikationer
kan vidareutvecklas för att motsvara samhällets och samhällsviktiga användares långsiktiga behov
av robusta elektroniska kommunikationer.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
87

Öppna nät och tjänster
Många samhällsfunktioner är i dag beroende av att kunna utbyta information
vilket bl.a. tillgodoses med hjälp av olika elektroniska kommunikationsnät.
Prioriteringsfunktioner ger utvalda användare möjlighet att utnyttja befintliga
kommunikationsresurser även i de situationer då den totala kapaciteten i näten
har reducerats på grund av skador, överbelastningar eller andra orsaker. Även
detta kan berättiga öppenhetsbegränsningar och inskränkningar i
nätneutraliteten. 213
Olika s.k. realtidstjänsters krav på ett jämnt dataflöde kan också vara ett rimligt
skäl för en medveten trafikhantering i syfte att säkerställa kvalitet för alla. Detta
får dock naturligtvis till följd att öppenheten i fråga om andra tjänster begränsas
(t.ex. att all telefonitrafik eller larmrelaterad trafik prioriteras före annan trafik).
Att ge vissa realtidstjänster prioritet i trafikhanteringen pga. att tjänsternas
egenskaper ställer sådana krav kan inte generellt anses som en obefogad
begränsning av öppenheten. Dock kan detta leda till att autonoma ip-baserade
nät byggs upp som är dedikerade för sådana tjänster. Denna segmentering utgör
en begränsning av öppenheten och innebär en försvagad nätverkseffekt.
PTS vill här framhålla att det i ett paketbaserat nät (som Internet) i princip bara
behövs prioritering (dvs. regler om vad som ska kastas bort vid trängsel i nätet)
när överföringskanalerna är fulla. För att hantera situationen med överfulla nät,
t.ex. vid särskilt intensiva tidpunkter på dygnet, kan operatörer antingen välja att
investera i ökad överföringskapacitet, eller införa prioriteringsprinciper för
datatrafiken och därigenom ”sprida ut” trafiktoppar. Det svåra för
regleringsmyndigheter som ska verka för nätneutralitet 214 - blir att balansera hur
långtgående dylika prioriteringsverktyg ska kunna användas istället för att
operatörerna bygger ut nätkapaciteten eller bygger separata nät. Kärnan i
utmaningen blir därigenom var balanspunkten ska anses ligga och när det kan
anses att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i nätneutraliteten och
öppenheten har passerats.
4.2 Öppenhet främjas genom säkerställande av ickediskriminering
och fungerande konkurrens.
Öppenhet - så som begreppet använts i tidigare kapitel - förutsätter en
fungerande konkurrens. Idag kännetecknas dock marknaden för elektronisk
kommunikation av begränsningar och etableringshinder. Som visats i tidigare
213 PTS har de senaste åren genomfört utredningar samt praktiska försök för prioritetsfunktioner
tillsammans med operatörer och presumtiva användare. I behovsanalyser har ett stort antal
organisationer tillfrågats om sina behov av prioritetsfunktioner för samhällsviktig verksamhet. En
majoritet av de tillfrågade uppger i dessa analyser att de har behov av prioritetsfunktioner i
allmänna kommunikationsnät och att prioritetsfunktionernas användning skulle kunna rädda liv.
Internationellt finns också flera exempel på prioritetsfunktioner som redan införts eller planeras.
PTS utredningsarbete sammanfattas i rapporten Samhällsviktiga användares behov av
prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2008:7). I rapporten
rekommenderas också ett införande av prioritetsfunktioner i mobila kommunikationsnät.
214 Se beskrivning av Telekompaketet i avsnitt 3.5.4
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
88

Öppna nät och tjänster
kapitel förekommer det både fall av diskriminering i fråga om tillståndsgivning
och möjlighet att få tillträde till nödvändiga produktionsresurser för
bredbandstjänster. Konsekvensen av detta riskerar bli förseningar och
fördyringar vilket ger upphov till transaktionskostnader och försämrad
konkurrens. Detta är också bakgrunden till att marknaden är föremål för EU:s
regler om förhandsreglering. 215 Regleringen sker företrädesvis på de lägre
nivåerna i värdekedjan, eftersom detta bedömts som tillräckligt för att skapa ett
innovationstryck på aktörerna som kan stimulera utbudet av nya och
differentierade tjänster.
I de fall reglering tillämpas med syftet att forcera fram öppenhet blir – vid sidan
av skyddsvärda intressen som robusthet och nätsäkerhet - även frågor om
aktörernas möjligheter till värdeskapande och framtida avkastning för
genomförda investeringar viktiga samhällsekonomiska avvägningar. Regleringar
för ökad öppenhet kan också få oönskade konsekvenser. Därför måste en
försiktighetsprincip tillämpas vid intervention på marknaden. 216 Det är också av
yttersta vikt att en intervention i form av en reglering på en nivå i värdekedjan
betraktas ur ett större sammanhang, dvs. att hela marknaden för elektronisk
kommunikation och dess värdekedja tas i beaktande, eftersom intervention på en
nivå kan få följdverkningar på en annan nivå och påverka marknaden som helhet
på ett oönskat sätt.
En försiktighetsprincip vid intervention är också viktig med anledning av att
graden av öppenhet och behovet av öppenhet ständigt förändras i takt med att
marknaden, dess aktörer och spelregler förändras.
4.3 Eftersom öppenhet är av stor betydelse är det
viktigt att leverantörer vid marknadsföring och
i avtalsvillkor är tydliga med bindningstider,
begränsningar i Internetaccess och åtkomlighet
avseende tjänster
Ur behovet av nya affärsmodeller och som en följd av den tekniska utvecklingen,
har möjligheten att prioritera trafik ökat. Detta innebär att Internetoperatörerna
idag har fått ökade möjligheter att erbjuda olika kvalitetsnivåer på
kommunikationstjänster. Dessa kvalitetsnivåer paras med prismodeller som drar
nytta av konsumenters och andra användares olikheter i fråga om betalningsvilja.
Redan idag har en stor del av användarna möjlighet att differentiera sina digitala
tjänster genom att betala olika mycket för Internetaccess beroende på vilken
kapacitet och kvalitet de önskar ska levereras och från vilken operatör.
215 Regleringen är alltså proaktiv och syftar till att öka öppenheten.
216 Målet med regleringen är således att optimera samhällets resursallokering och undvika över-
och underinvesteringar.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
89

Öppna nät och tjänster
Att det finns skillnader mellan olika accesstekniker och operatörer förefaller ur
användarnas synvinkel vara rimligt. 217 Det kan dock finnas skäl att vid sidan av
prisnivåer och bindningstider tydligare föra en diskussion om vad som utgör en
Internetaccess 218 samt informera slutanvändare om skillnader i operatörernas
erbjudanden. Detta inkluderar särskilt att påvisa att tjänster kan skilja sig åt med
avseende på: 219
• bandbredd (kapacitet och reell prestanda i upp och nedlänk)
• kvalitetsmässig miniminivå för tjänster och innehåll
• svarstider
• förekomst av trafikprioriteringar och blockering av tjänster och innehåll.
• åtkomst av tjänster och innehåll
• betygssättning och ranking av Internetoperatörerna utförd av användarna
4.4 Åtgärdsförslag för att möta utmaningarna mot
öppenhet
Tidigare i denna rapport har PTS beskrivit de huvudsakliga utmaningarna
avseende öppenheten - befintliga och potentiella - som myndigheten kunnat
identifiera vid en analys av marknaden för elektronisk kommunikation. 220 De
identifierade utmaningarna kan sammanfattas enligt följande:
1. Åtkomst till tjänster och innehåll genom att dessa är knutna till den vertikala
tjänsteleverantörens nät och inte åtkomliga via andra accessnät, t.ex. mobilnät.
2. Fler tjänster och mer innehåll lagras i molnet - vilket gett upphov till en
diskussion om att molntjänster kan ”försvinna”
3. Bristande kundrörlighet pga.:
217 Det kan tilläggas att PTS inte hittills funnit anledning att agera i någon fråga som rör
nätneutralitet. Ett avgörande skäl till detta är att myndigheten inte fått kännedom om att det
skulle finnas klagomål angående orättfärdig blockering av enskilda applikationer, innehåll eller
annan trafikdiskriminering.
218 Ett relevant exempel på ett embryo till en sådan diskussion har skapats av Patrik Fältström på Cisco.
Fältström har bland annat sammanställt en tentativ lista på kriterier för vad som kan definiera en
Internetaccess. För mer information se: http://stupid.domain.name/node/889
219 PTS har sedan tidigare publicerat allmänna råd om informationskrav om tjänstekvalitet. Se
PTS, ” PTS allmänna råd om tjänstekvalitet” (PTSFS 2007:01),
[http://www.pts.se/sv/Dokument/Foreskrifter/Tele/PTSFS-20071---PTS-allmanna-rad-omtjanstekvalitet/]
2009-07-17
220 Se även kapitel 3.6 för mer information om de olika utmaningarna
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
90

Öppna nät och tjänster
(a) höga sök- och byteskostnader
(b) kunskaps- och informationsunderläge hos konsumenter
gentemot näringsidkarna
(c) informations- och valöverbelastning
(d) kollektivanslutningar (främst i flerfamiljsbostäder)
(e) långa bindningstider och exklusivitetsavtal
(f) innehåll låst till viss plattform
4. Osäkerhet kring vad en Internetaccess innehåller, dvs. konsumenterna vet inte
vad de i praktiken erhåller för access.
5. Ökat tryck på Internetoperatörer som undergräver syftet med
ansvarsfrihetsregler för aktörer som vidareförmedlar Internettrafik.
6. Potentiellt problem med åtkomst till tjänster pga. operatörs
begränsningar/prioriteringar med inverkan på innovation och konsumentnytta.
7. Begränsningar i tillträde till aktiv infrastruktur, t.ex. bitströmstillträde och olika
former av hyrda förbindelser
8. Brist på bredbandstäckning
9. Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. svart fiber
10. Brist på kanalisation
11. Tillträde till bl.a. mark ges på olika villkor
12. Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös kommunikation
Utmaningarna skiljer sig åt och deras inriktning och omfattning varierar
beroende på vilken del i värdekedjan som analyseras. Skillnaden i utmaningarnas
omfattning och inriktning gör att varje utmaning omges av en specifik utveckling
och i mångt och mycket behöver adresseras genom en riktad åtgärd. På flera
områden har redan åtgärder vidtagits, men det finns ett behov av ytterligare
åtgärder för att säkerställa en gynnsam balans mellan värdeskapande och
öppenhet. (Sammanställning av åtgärder och utmaningar finns i tabell 4)
Generellt förefaller behovet av åtgärder vara större på de tre lägre nivåerna i
värdekedjan (naturresursnivå, infrastrukturnivå och transmissionsnivå) jämfört
med de två övre (ip-/Internetnivå samt innehålls- och tjänstenivå). Detta beror
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
91

Öppna nät och tjänster
dels på att kostnaderna för etablering och de strukturella problemen varit stora på
de lägre nivåerna, och mångt större än motsvarande utmaningar på de övre
nivåerna. Med sistnämnda åsyftas att utmaningarna på de tre lägre lagren redan
idag, i betydande skala, är föremål för intervenerande åtgärder medan
utmaningarna på de två övre lagren snarare kan betraktas som potentiella och
med en, relativt sett, lägre magnitud. Som visats i denna rapport finns det dock
indikationer på att dessa kan vara tilltagande. 221
4.4.1 Naturresursnivå
På naturresursnivån utgörs som beskrivits ovan de huvudsakliga utmaningarna av
en generell brist på kanalisation, olika villkor för tillträde till bl.a. mark samt brist
på spektrum som är lämpligt för exempelvis mobilt bredband.
Den förstnämnda utmaningen, den generella bristen på kanalisation, har
regeringen adresserat, dels i Bredbandsstrategin som presenterades i november
2009, dels genom det så kallade kanalisationsstödet som utfärdats för perioden
2009-2010. Kanalisationsstödet utgår i form av ett så kallat
samförläggningsbidrag och innebär i korthet kostnadsersättning om kanalisation
läggs i samband med att annan infrastruktur byggs. 222 Det finns också intentioner
från regeringen att se över nuvarande former för planering av grävarbeten samt
lämna förslag på förbättrad samordning, informationshantering och
koordinering. Ett stöd i detta arbete är ”Ledningskollen.se”, som är ett GISsystem
med uppgifter om vem som har olika typer av infrastruktur nedgrävd på
en specifik plats. Systemet skulle – på frivillig basis – kunna användas i syfte att
underlätta för samförläggning. Därtill ska Vägverket få i uppdrag att i samråd
med PTS formulera förslag på hur det ska prövas om kanalisation ska förläggas
vid ny- och ombyggnation av vägar. 223
Till ovanstående ska även fogas de förändringar i Plan- och bygglagen (PBL) som
nu diskuteras, där anläggningar för telekommunikation och annan
informationsteknik tas in i den kommunala planeringsprocessen. Ändringarna
innebär bl.a. att kommuner får bestämma att bygglov inte får ges i ett område
förrän anläggningar för telekommunikation har kommit till stånd.
PTS gör bedömningen att de åtgärder som vidtagits är steg i rätt riktning för att
säkerställa öppenhet men att det är för tidigt att göra några generella uttalanden
om uppnådda resultat - det vill säga om åtgärderna gett ökad tillgång till
kanalisation och därmed möjlighet för fler operatörer att etablera sig. Tillgång till
221 Se kapitel 3, särskilt avsnitt 3.5. Se även bl.a. sid 31-32, figur 8 och 9 i “A Green Knowledge
Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”
http://www.se2009.eu/polopoly_fs/1.16246!menu/standard/file/A%20GREEN%20KNOWL
EDGE%20SOCIETY_CREATIVE%20COMMONS_%20WEB1.pdf
222 Endast områden där bedömningen gjorts att marknadens aktörer inte kommer att genomför
utbyggnaden omfattas av stödet. För mer information se exempelvis:”Kanalisationsstöd”, PTS
(PM daterad 2009-03-17)
223 Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
92

Öppna nät och tjänster
kanalisation är en central komponent som skapar förutsättningar att etablera
fysisk och logisk infrastruktur och därmed öppenhet på samtliga andra nivåer i
värdekedjan. Med beaktande av detta är det ur PTS perspektiv av vikt att följa
upp de pågående åtgärderna för tillgång till kanalisation. Detta kan göras på flera
sätt, inte minst inom ramen för den Bredbandskartläggning som PTS på årlig
basis genomför på regeringens uppdrag. En empirisk genomlysning av resultat
och förväntade effekter torde kunna bidra till att skapa det underlag som behövs
för en rationell bedömning av om befintliga åtgärder är tillräckliga.
Den andra utmaningen på naturresursnivån, att tillstånd och tillträde till mark och
kanalisation ges på olika villkor, tar sig flera uttryck. I viss utsträckning handlar de
olika villkoren om anpassning till lokala förhållanden och berättigade samhälleliga
prioriteringar. I andra fall går det dock inte att utesluta att det rör sig om rutiner
och arbetssätt som lika gärna skulle kunna göras på annat sätt – men som i dess
nuvarande form får direkt negativa konsekvenser för konkurrensen. Denna typ av
särbehandling kan exempelvis ske genom att lokala monopol skapas eller att
kommunala aktörer premieras – vilket leder till att möjligheten för slutanvändare
att fritt välja tjänster och innehåll kringskärs. Det har till PTS framförts en oro
från kommuner att gynnsamma villkor för marktillträde skulle leda till att
gatumark gång på gång grävs upp för att lägga fiber. Eftersom parallelletablering
av fiber bara kommer att vara aktuellt vid speciellt gynnsamma förhållanden torde
sannolikheten vara stor att farhågan inte besannas.
Att diskriminerande villkor är negativt ur öppenhets- och konkurrenssynpunkt
har uppmärksammats av flera aktörer som PTS intervjuat eller fått material ifrån
inom ramen för detta uppdrag. Dessa har också varnat för konsekvenserna. 224
Med syftet att komma till rätta med rådande missförhållanden har bland annat
SKL tagit fram principer för ägarstyrning av lokala bredbandsnät. SKL har för
avsikt att uppdatera dessa efter eventuella ändringar i Plan- och bygglagen. PTS
bedömer att arbetet som SKL genomför är viktigt och att SKL i översynen av
styrprinciperna bör beakta processen för tillståndsgivning och markavtal samt
etablera principer om icke-diskriminering där så bedöms lämpligt. I samband med
översynen bör SKL även bedriva projekt för att förbättra den kommunala
samordningen i IT-infrastrukturfrågor som rör grävtillstånd och markavtal..
Det ska även tilläggas att PTS inom ramen för regeringens bredbandsstrategi fått i
uppdrag att genomföra informationsinsatser riktade till kommunerna. Syftet med
insatserna är att minimera de svårigheter som operatörerna upplever vad gäller att
sluta avtal med kommunerna och få erforderliga tillstånd för utbyggnad av
infrastruktur för bredband. Detta torde bidra till att förbättra konkurrensvillkoren
och att fler aktörer kan etablera sig.
224 Se bilaga 1. Marknadsaktörer - Intervjuer och input.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
93

Öppna nät och tjänster
Den tredje utmaningen, brist på spektrum, har primärt adresserats genom
liberalisering av tillståndshanteringen. Detta innebär bl.a. att PTS i allt mindre
utsträckning ställer krav på vilken teknik som ska användas i ett specifikt
frekvensband. Genom att frikoppla spektruminnehav från en fördefinierad
användning bedömer PTS att innovationspotentialen ökar eftersom det blir lättare
att introducera nya tekniska lösningar och affärsmodeller.
En annan viktig åtgärd på spektrumområdet är frigörande av ytterligare spektrum
i de frekvensband som är lämpliga för yttäckande trådlös kommunikation, t.ex.
genom frigörande av frekvenser från försvarsmakten.
Med effektivare användning skapas på detta sätt fler möjligheter att erbjuda
trådlösa lösningar och tjänster. Detta gagnar öppenheten och medför att
exempelvis mobilt bredband på sikt kan utgöra ett alternativ till trådbundna
lösningar för Internetaccess. Detta torde sammantaget kunna gagna
slutanvändarna.
4.4.2 Infrastrukturnivå
Ett steg upp i värdekedjan, på infrastrukturnivån, har de primära utmaningarna
mot öppenheten identifierats i termer av begränsningar i tillträde till passiv
infrastruktur t.ex. svart fiber och brist på bredbandstäckning.
Den första utmaningen, begränsningar i tillträde till den passiva infrastrukturen,
hänger tätt samman med den europeiska regleringsmodellen avseende elektronisk
kommunikation, och i Sverige med PTS tillträdesreglering.
Den typ av tillträdesreglering som tillämpas i Sverige - där befintlig infrastruktur
mot ersättning öppnas för andra aktörer än ägaren - ger underlag för en
konkurrens som inte begränsas av infrastrukturägande. Regleringen innebär
därmed möjlighet för fler aktörer att erbjuda ett bredare utbud på
slutkundsmarknaderna. Med fler aktörer ökar möjligheten för slutanvändarna att
hitta tjänsteleverantörer som har möjlighet att tillhandahålla de tjänster och det
innehåll som efterfrågas. En av de verkligt stora utmaningarna handlar därför om
att göra den befintliga infrastrukturen fortsatt och allt mer tillgänglig och på så
sätt begränsa den konkurrensbegränsande kontrollen och den skadliga
marknadsmakt som kan utövas av dominerande infrastrukturägare.
En åtgärd som vidtagits av marknadens aktörer är utbyggnaden av
Stadsnätsföreningens system CESAR. Genom bättre koordinering mellan
stadsnäten och en gemensam marknadsplats har det blivit lättare att handla upp
svart fiber för en nationell marknad på ett mer likartat och effektivt sätt. Det
ökade utbudet av produktionsresurser medför potentiellt sett lägre priser och att
sökkostnaderna 225 kan reduceras kraftigt. Detta bidrar till att fler aktörer kan
etablera sig och att utbudet kan öka ännu mer, något som gynnar konkurrensen
225 Det vill säga den tid och de resurser som krävs för att lokalisera en lämplig aktör.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
94

Öppna nät och tjänster
och i slutänden konsumenter och samhället i stort. Utbudet av svart fiber har
också ökat genom att en av marknadens aktörer, Skanova, idag erbjuder fiber på
mer än 100 orter. Erbjudandet motsvarar dock inte den stora efterfrågan som
råder.
PTS arbetar för närvarande med att ta fram ny tillträdesreglering som även
omfattar marknadsdominanten TeliaSoneras fiberbaserade nät. 226 Syftet är att
säkerställa att alla aktörer får samma spelregler och kan etablera sig på marknaden
på lika villkor. Genom regleringen säkerställs att fler kan få tillgång till de
produktionsresurser som efterfrågas (framförallt svart fiber) för att kunna erbjuda
de alltmer kapacitetskrävande tjänster som slutanvändarna efterfrågar.
PTS har även i utkast till beslut valt att hålla kvar vid den nuvarande
tillträdesregleringen för kopparnätet (den så kallade LLUB-regleringen). Detta
innebär att det nationella kopparnätet som ägs av Telia Sonera och som når
nästan hela Sveriges befolkning, till ett reglerat pris, kan nyttjas av samtliga
aktörer på marknaden. Med denna inriktning möjliggörs för konkurrerande
leverantörer att upprätthålla gjorda LLUB-investeringar och fortsatt etablera sig
och därmed erbjuda valfrihet till slutanvändarna även på de platser där
leverantören inte har egen infrastruktur.
Utöver implementeringen av ovannämnda regler för forcerad öppenhet har
regeringen nyligen i en proposition (Prop. 2008/09:231) 227 föreslagit nya regler i
konkurrenslagen (2008:579) som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av
Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en
verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande a)
om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv
konkurrens eller b) om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller
utvecklingen av en sådan konkurrens. Om Konkurrensverket för ett visst fall
beslutar att inte väcka talan får detta göras av ett företag som berörs av
förfarandet eller verksamheten. 228 I korthet ska detta genomföras på så sätt att
offentliga aktörer kan förbjudas att bedriva näringsverksamhet på ett sådant sätt
att konkurrensen snedvrids.
PTS anser att stadsnät ska verka på infrastrukturnivån och tillhandahålla
oförädlad svart fiber när det finns intresse från marknaden att verka på högre
förädlingsnivåer. Stadsnäten ska med andra ord inte avancera i värdekedjan om
detta innebär att de konkurrerar med andra marknadsaktörer. Syftet med denna
återhållsamhet är att garantera att stadsnäten inte nyttjar sin särställning utan
226 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
227 http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/130519.
228 ”Den nya lagregeln kommer att ha en avhållande effekt. Kommuner och myndigheter som
driver, eller planerar att starta, verksamheter som konkurrerar med företag på marknaden
kommer i fortsättningen att behöva tänka sig för noga.” (cit KKV:s generaldirektör),
http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____5155.aspx
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
95

Öppna nät och tjänster
koncentrerar sig på att tillhandahålla det som är särskilt dyrt ur
infrastrukturhänseende – med andra ord passiv fysisk infrastruktur såsom svart
fiber.
Enligt PTS syn bör de offentliga stadsnäten på kommunal och regional nivå
inrikta sig på en marknadskompletterande roll. En vägledande princip bör vara att då
i första hand tillhandahålla tjänster (svart fiber) på infrastrukturnivån och
garantera utbud av de produktionsresurser som marknadens (kommersiella)
aktörer efterfrågar. Därmed kan det också säkerställas att passiv infrastruktur
finns tillgänglig och nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Sannolikheten för
ett diversifierat utbud på de högre nivåerna och att öppenheten och konkurrensen
kan stärkas torde därmed öka. Som konsekvent påpekats genom denna rapport är
utmaningarna på de lägre nivåerna i värdekedjan väsentliga att komma till rätta
med för att säkerställa öppenhet för slutanvändare. Begränsningar på
infrastrukturnivå skapar nämligen inlåsningseffekter till nackdel för öppenheten
på de högre förädlingsnivåerna.
Även i detta sammanhang anser PTS att SKL:s arbete med översyn av principer
för ägarstyrning avseende kommunala bredbandsnät fyller en viktig funktion
SKL bör i samband med översynen anta principer för öppenhet/tillträde samt
uttryckligen ange att stadsnäten ska verka på infrastrukturnivån om
marknadsaktörer har intresse av att verka på övriga nivåer. Vidare skulle det vara
värdefullt om SKL, för att underlätta kommunernas bedömningar, tydliggjorde
vad som gäller för kommunal verksamhet enligt olika lagar och förordningar,
t.ex. enligt regler om statsstöd och konkurrenslagen.
Den andra utmaningen på infrastrukturnivå i värdekedjan kan kopplas till brister i
infrastrukturens geografiska täckning, dvs. att tillgången till
bredbandsinfrastruktur varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Regeringen
har uppmärksammat denna utmaning vid ett flertal tillfällen, senast i sin
bredbandsstrategi, och också initierat ett flertal åtgärder för att minska
skillnaderna. Detta innefattar bland annat att PTS kommer att få i uppdrag att
lyfta fram goda exempel på privat-offentlig samverkan, eftersom detta är en viktig
komponent i utbyggnad av bredband på landsbygden.
En av de större offentliga stödinsatserna för bredbandsutbyggnad genomfördes
under perioden 2001-2007 inom ramen för det så kallade bredbandsstödet. Under
nämnda period investerades totalt 5,2 miljarder av statliga medel, vilket växlades
upp av marknadens aktörer med ett lika stort belopp. Tack vare detta kunde en
massiv utbyggnad av infrastruktur ske i delar av Sverige som inte marknadens
aktörer bedömt som kommersiellt intressanta.
Även om många områden fick tillgång till infrastruktur genom bredbandsstödet,
återstår dock en rad områden där bredband idag inte kan erbjudas eller är
beroende av föråldrad teknik. Regeringen har därför beslutat att använda 200
miljoner kronor inom ramen för Landsbygdsprogrammen för att ytterligare stärka
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
96

Öppna nät och tjänster
bredbandstäckning på landsbygden. 229 Därutöver erbjud så kallat HUS-avdrag där
privatpersoner kan få bidrag för installation av bredband i sina hem. Till detta
kommer ca 600 miljoner kr som på årlig basis, i genomsnitt, finns att tillgå för ITforskning
och testbäddar inom de Europeiska ramprogrammen, bilaterala
forskningsprojekt och nationella utvecklingssatsningar. 230
För att säkerställa bredbandstäckning i hela landet bedömer dock PTS att det
även skulle vara önskvärt att inkludera bredband som en del av
samhällsomfattande tjänster. Regeringen har uppmärksammat detta i den nyligen
publicerade bredbandsstrategin och anger att det i takt med utvecklingen av fler
bandbreddskrävande tjänster finns behov av att se över vad som är funktionellt
tillträde till Internet. 231 En sådan förändring skulle bidra till större möjlighet för
medborgarna att ta del av innehåll och tjänster oavsett geografisk lokalisering.
Det skulle också borga för att även människor i glesbygd får möjlighet att dra
nytta av de fördelar som öppenhet till infrastruktur för med sig.
4.4.3 Transmissionsnivå
Ännu ett steg upp i värdekedjan, på transmissionsnivån, det vill säga den nivå
som utgörs av utrustning som förädlar och transporterar dataströmmar, består
den identifierade huvudsakliga utmaningen mot öppenhet av begränsningar i
tillträde till aktiv utrustning och transmissionstjänster, t.ex. bitströmstillträde och
olika former av hyrda förbindelser.
Marknaden omfattas redan av reglering 232 för att forcera fram ett ökat utbud och
att fler aktörer ska kunna dra nytta av den aktiva utrustning som finns tillgänglig.
En analys av marknaden indikerar därtill att det idag inte finns några tecken på
att marknaden kan förväntas gå mot effektiv konkurrens inom en överskådlig
framtid. Utbudet av bitström på marknaden motsvarar inte operatörers
efterfrågan, eftersom tillhandahållna produkter inte uppnår ändamålsenlig kvalitet
och flexibilitet. Dessutom har utbudet främst bestått av starkt geografiskt
begränsade erbjudanden i lokal infrastruktur, som inte alls motsvarat
efterfrågan. 233 Detta talar med andra ord för att inträdesbarriärerna kommer att
kvarstå och att öppenheten på marknaden kommer att fortsätta att vara
begränsad.
229 För mer information se: CS, ”250 miljoner till bredband i glesbygd”,
[http://www.idg.se/2.1085/1.244952/250-miljoner-till-bredband-i-glesbygd] 2009-11-01
230 ”Bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet”, PTS (PM daterat 2009-09-11)
231 http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrom-marknad-
5-091110.pdf)
232 Jfr PTS skyldighetsbeslut ang bitström från 24 november 2004,
www.pts.se/upload/Documents/SE/Bredbandstilltrade_i_grossistledet_skyldigheter.pdf respektive
motsvarande beslut angående hyrda förbindelser från 6 oktober 2005,
www.pts.se/upload/Documents/SE/Skyldighetsbeslut_Term_avsnitt_HF_2005_10_06.pdf
233 Jfr PTS beslutsutkast angående Bredbandstillträde för grossistledet ("Bitström") ”Utkast till beslut 2009-
11-10 (dnr 07-11741), http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrommarknad-5-091110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
97

Öppna nät och tjänster
Regleringen av bitströmstillträde och hyrda förbindelser som ytterst syftar till att
tvinga fram ökad öppenhet fyller därmed en fortsatt viktig funktion och kan
bidra till att både säkerställa konkurrens i alla delar av Sverige och att möjliggöra
utbyggnad av framtidens trådlösa nätinfrastruktur, en infrastruktur som är
beroende av kapacitet till och från basstationer (s.k. backhaulkapacitet). PTS
arbetar för närvarande med att ta fram ny tillträdesreglering avseende bitström. 234
4.4.4 Ip-nivå/Internetnivån
Ytterligare ett steg upp i värdekedjan på ip-nivån/Internetnivån finns tre större
utmaningar mot öppenheten. Dessa kan sammanfattas som: den potentiella
risken för begränsningar och prioriteringar som leder till problem med åtkomst
till tjänster, ett ökat tryck på Internetoperatörer att ta mer ansvar för vem som
ansluts till Internet (vilket leder till risk för mer förhandsgranskning och ökade
kostnader) samt en osäkerhet kring vad en Internetaccess måste uppfylla för krav
och vad denna ska ge möjlighet till.
Vad beträffar den första utmaningen, risk för begränsningar/prioriteringar som
leder till problem med åtkomst till tjänster, handlar det bl.a. om risk för
utveckling mot ett s.k. kabel-tv-Internet där det ytterst är Internetoperatören som
väljer tjänster och innehåll. I ett sådant läge syftar operatörens ip-nät främst till
att möjliggöra access till utvalda tjänster, utan att samtidigt ge tillgång till en
öppen och kraftfull Internetaccess. Det handlar också om risken för att den
vertikalt integrerade Internetoperatören prioriterar egna tjänster eller tjänster som
vissa favoriserade tredjepartsleverantörer förmedlar, till nackdel för andra
konkurrerande tjänsteleverantörer. 235
Till skillnad från flera andra länder där frågan om nätneutralitet aktualiserats till
följd av incidenter där nätoperatörer diskriminerat eller blockerat trafik, protokoll
eller tjänster, eller hotat med sådana åtgärder, har PTS inte kännedom om några
liknande incidenter av betydande omfattning i Sverige. PTS bedömer att det finns
anledning att närmare studera andra länders erfarenheter och vilka åtgärder dessa
vidtagit för att säkerställa öppenhet och nätneutralitet. PTS bör dessutom få i
uppdrag att bevaka den fortsatta utvecklingen i Sverige. Det bör också tilläggas
att regleringsmyndigheterna som beskrivits ovan (jfr kap 3.5.4) i samband med
antagandet av Telekompaketet fått ett uppdrag att verka för nätneutralitet. En
viktig fråga för PTS att adressera inom denna roll rör hur långt
prioriteringsverktyg ska kunna användas vid kapacitetsbrister i näten istället för
att operatörerna bygger ut nätkapaciteten eller bygger separata nät. Som
framhållits ovan är en central fråga var balanspunkten ligger och när det kan
anses att gränsen för vad som utgör befogade ingrepp i nätneutraliteten och
öppenheten har passerats.
234 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11741): Bredbandstillträde för grossistledet ("Bitström"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-bitstrom-marknad-5-091110.pdf
235 Prioriteringen sker samtidigt som tjänster som andra marknadsaktörer erbjuder ges otillräcklig kapacitet
eller på andra sätt diskrimineras med följd att t.ex. användarupplevelsen av deras tjänster blir sämre.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
98

Öppna nät och tjänster
Ovanstående resonemang anknyter också till den andra utmaningen angående
oron hos nätoperatörer till följd av ett ökat tryck att de ska ta större kontroll över
den information som förmedlas i näten och vem som ansluts till Internet. Som
framhållits ovan (kap 3.5.4 och 3.6.5) bottnar denna oro i att operatörer alltmer
finner sig tvingade att proaktivt värdera sina kunders verksamhet för att bl.a.
säkerställa att de inte dras in i kostsamma rättsprocesser liknande Black Internetfallet.
236 En förhandsgranskning riskerar att leda till ökade kostnader med höjda
bredbandsavgifter som följd och att yttrande- och informationsfriheten
undergrävs. 237
Den osäkerhet som operatörerna ger uttryck för bör även kopplas till den
ryktesspridning som uppstått till följd av de så kallade ACTA-förhandlingarna.
Enligt uppgift i media238 rör dessa internationella förhandlingar riktlinjer för vilka
immaterialrättsliga sanktionsmedel som kan vidtas gentemot leverantörer av
överföringstjänster m.m.
Det ligger således i såväl marknadsaktörernas som slutanvändarnas intresse att
situationen snarast klaras upp och att den rättsliga förutsägbarheten för
nätoperatörer förstärks. PTS gör därför bedömningen att det finns ett stort
behov av en arbetsgrupp som med regeringens mandat kan utreda konsekvensen
av den utveckling som beskrivits ovan med ett ökat tryck på Internetoperatörer
att ta större ansvar för trafikinnehåll.
Den tredje utmaningen, dvs. osäkerheten om vad en Internetaccess måste
uppfylla för krav och vad denna ska ge möjlighet till har debatterats. Utmaningen
har sannolikt bidragit till marknadsaktörernas stöd av konsumentportalen
”Bredbandskollen” samt en strävan mot enhetlig mätning av hastigheter och
hastighetsangivelser för trådbundet bredband.
Även om Bredbandskollen är ett användbart verktyg och fungerar som plattform
för operatörerna bedömer PTS att nivån av transparens skulle kunna utvecklas.
Detta för att - gentemot slutanvändare - tydligare framhålla vilka krav som en
Internetaccess bör uppfylla.
En åtgärd för att öka transparensen skulle kunna vara att utveckla en tjänst
genom vilken konsumenter kan få information om trafikhantering (t.ex. en
vidareutveckling av Bredbandskollen TPTEST 239). PTS förespråkar vidare
branschöverenskommelse med målet att ge tydligare avtal och mer lättförståelig
information om vad konsumenterna kan förvänta sig när de köper en
bredbandsuppkoppling för Internetaccess. Därtill bedömer PTS att det finns ett
stort behov av att utveckla möjligheterna för konsumenterna att ta del av
information om det förekommer trafikhantering som kan inskränka möjligheten
att ta del av innehåll och tjänster. Inom ramen för detta finns det även skäl för
236 www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd
237 Se vidare i kap 3.5.4.
238 Se exempelvis fotnotshänvisningar i kap 3.5.4 för specifika källor.
239 http://www.bredbandskollen.se/
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
99

Öppna nät och tjänster
PTS att – i sin roll som tillsynsmyndighet – se över sina allmänna råd om
informationskrav om tjänstekvalitet. Detta är särskilt angeläget eftersom nämnda
råd idag inte omfattar information om bandbredd, trafikprioriteringar eller
blockering av viss trafik. Här måste även de nya uppgifter för PTS som följer av
det nya ramdirektivet art 8 beaktas, vilka bl.a. innefattar att PTS ska verka för
nätneutralitet
PTS gör bedömningen att det skulle vara värdefullt med en översyn av om
informationen till konsumenterna om vad en Internetaccess innehåller är
tillräckligt tydlig. PTS bör genomföra översynen i samråd med berörda
myndigheter (t.ex. KOV). Översynen bör fokusera på bland annat avtalsvillkor
som kan bidra till ökad kunskap hos alla konsumenter om vad som kan förväntas
av en Internetaccess och tydlighet om vilka krav som konsumenter har möjlighet
att ställa på tjänste- och innehållsåtkomst. Detta ger med andra ord nödvändiga
verktyg för att kunna säkerställa att öppenheten inte inskränks, möjlighet att
upptäcka osanktionerade begränsningar, samt bättre möjligheter för konsumenter
att ”rösta med fötterna”.
4.4.5 Innehålls- och tjänstenivå
Liksom för övriga nivåer i värdekedjan har PTS identifierat ett antal utmaningar
som rör tjänste- och innehållsnivån. På denna nivå utgörs utmaningarna av
bristande förutsättningar för kundrörlighet, förekomst av s.k. molntjänster som
riskerar att ”försvinna” samt begränsad åtkomst till tjänster och innehåll via
alternativa accessnät.
En utgångspunkt i regelverket kring elektronisk kommunikation är som nämnts
ovan att konkurrensen bör ske så långt ned i förädlingskedjan som möjligt. Syftet
är att förstärka konkurrensen i grossistledet och minska beroendet av
dominerande aktörer för att därigenom få effekt av ökad konkurrens även på
slutkundsnivå i form av större utbud, valmöjlighet och prispress. Denna
utgångspunkt kommer bland annat till uttryck i kommissionens rekommendation
om relevanta marknader inom elektronisk kommunikation, där tonvikten ligger
på grossistmarknader och inte slutkundsmarknader.
Den ekonomiska argumentationen för ett fokus på reglering av lägre
förädlingsnivåer handlar om att infrastrukturbaserad konkurrens, utöver ren
tjänstekonkurrens (med prispress), även medför ett tryck på de företag som
utsätts för konkurrensen att utveckla tjänsteutbudet, differentiera prisstrukturer
och förbättra intern effektivitet. Produktionsresurser (exempelvis svart fiber och
kanalisation) utgör en stor del av priset på tjänsten på slutkundsnivå. Med
anledning av detta innebär en fungerande konkurrens på låg nivå i
förädlingskedjan, där dessa insatsvaror förekommer, att slutkundspriserna kan bli
avsevärt lägre än om åtgärder för att säkerställa en fungerande konkurrens
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
100

Öppna nät och tjänster
inriktas på/begränsas till de högre nivåerna i förädlingskedjan. Argumentationen
präglar också PTS policy för tillträdesreglering i accessnät. 240
Den svenska modellen med tillträdesreglering vilar alltså på tanken att
konkurrens ska främjas och att slutkunder genom sina val kan utsätta
leverantörer för ett tryck att leverera det som efterfrågas. Slutkundernas ”vapen”
utgörs med andra ord av möjligheten att kunna rösta med fötterna. Detta är
också kärnan i den första utmaningen på Innehålls- och tjänstenivå som PTS
identifierat: förutsättningarna för kundrörlighet.
Medan slutanvändare i teorin är fria att välja sin operatör kan ett byte i realiteten
vara svårare att genomföra. Lättillgänglig information av den typ som idag
förmedlas via KOV eller samarbetstjänster såsom ”Telepriskollen” räcker långt.
Det kan dock finnas skäl att öka medvetandegraden om dylika
informationsresurser. Här har inte minst KOV och PTS en viktig uppgift.
Informationen är av begränsad nytta om konsumenterna inte känner till den eller
vet vilka parametrar de bör ta i beaktande när de fattar ett beslut.
PTS bedömer därtill att det idag finns kunskapsluckor angående konsekvenser av
långa bindningstider i abonnemang, liksom uppsägningstider, straffavgifter och
byteskostnader. Därtill finns en utbredd problematik med anledning av kollektiva
anslutningar som kan få långtgående konsekvenser. Sistnämnda problematik
grundar sig i att det i flerfamiljshus i många fall inte är konsumenten själv som
tecknar ett avtal utan att någon annan, t.ex. fastighetsägare, gör det för
konsumentens räkning. Detta inskränker starkt slutanvändarnas egen möjlighet
att slå vakt om valfriheten. PTS har tidigare uppmärksammat exklusivitetsavtal
och hur dessa affärsmodeller begränsar konkurrensen. 241
PTS föreslår därför att berörda myndigheter (t.ex. KOV och PTS) får i uppdrag
att i samråd med KKV utreda vilka konsekvenser en begränsning av avtalstider
kan medföra. Inom ramen för uppdraget bör ingå att titta på uppsägningstider,
avgifter vid byte av operatör, skäligheten mellan operatörers kostnader och
konsumenters motprestationer samt problematik med anledning av kollektiva
anslutningar.
Den andra utmaningen mot öppenheten på tjänste- och innehållsnivå rör
förekomsten av s.k. molntjänster som riskerar att ”försvinna”. Molntjänster
innebär kortfattat att prestanda, programvaror och tjänster (t.ex. lagring) som
tidigare fanns kopplade lokalt hos slutanvändarna till t.ex. den egna datorn,
flyttas ut i ”molnet” på Internet. Därmed blir dessa molntjänster tillgängliga från
vilken dator som helst med Internetanslutning.
240 Policy för tillträdesreglering i accessnät - PTS-ER-2006:26.
241 Se PTS, ”Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare” (PTS-ER-2009:31)
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
101

Öppna nät och tjänster
Medan det ökade utbudet av nämnda tjänster kan bidra till att skapa ökad
öppenhet och tillgång till information, program och prestanda riskerar den
samtidigt att skapa ett beroendeförhållande och inlåsningseffekter. Denna risk är
särskilt påtaglig när molntjänsterna tillhandahålls av marknadsaktörer med starkt
inflytande på andra delar av marknaden, som t.ex. Microsoft, Google eller
TeliaSonera.
PTS gör bedömningen att det finns behov av tydlig information om vad som
händer om en tjänsteleverantör som tillhandahåller t.ex. virtuell lagring eller
andra Internetbaserade molntjänster går i konkurs eller om slutanvändarna bara
vill flytta med sig sina tjänster och sitt lagrade innehåll till en annan leverantör.
Flyttbarheten påverkas bl.a. av om tjänsteleverantören brukar standardiserade
lösningar baserade på öppen källkod eller nyttjar proprietära lösningar.
PTS föreslår därför att myndigheten i samråd med t.ex. KOV bör se över om
informationen kring ”molntjänster” är tillräcklig. Ett första steg blir att
vederlägga att de egna myndighetshemsidorna har lättfattlig information om hur
slutanvändare kan undvika ovan nämnda hot och välja tjänster med rimliga
villkor.
Den tredje utmaningen kring öppenhet är begränsad åtkomst till tjänster och
innehåll via andra accessnät än det som slutanvändaren har ett abonnemang hos.
PTS gör bedömningen att detta aktualiserar behovet av att se över om
informationen till konsumenterna om vad de köper är tillräckligt tydlig, bl.a. bör
Internetoperatörerna i sina avtal tydligt informera om begränsningar i åtkomsten
via alternativa nät. En sådan översyn bör genomföras av PTS i samråd med
berörda myndigheter (t.ex. KOV).
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
102

Öppna nät och tjänster
4.4.6 Avslutande reflektion
Som illustrerats ovan finns en rad utmaningar på varje nivå i värdekedjan som
aktualiserar behov av att specifika åtgärder vidtas. Även om gemensamma
intressen finns bland aktörerna på marknaden för elektronisk kommunikation –
och dessa kan bidra till att flera av de identifierade utmaningarna löses av
marknaden exempelvis genom branschöverenskommelser – gör PTS
bedömningen att ett antal utmaningar kommer att kvarstå. Dessa bör åtgärdas
för att en önskvärd grad av öppenhet i nät och tjänster ska kunna säkerställas.
Vid sidan av regulatoriska ingripanden kommer dock även andra faktorer ha
påverkan och förstärka eller försvaga de regler som stipuleras. Hit hör
konsolidering av företag bland aktörerna på marknaden (varigenom aktörerna
integreras vertikalt eller horisontellt). Denna utveckling riskerar att ge upphov till
färre aktörer på marknaden och därmed en lägre grad av konkurrens.
PTS förslag till åtgärder och förväntade resultat redovisas i sin helhet i tabellen
nedan. Samtliga är angelägna att genomföra snarast möjligt. I linje med det som
uttryckts i myndighetens strategiska agenda finns det likväl skäl att särskilt
prioritera och adressera följande utmaningar:
• Begränsningar i tillträde till passiv infrastruktur. Undanröjande av
etableringshinder skapar möjlighet för flera aktörer att agera på
bredbandsmarknaden via fiberoptiska nät. Fler aktörer kan därmed
erbjuda kapacitetskrävande tjänster.
• Bristande kundrörlighet pga. långa bindningstider och inlåsningar i
affärsmodeller. Långa bindningstider medför mindre behov av en hög
innovationstakt. Långa bindningstider tenderar dessutom att vara
konkurrensbegränsande och utgör en försvagning av konsumenters
möjlighet att slå vakt om sina rättigheter.
• Brist på spektrum som är lämpligt för yttäckande trådlös kommunikation.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen
103

Öppna nät och tjänster
Tabell 4. Pågående eller genomförda åtgärder som vidtagits för att möta
utmaningarna mot öppenheten inklusive åtgärdsförslag från PTS samt
vilket resultat dessa kan förväntas få med avseende på värdekedjans
olika nivåer. i
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
Tjänste- och
innehållsnivå
(olika tillämpningar och
applikationer inom
elektronisk
kommunikation)
Utförligare beskrivningar av
utmaningar och förslag till
åtgärder finns i kapitel 3.6.6
och 4.4.5
1. Åtkomst till tjänster
och innehåll begränsas
genom att dessa är knutna
till den vertikala
tjänsteleverantörens nät
och inte åtkomliga via
andra accessnät t.ex.
mobilnät.
2. Fler tjänster och mer
innehåll lagras i molnet. iii
Det finns emellertid en
risk att molntjänster
”försvinner” (t.ex. lagrad
data och e-postadresser)
pga. konkurs eller när
konsumenter säger upp
avtal
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
PTS bör få i uppdrag att i
samråd med berörda
myndigheter, t.ex. KOV,
se över om informationen
till konsumenterna är
tillräckligt tydlig. ISP:er
bör i sina avtal tydligt
informera konsumenter
om begränsningar i
åtkomst via alternativa
nät, så att konsumenter
av tjänster och innehåll
vet vad de köper.
Tydlig information bör
finnas om vad som
händer när en tjänst sägs
upp t.ex. information om
flyttmöjligheter. PTS bör
även beträffande detta få i
uppdrag att i samråd med
t.ex. KOV se över om
informationen till
konsumenterna är
tillräckligt tydlig.
Myndigheterna (t.ex.
KOV och PTS) bör
dessutom på sina
hemsidor utveckla och
samordna
konsumentinformation
med uppgift om hur
konsumenter ska agera
för att undvika dessa
problem.
Post- och telestyrelsen 104
Upplysta konsumenter
med möjlighet att göra ett
rationellt val. ii
Upplysta konsumenter
med möjlighet att göra ett
rationellt val.

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
3. Bristande
kundrörlighet iv pga.
(a) höga sök- och
byteskostnader
(b) kunskaps- och
informationsunderläge
hos konsumenter
gentemot näringsidkarna
(c)informations- och
valöverbelastning
(d) kollektivanslutningar
(främst i
flerfamiljsbostäder)
(e)långa bindningstider
och exklusivitetsavtal
(f) innehåll låst till viss
plattform
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Konsumentportalen
”Telepriskollen”
informerar om
transaktionskostnader
och bindningstider.
Ny webbplats hos KOV
samlar all
myndighetsinformation
riktad till konsumenter.
PTS har belyst bl.a.
inlåsningseffekter för
slutanvändare samt
konkurrensbegränsande
effekter som följer av
exklusivitetsavtal och av
den kollektiva
anslutningsformen. v
Medlemsstaterna och
Europaparlamentet har
under 2009 kommit
överens om att
bindningstider för
elektroniska
kommunikationstjänster
får vara som längst 24
månader.
Överenskommelsen
förväntas träda ikraft i
början av 2010 och ska
därefter genomföras i
nationell lagstiftning. vi
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
Berörda myndigheter
(t.ex. PTS och KOV) bör
i enlighet med KOV:s
tidigare förslag få i
uppdrag att i samråd med
KKV utreda vilka
konsekvenser en
begränsning av
avtalstiden på
tele/Internet/tv-, el- samt
försäkringsmarknaden
kan medföra. vii Inom
ramen för uppdraget bör
ingå att titta på
uppsägningstider, avgifter
vid byte av operatör,
skäligheten mellan
operatörers kostnader
och konsumenters
motprestationer samt
problematik med
anledning av kollektiva
anslutningar. viii
PTS och KOV bör vidta
åtgärder för att öka
kännedomen bland
konsumenterna om
portalerna med
konsumentinformation. ix
Post- och telestyrelsen 105
Upplysta konsumenter
med möjlighet att göra ett
rationellt val samt
underlag för
samhällsekonomiska
bedömningar om
eventuella åtgärder.

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
Ip-/Internetnivå
(utrustning som processar
och distribuerar
elektronisk information)
Utförligare beskrivningar av
utmaningar och förslag till
åtgärder finns i kapitel 3.6.5
och 4.4.4
4. Osäkerhet kring vad en
Internetaccess
innehåller x , dvs.
konsumenterna vet inte
vad de faktiskt erhåller
för access.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Konsumentportalen
”Bredbandskollen”
informerar om
hastigheter på bredband.
Branschöverenskommelse
om hastighetsangivelse
för fast bredband.
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
Öka transparensen
genom;
(a)att PTS bör få i
uppdrag att i samråd med
berörda myndigheter
(t.ex. KOV) se över om
informationen till
konsumenterna i bl.a.
avtal är tillräckligt tydlig.
(b)branschöverenskomme
lse om hur begränsningar
ska tydliggöras för
konsumenter
(c)att utveckla en tjänst
genom vilken
konsumenter kan få
information om
trafikhantering
(exempelvis genom en
vidareutveckling av
Bredbandskollen)
(d)att PTS ser över sina
allmänna råd om
informationskrav om
tjänstekvalitet som idag
inte rör information om
bandbredd,
trafikprioritering eller
blockering av viss trafik.
Post- och telestyrelsen 106
Ökad kunskap hos
konsumenter om
Internetaccessen samt
ökad möjlighet att
upptäcka osanktionerade
begränsningar. xi

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
5. Ökat tryck på
Internetoperatörer som
undergräver syftet med
ansvarsfrihetsregler för
aktörer som
vidareförmedlar
Internettrafik m.m. Risk
för mer
förhandsgranskning och
ökade kostnader som bl.a.
kan leda till restriktioner
för innovation. xii
6. Potentiellt problem
med åtkomst till tjänster
pga. operatörs
begränsningar/prioriterin
gar. 242 Detta riskerar att
på sikt leda till minskad
innovation och
konsumentnytta.
Pågående eller
genomförd åtgärd
ACTA-förhandlingar
angående vilka
immaterialrättsliga
sanktionsmedel som kan
vidtas gentemot
leverantörer av
överföringstjänster m.m.
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
En arbetsgrupp bör
tillsättas av regeringen
med uppgift att utreda
konsekvenser av ett ökat
tryck på
Internetoperatörer att ta
ansvar för trafikinnehåll.
PTS får i uppdrag att
bevaka utvecklingen av
trafikhantering och om
risk för utestängning från
publikt Internet uppstår
ta fram riktlinjer för
nätneutralitet.
242 Denna utmaning innefattar att bredbandsaccessen reduceras till en specifik portal och ett mycket
begränsat utbud av innehåll och tjänster som Internetoperatören väljer.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 107
Tydligare rättsläge genom
klarhet i
ansvarsfördelning xiii .
Handlingsberedskap så
att åtgärder kan vidtas om
det visar sig bli
nödvändigt.

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
Transmissionsnivå
(utrustning som förädlar
och transporterar
dataströmmar)
Utförligare beskrivningar av
utmaningar och förslag till
åtgärder finns i kapitel 3.6.4
och 4.4.3
7. Begränsningar i tillträde
till aktiv infrastruktur,
t.ex. bitströmstillträde och
olika former av hyrda
förbindelser xiv
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Nuvarande SMPreglering
xv (av de s.k.
marknaderna 12 och 13)
omfattande tillträde till
bitström och hyrda
förbindelser.
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
Föreslagen SMP-reglering
(av den s.k. ”marknad 5
”) omfattande tillträde till
bitström.
Pågående SMP-analys
omfattande hyrda
förbindelser (den s.k.
marknad 6).
Post- och telestyrelsen 108
Ökat utbud genom sänkta
inträdesbarriärer och
prispress på
marknadsdominerande
aktörer. xvi

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
Infrastrukturnivå
(kablar och master)
Utförligare beskrivningar av
utmaningar och förslag till
åtgärder finns i kapitel 3.6.3
och 4.4.2
8. Brist på
bredbandstäckning xvii
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
(a) Statligt bredbandsstöd
(2001-2007)
(b) Möjlig
bredbandsfinansiering
genom
Landsbygdsprogrammet
och HUS-avdraget för
elektronisk infrastruktur
(c) Ökad tillgång genom
FoU-medel.
(d) Regeringen anger i
bredbandsstrategin att
PTS kommer att få i
uppdrag att beskriva
exempel på regionala och
lokala initiativ samt
privatoffentlig samverkan
som främjar utbyggnaden
av bredband. xviii
(e) Regeringen avser att
remittera en promemoria
som kommer att
inkludera en höjning av
nivån för funktionellt
tillträde till Internet. xix
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
Nivån för funktionellt
tillträde till Internet bör
höjas så att USO xx även
omfattar bredband.
Post- och telestyrelsen 109
Ökad utbyggnad av
bredbands infrastruktur
och säkerställd tillgång på
bredband i kommersiellt
svagare områden.

Öppna nät och tjänster
Huvudsaklig
utmaning
9. Begränsningar i tillträde
till passiv infrastruktur,
t.ex. svart fiber
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Skanova Access fiber
erbjuds på mer än 100
orter.
Nuvarande SMP-reglering
(av den s.k. marknad 11)
omfattande LLUB. xxi
Stadsnätsdatabasen
CESAR ger aktörer
information om nätens
infrastruktur.
Ändring i
Konkurrenslagen som
medger möjlighet att
förbjuda stat, kommun
eller landsting att bedriva
näringsverksamhet på ett
sådant sätt att
konkurrensen skadas.
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
Föreslagen SMP-reglering
(av den s.k. marknad 4)
omfattande
NIT xxii /LLUB.
SKL har tagit fram
principer för ägarstyrning
avseende kommunala
bredbandsnät. SKL
kommer att se över dessa
principer. I samband med
detta arbete bör SKL i
samarbete med
Stadsnätsföreningen även:
(a) anta principer för
öppenhet/tillträde.
(b) tydliggöra vad som
gäller för kommunal
verksamhet enligt olika
lagar och förordningar,
t.ex. enligt regler om
statsstöd och
konkurrenslagen
(c) uttryckligen ange att
stadsnäten ska verka på
infrastrukturnivån om
marknadsaktörer har
intresse av att verka på
övriga nivåer.
Post- och telestyrelsen 110
Ökat utbud av
infrastruktur samt
effektivt och
konkurrensfrämjande
utnyttjande av befintlig
infrastruktur. xxiii

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
Naturresursnivå (mark,
kanalisation och
spektrum)
Utförligare beskrivningar av
utmaningar och förslag till
åtgärder finns i kapitel 3.6.2
och 4.4.1
10. Brist på
kanalisation xxiv
Kommunikationsmyndigheten PTS
Pågående eller
genomförd åtgärd
Statligt kanalisationsstöd
för påbörjad utbyggnad
under 2008
I sin bredbandsstrategi
anger regeringen att den
har för avsikt att ge
Vägverket i uppdrag att i
samråd med PTS
formulera förslag på hur
det ska prövas om
kanalisation ska förläggas
vid ny- och
ombyggnation av vägar.
Det påpekas även att
kanalisationen bör vara
tillgänglig för alla aktörer
på marknaden på skäliga
och icke-diskriminerande
villkor. xxv
Ändring i Plan- och
bygglagen (PBL) som
bl.a. innebär att
kommuner får bestämma
att bygglov inte får ges i
ett område förrän
anläggningar för
telekommunikation och
annan informationsteknik
har kommit till stånd.
Regeringen framför i sin
bredbandsstrategi att PTS
kommer att få i uppdrag
att se över nuvarande
former för planering av
grävarbeten samt lämna
förslag på förbättrad
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
PTS avser att följa upp
pågående och
genomförda åtgärder i
Bredbandskartläggningen
med avseende på
bredbandstäckning.
Post- och telestyrelsen 111
Uppföljningen ger
underlag för
samhällsekonomiska
bedömningar om behovet
av eventuella åtgärder. xxvi

Öppna nät och tjänster
Nivå i värdekedjan Huvudsaklig
utmaning
11. Tillträde till mark och
kanalisation ges på olika
villkor xxviii
12. Brist på spektrum
som är lämpligt för
yttäckande trådlös
kommunikation xxxi
Pågående eller
genomförd åtgärd
informationshantering
och koordinering. xxvii
Ledningskollen finns som
kan användas för
information och
samordning av
grävarbeten.
Enligt bredbandsstrategin
ska PTS inom ramen för
sitt uppdrag genomföra
informationsinsatser
riktade till kommunerna.
Insatserna bör göras i
samarbete med SKL.
Syftet är att minimera de
svårigheter som
operatörerna upplever
vad gäller att sluta avtal
med kommunerna och få
erforderliga tillstånd för
utbyggnad av
infrastruktur för
bredband. xxix
Liberalisering av
spektrumhanteringen
Frigörande av det s.k.
”800 MHz-bandet” för
andra ändamål än tv
Förslag till åtgärd Förväntat resultat
av förslag
SKL bör i översynen av
styrprinciper (ovan under
infrastrukturnivå) beakta
processen för
tillståndsgivning och
markavtal samt etablera
principer om ickediskriminering
där så
bedöms lämpligt. I
samband med översynen
bör SKL även bedriva
projekt för att förbättra
den kommunala
samordningen i ITinfrastrukturfrågor
som
rör grävtillstånd och
markavtal.
Frigör delar av
Förvarsmaktens
spektrum.
PTS avser att inleda en
översyn av användningen
av olika frekvensband för
att förbättra spektrum-
effektiviteten.
i I tabellen nedan finns i kolumnen ”Nivå i värdekedjan” läshänvisningar till relevanta kapitel i
rapporten som behandlar innehållet i tabellen mer utförligt.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 112
Ökad grad av öppenhet
och konkurrensneutrala
och icke-diskriminerande
villkor med bättre
förutsättningar för
konkurrens på
bredbandsområdet. xxx
Effektivare användning
av spektrum och större
utrymme för innovation.

Öppna nät och tjänster
ii Om slutanvändarna har den information som behövs kan de överväga hur deras handlingar
kommer att påverka deras framtida möjligheter att välja.
iii Minskad lokal hantering av program och digital information riskerar försvaga
slutanvändarnas kontroll över materialet, samt vem, hur och när som har access till det.
iv Sveriges reglering av marknaden för elektronisk kommunikation bygger på att slutanvändarna
gör aktiva val och utnyttjar den konkurrenssituation som regleras fram på de lägre nivåerna i
värdekedjan.
v PTS, Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare (PTS-ER-2009:
31)
vi Överenskommelsen nåddes i samband med översynen av Europaparlamentets och rådets
direktiv om bland annat användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät.
vii Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader,
Konsumentverkets rapport 2009:5.
viii I flerfamiljshus är det i många fall inte konsumenten själv som tecknar ett avtal utan någon
annan, t.ex. en fastighetsägare.
ix För att slutanvändare ska kunna göra rationella val måste de känna till och vara förtrogna
med den information som finns tillgänglig. Det är ytterst svårt att slå vakt om öppenheten om
parametrarna som underbygger öppenheten inte är kända.
x Det finns en distinktion mellan bredbandsaccess och Internetaccess, där sistnämnda
implicerar att tillgång till tjänster och innehåll ska vara i det närmaste total medan förstnämnda
bara indikerar en hög bithastighet för access till digitalt innehåll och tjänster som finns
tillgängliga.
xi Slutanvändarna måste ha möjlighet att lätt orientera sig kring vad som utgör en
Internetaccess, det vill säga vilka frihetsgrader de kan förvänta sig. De behöver också ha
möjlighet att på egen hand testa förekomsten av begränsningar eller kvaliteten på den
bredbandsaccess de köper.
xii Innovationsbenägenheten riskerar inskränkas genom att explicit tillåtelse kan komma att
krävas innan en ny produkt får testas. Jfr www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-forforhandsgranskad-webb.
xiii Osäkerhet om rådande ansvarsfördelning gör att tillhandahållare av överföringstjänster,
såsom Internetaccess och transit, inte kan fatta rationella beslut eftersom de saknar väsentlig
information om var deras ansvar slutar samt vad de har rätt att faktiskt göra via de digitala
näten.
xiv Infrastruktur fordrar stora kapitalinvesteringar och skapar marknadsmakt åt ägaren. Av den
anledningen är det viktigt att tillse att befintlig infrastruktur nyttjas och att även kapitalsvagare
aktörer, eller aktörer med en mindre kundbas, ges möjlighet att etablera sig på nationell basis.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 113

Öppna nät och tjänster
xv SMP-reglering avser beslut om marknader för förhandsreglering på vilka en eller flera aktörer
bedöms ha en signifikant marknadsmakt (Significant Market Power) och därigenom åläggas en
eller flera skyldigheter.
xvi Ökat utbud och minskade priser innebär större möjlighet för nya aktörer att etablera sig eller
erbjuda nischprodukter. Detta gynnar konkurrensen och därmed slutanvändarnas möjlighet att
välja innehåll och tjänster efter sina egna preferenser.
xvii För att kunna slå vakt om öppenheten fordras möjlighet för hela befolkningen att kunna ta
del av innehåll och tjänster.
xviii Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
xix Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
xx USO står för Universal Service Obligation och är en uppsättning tjänster som alla
medborgare i ett land kan kräva att få (eftersom tjänsterna anses behövas för att kunna fungera
i samhället.)
xxi LLUB står för Local Loop Unbundling och innebär möjlighet att få tillträde till den del i
accessnätet som förbinder en slutkund med en telelokal/skåp.
xxii NIT står för Nätinfrastrukturtillträde och är en del av den lagstiftning som forcerar fram
öppenhet på de lägre nivåerna i värdekedjan.
xxiii Ökat utbud ger större potential för fler aktörer att konkurrera – trots att alla inte äger egen
infrastruktur. Detta lägger grunden för den kapacitet som behövs för att aktörerna ska kunna
erbjuda ett varierat utbud och är det som gör att öppenhet kan säkerställas på de högre
nivåerna i värdekedjan.
xxiv Kanalisation, exempelvis tomrör i marken, är en väsentlig del av den infrastruktur som
skapar nödvändiga förutsättningar för bredbandsuppkoppling via exempelvis fiber. Utan
tillgång till befintlig kanalisation blir kostnaderna upp till 90 procent högre för den som är
intresserad av att anlägga egen infrastruktur.
xxv Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
xxvi Koordinerade förehavanden på naturresursnivå skapar möjlighet att skapa förutsättning för
parallell etablering, dvs. fler aktörer med egen infrastruktur eller med tillgång till annans
infrastruktur. Detta bidrar till konkurrens på de lägre nivåerna i värdekedjan och skapar
därmed, potentiellt sett, större möjligheter för flera aktörer att verkar på marknaden. Detta ger
sämre möjligheter att begränsa utbud av innehåll eller tjänster.
xxvii Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
xxviii Då markarbete är kostsamt och infrastruktur anläggs med viss framförhållning är det
ytterst viktigt att rutiner upprättas som reducerar osäkerheten på marknaden och ger
incitament till aktörerna att investera.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 114

Öppna nät och tjänster
xxix Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
xxx En hög grad av konkurrens kan ge den bas som är nödvändig för att begränsningar av
öppenheten inte ska ske. Med flera aktörer på olika nivåer skapas möjlighet för slutanvändarna
att ta den operatör som bäst motsvarar deras preferenser.
xxxi Spektrum är en begränsad resurs. Genom att tillåta frekvensinnehavaren möjlighet att fritt
använda sin resurs torde innovationer kunna främjas och befintliga lösningar utvecklas. Detta
är till gagn för slutanvändarna och kan bidra till att kringgå begräsningar av öppenheten på
andra värdekedjans olika nivåer.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 115

Öppna nät och tjänster
Bilaga 1 Marknadsaktörer - intervjuer och
input
Aktörerna
AT&T är ett internationellt företag som erbjuder telefoni- och
bredbandstjänster. Företagets struktur på den amerikanska marknaden
ändrades genom intervention 1984. Därefter har marknadsförutsättningarna
ändrats och en sammanslagning mellan AT&T och BellSouth har genomförts.
Bambuser är en svensk innehållsleverantör som erbjuder en kostnadsfri
webbtjänst genom vilken kunder via mobilen kan sända och ta emot en
videoström i realtid. Tjänsten har idag knappt 2 000 användare i cirka 50
länder.
Bonniers är en mediekoncern med verksamhet i 20-talet länder, med sju
affärsområden; böcker, tv, affärspress, nöjesmedia, morgon- och
kvällstidningar. Bonnier tillämpar i sin verksamhet många olika affärsmodeller
beroende på verksamhetsgren. Nätupplagor är till största delen
reklamfinansierade.
Cisco är ett internationellt företag, ursprungligen grundat av forskare från
Stanforduniversitetet som idag är världsledande på nätverkslösningar till såväl
konsumenter som företag (routrar, switchar, olika plattformar mm) och är
verksamt i 165 länder.
Comhem är en större leverantör av tv, bredband och telefoni. som började med
kabel-tv under 1980-talet i en verksamhet härrör från Televerket. Idag är 1,76
miljoner svenska hushåll anslutna till Comhems nät, vilket motsvarar omkring
40 procent av alla hushåll.
Christer Mattson är numera verksam inom forskningsbolaget Acreo som är
framstående i ett europeiskt perspektiv inom elektronik, optik och
kommunikationsteknologi. Han har tidigare erfarenhet från Ericsson,
STOKAB och Bredbandsbolaget. Han har profilerat sig som en förespråkare
för öppen infrastruktur och öppna nät och betonar även vikten av
utbyggnaden av bredbandsnät.
IT- och telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag från IT- och
telekomsektorn som ingår i Almega.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 116

Öppna nät och tjänster
Juliagruppen är en så kallad nätaktivistgrupp som bl.a. anordnar seminarier,
informerar och driver projekt för ett öppnare och nätvänligare samhälle.
Nicklas Lundblad är vice VD på Stockholms Handelskammare och medlem av
regeringens IT-råd och har tidigare varit policyansvarig på Google, direktör på
Stockholms e-handelskammare, IT-expert inom EU mm. Han har även skrivit
ett antal artiklar och böcker om informationsteknik och samhälle.
Näringslivets telekomförening (NTK) är en organisation för användare av
elektroniska kommunikationer. Föreningen representerar små och stora företag
och är leverantörsoberoende. NTK verkar för att konkurrensen på marknaden
ska öka.
Rebtel är ett svenskt företag som erbjuder mobila telefonitjänster mellan olika
länder över Internet. Företaget startades 2006 och har haft en stark
kundtillväxt. Kundbasen uppgår nu till över 3 miljoner kunder i drygt 50
länder. Rebtel finansierar samtalen som förmedlas via en samtalsavgift som i
storlek är jämförbar med ett lokalsamtal via det fasta telenätet.
SICS är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut med kopplingar både till den
akademiska världen och till industrin, som ska bidra till att stärka
konkurrenskraften i industrin och öka användningen av ny forskning i
samhället.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation
med Sveriges 290 kommuner, 18 landsting samt regionerna Skåne och Västra
Götaland som medlemmar. Förbundets medlemmar inom kommunsektorn har
en viktig roll när det gäller konsumenters tillgång till bredband och
bredbandstjänster som ägare av stadsnät. SKL:s roll sträcker sig till att föra en
diskussion om syfte med stadsnät samt styrning av detsamma och har även
tagit fram principer för ägarstyrning (se 3.2.2). Beslut om stadsnätens
verksamhet fattas emellertid av respektive kommun.
Stadsnätsföreningen (SSNF) är en förening av 170 kommunala bredbandsnät
(stadsnät) i lika många kommuner. SSNF:s viktigaste produkt är plattformen
CESAR som är en databas över svart fiber vilken kan användas av aktörer som
vill erbjuda bredbandstjänster. SSNF för en aktiv diskussion kring frågor om
öppna nät och öppen infrastruktur. I detta avseende ger också SSNF en
rekommendation om öppna nät.
STOKAB är ett kommunalägt infrastrukturbolag som bildades 1994 med syftet
att bygga en konkurrensneutral infrastruktur i Stockholm som klarar av
framtidens behov och krav på elektronisk kommunikation. Som
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 117

Öppna nät och tjänster
konkurrensneutral ägare hyr STOKAB ut svartfiber till operatörer som vill
leverera bredband och andra kommunikationstjänster.
SVT är ett stiftelseägt aktiebolag som sänder allmännyttig television s.k. public
service. Bolaget sänder tv via olika plattformar, såsom marknät, kabelnät,
satellit och xDSL. Dessutom tillhandahåller bolaget webbtjänsten SVT Play.
Tele2 är ett företag som levererar elektroniska kommunikationstjänster inom
såväl fasta som mobila nät. I dagsläget har företaget en kundbas om drygt 25
miljoner kunder i 11 länder.
TeliaSonera är ett delvis statligt ägt aktiebolag som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster i Norden, Baltikum, Spanien samt på
tillväxtmarknader i Eurasien inklusive Ryssland och Turkiet (totalt sett i 20
länder). Företaget härrör från Televerket och 1993 bildades Telia som
sedermera blev TeliaSonera (2003) genom en fusion av det svenska Telia och
det finska Sonera. Företaget har ca 43 miljoner abonnemang.
2007 bildades TeliaSonera Skanova Access som är ett bolag inom TeliaSonerakoncernen
med ansvar för försäljning av nätkapacitet till andra operatörer och
till TeliaSoneras egen verksamhet.
Hi3G med varumärket Tre är ett företag som levererar elektroniska
kommunikationstjänster i ett mobilt nät. Företaget startade sin svenska
verksamhet med utbyggnad av ett 3G-nät i början av 2000-talet efter att det
erhållit en andel av de s.k. 3G-licenserna genom PTS tilldelning. Företaget har
18 miljoner kunder i 10 länder med de största marknaderna Storbritannien och
Italien.
Nedan redogörs för huvuddragen i de diskussioner som PTS har fört med de
olika aktörerna.
Vad innebär öppenhet och vad kännetecknar öppenhet på
olika nivåer i värdekedjan?
Transparens samt öppen data och kommunikation
En aktör ansåg att öppenhet innebär transparens företag emellan i termer av att
inte stänga ute någon. Transparens upprätthålls genom öppna och
konkurrensneutrala nät, likvärdiga villkor och standardvillkor. Det är möjligt att
stänga ute andra aktörer med hjälp av teknik. I detta sammanhang nämns bl.a.
kopparbaserad teleaccessinfrastruktur. En förutsättning för fortsatt utveckling
av bredband och andra tjänster är enligt några aktörer att dagens kopparnät
ersätts av fiberbaserad accessinfrastruktur. Öppen data, dvs. tillgång och
möjlighet att nyttja den data som samlas in via Internet, är en innebörd av
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 118

Öppna nät och tjänster
öppenhet menade någon aktör. En öppen kommunikation banar väg för
demokrati genom att alla som vill kan och får delta i kommunikationen,
menade en annan aktör.
Innovation och konkurrenskraft
Öppenhet hänger ur ett ekonomiskt perspektiv ihop med innovation och
konkurrenskraft menade någon aktör. Således skapar öppenhet nya
kombinationer av idéer och produkter som bidrar till en snabbare
förnyelsetakt. Öppenhet stärker konkurrenskraften genom att affärsmodeller
slipas och blir uthålliga i ett öppet scenario. Det ansågs heller inte ur detta
perspektiv föreligga någon motsättning mellan öppenhet och investeringar i
elektronisk infrastruktur eftersom investeringarna i de flesta fall går att räkna
hem och aktörerna tar även hänsyn till att infrastruktur kan öppnas för andra.
Det har också framkommit att flera av aktörerna anser att det finns ett
samband mellan öppenhet – i termer av konkurrens – på infrastruktur- och
tjänstenivå och då framför allt i fråga om valfrihet och konsumentnytta för
användare på tjänstenivån i värdekedjan. Någon aktör anser dock att öppenhet
kan ha motsatt effekt, dvs. inte leda till konkurrens och valfrihet och
konsumentnytta utan i stället handlingsförlamning, investeringsstopp och
avsaknad av infrastruktur.
Öppenhet och neutrala nät
En annan aktör påtalade att öppenhet och neutrala nät inte är samma sak och
att diskussionen bör delas upp därefter samt att öppenhet måste ges ett
dynamiskt perspektiv (kraven från slutanvändaren kommer inte att vara
desamma om fem år).
Någon aktör angav här att fullständig öppenhet bör finnas på lägsta möjliga
nivå i offentliga nät (exempelvis tillträde till passiv fiber). Den möjliga graden
av öppenhet i offentliga nät uppgavs dock vara beroende av
marknadsförutsättningarna. Således kan sämre marknadsförutsättningar i form
av ett mindre kundunderlag innebära att en offentlig aktör måste agera högre
upp i värdekedjan för att få åtkomst till fler och större intäktsströmmar i syfte
att få återbetalning på gjorda investeringar. Någon aktör påtalade dock särskilt
vikten av att göra en objektiv och framåtblickande analys i fråga om
marknadsförutsättningar – annars finns en risk att offentliga aktörer (stadsnät)
agerar högre upp i värdekedjan än nödvändigt med en snedvriden konkurrens
som följd.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 119

Öppna nät och tjänster
Valfrihet
Ytterligare en annan aktör menade att begreppet öppenhet kan identifieras
utifrån valfrihet mellan kund och företag och öppenhet mellan företag och i
det senare fallet avse tillträde på likvärdiga villkor.
Infrastruktur- och tjänstenivå
Flera aktörer har uppgett att begreppet öppenhet bör delas in i en
infrastruktur- och en tjänstenivå eftersom öppenhet betyder olika saker på
dessa nivåer. Ett alltför vittomspännande öppenhetsbegrepp kan bli
intetsägande. På infrastrukturnivån handlar öppenhet då framför allt om
tillträde (reglerat eller oreglerat) till infrastruktur och tillstånd till att anlägga
infrastruktur. Någon aktör går ett steg längre i definitionen och vill dela upp
öppenhet i nät, tjänster och information. Den första nivån omfattar access och
valmöjlighet till olika infrastrukturer och hastigheter mm. Fri och öppen
konkurrens uppges borga för nämnda valmöjlighet och då inte enbart på
nätnivå utan även på tjänstenivå. Den andra nivån, tjänster, bör bevakas för att
hållas fortsatt öppen. Konsumentupplysning snarare än reglering och
övervakning uppges vara en framkomlig väg. Den tredje nivån, information,
regleras genom yttrandefrihet och är mindre problematisk.
På motsvarande sätt som på infrastrukturnivån kan öppenhet på tjänstenivån
också handla om tillträde, exempelvis för återförsäljning av produkter och
tjänster. Öppenhet på tjänstenivån handlar dock enligt aktörerna till största
delen om möjligheten för användare att fritt få disponera de produkter och
tjänster de kan få tillgång till via accessen de köper, dvs. att ingen otillbörlig
prioritering eller blockering av tjänster och/eller trafik ska ske.
Öppenheten på tjänstenivå har också enligt någon aktör en geografisk
dimension. Avsaknad av investeringsincitament i områden med sämre
affärsmässiga förutsättningar avseende kundunderlag innebär en risk för ett
sämre tjänsteutbud i dessa områden. Detta kan i sin tur leda till brister bl.a.
avseende offentliga tjänster. En sådan brist som bottnar i affärsmässiga
grunder kan dock behöva accepteras, alternativt finansieras på annan basis.
Andra aktörer beskriver öppenhet på tjänstenivå (exempelvis öppen datatrafik i
bredbandsaccesser) som en självklar grundförutsättning - oavsett grad av
konkurrens - vilken kan (behöva) begränsas av juridiska, säkerhets- och
kapacitetsmässiga skäl.
Öppenhet och ansvar för utbyggnad av infrastruktur
Någon aktör har uppgett att IT-infrastruktur är en offentlig angelägenhet i
fråga om ansvar för en samordnad utbyggnad. Med detta menas att statens
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 120

Öppna nät och tjänster
resurser kan samordnas på ett sätt som underlättar sammankoppling av privata,
statliga och kommunala nät (stadsnät) samt utbyggnad där så behövs, för att
åstadkomma ett modernt och ändamålsenligt nät för elektronisk
kommunikation. En sådan IT-infrastruktur utgör enligt denna aktör en
grundförutsättning i ett demokratiskt samhälle där medborgarnas nytta är
beroende av åtkomst till det publika Internet.
Hur fungerar öppenheten på de olika nivåerna i
värdekedjan?
Olika på olika nivåer
I samtalen med marknadens aktörer har det framkommit att öppenheten kan
variera på olika nivåer i värdekedjan, men också på samma nivå bl.a. beroende
på infrastruktur. Exempelvis kan öppenheten vara olika i fasta och mobila nät.
Öppenhet måste fungera redan på lägsta nivån, naturresursnivån, menar någon
aktör och då i form av kanalisation. Mångåriga avtal som slöts under en tid av
monopol borde inte få utgöra ett hinder för tillstånd till kanalisation eller
grävning.
I detta sammanhang uppger dock några aktörer att det är problematiskt med
en total öppenhet i fråga om tillstånd för anläggning av infrastruktur (grävning)
eftersom grävning är en dyr engångskostnad (motiverar inte parallell
infrastruktur) och innebär fördyringar avseende befintlig infrastruktur
(förkortar teknisk livslängd på en asfalterad väg eller gata).
En annan aktör har påtalat att den svenska marknaden har en tradition av
öppenhet. Exempelvis i utvecklingen av GSM har ett viktigt kriterium varit att
alla ska kunna nå varandra, vilket inte är en självklarhet i t.ex. USA på grund av
spärrar i mobilerna mm.
Öppenhet på den näst lägsta nivån, infrastrukturnivån, bör enligt en aktör,
baseras på affärsmässiga grundförutsättningar så som fri tillgång till svart fiber i
områden med stort kundunderlag men eventuell exklusivitet i områden med
mindre kundunderlag. Alternativt kan ett nationellt fiberbolag vara en bra
lösning. En jämförelse gjordes mellan olika stadsnät där kriterier för framgång
bedöms vara att verksamheten från allra första början har ett öppet synsätt.
Det finns en växande efterfrågan på fiber och våglängdsprodukter menar
någon aktör vilket får påverkan på önskvärd grad av öppenhet på
infrastrukturnivån liksom transmissionsnivån. Utbudet av våglängdsprodukter är
inte ett självändamål enligt föreningen men kan bli en naturlig följd av vilka
aktörer som agerar på marknaden och deras storlek och efterfrågan.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 121

Öppna nät och tjänster
Nätoperatörer har tekniska möjligheter att på ip-nivån i värdekedjan blockera
och/eller prioritera paket med datatrafik. Blockering och/eller prioritering av
trafik förefaller dock inte ännu i Sverige – utifrån det underlag som PTS har
tagit del av i intervjuerna med marknadens aktörer - vara en primär företeelse
kopplat till affärsmodeller utan snarare av juridiska, säkerhets- och
kapacitetsmässiga skäl (PTS anmärkning). Kapacitetsmässiga skäl utgör dock en
gråzon, påtalar någon aktör, inom vilken en blockering av en viss
kapacitetskrävande tjänst inom ramen för en tillämpad affärsmodell skulle
kunna innebära en begränsning i fråga om öppenhet. Så är fallet eftersom
sådana skäl inte nödvändigtvis är lika tvingande som skäl gällande nätets
säkerhet och illegalt innehåll. Detta tas också upp i fråga om affärsmodeller
(nedan).
Exempel finns dock på nedprioritering av trafik som vissa tjänster genererar
från andra länder. Rebtels mobil-ip-telefoni tjänst för telefonsamtal mellan
länder är en sådan tjänst. Tjänsten har enligt uppgift från Rebtel prioriterats
genom ”dripping”, dvs. att ca 90 procent av samtalen har kopplats bort, eller
”ip-sniffing”, som innebär att de ip-adresser som Rebtel använder för rösttrafik
ges lägre prioritet. 243 Nedprioriteringarna har skett i Irland och Tyskland. I
Portugal och Singapore blev företaget helt avstängt.
Andra exempel som har nämnts i intervjuerna är blockering av torrenttrafik 244
och VoIP bland mobila telekomoperatörer i Frankrike liksom British Telecoms
stoppaket för försening av trafik. Motsvarande åtgärder har också identifierats i
Holland och USA.
Ett exempel på hantering av trafik inom Sverige nämns av företaget Hi3G, där
syftet har varit att förhindra uppenbart otillbörlig användning såsom anonyma
SMS i mobbningssyfte. Hi3G har i detta fall valt att plocka bort de aktuella
tjänsterna.
Någon aktör uppger att det är eftersträvansvärt även från marknadsaktörernas
sida att slutanvändare kan nyttja vilka applikationer som helst och att försök till
”walled gardens” bör motverkas. Kunderna skulle bli missnöjda om vissa
applikationer stryptes, vilket i sin tur skulle medföra negativ marknadsföring
för den Internetoperatör som genomför strypningen. Dock blockeras
rutinmässigt port 25 för att förhindra spam hos slutanvändarna. Då vissa
applikationer kan vara mycket kapacitetskrävande ställer utvecklingen krav på
Internetoperatörer att garantera tjänstekvalitet och detta kostar pengar. Frågan
243 Information från Hjalmar Winbladh, Rebtel, vid intervju 09-08-26.
244 Torrenttrafik avser fildelad trafik.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 122

Öppna nät och tjänster
är enligt denna aktör därför inte om trafik ska strypas utan hur
Internetoperatörerna kan få betalt för garanterade servicenivåer.
I sammanhanget påpekas att utrustnings- och teknikleverantörer indirekt
stryper tjänster genom det sätt på vilket de utvecklar utrustning och
applikationer, något som av Internetoperatörerna anses olyckligt och
begränsande av öppenheten. Internetstandarden har också i sig inbyggda
prioriteringsordningar bl.a. avseende tidskritiska applikationer.
Öppenhet på tjänstenivå kan beskrivas i termer av att slutanvändare fritt ska få
använda och disponera de produkter och tjänster som de köper med undantag
för eventuell skadlig inverkan. Blockering och prioritering är utifrån dessa
förutsättningar generellt uteslutet annat än på ”best effort” basis, på uppdrag
av kund eller om säkerheten i nätet äventyras på grund av användningen.
Tidskritiska applikationer så som röst och video prioriteras också. Här
föreligger en skillnad i fasta och mobila nät. I mobila nät begränsar (stryper
eller kraftigt förminskar) operatörer ofta en användares bredbandskapacitet när
denna har överskridit den tillåtna maximala kapaciteten. Att det föreligger en
skillnad i hur användare tillåts nyttja kapaciteten i näten beror på att flera
användare delar på en access (basstation) i ett mobilt nät, medan det i fasta nät
rör sig om en dedicerad access. Nätstrukturerna medför att en användares
nyttjande av kapaciteten i nätet har större effekt på andras nyttjande i det
mobila nätet än i det fasta nätet.
Det finns ett flertal aktörer som erbjuder bredbandsaccesser till slutanvändare.
Produkterna och tillhörande kringtjänster är relativt standardiserade med låg
differentiering och fokus på pris som följd. De tillhandahålls också i flera
avseenden över en och samma infrastruktur. Någon aktör menar att innovation
och differentiering (bl.a. avseende kvalitet) är viktigt att åstadkomma för att en
långsiktig konkurrens ska kunna uppstå. Utvecklingen av tjänster och innehåll
skulle inte ha varit lika snabb förutan en utbyggnad av IT-infrastruktur och ett
öppet Internet menade någon aktör.
Någon aktör påpekar att utan en öppenhet på tjänstenivå hade inte innovativa
tjänster som Google, YouTube, Spotify och flera liknande tjänster kunnat
utvecklas. Dessa tjänsteinnovationer utmanar förhärskande affärsmodeller,
vilket är en innovation i sig enligt denne aktör.
Öppet nät
Bildandet av nätbolaget Skanova lyfts av en aktör fram som ett exempel på ett
öppet nät där tanken är att grossistkunder till TeliaSonera ska få tillträde till de
grossistprodukter som tillhandahålls över Skanovas nät på samma villkor som
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 123

Öppna nät och tjänster
TeliaSonera. En likabehandlingskommitté har också tillsatts för att bevaka att
detta efterlevs. Skanovas verksamhet omfattar både passiv och aktiv
infrastruktur. Dessa utgör sedan produktionsresurser i produktionen av
elektroniska kommunikationstjänster så som bredband. I enlighet med
rapportens värdekedjedefinition är nätbolagets verksamhet av betydelse både
på infrastruktur- och transmissionsnivå.
SSNF har utfärdat en rekommendation om öppna nät. 9 av 10 stadsnät följer
denna rekommendation enligt SSNF men det finns idag ca 15 stadsnät som
inte erbjuder svart fiber. Vissa kan inte erbjuda svart fiber av tekniska skäl
medan andra har lokala kommersiella eller politiska skäl till varför man inte
erbjuder svart fiber. 245
En aktör påtalade en skepsis över total öppenhet på alla nivåer i värdekedjan
och nämner MVNO:er 246 som exempel på företeelser som enligt aktören inte
har lett till ökad konkurrens i någon större utsträckning.
Varierar beroende på aktör
Öppenheten kan också variera beroende på aktör. En aktör kan välja en
affärsmodell med en öppen struktur för det egna nätet eller den egna
infrastrukturen, dvs. med tillträde på alla nivåer i värdekedjan, medan en annan
aktör för motsvarande infrastruktur kan välja en affärsmodell med en mer eller
mindre öppen struktur där tillträde endast möjliggörs delvis eller på en viss
nivå/några få nivåer i värdekedjan. I fallet med den första aktören blir
konkurrens möjlig avseende egen infrastruktur på såväl grossist- som
återförsäljarnivå medan det i det sistnämnda fallet endast blir möjligt med
konkurrens inom vissa begränsningar. Öppenheten kan också variera beroende
på aktör av andra skäl än valet av affärsmodell. Detta exemplifieras i nästa
stycke.
I fråga om tv-sändningar av public service anges en begränsning av
öppenheten eftersom i praktiken endast ett företag (Teracom) har möjlighet att
vidaresända med nuvarande krav på täckning. Detta är främst en fråga om
teknik och handlar inte om hantering av trafik i sig men skulle i praktiken
kunna komma att handla om det senare.
Vidare är rättighetsfrågor av stor vikt vid vidaresändning av tv. Exempelvis
SVT Play avtalar om vissa rättigheter. För vidaresändning av SVT Play via iptv
blir rättighetsfrågan aktuell även för den Internetoperatör som vidaresänder
245 Information från Mikael Ek, Stadsnätsföreningen, vid intervju 2009-10-12.
246 MVNO står för Mobile Virtual Network Operator och innebär att en aktör hyr in sig i någon annans
nät för att erbjuda tjänster till slutanvändare.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 124

Öppna nät och tjänster
tjänsten. Tekniska frågor kring plattformar för vidaresändning av tv är annat
som är viktigt ur ett öppenhetsperspektiv. Tv-tjänster uppvisar stora likheter
med andra tjänster så till vida att en bredd och kvalitet i tjänsteutbudet är
viktiga ingredienser i erbjudandet till slutanvändare. I fråga om SVT har detta
förhållande inneburit att företaget har haft ett fördelaktigt utgångsläge i
förhandlingar med olika aktörer om sändning över deras plattformar.
Öppenheten bland offentliga aktörer (stadsnät) tillämpas olika bland aktörerna
och dessa intar olika roller på marknaden vilka ibland kan ifrågasättas ur
konkurrenshänseende menar några aktörer.
Vilka affärsmodeller tillämpas och hur fungerar de?
Aktörerna tillämpar en mängd olika affärsmodeller för de produkter och
tjänster som tillhandahålls. Detta omfattar såväl relationen aktör-slutanvändare
som relationen aktör-aktör.
Öppenhet är inte detsamma som gratis menade någon aktör. Affärsmodellerna
avseende relationen aktörer emellan behöver därför ständigt utvecklas och
anpassas efter ändrade marknadsförutsättningar så som uppgradering och
utbyggnad av nät. Exempelvis behöver innehållsleverantörer vara med och
betala för en framtida investering i nätstruktur. Detta kan lösas genom peeringavtal
aktörerna emellan.
Viktiga parametrar i affärsmodellerna avseende relationen mellan en aktör och
en slutanvändare är kundvolym och ett brett tjänsteutbud av hög kvalitet.
Affärsmodellerna kan variera beroende på vilken nivå i värdekedjan
produkterna eller tjänsterna erbjuds. Olika aktörers affärsmodeller liknar
varandra, i synnerhet gäller detta på slutanvändarnivå eftersom modellerna där
är öppna och synliga. 247
Affärsmodeller med inlåsningseffekter
Bland affärsmodellerna kan nämnas sampaketeringar (eller multiple play) genom
vilket en kombination av tjänster erbjuds. Ett sådant erbjudande är triple play
(tv, bredband och telefoni) och quattro play (exempelvis tv, bredband, fast och
mobil telefoni), terminaler bundlade med mobila telefoniabonnemang liksom
exklusivitetsavtal och liknande avtal om exklusiva rättigheter vilka kan medföra
inlåsningseffekter liksom ip-baserade affärsmodeller.
247 Att affärsmodellerna liknar varandra är också väntat eftersom lyckade affärsmodeller kopieras som ett
led i marknadsaktörernas agerande och ingår som en naturlig del i konkurrensen. Det är snarare så att en
marknad med avsaknad av lika eller liknande affärsmodeller endera är kraftigt nischad eller uppvisar en
mindre väl fungerande konkurrens på den aktuella marknaden.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 125

Öppna nät och tjänster
Triple play erbjuds för närvarande av ett fåtal marknadsaktörer och endast en i
fråga om quattro play. Sådana erbjudanden innehåller vanligtvis en viss
bindningstid samt en paketrabatt via sampaketeringen. En bindningstid
begränsar konsumentens valfrihet och kan innebära kostnader vid ett
eventuellt byte (PTS anmärkning).
Försäljning av mobila terminaler (mobiltelefoner) bundlade med mobila
telefoniabonnemang genom vilka mobiltelefonen erhålls utan någon
kontantinsats innefattar ofta långa bindningstider (exempelvis 24 månader).
Här har dock marknaden flera olika aktörer med egen eller gemensamt ägd
infrastruktur vars täckningsområden i flera fall överlappar varandra. Det torde
därför finnas valmöjlighet för slutanvändarna i fråga om utbudet av mobila
telefonitjänster. Servicenivåer liksom möjliga kapacitetsnivåer är viktiga
ingredienser i slutanvändaravtalen.
På motsvarande sätt som sampaketeringar av olika slag kan även
exklusivitetsavtal innebära inlåsningar. Exklusivitetsavtalen i sig kan dock vara en
förutsättning för att en infrastrukturinvestering ska komma till stånd eftersom
avtalstiden om exklusivitet med rättighet till tillhörande intäktsströmmar
medför att investeringen återbetalas. Alternativ skulle kunna vara
upfrontbetalningar eller kostnadsdelningar men en upfrontbetalning bedöms i
många fall överstiga kundernas omedelbara betalningsvilja och
kostnadsdelningar kan vara tidskrävande och krångliga. Av vikt är dock
avtalstidens längd dvs. om den är skälig i förhållande till den investering som
har gjorts (PTS anmärkning).
Den svenska marknadens framförhandlade exklusivitetsavtal för
fiberinvesteringar kan jämföras med den norska marknadens moratorium om
tre år som utlysts av den norska regleringsmyndigheten. Under en period av tre
år får således den norska tidigare monopolisten på egen hand utnyttja de
genomförda fiberinvesteringarna.
Någon aktör uttalade att sampaketeringar, exklusivitetsavtal och långa
bindningstider inte borde vara nödvändiga ur ett ekonomiskt perspektiv dvs.
att lönsamhet ändå borde kunna uppnås. Sampaketering liksom
exklusivitetsavtal och långa bindningstider borde dessutom innebära en
suboptimering av samhällets resurser eftersom det bidrar till att konsumenterna
kan behöva nyttja tjänster som är sämre än motsvarande alternativ på
marknaden. Ytterligare någon aktör menade att exklusivitetsavtal inte var att
föredra eftersom användare värdesätter att kunna nå en tjänst överallt dvs. inte
via en enda leverantör eller endast en typ av terminal. Exklusivitet, menade
aktören, skulle i ett sådant scenario ge konkurrerande tjänster försprång. En
annan aktör anser att exklusivitet ska kunna ges i fråga om egna tjänster så
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 126

Öppna nät och tjänster
länge ett företag inte utestänger andra företags tjänster dvs. en access till det
publika Internet ska ges vid sidan om eventuella egna ip-tjänster.
I detta sammanhang nämner också någon aktör att marknaden för elektronisk
kommunikation förefaller gå mot ökad öppenhet i så mån att fler och fler
system som tidigare varit slutna tvingas öppna sig för att bibehålla sin
konkurrenskraft. De traditionella telekomoperatörernas affärsmodeller tas som
exempel på modeller vars tjänster inte har utvecklats på motsvarande sätt som
nya tjänstetillhandahållare såsom webbföretag. Telekomoperatörernas modeller
med inlåsning och begränsad användning för kunder fungerar inte längre och
avsatta resurser behöver omfördelas.
Affärsmodeller i olika nät
Affärsmodellerna för datatrafik i mobila nät, exempelvis avseende mobilt
bredband har anammats från det fasta nätet och utgörs i huvudsak av en fast
avgift för den mobila bredbandsaccessen. Ett problem med detta som lyfts
fram i intervjuerna är att kapacitetsfördelningen och utnyttjandet är annorlunda
i ett mobilt nät jämfört med ett fast nät. I det mobila nätet delar flera
användare på en access medan i det fasta nätet en användare har en dedicerad
access. Dagens affärsmodeller för mobilt bredband stödjer inte den typ av
användning som växt fram i det fasta nätet även om kapacitetsanvändningen i
det fasta nätet tillfälligtvis har bromsats upp genom införandet av Ipred-lagen.
Affärsmodellerna i de mobila näten är inte utformade för en storskalig
användning av ip-telefoni menar någon aktör (jämför Skype, Vonage och
Rebtel). En skillnad mot det fasta nätet uppges vara att i det fasta nätet medger
den fasta avgiften för bredbandsaccess täckning för kostnaderna medan den
fasta avgiften för bredbandsaccessen i det mobila nätet inte gör det vid lika
användning. I detta sammanhang uppges priset på mobila accesser behöva öka
eller affärsmodellerna förändras exempelvis genom annonsintäkter. 248
Differentierande affärsmodeller
En differentierad prissättning gentemot slutanvändare efter
kapacitetsanvändning anses generellt vara acceptabel enligt flera aktörer, men
det är viktigt att prissättningen och dess utformning kommuniceras tydligt.
Någon aktör menar dessutom att inkluderandet av kapacitetsutnyttjande i
affärsmodeller kan vara en drivkraft i utvecklingen av olika kapacitetskrävande
lösningar. Med detta menas att möjligheten att ta ut olika priser för produkter
med olika attribut så som varierad kapacitet – kort sagt möjligheten att använda
olika affärsmodeller - är en förutsättning för produkt- och tjänsteutveckling.
248 AT&T nämndes i intervjuerna som exempel på en internationell aktör som har startat försök med
rörliga avgifter för bredband baserat på användning och utnyttjande av kapacitet.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 127

Öppna nät och tjänster
Ett agerande på flera nivåer i värdekedjan dvs. både som innehållsleverantör
och operatör ger en större intäktskontroll, vilket är den naturliga
utgångspunkten för kommersiella aktörer på bredbandsmarknaden. För
kommunala stadsnät är utgångspunkten för stadsnätsverksamheten kopplat till
samhällets behov av framtidssäker IT-infrastruktur även i de olönsamma
delarna, gles- och landsbygd. I detta sammanhang bör offentliga aktörers
agerande på bredbandsmarknaden, på olika nivåer i värdekedjan, via stadsnäten
förtydligas menar några aktörer bl.a. SKL. 249 En fråga som infinner sig är hur
man kan förena kommersiella aktörers vinstintresse med kommunala aktörers
intresse av att få skälig avkastning på sina investeringar i öppen ITinfrastruktur?
Sålunda åsyftar förbundet de marknadsanalyser som ligger till
grund för kommuners agerande på en viss nivå i värdekedjan och menar att
dessa kan och bör förbättras vilket också är något som SKL verkar för genom
dess rådgivande roll. Ett fördjupat samarbete med KKV och PTS efterlyses av
förbundet i detta sammanhang avseende marknadsbedömningar och principer
för ägarstyrning. SKL påpekar också att tillsyn kring tillträdesvillkor, matchning
av stadsnätens agerande och underliggande marknadsanalys samt KOmodellens
tillämpning på tjänstenivån är åtgärder som kan adressera de
problem som finns på marknaden idag.
I detta sammanhang kan nämnas de synpunkter och kommentarer kring
märkning av slutanvändaraccesser som samlats in genom intervjuerna (nedan).
Bör en slutanvändaraccess märkas?
Flera aktörer påtalar att någon form av märkning av slutanvändaraccess är
nödvändig i enlighet med allmänna avtalsprinciper, dvs. att det måste finnas ett
avtal som reglerar affärsrelationen. Märkningen bör röra kvalitetsnivåer, men
även eventuella begränsningar av teknisk karaktär.
Någon aktör anger att viktiga aspekter när det gäller märkning av en
slutanvändaraccess är hur det ska göras, typ av information samt när och för
vilken tid. I detta sammanhang påpekas också att marknadsutvecklingen går
fort, vilket kan innebära att parametrar i ett slutanvändaravtal kan behöva
uppdateras relativt ofta. Det kan också vara en utmaning i sig att avgöra vad
som är en dålig access och vad som är en dålig tjänst. En annan aktör menar att
transparens i avtal med slutanvändare är ett exempel på öppenhet i accessen.
Byggnormer för Internet behövs menar någon aktör och gör en jämförelse
med märkning av livsmedel. En Internetaccess bör vara öppen medan ett
nätverk kan vara slutet.
249 Information från Björn Björk, Sveriges kommuner och landsting, vid telefonintervju 2009-10-22
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 128

Öppna nät och tjänster
En annan aktör menar att det bör förtydligas att öppenheten inte ligger i
hastigheten utan i öppenheten i sig dvs. det är inte en demokratisk rättighet att
ha en access med en viss hastighet utan att den access man har ska vara öppen
ifråga om kommunikation.
KO-modellen
KO-modellen 250 lyfts av några aktörer fram som ett exempel på en modell med
öppet nät. Modellen förefaller bli mer vanlig i stadsnäten även om några
aktörer pekar på att en KO i hög grad är beroende av stordriftsfördelar för sin
intjäning. KO-modellen bör tillämpas på ett sådant sätt att öppenhet i termer
av möjlighet till konkurrens åstadkoms på lika villkor för marknadens aktörer
anser någon aktör. Därigenom kan också modellen innebära öppenhet på
slutanvändarnivån i termer av valfrihet. Några aktörer anser dock att KOmodellen
kan innebära ett extra kostnadsled för konsumenter.
Stadsnät – öppet och neutralt eller specifik affärsmodell?
Några aktörer menar att flera stadsnät verkar ”för högt” upp i värdekedjan
(tjänstenivå). Här går meningarna isär eftersom någon annan aktör menar att så
inte är fallet och att det i de fall det förekommer är en följd av brist på
intresserade marknadsaktörer. Stadsnätens kvalitet uppges av någon aktör inte
motsvara kundernas behov.
Den föreslagna regleringen av fiber kan påverka affärsmodellerna med öppna
stadsnät anser någon aktör på så sätt att stadsnätens utbyggnad i glesbygd är
beroende av en utbyggnad i centrala områden där en parallelletablering skulle
vara möjlig.
SKL anser att kommunala ägare av stadsnät bör göra en riskbedömning utifrån
kommunallagens kompetensbestämmelser och övrig konkurrenslagstiftning på
området när det gäller på vilken nivå stadsnätets verksamhet ska bedrivas. För
det första bör en kommunal ägare i ägardirektiv, eller motsvarande
styrdokument, fastställa att huvudsyftet med stadsnätet är att det ska
tillhandahålla en öppen, för andra aktörer och på kommersiella villkor,
tillgänglig IT-infrastruktur. Om ägaren därutöver bedömer det motiverat att
stadsnätet ska verka högre upp än infrastrukturnivå – såväl passiv som aktiv –
för att nå detta mål, bör detta styrkas av relevanta marknadsanalyser så att
stadsnätets verksamhet blir ett komplement till, och i förekommande fall även
kan samverka med, andra marknadsaktörer. 251 Frågan om ett kommunalt
250 KO står för kommunikationsoperatör. I detta sammanhang bör nämnas att KO kan avse enbart drift
eller både drift och tillhandahållande av portal för tjänster. Ibland benämns den aktör som ansvarar för
driften av ett nät kommunikationsadministratör (KA) medan en kommunikationsoperatör (KO) är den
aktör som tillhandahåller en portal.
251 Information från Björn Björk, Sveriges Kommuner och Landsting, vid telefonintervju 2009-10-22.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 129

Öppna nät och tjänster
stadsnät kan eller bör vara en KO eller kommunikationsadministratör (KA) är
komplicerad och måste därför analyseras noggrant. Om man med KO menar
ren drift torde det var förenat med mindre risk ur öppenhetssynpunkt om
stadsnätet driver nätet självt så länge man uppfyller kriterierna för öppet nät.
Om man med KO även inkluderar tillhandahållande eller förmedling av
tjänster (KA) är det större risk att detta kan kollidera med kommersiella aktörer
på marknaden och att ägaren i detta fall bör överväga att ge direktiv till
stadsnätet att överlämna sådan verksamhet till annan aktör på marknaden.[1]
Den grundläggande tanken är att ett stadsnät kan stå för den stora och ofta
oåterkalleliga investeringar i infrastruktur medan en marknadsaktör kan stå för
förhållandevis mindre och återanvändbara investeringar.
Vad behöver förändras i fråga om öppenhet?
Mindre reglering, ökade offentliga insatser och ökat samarbete
Några aktörer menar att den föreslagna fiberregleringen 252 inte kommer att ha
avsedd effekt eftersom den endera hämmar investeringsviljan hos TeliaSonera
eller begränsar stat och kommuns möjligheter att bygga ut. Att bygga nät (fiber
som nu är aktuellt) är kostsamt och kräver skalfördelar. I detta avseende
behövs alltså inte mer begränsning, utan snarare icke-reglering och ett statligt
ansvar i stället för sektorsspecifik reglering. Gemensamma (statliga och andra
offentliga) insatser krävs i olönsamma områden. En helhetssyn behövs också
på IT-infrastrukturen när det gäller utveckling på längre sikt – vad vill vi uppnå
på 10-15 års sikt som en IT-nation i framkant?
Någon aktör menar att rådande marknadsförhållanden kräver att aktörer delar
på befintlig infrastruktur samt tillsammans skapar ny infrastruktur för att denna
ska utnyttjas maximalt. På högre nivåer i värdekedjan är dock konkurrens
mellan aktörerna viktig och att exakt fastställa var gränsen mellan samarbete
och konkurrens går är svårt och beroende på geografiskt område. Nya
marknader ger upphov till nya gränsdragningar.
Flera aktörer betonar vikten av en politisk IT-strategi som underlag för
företagens investeringar i infrastruktur (minska osäkerhet genom politiska
beslut eller brist på politiska beslut).
Någon aktör föreslår en ökning av innovationskraften i Sverige genom en
öppen och ”gratis” Internetaccess som en ny typ av public service (exempelvis
genom att nyttja spektrum i 450 MHz bandet finansierat via tv-licensavgiften).
Tjänsten skulle på detta sätt utvecklas i linje med offentlighetsprincipen och
bl.a. möjliggöra sökande i offentligt material online.
252 Utkast till beslut 2009-11-10 (dnr 07-11757): Nätinfrastrukturtillträde ("NIT"),
http://www.pts.se/upload/Remisser/2009/beslutsutkast-kommunicering-nit-marknad-4-91110.pdf
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 130

Öppna nät och tjänster
Mer reglering och tillträde på lika villkor
Andra aktörer anser däremot att en ökad tillträdesreglering framför allt i fasta
nät (koppar, fiber, koaxial) är önskvärd för att upprätthålla öppna nät. I detta
avseende nämns kanalisation, svart fiber och bitström för tjänsteproduktion på
olika nivåer i värdekedjan. Tillträdet måste därtill kunna ske friktionsfritt, dvs.
tillhörande samlokalisering, backhaul etc. är nödvändigt för att det aktuella
tillträdet ska möjliggöras på konkurrensmässiga villkor. En aktör menar att nät
och tjänster bör vara separerade genom reglering. En nätägare ska exempelvis
inte kunna prioritera en operatör inom den egna företagskoncernen framför
andra operatörer. Regleringen måste också ta fasta på ny teknik fullt ut för att
inte äldre teknik ska konservera ett högt pris i förhållande till det pris som
nyare teknik innebär. Här uppges som exempel att det reglerade
kostnadsbaserade priset för samtrafik inte speglar verkligheten. Gamla
prismodeller, exempelvis enhets- och minutpris för SMS, ger inte incitament
att övergå till all-ip.
En aktör menar att olika reglering för aktörer som är aktiva på samma marknad
skapar skilda spelplaner och snedvrider konkurrensförhållandena mellan
infrastrukturer och mellan vertikalt integrerade och icke-vertikalt integrerade
aktörer. Här bör regleringen harmoniseras så att lika villkor för tillträde
åstadkoms.
En jämförelse mellan den europeiska tillträdesregleringen och den amerikanska
situationen gjordes av några aktörer. En synpunkt som framkom i detta
avseende var att den europeiska tillträdesregleringen visserligen syftar till att
främja öppna nät, och därigenom även öppna tjänster, men att den fokuserar
på SMP-operatörens nät. Vid sidan om SMP-operatörens nät kan det finnas
andra mer eller mindre öppna nät, vilket skapar ohållbara situationer för
tjänsteleverantörer och slutanvändare. En annan synpunkt var att frågan om
nätneutralitet är av mindre vikt i Sverige mot bakgrund av den rådande
tillträdesregleringen, men debatten om nätneutralitet (i termer av lika
behandling och öppenhet) bedöms ändå vara viktig.
Utveckling och anpassning av affärsmodeller
På den oreglerade slutanvändarmarknaden råder en internationell konkurrens
och en kritisk volym krävs för att förbli en långsiktig aktör. I detta
sammanhang nämns Skype och liknande affärsmodeller, genom vilka en
Internetaccess liksom en nätinfrastruktur förutsätts och slutanvändaren liksom
Skype kan använda denna bas med tillägg för marginella merkostnader i fråga
om hantering av affären. Operatörer som med en faktisk kundbas kan
visserligen konkurrera med Skype och andra om affären, men inte utan att
kannibalisera på den egna affären.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 131

Öppna nät och tjänster
Utvecklingen innebär därför att nya affärsmodeller tvingas fram för att möta
konkurrensen från Skype m.fl. I sammanhanget nämns att slutna
affärsmodeller till skillnad från öppna (Skypes) kan vara nödvändiga för att få
betalt för infrastrukturinvesteringar (jämför exklusivitetsavtal).
Det råder dock inte fullständig enighet om slutna affärsmodellers varande eller
icke varande. Några aktörer anser att det inte borde vara tillåtet att prioritera
eller blockera innehåll och/eller tjänster annat än om i fråga om nätets
funktionalitet och tekniska prestanda. Någon aktör ifrågasätter därtill
nödvändigheten i trafikhantering av detta slag. Tjänsterna Measurement Labs
och Switzerland nämns i detta sammanhang som möjlig förebilder för att
utveckla en tjänst för mätning av prioriteringar etc. exempelvis genom
Bredbandskollen.
Flera aktörer menar att öppenhet inte bör likställas med gratis. En jämförelse
med Microsofts inträde på den kinesiska marknaden genom dumpade priser
görs. På motsvarande sätt måste affärsmodeller avseende upphovsrätt och
nyttjandemodeller via piratkopiering mötas och nya affärsmodeller utvecklas.
Alternativt nämner någon aktör kan diversifiering bli nödvändig.
Öppna och neutrala nät
Ett agerande på flera nivåer i värdekedjan, dvs. både som innehållsleverantör
och operatör, ger en större intäktskontroll. Enligt några aktörer (t.ex. SKL) bör
offentliga aktörers agerande på bredbandsmarknaden via stadsnäten
förtydligas. 253 SKL efterlyser ett fördjupat samarbete, avseende
marknadsbedömningar och principer för ägarstyrning, med KKV och
PTS. Med marknadsbedömningar avses här en bedömning av om det finns
privata aktörer som är intresserade av att bedriva verksamhet via kommunägda
stadsnät. SKL är av uppfattningen att ett fördjupat samarbete mellan KKV och
PTS i dessa avseenden, tillsammans med tillsyn kring tillträdesvillkor och en
tillämpning av KO-modellen, kan adressera de problem som finns på
marknaden idag.
Finns hot mot öppenhet?
En aktör menar att ett kommersiellt synsätt kan vara ett hot mot öppenhet. En
kommersiell aktör kan behöva agera ensam eller högre upp i nätet för att tjäna
pengar, medan en offentlig aktör parallellt med den kommersiella
verksamheten agerar efter ett allmänpolitiskt uppdrag, vilket kan väga jämnt
med eller tyngre än vinst. Dessutom kan en kommersiell aktör gå i konkurs, en
253 Information från Björn Björk, Sveriges kommuner och landsting, vid telefonintervju 2009-10-22.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 132

Öppna nät och tjänster
risk som ett nät för ett offentligt åtagande (kommunala tjänster, etc.) inte borde
ta.
En annan aktör nämner olika förutsättningar avseende grävtillstånd,
stadsnätens agerande som tjänsteleverantörer samt kopplingen stadsnätfastighetsnät-kommunala
bostadsbolag som hot mot öppenhet på olika nivåer i
värdekedjan.
Någon aktör påtalar vikten av en långsiktig och tydlig reglering som en
förutsättning för att regleringen ska leda till öppenhet eftersom osäkerhet
skapar transaktionskostnader som håller tillbaka investeringsbeslut.
KO-modellen uppges leda till öppenhet i form av valfrihet på slutanvändarnivå
men farhågor finns att den a) försämrar möjligheterna för aktörer på lägre
infrastrukturnivå att få en investering återbetald, b) inte används på ett öppet
sätt med tillträde på lika villkor samt c) ytterligare ett aktörsled skapas för vilket
slutanvändarna ska betala.
Motsatsen till KO-modellen dvs. att nät och tjänster byggs samman skapar
makt uppger någon aktör och ger en telekomoperatör möjlighet att kontrollera
innehållet i kommunikationen.
Filtrering av datapaket på uppdrag av eller i samarbete med polisen är något
som Internetoperatörerna genomför på tjänstenivå. Det gäller datatrafik
avseende barnpornografi. 254 Flera aktörer uppger att de inte själva gör en
bedömning av vad som ska blockera enligt polisens lista men följer denna.
Bland de intervjuade aktörerna har tvivel rests kring tillkomsten av detta filter.
Någon aktör har i relation till debatten om fildelning påtalat att det finns ett
hot mot öppenheten avseende nät och tjänster i hanteringen av avstängningen
av Internetleverantören Black Internet. Internetleverantören stängdes av
eftersom denne levererade kapacitet till Pirate Bay vars upphovsmän befanns
skyldiga till brott mot upphovsrätten. Pirate Bay var dock en bland flera kunder
till Black Internet och frågan som väcktes i intervjuerna var om en
Internetleverantör ska ha koll på kunders användning av Internet.
En öppen kommunikation – utan filter – kan resa en del moraliska frågor
menade någon aktör (exempelvis tillgång till eller spridning av film som visar
övergrepp eller andra grövre brott) vilket i sig kan framtvinga en begränsning
av öppenheten. I sammanhanget kan nämnas webbföretaget Bambuser som
arbetar med filtreringsfunktioner, varningsrullgardiner etc. gällande
254 Även annan trafik – fildelning – har figurerat i debatten. PTS har dock efter att ha verifierat med
operatörerna slutit sig till att det i dagsläget uteslutande gäller trafik gällande barnpornografi.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 133

Öppna nät och tjänster
”tvivelaktigt” material. Det handlar enligt företaget om moraliska aspekter och
är inte fråga om censur. 255
Interoperabiliteten mellan olika molntjänster i takt med att allt mer material
lagras och aktiviteter flyttar ut på nätet nämns av någon aktör som en viktig
fråga för Internets fortsatta öppenhet. Risk för inlåsningseffekter bedöms
finnas i detta avseende.
En aktör menar att nyttan av Internet kringskärs för alla användare om
öppenheten begränsas. Enstaka begränsningar i form av blockering etc. får
därför en vidarespridning i form av minskade positiva nätverkseffekter genom
att färre kan nås. Detta skapar också en sämre grund för innovativa satsningar i
fråga om tjänster och innehåll.
255 Information från Måns Adler, Bambuser vid intervju 2009-09-30.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 134

Öppna nät och tjänster
Förkortningar
ACTA Anti-Counterfeiting Trade Agreement
CESAR Stadsnätsföreningens databas över svart fiber
DI Datainspektionen
DSL Digital Subscriber Line
FRA Försvarets radioanstalt
HADOPI la Haute Autorité pour la Diffusion des Œuvres et la Protection
des Droits sur Internet
HFC Hybrid fibre-coaxial
HUS Hushållsskatteavdrag
Ipred Intellectual Property Rights Enforcement Directive
ISP Internet Service Provider
KKV Konkurrensverket
KOV Konsumentverket
KO/KA Kommunikationsoperatör/Kommunikationsadministratör
KTIB Konsumenternas tele-, tv-& Internetbyrå
LEK Lagen om elektronisk kommunikation
LLUB Local Loop Unbundling
MVNO Mobile Virtual Network Operator
NIT Nätinfrastrukturtillträde
NGN Nästa generations nät
NTK Näringslivets telekomförening
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 135

Öppna nät och tjänster
OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (eng.
Organisation for Economic Co-operation and Development)
PBL Plan- och bygglagen
PTS Post- och telestyrelsen
PUL Personuppgiftslagen
QoS Quality of Service
SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
SCB Statistiska centralbyrån
SKL Sveriges kommuner och landsting
SMP Significant Market Power
SSNF Stadsnätsföreningen
USO Universal Service Obligation
VoD Video on Demand
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 136

Öppna nät och tjänster
Lista över ord och begrepp
Best effort förmedling av datatrafik enligt köprinciper,
principen innebär att innehållet i ip-paketen inte
värderas utifrån vilket innehåll som skickas eller
utifrån vem som är källa eller mottagare
Bitström överföring av dataströmmar, exempelvis mellan en
specifik slutanvändares anslutning och en
operatörs transportnät. Grossistprodukten
bitströmstillträde används bl.a. för att tillhandahålla
bredband.
Bundling sampaketering
Hyrda förbindelser punkt-till-punkt överföring av dataströmmar med
dedicerad kapacitet
LLUB Local Loop Unbundling, innebär möjlighet att få
tillträde till den del i accessnätet som förbinder en
slutkund med en telelokal/skåp
Molntjänster tjänster och innehåll som inte lagras eller hanteras
lokalt (av engelskans ”cloud computing”)
Optisk fiber tunn glasledning av kiseldioxid (glas) som överför
information via ljus istället för via elektroniska
signaler som sker i en kopparledning. Optisk fiber
kan finnas i hela eller delar av allmänna eller
individuella elektroniska kommunikationsnät
Nätverkseffekter nyttan ökar med antalet nätverksmedlemmar
Peering utbyte av trafik
Streaming ”strömning” avser uppspelning av ljud och bild via
överföring från Internet
Svart fiber Svart fiber är en förbindelse som inte är upplyst,
dvs. fysisk fiberledning utan elektronisk utrustning.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 137

Öppna nät och tjänster
Terminerande avsnitt ändavsnitt eller lokal nätverksdel av hyrd
förbindelse
Transit förmedling
Transmission transport
Trunkavsnitt sammanbindande nätverksdel av hyrd förbindelse
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 138

Öppna nät och tjänster
Litteratur
Rapporter
Strategi för att säkra Internets infrastruktur, PTS-ER-2005:7
Strategi för ett säkrare Internet i Sverige, PTS-ER-2006:12
Policy för tillträdesreglering i accessnät, PTS-ER-2006:26
Nya förutsättningar för samtrafik, PTS-ER-2006:45
Samhällsviktiga användares behov av prioritetsfunktioner i elektroniska kommunikationer,
PTS-ER:2008-7
Svart fiber – marknad och konkurrenssituation, PTS-ER-2008:9
Konvergens och utvecklingen mot nästa generations nät, PTS-ER-2008:11
Individundersökningen 2009 - Svenskarnas användning av telefoni och Internet, PTS-ER-
2009:28
Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation, PTS-ER-2009:2
Nätneutralitet, PTS-ER-2009:6
Bredbandskartläggning 2008, PTS-ER-2009:8
Svensk Telemarknad första halvåret 2009, PTS-ER-2009:29
Svart fiber – ett år senare, PTS-ER-2009:24
Strategisk agenda 2010, PTS-ER-2009:27
Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare, PTS-ER-2009:31 )
Utvärdering av förutsättningar för tillträde till TeliaSoneras tillgångar till kanalisation.
Rapport från A-focus AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen, april 2009
Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet, N2009/8317/ITP
Tjänsteexporten - den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi, Exportrådet, oktober
2009
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 139

Öppna nät och tjänster
E-barometer, Handelns utredningsinstitut, 2009-11-03
Hur kommuners ageranden påverkar förutsättningarna för infrastrukturkonkurrens inom
området elektronisk kommunikation. En rapport skriven av A-focus AB på uppdrag
av Konkurrensverket, mars 2009
Konkurrensen i Sverige 2006, KKV, 2006:4
Konkurrensen i Sverige, Åtgärder för bättre konkurrens, KKV 2009:4.
Kundrörlighet – exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader, En
rapport skriven av Konsumentverket på uppdrag av Konkurrensverket, KOV
2009:5
Konkurrensen på telemarknaden, 2003, ECON-rapport nr 2003-096
Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet, Sveriges kommuner och
landsting, juni 2007
Bredband för alla?- Handledning för öppna bredbandslösningar, SABO
Kostnader som belastar telekombranschen, IT & Telekomföretagen inom ALMEGA,
uppdaterad 2009-04-20
Svenskarna och Internet 2009, World Internet Institute, 2009
Nätneutralitet i Sverige, En summering av Teldok 2.0 seminarium
ICT and Economic Growth - evidence from OECD countries, industries and firms,
OECD, Paris, 2003
Government at a Glance 2009, OECD, 22 October 2009
Broadband Growth and Policies in OECD Countries, OECD, July 2008,
The impact of Broadband on Growth and Productivity, MICUS, Düsseldorf, 2008,
BIS Consultation on legislation to address illicit peer-to-peer (P2P) file sharing, 16 June
2009,
Network neutrality Guidelines for Internet neutrality, Post- og teletilsynet, 24 February
2009
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 140

Öppna nät och tjänster
FCC POLICY STATEMENT, 05-151
New rules for a new age?, EU study on the Legal analysis of a Single Market for
the Information Society, Draft Report – October 2009
SOU och propositioner
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning, SOU 2007:76
Bredband till hela landet, SOU 2008:40
Effektivare signaler, SOU 2008:74
En framtida spelreglering, SOU 2008:124
Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, betänkande av E-delegationen, SOU
2009:86
Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m. Prop.
2001/02:150.
Lag om elektronisk kommunikation m.m. Prop. 2002/2003: 110.
Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, Prop. 2004/05:175.
En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, Prop. 2006/07:63
Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning, Prop. 2008/09:201.
Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m. Prop. 2008/09:231
Beslut
PTS Utkast till beslut 2009-11-10, nätinfrastrukturtillträde, (marknad 4)- 07-
11757/23
PTS beslut - skyldigheter terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i
grossistledet - dnr 04-6950/23 b - 6 oktober 2005
PTS beslut - relevant marknad och betydande inflytande för terminerande
avsnitt av hyrda förbindelser - dnr 04-6950/23 a - 6 oktober 2005
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 141

Öppna nät och tjänster
Artiklar
Facebook manar väg för sociala medier, Fredrik Wass,(Computer Sweden) 2008-04-
21 http://www.idg.se/2.1085/1.119368.
Garantera öppet Internet, Åsa Torstensson (Internet World), 2009-06-15
http://www.idg.se/2.1085/1.235768/garantera-oppet-internet
Tele2 skrotar användaruppgifter, Daniel Goldberg (Computer Sweden), 2009-04-27
http://www.idg.se/2.1085/1.226635/tele2-skrotar-anvandaruppgifter
Alltele struntar i Ipred-lagen, Jörgen Löwenfeldt (IT 24), 2009-04-17
http://www.idg.se/2.1085/1.224739/alltele-struntar-i-ipred-lagen
Risk för förhandsgranskad webb, Linus Larsson och Daniel Goldberg (Computer
Sweden), 2009-09-01 http://www.idg.se/2.1085/1.243535/risk-forforhandsgranskad-webb.
PTS: Nätneutralitet inget problem, Marcus Jerräng,(Computer Sweden) 2009-02-13
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.211916/pts-natneutralitet-ingetproblem.
Bredbandsbråk, vem ska betala?, Mikael Ricknäs, (Computer Sweden)2006-10-13
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.78825
Begreppet molnet på väg lösas upp, Håkan Ogelid (Computer Sweden), 2009-10-16
http://www.idg.se/2.1085/1.260801/begreppet-molnet-pa-vag-losas-upp
250 miljoner till bredband i glesbygd, Marcus Jerräng (Computer Sweden), 2009-09-
08 http.//www.idg.se/2.1085/1.244952/250-miljoner-till-bredband-i-glesbygd
Flera fall av svåra haverier, Linus Larsson (Computer Sweden), 2009-11-10
http://www.idg.se/2.1085/1.268013/fler-fall-av-svara-haverier
Fyra tjänster som utmanar Ipred-lagen, Martin Appel (PC för alla), 2009-04-01
http://www.idg.se/2.1085/1.221453/fyra-tjanster-som-utmanar-ipred-lagen
Storbritannien slår till mot fildelare, Michael Jenselius (PC för alla), 2009-08-17
http://www.idg.se/2.2370/1.241393/storbritannien-slar-till-mot-fildelare
Hård slutstrid om Internets framtid, Jenny Stiernstedt, (DN) 2009-04-15
http://www.dn.se/kultur-noje/forhandlingar-i-bryssel-om-eus-telekompaket-
1.844537;
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 142

Öppna nät och tjänster
Datalagring: Försenat lagförslag kommer i höst, Hans Rosén, (DN) 2009-08-20
http://www.dn.se/nyheter/sverige/datalagring-forsenat-lagforslag-kommer-ihost-1.934893.
Regeringen skjuter på datalagring,( TT), 2009-10-21
http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-skjuter-pa-datalagring-
1.979458.
Het debatt i riksdagen om FRA, Hans Rosén, (DN) 2009-10-14
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/het-debatt-i-riksdagen-om-fra-
1.974600,.
Nej till fildelningslag i Frankrike, (TT-AFP), 2009-06-10
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nej-till-fildelningslag-i-frankrike-
1.888864.
Tre miljoner fildelar illegalt i Sverige, Sten Gustafsson(TT), 2009-10-12
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tre-miljoner-fildelar-illegalt-i-sverige-
1.972254
Förhandlingar enbart om paragraf 138, Clas Svahn, (DN) 2009-09-28
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/forhandlingar-om-paragraf-138-
1.962543
Riksdagen beslutade om Ipredlagen, Caroline Thorén, (DN) 2009-02-25
http://www.dn.se/kultur-noje/riksdagen-beslutade-om-ipred-lagen-1.807030
Actaavtalet: Sverige säger nej till förslag om illegal fildelning, Hans Rosén, (DN) 2009-
11-13 http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/actaavtalet-sverige-sagernej-till-forslag-om-illegal-fildelning-1.994262
Amerikansk strid om öppen Internet, Tomas Augustsson, (SvD) 2009-09-23
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3560081.svd
Nätoperatörernas roll görs omöjlig, Ann-Marie Fransson (förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen inom Almega), Erik Heilborn (vd TDC Sverige),
Georgi Ganev (vd Bredbandsbolaget), Jon Karlung (vd Bahnhof), Mikael Ek
(vd Svenska Stadsnätsföreningen), Niclas Palmstierna (vd Tele2 Sverige AB),
Ola Norberg (vd Alltele), Roger Söderberg (vd BT Nordics), Stefan Trampus
(chef för Bredbandstjänster Sverige TeliaSonera) och Tomas Franzén (vd Com
Hem), (SvD) 2009-09-30
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3584645.svd.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 143

Öppna nät och tjänster
Datalagringsdirektivet kan ge Internetskatt, Karl Sigfrid (riksdagsledamot M), (SvD)
2009-10-22 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3687675.svd
Slutstrid om Telekompaketet, Tobias Olsson, (SvD) 2009-04-21
http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2772417.svd
Fildelarlagen farligare än FRA-lagen, Sten Gustafsson(TT), 2008-11-29
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2120527.svd
Bakslag för Internetaktivister om Telekompaketet, Tobias Olsson, (SvD)2009-09-28
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3580273.svd
Integritet skapar djup S-spricka, Tomas Brandel, (SvD) 2009-10-29
http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3721029.svd
PTS skickar skrivelse till operatörer om e-postfiltrering, (PTS hemsida), 2004-12-13
http://www.pts.se/sv/Nyheter/Internet/2004/PTS%20skickar%20skrivelse%
20till%20operat%C3%B6rer%20om%20e-postfiltrering/
Växande kritik mot nya avlyssningslagen, Stefan Winiger, (SR) 2007-03-07
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1240436
Telekompaketet – konsumentskydd eller begränsad yttrandefrihet?, Mikael
Stengård (SR)
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1630&artikel=2816230
Ipred försvårar för upphovsrätten, (SR) 2009-11-15 http://www.sr.se/cgibin/ekot/artikel.asp?artikel=3239832
Svårare att jaga pirater, TT, 2009-11-15
http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article6126445.ab
Kränker Ipred den personliga integriteten?, Arvid Isaksson, (Newsmill) 2009-02-05
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/05/ipred
Fel av Ephone att spara uppgifter om kunderna, Ola Norberg, (Newsmill) 2009-06-
25 http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/fel-av-ephone-att-sparauppgifter-om-sina-kunder
Centern måste återvinna integritetsfrågorna, Magnus Andersson, Johan Pettersson,
Hanna Wagenius, Karin Fälldin, Johan Kling, Anders Dahlberg och Per
Johansson (Centerpartiets ungdomsförbunds styrelse), (Newsmill) 2009-06-25
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 144

Öppna nät och tjänster
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/25/centern-maste-atervinnaintegritetsfragorna
Ny lag sätter stopp för ojust konkurrens, (Jimmy Dominius, pressekreterare,
Konkurrensverket), 2009-08-26
http://www.konkurrensverket.se/t/NewsPage____5155.aspx
Telia kan ges ensamrätt på bredbandsnät i Nacka, Lennart Spetz, (Nacka och
Värmdöposten) 2009-11-11 http://www.nvp.se/Nacka/Nacka/Telia-kan-gesensamratt-pa-bredbandsnat-i-Nacka/
France approves wide crackdown on net piracy, Eric Pfanner, (The New York Times)
2009-10-22
www.nytimes.com/2009/10/23/technology/23net.html?_r=1&scp=1&sq=fra
nce%20three%20strike&st=cse
FCC takes first step toward net neutrality rules, Grant Gross (IDG News Service),
2009-10-22 www.networkworld.com/news/2009/102209-fcc-takes-first-steptoward.htm
FCC 'Net Neutrality' Rules Expected to Advance on Vote, Cecilia Kang,(The
Washington Post) 2009-09-21
http://www.washingtonpost.com/wpdyn/content/article/2009/09/20/AR20
09092002290.html
Why Sweden rules the web, (The Independent), 2009-03-10
http://www.independent.co.uk/life-style/gadgets-and-tech/features/whysweden-rules-the-web-1640950.html.
Internet groups warn BBC over iPlayer plans, Andrew Murray-Watson, (The
Independent) 2007-08-12
http://www.independent.co.uk/news/business/news/Internet-groups-warnbbc-over-iplayer-plans-461167.html
Intel visar upp bärbar med fyra bildskärmar, Michael Jenselius (PC för alla), 2009-
09-24 http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.254085/intel-visar-upp-barbar-medfyra-bildskarmar
Facebook’s new terms of service: “We can do anything we want with our content. Forever.”,
(The Consumerist) Chris Walters, 2009-02-15
http://consumerist.com/5150175/facebooks-new-terms-of-service-we-cando-anything-we-want-with-your-content-forever
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 145

Öppna nät och tjänster
Sverige ledande på e-förvaltning, (Mia Widell, pressekreterare hos Mats Odell,
Finansdepartementet), 2009-10-23
http://www.sweden.gov.se/sb/d/119/a/134213
The 6th round of negotiations on anti-counterfeiting trade agreement, (Martin Valfridsson,
pressekreterare hos Beatrice Ask, Justitiedepartementet), 2009-11-06
www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/6/the_6th_round_of_negotiatio
ns_on_anti-counterfeiting_trade_agreement_engelska.
Europa enat kring Telekompaketet, (Sandra Bagirjazid, departementssekreterare
Näringsdepartementet), 2009-11-05
http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/5/europa_enat_kring_tel
ekompaket
Saïd Business School, University of Oxford, Press Release, October 2009
http://www.sbs.ox.ac.uk/Pages/Search.aspx/Results.aspx?k=high%20quality
%20broadband%20study
Rättsfall
Solna TR Avd 1, Ä 2707-09.
Svea Hovrätt Avd. 02, Rotel 0202 Mål nr ÖÄ 6091-09.
Stockholms TR, Avd 5, T 7540-09 och T 11712-09.
Asker og Baerum tingsrätt, 6 november 2009, målnr 09-096202TVI-AHER/2.
EU- direktiv
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga
aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den
inre
marknaden
Europaparlamentets och rådets direktiv direktiv 2002/19/EG om tillträde till
och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande
faciliteter
Europaparlamentets och rådets direktiv direktiv 2002/20/EG om
auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 146

Öppna nät och tjänster
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om
ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande
tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät
och kommunikationstjänster
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om
behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för
elektronisk kommunikation
Europaparlamentets och rådets direktiv direktiv 2002/77/EG om konkurrens
på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av
skyddet för immateriella rättigheter
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter
som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt
tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna
kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/22/EG
om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende
elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv
2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom
sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004
om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för
konsumentskyddslagstiftning 2007/0248 (COD).
II DRAFT RECOMMENDATION FOR SECOND READING on the
Council common position for adopting a directive of the European Parliament
and of the Council amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory
framework for electronic communications networks and services, 2002/19/EC
on access to, and interconnection of, electronic communications networks and
associated facilities, and 2002/20/EC on the authorisation of electronic
communications networks and services (16496/1/2008 – C6-0066/2009 –
2007/0247(COD)
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 147

Öppna nät och tjänster
Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council
amending Directives 2002/21/EC on a common regulatory framework for
electronic communications networks and services, 2002/19/EC on access to,
and interconnection of electronic communications networks and services, and
2002/20/EC on the authorisation of electronic communications networks and
services – Outcome of the European Parliament’s second reading (Strasbourg,
4 to 7 May 2009).
Allmänna råd och rekommendationer
PTS allmänna råd om tjänstekvalitet, PTSFS 2007:01
Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta
produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation
vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
Community guidelines for the application of state aid rules in relation to rapid
deployment of broadband networks, 17 September 2009
Tryckta källor
Cave, M., (2006a) Encouraging infrastructure competition via the ladder of investment,
Telecommunications policy, Vol.30, 223-237
Joacim Tåg Essays on Platforms. Business Strategies, Regulation and Policy in
Telecommunications, Media and Technology Industries, Monograph, PhD Thesis, 2008
Mankiw. G, Principles of Economics, Thomson Learning, 2003
Eklund. K, Vår ekonomi, Norstedts Akademiska Förlag, 2007
Webbplatser
www.bredbandskollen.se
www.ledningskollen.se
www.telepriskollen.se
www.teliasoneraic.se/start_ic.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 148

Öppna nät och tjänster
http://wave.google.com/
http://werebuild.eu/wiki/index.php/Main_Page.
Övrigt
Bredband – definition, penetration och position, PTS (PM daterat 2009-10-08)
Kanalisationsstöd, PTS (PM daterad 2009-03-17)
Bredbandsstöd via Landsbygdsprogrammet, PTS (PM daterat 2009-09-11)
Alcatel Lucent, An update on broadband, presentation för PTS styrelse, juni
2009
Digital Europé – Europe´s Fast Track to Economic Recovery, Viviane Redings
tal i Bryssel 9 juli 2009, 09/336
A Green Knowledge Society - An ICT policy agenda to 2015 for Europé´s
future knowledge society, september 2009 (Visbyagendan)
Cisco, Hyperconnectivity and the approaching zetabyte era, 2009
Geist, Michael. The ACTA Internet Chapter: Putting the Pieces Together
http://www.michaelgeist.ca/content/view/4510/125
Geist Michael. ACTA Criticism Goes Global
http://www.michaelgeist.ca/content/view/4534/125.
Isberg D. Rise of the stupid network,
http://www.hyperorg.com/misc/stupidnet.html
Wu T. Netneutrality FAQ, http://www.timwu.org/network_neutrality.html
2009-07-1
Olsson Lars, Teknisk baksyn
http://www.dimea.se/customers/tfOld/old/omtf/baksyn.htm
Principles for Network Neutrality from USC Annenberg, Posted by Xeni
Jardin, March 24,
http://www.boingboing.net/2006/03/24/principles-for-netwo.html.
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 149

Öppna nät och tjänster
http://danielrisberg.wordpress.com/2009/04/19/telekompaketet-och-tillagg-
138/
http://www.erikjosefsson.eu/blogg/2009/04/09/laenken-mellan-hadopi-ochtelekompaketet
http://digitalbritainforum.org.uk/2009/10/the-future-of-copyrightand-p2p/
http://stupid.domain.name/node/889.
http://karlsigfrid.se/2009/11/04/acta-utkast-avstangning-och-okat-ansvarfor-internetleverantorer/
Kommunikationsmyndigheten PTS
Post- och telestyrelsen 150