beskrivning med bilagor - Porvoo

Detaljplan 430 

DETALJPLANEBESKRIVNING 

Förslag 11.2.2013 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 Identifikationsuppgifter 

BORGÅ, HAIKO 

ÖSTRA MENSAS 

Stadsdel 33 

Kvarter 3562-3584 och 3594-3595 samt gatu-, rekreations-, special- och 

skyddsområden 

Detaljplan 

Detaljplan för en del av Haiko och Svartså byar 

Detaljplanens behandlingsskeden: 

Anhänggörande: stadsstyrelsen 19.4.2004 § 216 

Offentligt framläggande: Stadsutvecklingsnämnden 19.2.2013 § 

Godkännande:

1.2 Planområdets läge 

Planområdet är beläget i Haiko och Svartså byar öster om Tolkisvägen 

på båda sidorna om Sotarevägen och Övre-Haikovägen. Planområdet 

gränsar i norr till Haikobrantens detaljplaneområde, i väster till Tolkisvägen 

och i söder till Haikovägen. Bilaga 1. 

2 UTGÅNGSPUNKTER 

2.1 Utredning om förhållandena på planområde 

2.1.1 Allmän beskrivning av planområdet 

Planområdet är beläget ca 7 km från Borgå centrum. Hela planområdet 

är drygt 45 ha. Planområdet indelas vid behov i ett senare skede i flera 

mindre planområden. 

Planområdet är ganska kuperat. På båda sidorna om Sotarevägen och 

Övre-Haikovägen finns egnahemshus, men också stora obebyggda 

skogsområden. I området bor ca 70 personer. 

2.1.2 Naturmiljö, landskap och jordmån 

För planområdet har utarbetats en landskapsanalys och byggnadsarealutredning 

(Porvoon Mensaksen maisema-analyysi ja rakennusalaselvitys, 

Porvoon kaupunki, kaupunkisuunnitteluosasto, Emilia Pollari, 

2005). Bilaga 2 

En enskild väg, Övre-Haiko vägen och Sotarevägen, löper genom hela 

planområdet och delar det i två delar. På båda sidorna om vägen finns 

moränryggar, som på vissa ställen är mycket branta. Mellan moränryggarna 

finns lerdalar. Moränryggarna sträcker sig i sydväst-nordost riktning 

och krönen är på många ställen kala. Bostadsbebyggelsen har placerats 

på båda sidorna om vägen, både längs med moränryggarna och i 

lerdalarna. 

Moränryggarna fungerar som vattendelare. Växtligheten på sluttningarna 

är känslig för slitage. På de lägre områdena är växtligheten frodigare 

och därmed också slitagetåligare. 

Till största delarna är planområdets 

växtlighet barrskogsdominerad blandskog. 

Intill vägarna och åkerområdena 

finns små ängar som håller på att växa 

igen i randområdena samt asp- och 

björkdominerad lövträdsskog. I mitten 

av planområdet finns ett större våtmarksområde. 

I planområdet finns inte 

några värdefulla landskapsområden som bör skyddas. 

I planområdets nordöstra del finns Svartså Hotton Storkärrsbacken 

stenrösen från järnåldern och/eller medeltiden. 

I samband med utarbetandet av delgeneralplanen för de centrala delarna 

har man också utarbetat en naturutredning (miljövårdsbyrån i Borgå 

stad 31.1.2002). Av utredningen framgår att det på planområdet finns 

två särskilt viktiga livsmiljöer i enlighet med 10 § i skogslagen. I planom- 

2

ådets nordvästra del finns en frodig lundartad bäckfåra (p-10) och i den 

nordöstra delen ett ormbunkskärr (p-14). Båda områdena har klassificerats 

som lokalt värdefulla. 

Planområdet gränsar i öster till ett stort skogsområde där det finns bl.a. 

ståtliga bergsryggar samt små fattigkärr och ormbunkskärr. Skogsområdet 

har även betydligt värde med tanke på friluftsliv och rekreation. På 

området har byggts ett omfattande nät av friluftsleder. Området anses 

vara lokalt värdefullt. I området finns inte sådana utrotningshotade arter 

som anges i förordningen om naturskydd. Bilaga 3 

På planområdet finns två betydande flyttblock 

i hörnet av Sotarevägen och Drägsbyvägen. 

Flyttblocken är på privat tomtmark och ska 

bevaras. De är betydelsefulla för landskapsbilden. 

2.1.3 Bebyggd miljö 

På planområdet finns 27 bebyggda fastigheter. Tomternas storlek varierar 

mellan 2000 m 2 och 8 000 m 2 , två fastigheter överstiger 10 000 m 2 . 

Bostadshusen är i allmänhet placerade mitt på fastigheten i fastighetens 

bakre del, så att de egentliga trädgårdarna blir mot gatan. Trädgårdarna 

är stora, lummiga och välskötta. Endast en del av tomterna är avgränsade 

med häck eller staket mot gatan. 

Byggnadsbeståndet härstammar från 1930-talet framåt. På området 

finns således trähus byggda före kriget, frontmannahus från 1950-60talet, 

tegelhus från 1970-1980-talet och trähus av olika stilar och former 

från olika årtionden. Det nyaste huset torde vara från slutet av 1990talet. 

Fasadfärgerna på bostadshusen är 

ganska enhetliga i gult, vitt, beige, 

gråblått och grönt. De flesta husen 

har en träbrädfordning, några är rappade 

och några har tegelfasad. 

Ekonomibyggnaderna är målade 

med rödmylla eller i samma färgkulör 

som bostadshuset. 

3

2.1.4 Markägoförhållanden 

De bebyggda fastigheterna i området är i privat ägo. Några obebyggda 

fastigheter är i privat ägo. Staden äger resten av planområdet, vilket är 

omkring hälften av planområdet. 

2.1.5 Trafik 

Övre-Haikovägen och Sotarevägen löper som en förbindelsevägen genom 

planområdet i nordost-sydvästlig riktning. Drägsbyvägen förbinder 

Sotarevägen med Tolkisvägen. De flesta tomter har egen anslutning direkt 

till Övre-Haikovägen, Sotarevägen eller Drägsbyvägen. Fem tomter 

har anslutning direkt till Tolkisvägen, som är en livligt trafikerad landsväg. 

Längs med Tolkisvägen finns en lättrafikled. 

2.1.6 Kommunalteknik 

Det finns ingen kommunalteknik i området. Kommunalteknik finns både 

norr- och söder om området. En del av byggplatserna är anslutna till 

privata vattenandelslag. 

2.1.7 Service 

På området finns ingen service. Söder om planområdet finns både 

svensk och finskspråkig skola och ett allaktivitetshus. Närmaste köpcentrum 

finns i Gammelbacka. 

2.1.8 Grundvatten och jordmån 

Området utgör inte grundvattenområde. Planområdet består av moränryggar 

i sydväst-nordostlig riktning och lerdalar däremellan. Moränryggarna 

är kala på krönen. Åkrarna i områdets är till största delar lermark 

vars djup varierar från några meter till drygt tio meter. 

2.1.9 Störande faktorer 

På grund av höjdnivåerna i området är planeringen av området speciellt 

krävande och utmanande. Framför allt arrangerandet av trafikleder är 

svåra, eftersom gatans stigning lätt blir för brant. 

Bullret från Tolkisvägen överskrider i vissa delar av planområdet de ekvivalentnivåer 

som statsrådet godkänt. En bullerutredning har gjorts år 

2002 (Haikkoon-Mustijoen alueen melusevitys, 2002) Bilaga 5 

2.2 Planeringssituationen 

Landskapsplan 

I landskapsplanen för Östra nyland (fastställd 15.2.2010) har största delen 

av planområdet anvisats som ett område för tätortsfunktioner (A). 

Området kring Haikoskogen har anvisats som rekreationsområde. 

Delgeneralplan 

Detaljplaneområdet ingår i delgeneralplanen för de centrala delarna i 

Borgå (godkänd 15.12.2004). I delgeneralplanen har en matargata anvisats 

genom detaljplaneområdet och på båda sidorna om gatan bostadsområden 

dominerade av småhus, där avsikten är att området detaljplaneras 

(AP). Den anvisade matargatan följer samma stäckning 

som den befintliga Övre-Haikovägen och Sotarevägen samt Drägsbyvägen. 

En gång och cykelväg har anvisats längs med Övre-Haiko- och 

Sotarevägen. 

De branta bergsområdena och skogsområdena kring Haikoträsk har 

4

anvisats som områden för närrekreation med särskilda miljövärden (VL- 

2). I detaljplanområdets södra del har anvisats ett större område för närrekreation 

(VL), genom vilket riktgivande friluftsleder leder från Tolkisområdet 

till Haikoskogen. 

Området längs med Tolkisvägen har anvisats som ett skyddsgrönområde 

(EV) mot trafikbullret. I planområdets norra del finns ett område 

som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) och ett 

fornminnesområde (SM). Bilaga 4 

Detaljplan 

För området finns ingen godkänd detaljplan. Planområdet gränsar i norr 

till Haikobrantens detaljplaneområde och i söder till Tolkis detaljplaneområde. 

3 MÅLET FÖR DETALJPLANERINGEN 

Målet med planeringen är att bygga småhus i området i enlighet med 

principerna i delgeneralplanen för de centrala delarna. Placeringen av 

nya, tättbebyggda småhusområden, förtätningen av den befintliga småhusbebyggelsen 

samt anslutningarna till trafiknätet och kommunaltekniken 

undersöks. 

Den enskilda vägen i området, Övre-Haikovägen och Sotarevägen, ändras 

till en matargata som förenar Övre Haiko och Tolkis. De enskilda 

väganslutningarna till Tolkisvägen bör granskas. Målet är att så få anslutningar 

som möjligt anvisas till Tolkisvägen. 

Friluftslederna mot skogsområdet i Haiko och Tolkisområdet anges i detaljplanen. 

Målet för planeringen har konkretiserats utgående från den respons 

som erhölls av markägarna i de utskickade frågeformulären. 

Planområdet behandlas som en helhet nu i början av planeringen, men 

delas vid behov senare in i flera detaljplaneområden. 

Markanvändningsavtal ingår eventuellt i planläggningsarbetet. Enligt 

markanvändnings- och bygglagen är de markägare, vilka har avsevärd 

nytta av detaljplanen, skyldiga att delta i kommunens kostnader för 

samhällsbyggande. Med dessa markägare skall strävan vara att ingå 

markanvändningsavtal. 

4 RESPONS FRÅN FASTIGHETSÄGARNA PÅ PLANOMRÅDET 

Planeringen av området påbörjades med att ett frågeformulär skickades 

ut till samtliga fastighetsägare på planområdet. Målet för planeringen 

konkretiserades i mån av möjlighet på basen av den respons som erhölls. 

Alla önskemål kommer tyvärr inte att kunna beaktas i planeringen. 

Sammanlagt skickades brev till 38 fastighetsägarna och 15 svar erhölls. 

Svaren som erhölls kan indelas i nedanstående huvudgrupper. Numret 

inom parentes anger hur många inlämnade svar som berör ämnet. 

5

1. Bevara området bykaraktär (7) 

Flera fastighetsägare har påpekat att de önskar att planområdet får behålla 

sin byaktiga karaktär och sina landsbygdslandskap. De vill att 

även de nya tomterna är stora och att nybyggnationen är i samma stil 

som den nuvarande. Bebyggelsen får inte bli för tät. 

2. Bevara grönområdena (5) 

Fastighetsägarna uppskattar det lugn och ro som finns i området och 

önskar att de nuvarande grönområden bevaras, framför allt Haikoskogen. 

3. Trafik och gatunät (5) 

Flera fastighetsägare framför att Sotarevägen och Övre-Haikovägen är i 

dåligt skick idag, men att många trots det kör alldeles för fort längs med 

vägen (mer än det tillåtna 50 km/h). Många önskar att den nya matargatan 

skall hållas smal och förses med en smal lättrafikled. Hastigheterna 

skall hållas låga och gatan förses med farthinder. Flera motsätter sig 

också att det tas tomtmark till en breddning av gatan. De vill behålla 

sina planteringar, häckar och staket. 

4. Kommunalteknik (5) 

Kommunalt vatten och avlopp upplevs som positivt. 

5. Tilläggsbyggnadsrätt (8) 

I detta skede har intresset för att vilja ha ytterligare byggrätt och möjlighet 

att sälja tomtmark varit ganska liten. Av de svarande har endast 8 

ägare framfört att de önskar mer byggrätt. Önskemålen rör sig mellan 

en och fem nya byggrätter. Tre fastighetsägare har meddelat att de inte 

önskar mer byggrätt. 

6. Basservice (2) 

Några markägare anser att den nuvarande basservicen är för långt 

borta och det på borde reserveras tomtmark för matbutik, post och daghem. 

7. Övrigt 

De två flyttblocken bör bevaras. Rekreationsområden på privat mark i 

enlighet med delgeneralplanen motsätts. Vägen mellan Övre- 

Haikovägen och Tolkisvägen föreslås stängas. Trafikbullret bör beaktas 

vid byggande på stadens mark. 

Bilaga 6 

Bektande av responsen 

Vid utarbetande av planutkastet har den respons som kommit in försökt 

beaktas i mån av möjlighet. Vid dragningen av matargatan har breddningen 

försökt göras så att så lite tomtmark som möjligt anvisats som 

gatuområde. På de ställen där det finns obebyggd mark på ena sidan 

har gatan breddats åt det hållet. Planeringen av eventuella farthinder 

sker i samband med utarbetande av gatuplanen. 

6

5 TVÅ ALTERNATIVA PLANLÖSNINGAR 

5.1.1 Två alternativa planutkast 

I utkastskedet utarbetades två alternativa utkast till detaljplan för planområdet. 

Målet var att de två utarbetade planutkasten skulle fungera 

som diskussionsunderlag för områdets fortsatta planering. 

Först utarbetades ett planutkast, planutkast A ”Tätare var för sig”. I 

planutkastet hade tilläggsbyggnadsrätt anvisats enligt fastigheternas 

areal på alla de markägares områden som är byggnadsdugliga (inte trafikbullerområde, 

brant bergssluttning mm.). Tomterna var ganska stora 

och följde i de flesta fall den existerande fastighetsindelningen. 

Därefter utarbetades planutkast B ”Tätt tillsammans” med en betydligt 

tätare struktur. Tomterna hade placerats där terrängen gav möjlighet 

och bostadsområdena sträckte sig fritt utan att beakta de existerande 

fastighetsgränserna. Tomterna var betydligt mindre än i det förstnämnda 

alternativet. 

Vartdera planutkastet beskrivs närmare nedan. 

5.1.2 Dimensioneringen i planutkast A 

I planområdet bor för tillfället ca 70 personer i 27 småhus. I planutkast A 

hade anvisats tilläggsbyggnadsrätt på alla tomter över 3500 m 2 oberoende 

om fastighetsägaren framfört önskemål eller inte. På så vis fick 

alla invånare en bild av vad en jämn förtätning av bystrukturen innebar. 

I planutkast A hade föreslagits 57 nya småhustomter. Av dem var 19 i 

privat ägo och 38 på stadens markområde. På området hade anvisats 

både små och stora tomter. De nya tomterna var 900-2500 m 2 stora, de 

flesta var mellan 1000-1400 m 2 . 

Byggnadsrätten hade i huvudsak angetts med exploateringstal (e=0,25) 

på de tomter som var i stadens ägo och i kvadratmeter våningsyta (m 2 - 

vy) på de områden som var i privat ägo. På så vis kunde man behandla 

de privata fastighetsägarna något så när jämlikt sinsemellan. 

De privatägda tomterna är ofta stora och till vissa delar svåra att bygga 

på. En del av dem är mycket branta medan andra till stora delar är belägna 

på trafikbullerområde. Det är svårt att med ett exploateringstal 

uppnå ändamålsenliga byggnadsrätter utan att avskilja en del av tomterna 

till parkområde. Exploateringstalen blir lätt väldigt låga och varierar 

mycket från tomt till tomt. Genom att ange byggnadsrätten i m 2 -vy 

kunde man översiktligare fördela byggnadsrätterna per fastighetsägare 

och tomt. 

Den byggnadsrätt som anvisats i m 2 -vy motsvarade ungefär ett exploateringstal 

e= 0,10 av hela fastighetens ursprungliga areal. Det innebär 

att även den del av fastigheten som anvisats som park, skyddsområde 

eller för annat än bostadsändamål ingår i den arealen som använts vid 

beräkningen. Det egentliga exploateringstalet var således något högre 

(e=0,11-0,20). 

På de områden som ägs av staden hade anvisats ganska små tomter 

och på så vis kunde stora områden lämnas obebyggda för rekreationsändamål. 

Ett högre exploateringstal var därmed motiverat. 

7

Placering av de nya tomterna i planutkast A 

De befintliga fastigheterna är oftast bebyggda med ett egnahemshus 

som placerats i mitten av tomten och trädgården har anlagts framför 

bostadshuset, mot Övre-Haiko/Sotarevägen. Trädgårdarna är fina och 

välskötta och i de flesta fall skulle helheten lida av att tomterna skulle 

styckas i små delar. Därför hade i planutkastet inte anvisats nya tomter 

på fastigheter under 3500 m 2 . På fastigheter mellan 3500-6000 m 2 

hade anvisats sammanlagt 2 tomter och på fastigheter över 6000 m 2 

sammanlagt 3 tomter. Dvs, då dessa fastigheter är bebyggda från tidigare, 

hade det i planutkastet föreslagits att de kunde delas så att det 

uppstod en eller två nya tomter. 

Statistik 

I planutkast A var tomternas sammanlagda areal ca 160 000 m 2 (16 ha) 

och byggrätt ca 26 000 m 2 -vy. Den föreslagna dimensioneringen motsvarade 

knappt 300 invånare. 

5.1.3 Dimensioneringen i planutkast B 

I planutkast B hade planområdets utbyggnad ytterligare förtätats i förhållande 

till planutkast A. I planutkast hade tilläggsbyggnadsrätt i form 

av nya tomter anvisats på de privatägda fastigheter där det funnits 

planmässiga förutsättningar för det, dvs tomten hade en sådant form 

och placering att den kunde indelas i flera tomter. I detta utkast hade 

nya tomter anvisats på fastigheter över 3300 m 2 och där trafikbullret inte 

översteg de givna riktvärdena eller där bullervall föreslagits. 

I planutkast B hade sammanlagt förslagits 86 nya tomter. Av dem var 

39 till största delen i privat ägo och 47 i stadens ägo. Den existerande 

fastighetsindelningen hade inte beaktats på alla områden, så det fanns 

tomter som bestod av mark som ägs delvis av staden och delvis av någon 

privat person. 

Även i det här planutkastet hade byggnadsrätten i huvudsak angetts 

med exploateringstal (e=0,25) på de tomter som var i stadens ägo och i 

kvadratmeter våningsyta (m 2 -vy) på de områden som var i privat ägo. 

Motiveringen härtill var den samma som i planutkast A. Tomterna hade 

även placeras enligt samma principer som i planutkast A. (se ovan under 

kapitel 5.2.1). 

I planområdets nordvästra hörn hade föreslagits att ett bullerskydd 

skulle byggas. I detta skede var det dock fortfarande oklart om det var 

tekniskt och/eller ekonomiskt möjligt att bygga detta bullerskydd. En utredning 

härom var under arbete och blev klar till hösten 2009. (se även 

under 5.2) 

Statistik 

I planutkast B var tomterna sammanlagda areal ca 175 000 m 2 (17,5 

ha) och byggrätt 33 000 m 2 -vy. Den föreslagna dimensioneringen motsvarade 

knappt 400 invånare. 

8

6 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 

6.1 Val av planlösning 

6.2 Planens struktur 

6.2.1 Allmänt 

Efter att planutkasten varit framlagda och de inlämnade utlåtandena och 

åsikterna granskats, började utarbetandet av planförslaget. Målet har 

varit att i den mån det är möjligt ta i beaktande de åsikter och utlåtanden 

som lämnats in. Planförslaget är en effektiverad kombination av alternativ 

A och B. Det innebär att för de privata fastighetsägarnas del har det 

ganska långt varit möjligt att beakta de inlämnade åsikterna. Diskussioner 

har även förts med vissa fastighetsägare efter att planutkasten varit 

framlagda. Tomterna på stadens ägda område har förtätats något i 

planförslaget. 

Grundlösningen är dock den samma i planförslaget som i planutkasten, 

några större förändringar har inte skett. Planområdet har dock förstorats 

något österut i mitten av planområdet. 

Delgeneralplanen som grund 

I detaljplanen har man utgått ifrån planlösningar som stödjer sig på den 

gällande delgeneralplanen för området. Bostadsbebyggelsen har placerats 

på båda sidorna om matargatan. Gatuområdet har dimensionerats 

så att en lättrafikled kan byggas längs med den. I planområdets södra 

del har anvisats ett större omfattande rekreationsområde med friluftsleder 

som förbinder områdena öster och väster om planområdet. 

Bostadsbebyggelsens placering 

Områdets relativt kuperade terräng har utgjort vissa begränsningar vid 

utarbetandet av detaljplanen. Den nya bostadsbebyggelsen har man 

försökt placera så att stigningen på de nya gatorna inte överstiger 8 %. I 

några enstaka fall har detta inte varit möjligt, utan gatans stigning uppgår 

till 10 %. 

Största delen av den nya småhusbebyggelsen har placerats på de områden 

som ägs av Borgå stad, men även på de privatägda områdena 

har anvisats nya tomter som kompletterar den befintliga bebyggelsen. 

Den småhusbebyggelse som anvisats på Borgå stads områden är på 

många ställen relativt tät. På de privatägda områdena har inte anvisats 

lika tät tilläggsbyggnation, eftersom de stora lummiga trädgårdarna 

skulle lida av att styckas i allt för små tomter. 

I detaljplanen har omkring 1/3 av planområdet anvisats för småhusbebyggelse 

och 2/3 lämnats obebyggd och utgör bl.a. närrekreation, 

skyddsområde och fornminnesområde. 

Trafikbullerområde 

I delgeneralplanen har området intill Tolkisvägen anvisats som skyddsgrönområde 

(EV). Även i detaljplanen har motsvarande område längs 

med Tolkisvägen anvisats som skyddsgrönområde (EV). Kompletterande 

och nybyggnation har delvis anvisats inom det område där trafikbullret 

överstiger de rekommenderade gränsvärdena. För dessa tomter 

är det viktigt att bygga tillräckliga bullerskydd med hjälp av ekonomibyggnader 

och staket, så att bullernivån på tomten inte överstiger de 

rekommenderade gränsvärdena. 

9

6.2.2 Dimensionering 

I detaljplanen har anvisats 102 nya egnahemshustomter och en tomt 

där det kan byggas antingen rad- eller låghus i högst II-våningar. Tomten 

kring en existerande lada har anvisats som tomt för lagerbyggnad, 

där fortskaffningsmedel som har anknytning till boendet, såsom släpvagnar, 

båtar etc, kan uppbevaras. 

6.2.3 Service 

6.2.4 Trafiknätet 

Byggnadsrätten har anvisats i kvadratmeter våningsyta (m 2 -vy) för de 

privatägda tomterna och med exploateringstal (e=0,25) för de tomter 

som ägs av staden. Staden prissätter sina tomter enligt tomtens areal, 

varför det är naturligt att byggnadsrätten är bunden direkt till arealen. 

För de privata markägarna är byggnadsrätten mer överskådlig då den 

anges direkt i kvadratmeter våningsyta. 

Av de anvisade nya tomterna är 66 i stadens ägo och 37 i privat ägo. 

Detta motsvarar drygt 400 nya invånare. Planområdet kommer att bygggas 

ut i etapper. Markanvändningsavtal ingås sannolikt med 6 markägare. 

Områdets offentliga närservice finns i Gammelbacka, Tolkis och Haiko. 

Närskolorna är Tolkkisten koulu, Tolkis skola och Gammelbacka skola. 

Tolkkisten päiväkoti, Övre-Haiko daghem och Haikobrinkens daghem är 

de närmaste daghemmen. Hälsovårdstjänsterna finns i Gammelbacka 

och Näse. Både i Tolkis och Gammelbacka finns allaktivitetshus, och i 

Gammelbacka även ett bibliotek. 

Privat, närservice finns i Gammelbacka. Haiko gård med sin spainrättning 

och hotell ligger i närheten av planområdet. 

I detaljplanen för Övre- Haiko har reserverats kvartersområden för offentlig 

service och små affärsutrymmen i Övre-Haiko området. Verksamheten 

har inte förverkligats till alla delar ännu. Daghemmet i Övre- 

Haiko har nyligen byggts och tagits i användning. I detta skede har det 

inte ansetts vara nödvändigt att anvisa kvartersområden för service i 

detta planområde. 

Övre-Haikovägen fungerar som matargata och ansluter bostadsområdet 

till Haiko och Tolkis. I detaljplanen har gatan dimensionerats så att man 

kan bygga en gång- och cykelled vid den. Östra Mensas vägen (nuvarande 

Drägsbyvägen) förbinder planområdet med Tolkisvägen och på 

så vis behöver man inte åka ändå till Haikovägen för att nå Tolkisvägen. 

I detaljplanen utgör matargatan en enhetlig gata genom hela planområdet 

och det är naturligt att gatan har samma namn genom hela planområdet. 

I dagens läge byter gatan namn i planområdets norra del. I detaljplanen 

har föreslagits att matargatans namn skulle vara Övre- 

Haikovägen genom hela planområdet. Sotarevägen faller därmed bort. 

Det anvisade gatuområdet än 16 m brett. På några ställen har det varit 

svårt att anpassa gatuområdet till den befintliga bebyggelsen utan större 

ingrepp i trädgårdar och gräsmattor. Största problemet har varit på 

sträckan norr om Östra Mensas vägen (nuvarande Drägsbyvägen). I detaljplan 

har anvisats ett jämnbrett gatuområden. Inom det gatuområdet 

10

kan sedan vid behov byggas avsmalningar och farthinder. Dessa planeras 

noggrannare först vid utarbetande av gatuplanerna. Hastigheten på 

gatan bör vara låg eftersom det är frågan om en matargata inom ett 

småhusområde. 

Den nya täta småhusbebyggelsen på stadens ägda markområden har 

placerats kring nya gator som byggs ut från matargatan. 

Trafiken till den existerande bebyggelsen sköts fortfarande huvudsakligen 

genom direkta anslutningar till matargatan. I de fall det är möjligt 

ska de ansluta sig via de nya tomtgatorna. I detaljplanen har föreslagits 

att några enstaka tomter fortfarande har direkt anslutning till Tolkisvägen, 

eftersom byggande av nya anslutningar till matargatan skulle medföra 

ganska stora ingrepp i naturen och befintliga tomter. 

Körförbindelserna till den anvisade tilläggsbyggnationen på de privata 

tomterna har i huvudsak anvisats som körförbindelser, som ska skötas 

med servitut genom en eller två tomter. Byggandet och underhållet av 

dessa körförbindelserna sköts av de enskilda tomtägarna. Separata avtal 

härom bör göras mellan de enskilda tomtägarna. På några enstaka 

ställen har gator även anvisats på de privatägda områdena, eftersom 

bildande av servitut inte skulle vara möjligt pga de anslutande tomterna 

är fler än tre till antalet. 

6.2.5 Rekreationsområden 

Omkring en tredjedel av planområdet, ca 15 ha, har anvisats som rekreationsområden 

(VL). Rekreationsområdena är till största delen placerade 

på stadens ägda område, men även privatägd mark har på några 

enstaka ställen reserverats för rekreation. De största rekreationsområdena 

finns öster om Övre-Haikovägen och utgör en del av de stora 

obebyggda Haikoskogen. Friluftsleder har anvisats till de större friluftsområdena 

öster och söder om planområdet. 

I områdets södra del finns ett större rekreationsområde i väst-östlig riktning, 

som förbinder områdena söder och väster om planområdet med 

de stora skogarna öster om planområdet. Detta rekreationsområde är till 

största delarna på privatägd mark. I det här fallet är det frågan om ett 

område som i delgeneralplanen anvisats som område för närrekreation 

och som utgör ett viktigt stråk mellan de omfattande friluftsområdena 

öster om planområdet, Haikoskogen, och områdena väster och söder 

om planområdet. 

Vid utarbetande av detaljplanen har huvudprincipen varit den att parkområde 

inte avgränsats från de stora enskilda tomterna, utan man har 

istället anvisat stora tomter, där området som man får bygga på begränsats 

till en del av tomten. På så vis har man försökt trygga att den nuvarande 

bykaraktären med lummiga stora trädgårdar bevaras. Ifall tomterna 

angränsar till större rekreationsområden har i vissa fall en del av 

tomten anvisats som rekreationsområde. 

6.2.6 Viktiga vattendrag 

Genom planområdet löper några större vattendrag som är viktiga för 

områdets dränering. I mån av möjlighet har de anvisats som rekreationsområde, 

för att säkerställa att de inte täpps igen. På de ställen där 

de går genom privat tomtmark har de anvisats med en egen planbe- 

11

teckning, där det framgår att de är frågan om viktiga vattendrag som är 

viktiga för närområdets dränering och deras flöde måste garanteras. 

Vattendragen kan i vissa fall rörläggas eller flyttas, men de får inte avlägsnas 

helt. 

6.2.7 Skyddsområden 

På planområdet finns två imponerande flyttblock, som ska bevaras. På 

planområdet finns också två lokalt värdefulla områden med särskilt viktiga 

livsmiljöer i enlighet med 10 § i skogslagen. Det ena området, en 

frodig lundartad bäckfåra, finns i planområdets nordvästra del och det 

andra, ett ormbunkskärr, finns i planområdets nordöstra del. Härutöver 

finns i planområdet nordvästra del att fornminnesområde. 

Dessa områden har kunnat beaktas vid utarbetande av planen och fått 

sakenliga beteckningar. 

6.2.8 Energieffektivt bostadområde 

Vid utarbetande av detaljplanen har även den nya målsättningen om 

energieffektiva bostadsområden tagits i beaktande. I planbestämmelserna 

har införts bestämmelser vars syfte är uppnå ett energieffektivt 

bostadsområde. För detaljplanen utarbetas separata bygganvisningar 

där mera detaljerade bestämmelser om energieffektiviteten införs. 

6.2.9 Problemområden 

Brant terräng 

Den kuperade terrängen ger lätt en för brant gatulutning, vilket har varit 

en utmaning vid placeringen av de nya bostadsområdena men också 

vid kompletteringen av den existerande bebyggelsen. I detaljplanen har 

målet varit att undvika stigningar på mer än 8 %. Det har lyckats på de 

flesta områden, på några ställen är lutningen 10 %. 

Smal förbindelseväg 

Förbindelseväg genom planområdet är ganska smal och för att det skall 

vara möjligt att förverkliga en gång- och cykelled längs med den fordras 

en ganska stor breddning av gatuområdet. På vissa ställen är den existerande 

bebyggelsen placerad ganska nära vägen på bägge sidorna 

och det är svårt att passa in ett 16 m brett gatuområde mellan häckar 

och staket. I detaljplanen har anvisats en 16 m brett gatuområde hela 

vägen. 

12

6.2.10 Tomtindelning 

Lerig jordmån - markundersökning och byggbarhetsutredning 

Områdets jordmån har undersökts och en byggbarhetsutredning utarbetats 

för området. (Mensas, rakennettavuusselvitys kaavoitusta varten, 

12.8.2009, FCG). I utredningen undersöktes grundläggningsförhållanden 

på de områden där det antogs förekomma mycket lera. Bilaga 9. 

I utredningen framkom att områdena kring dikena och bäckarna består 

av djup lera, och borde lämnas obebyggda. I utredningen har planområdet 

indelats i områden där lerskiktet är under 3 m och områden där 

lerskiktet är över 3 m. Se närmare härom i den separata utredningen. 

I detaljplanen har anvisats tomter där lerskiktet är som mest 6-7 m 

djupt. Byggandet på tomterna förutsätter noggrannare markundersökningar 

och grundläggningssätt. Byggnationen har däremot avlägsnats 

från de mest leriga områdena och flyttats till mindre leriga områden där 

det varit möjligt. Området på båda sidorna om bäcken i planområdets 

södra del är mycket leriga och i undersökningen framkom att det i området 

finns 11 meter lera och det är inte lämpligt att bygga på de delar 

som är närmast bäckfåran. 

För detaljplaneområdet upprättas en bindande tomtindelning som ingår i 

detaljplanen. 

6.3 Områdesreserveringar 

6.3.1 Kvartersområden för bostadshus 

I detaljplanen har använts följande beteckningar för områdesreserveringarna: 

AP-3 Kvartersområde för småhus. I anslutning till varje bostad 

ska ett utevistelseutrymme byggas, som är ändamålsenligt 

skyddat för insyn. Krav på antalet bilplatser: 1,5 bp/bostad. 

AO-30 Kvartersområde för fristående småhus. På tomten får uppföras 

småhus med en eller två bostäder för bostadsändamål. 

På tomten bör placeras minst 2 bilplatser/tomt. 

TVY-1 Kvartersområde för lagerbyggnader, där miljön ställer särskilda 

krav på verksamhetens art. I byggnaden får idkas 

uppbevaring av fortskaffningsmedel, såsom båtar, släpvagnar 

och andra skrymmande föremål som hänför sig till 

boende. I byggnaden får inte lagras farliga kemikalier, explosiva 

ämnen eller andra produkter eller föremål som utgör 

fara för bosättningen. Uppbevaring utomhus tillåts inte. 

6.3.2 Rekreationsområde 

VL Område för närrekreation 

le Riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område. 

I planområdet har anvisats två riktgivande delområden för 

lek och utevistelse. 

13

6.3.3 Specialområden 

ET Kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällstekniska 

försörjning. 

Med planbeteckningen har anvisats två områden för de 

pumpstationer som behövs för att pumpa avloppsvattnet 

vidare. 

EV Skyddsgrönområde 

Med beteckningen har angetts områden invid Tolkisvägen, 

som skall bevaras som grönområde och vars huvudsakliga 

syfte är att skydda andra områden från trafikbuller och 

andra olägenheter och som på grund av sitt läge inte kan 

användas som rekreationsområden. 

6.3.4 Skyddsområden 

SM Fornminnesområde 

Beteckningen anger Storkärrsbacken där man funnit stenrösen 

från järnåldern/ medeltiden. 

luo-2/luo-3 Ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens 

mångfald. På planområdet finns två dylika områden, ett 

ormbunkskärr (luo-2) och en lund vid en bäck (luo-3). 

s-2 Del av område som skall bevaras öppet för att bevara den 

typiska vyn för byn. 

I planområdet södra del finns ett stort, öppet område som 

skötts som öppen gräsmatta. Området är mycket välskött 

och ger byn en vacker, öppen karaktär. 

s-3 Del av område där två flyttblock ska bevaras. 

I närheten av anslutningsplatsen till Övre Mensasvägen 

finns två flyttblock som bevaras. 

oja-1 För öppet område reserverad del av område. Det öppna 

dikets flöde får inte äventyras. 

6.3.5 Särskilda bestämmelser 

I detaljplanen och bygganvisningar har införts bestämmelser för att 

främja boendets energieffektivitet och minska koldioxidavtrycket. Nybyggnationen 

skall anslutas till fjärrvärmenätet och vid planeringen av 

tomterna och placeringen av byggnaderna ska extra stor uppmärksamhet 

fästas vid användningen av den passiva solenergin, vindskydd och 

gårdsplaneringen. Envar bostadshus ska ha så små koldioxidutsläpp 

som möjligt. För cyklar ska reserveras ett täckt förvaringsutrymme. Även 

bestämmelser som främjar dagvattenhanteringen på tomten har införts. 

Fjärrvärmen 

Alla nya bostadsbyggnader ska anslutas till fjärrvärmenätet för att garantera 

en effektiv och hållbar energiförsörjning och för att minimera 

koldioxidavtrycket. 

Dagvattenhanteringen 

Dagvatten som kommer från ytor som inte släpper igenom vatten ska 

fördröjas så att fördröjningsdammars, -bassängers eller -magasins volym 

är en kubikmeter per varje hundra ytkvadratmeter som inte släpper 

igenom vatten. Fördröjningsdammarna, -bassängerna och -magasinen 

14

ska tömmas inom 12 timmar från att de blivit fulla och för dem ska planerars 

en bräddning. 

6.3.6 Allmänna bestämmelser 

Onödig bearbetning, brytning och fyllning av jordmånen ska undvikas. 

Bostadshusen ska vara renlinjiga, enkla och ge ett modernt intryck. 

Glasverandor och grönrum rekommenderas, men helheten ska hållas 

harmonisk. Täckt terrasser som löper runt byggnaden och alltför många 

burspråk och utskutande detaljer i samma byggnad tillåts inte. Källarvåning 

helt eller huvudsakligen över markytan får inte byggas. Då man 

bygger på området ska man beakta ett radonsäkert byggande. 

Separata bygganvisningar för byggandet kommer att utarbetas och de 

ska följas vid byggandet. 

6.4 Konsekvenser av planen 

De centrala konsekvenserna bedöms i förhållandet till nuläget. Separata 

konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett 

led i planläggningsprocessen. 

Dessa kompletteras under planeringens gång. 

6.4.1 Konsekvenser för naturmiljön och landskapet 

Den värdefulla bäckfåran och ormbunkskärret förblir obebyggda och deras 

naturvärden hotas inte. Storkärrsbacken, där man funnit stenrösen 

från järnåldern/ medeltiden, anvisas som fornminnesområde. De två 

ståtliga flyttblocken på området lämnas orörda. 

Förtätningen av den existerande byggnationen har inga konsekvenser 

för naturmiljön, medan landskapsbilden däremot kommer att förtätas 

märkbart. 

Byggandet i skogsområdena och åkermarken ändrar landskapet. Bostadshusen 

har placerats så att de på ett naturligt sätt följer konturerna i 

landskap. Stora ingrepp, schaktningar och utfyllningar, ska undvikas. 

6.4.2 Konsekvenser för den bebyggda miljön och samhällsstrukturen 

Utbyggnaden av området förenhetligar stadens samhällsstruktur. Den 

bebyggda miljön blir förtätad och området kommer att förvandlas till ett 

småhusområde. Den byaktiga känslan kommer att förstärkas då byggnationen 

blir tätare. 

6.4.3 Konsekvenser för trafikförhållandena på området 

Övre-Tolkisvägen och Sotarevägen byggs om till en matargata med 

gång- och cykelväg. Gatans namn ändras till Övre-Tolkisvägen. Trafiksäkerheten 

på området förbättras märkbart i och med byggandet av 

gång- och cykelvägen. 

6.4.4 Övriga konsekvenser 

Bindande tomtindelning och fastighetsregister 

På området finns idag ingen detaljplan och samtliga fastigheter är införda 

i lantmäteriverkets fastighetsregister. I samband med att detaljplanen 

utarbetas för området kommer även en bindande tomtindelning att 

utarbetas. 

15

Genom detaljplaneringen kommer dagens fastigheter att ombildas till 

tomter. De kommer att införas i Borgå stads fastighetsregister, vilket innebär 

att båda existerande fastigheter och nya tomter kommer att införas 

i registret. Tomterna får en ny fastighetsbeteckning i enlighet med 

den bindande tomtindelningen. Registreringskostnaderna uppbärs av 

samtliga tomtägare enligt den taxa som gäller vid registreringstidpunkten. 

Registreringskostnaderna torde vara små i förhållande till den värdestegring 

och nytta som detaljplanen medför. 

Fastighetsskatt 

I samband med att en detaljplan utarbetas för ett område innebär det 

också förändringar i fastighetsbeskattningen. På tomter för småhus uträknas 

tomtens beskattningsvärde på basen av tomtens areal och är 

inte beroende av angiven byggrätt på tomten. Detta innebär att ju större 

tomterna är desto högre blir också tomternas beskattningsvärde. På 

tomter i bolagsform och radhustomter har den angivna byggrätten även 

betydelse. 

I detaljplanen har på vissa områden anvisats ganska stora tomter, varvid 

även fastighetsskatten är något högre. Alternativet skulle ha varit att 

avskilja en del av tomten till parkområde, varvid fastighetsskatten skulle 

ha blivit något lägre. Största andelen i fastighetsskatten utgör trots allt 

bostadsbyggnaden, vars beskattningsvärde är många gånger större än 

tomtens. 

Ändringar i gatunamnen och gatunummer 

Vid utarbetande av detaljplanen har även gatunamnen setts över. Den 

förbindelsevägen som löper genom området har idag två namn, Övre- 

Haiko-vägen och Sotarevägen. Övre-Haikovägen löper ut till Tolkisvägen 

i planområdets övre del, medan Sotarevägen tar över och löper 

ändå ner till Haikovägen. I mitten av planområdet förbinder Drägsbyvägen 

Sotarevägen med Tolkisvägen. 

I detaljplanen har föreslagits att Övre-Haikovägen löper genom hela 

planområdet ända ner till Haikovägen. Det här innebär att 15 fastigheter 

kommer att få en ny gatuadress. 

Samtliga fastigheter kommer att få nya gatunummer i och med att tomindelningen 

fastställs och varje tomt får ett eget tomtnummer. Konsekvenserna 

av ändringen av gatunamnet är ringa, eftersom samtliga fastighetsägare 

ändå är tvungna att meddela olika instanser om sina nya 

gatunumror. 

Kommunalteknik 

Ett kommunalt vatten- och avloppsnät kommer att byggas i planområdet. 

Samtliga fastigheter ska ansluta sig till nätet. 

6.5 Störande faktorer i miljön 

6.5.1 Trafikbuller 

Trafikbullret från Tolkisvägen sprider sig på vissa ställen ganska långt in 

i planområdet. Vid planeringen har använts prognosen för år 2020 som 

utgång (Haikkoon-Mustijoen alueen meluselvitys, 2002). Enligt statsrådets 

föreskrifter får trafikbullernivån i nya bostadsområden inte överstiga 

55 dB (A) dagstid (kl 7-22) och 45 dB (A) nattetid (kl 22-7). 

16

I detaljplaneområdet finns en del tomter där trafikbullernivån överstiger 

de givna riktvärdena. I detaljplanen har även anvisats några nya tomter i 

områden där trafikbullernivån delvis överstiger de godkända riktvärdena. 

I detaljplanen har införts planbestämmelser enligt vilka tomtägarna 

med hjälp med staket och ekonomibyggnader ska skydda gårdsområdet 

mot trafikbuller så att bullernivån underskider de givna riktvärdena. 

I många fall sluttar terrängen bort från vägen, vilket gör det svårt 

att arrangera fungerande trafikbullerskydd invid vägen. Bullerskyddet 

bör därför byggas direkt intill gårdsområdet. 

7 OLIKA SKEDEN I DETALJPLANERINGEN 

7.1 Behovet av detaljplaneringen 

Detaljplaneringen är nödvändig för att kunna bevara stadens tomtreserv 

och uppfylla de mål på årlig tomtförsäljning som fullmäktige fastslagit. 

7.2 Beslut om planeringsstart 

Detaljplanläggningen för området ingår i stadsplaneringens arbetsprogram 

för åren 2005-2013. En landskapsanalys och byggnadsarealutredning 

har utarbetats år 2005. Det aktiva planeringsarbetet inleddes 

hösten 2007 med ett frågeformulär till samtliga markägare i planområde. 

I samband med planläggningsöversikten för år 2005 informerade staden 

för första gången om att planeringen av hela planområdet inleds. 

7.3 Deltagande och samråd 

Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning. 

Av programmet framgår intressenterna, formerna för delaktighet 

och växelverkan samt myndighetssamrådet. Det har inte varit 

nödvändigt att ordna myndighetssamråd enligt 66 § MarkByggL eftersom 

detaljplanen inte berör riksomfattande eller viktiga regionala mål 

för områdesanvändningen. Bilaga 7 

Intressenterna hade möjlighet bekanta sig med planeringsmaterialet, 

programmet för deltagande och bedömning samt de alternativa utkasten 

till detaljplanen under tiden 20.5-18.6.2009 då de hölls framlagda enligt 

62 § MarkByggL och 30 § MarkByggF. En planläggningsutställning ordnades 

även 28.5.2009 kl. 14.30-19.00 på Tolkkisten koulu. Även preliminära 

utlåtanden av myndigheterna bads om. 

Det lämnades in 7 utlåtanden och 20 åsikter. Samtliga utlåtanden och 

åsikter har gåtts igenom och förslaget till detaljplan har utarbetets. Ett 

sammandrag av utlåtandena och genmälena finns som bilaga. Bilaga 8 

Förslaget till detaljplan läggs fram. Intressenterna har möjlighet att 

kommentera planförslaget och utlåtanden begärs av myndigheterna. 

8 MARKANVÄNDNINGSAVTAL 

Enligt markanvändnings- och bygglagen är de markägare inom ett område 

som detaljplaneras, vilka har avsevärd nytta detaljplanen, skyldiga 

att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Strävan skall 

vara att avtala med markägaren om dennes deltagande i kostnaderna. 

Ett markanvändningsavtal kan ingås med bindande verkan för parterna 

först när ett planutkast eller –förslag har varit offentligt framlagt. 

17

9 SERVITUTSAVTAL 

Körvägarna till de nya tomterna på privat mark har i detaljplanen anvisats 

som körförbindelser. Nödvändiga servitutsavtal bör träffas mellan 

de berörda fastighetsägarna innan detaljplanen kan godkännas. Servitutsområdena 

bildas vid styckningsförrättning. 

10 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 

10.1 Åskådliggörande planer som styr genomförandet 

För genomförandet av detaljplanen utarbetas bygganvisningar som ska 

följas vid byggandet både på de privatägda som de stadsägda tomterna. 

Dessa utarbetas i förslagsskedet och godkänns tillsammans med 

detaljplanen. 

Enheten för kommunteknik utarbetar gatuplaner för området och affärsverket 

Borgå Vatten planer för vatten- och avloppsnätet. I detaljplanen 

ingår en bindande tomtindelning som styr fastighetsbildningen. 

10.2 Genomförande och tidsplanering 

Planområdet kommer att förverkligas i etapper. Planområdet utbyggnad 

kommer att börja från söder. Detaljplaneområdet kan indelas i flera delområden 

i ett senare skede och godkännas i etapper. 

BILAGOR 

För att kunna genomföra detaljplanen, måste man bygga gatunät samt 

vatten- och avloppsledningar i området. I detta skede finns det ännu inte 

fastslaget när staden påbörja byggandet av gator och kommunaltekniken 

i området. Tomtförsäljningen kan inledas tidigast hösten 2013. 

Genomförande av planen förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal 

och servitutsavtal ingåtts. Gatuområdena övergår i stadens ägo 

utan ersättning i enlighet med MarkByggL 94 §. 

Borgå 19.5.2009, 11.2.2013 

Eero Löytönen Camilla Stenberg 

stadsplaneringschef planläggare 

1. Områdets lägeskarta 

2. Utdrag ur landskapsanalysen 

3. Utdrag ur naturutredning 

4. Utdrag ur gällande delgeneralplan 

5. Utdrag ur trafikbullerutredning 

6. Sammanställning av markägarnas önskemål 

7. Program för deltagande och bedömning 

8. Sammandrag över hörandet av utkastskedet 

9. Karta över områdets byggbarhet 

Bygganvisningar 

Illustration 

18

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 

BILAGA 7 

BORGÅ 

ÖSTRA MENSAS 

STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, 

SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN 

DETALJPLAN FÖR DELAR AV HAIKO OCH SVARTSÅ BYAR 

Läge: Området öster om Tolkisvägen, på båda sidorna om Sotarevägen och Övre-Haikovägen 

Nr 430 

1. Planområde 

2. Bakgrunden till projektet 

3. Målet för planeringen 

4. Utgångsuppgifter 

(plansituation, verkställd 

plan osv.) 

DETALJPLAN 

Planområdet är beläget i Haiko och Svartså byar öster om Tolkisvägen på 

båda sidorna om Sotarevägen och Övre-Haikovägen. Planområdet gränsar 

i norr till Haikobranten detaljplaneområde, i väster till Tolkisvägen och i 

söder till Haikovägen. Bilaga 1. 

Områdets planering ingår i stadsplaneringens verksamhetsplan fr.o.m. år 

2005. Sedan år 2005 har det i planläggningsöversikten informerats om att 

planeringen påbörjats. 

Målet med planeringen är att bygga småhus i området i enlighet med principerna 

i delgeneralplanen för de centrala delarna. Placeringen av nya, 

tättbebyggda småhusområden, förtätningen av den befintliga småhusbebyggelsen 

samt anslutningarna till trafiknätet och kommunaltekniken undersöks. 

Den enskilda vägen i området, Övre-Haikovägen och Sotarevägen, ändras 

till en matargata som förenar Övre Haiko och Tolkis. De enskilda väganslutningarna 

till Tolkisvägen bör granskas. Målet är att så få anslutningar 

som möjligt anvisas till Tolkisvägen. 

Friluftslederna mot skogsområdet i Haiko och Tolkisområdet anges i detaljplanen. 

Målet för planeringen har konkretiserats utgående från den respons som 

erhölls av markägarna på de utskickade frågeformulären. 

Planområdet behandlas som en helhet nu i början av planeringen, men 

delas vid behov senare in i flera detaljplaneområden. 

Markanvändningsavtal ingår eventuellt i planläggningsarbetet. Enligt markanvändnings- 

och bygglagen är de markägare, vilka har avsevärd nytta av 

detaljplanen, skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. 

Med dessa markägare skall strävan vara att ingå markanvändningsavtal. 

Områdets areal: 

Hela planområdet är ca 45 ha, en ändamålsenlig avgränsning 

av området undersöks utgående från responsen man får i utkastskedet. 

Planområdet indelas vid behov i ett senare 

skede i flera mindre planområden. 

1

Landskapsplan: 

I landskapsplanen för Östra Nyland (fastställd 15.2.2010) har 

största delen av planområdet anvisats som ett område för tätortsfunktioner 

(A). Området kring Haikoskogen har anvisats 

som rekreationsområde. 

Generalplan: I delgeneralplanen för de centrala delarna i Borgå (godkänd 

15.12.2004) har området anvisats som bostadsområde dominerat 

av småhus (AP), område för närrekreation (VL) och 

område för närrekreation med särskilda miljövärden (VL-2) 

och skyddsgrönområde (EV). I planområdets norra del finns 

ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens 

mångfald (luo) och ett fornminnesområde (SM). 

Genom planområdet är en matargata anvisad, vid vilken det 

löper en gång- och cykelväg. Genom området löper riktgivande 

friluftsleder. 

Detaljplan: Det finns ingen godkänd detaljplan för området. I nordost 

gränsar planområdet till Haikobrantens detaljplaneområde. 

Markägarförhållanden: 

De bebyggda fastigheterna i området är i privat ägo. I området 

finns också några obebyggda fastigheter som är i privat 

ägo. Staden äger stora obebyggda skogs- och åkerområden. 

Byggd miljö: Det finns 27 byggda småhustomter. Områdets byggnadsbestånd 

har uppstått under de senaste 80 åren, de äldsta bostadshusen 

torde vara från 1930-talet. På området förekommer 

således många olika byggnadsstilar, såsom 40-50-talets 

frontmannahus, 70-80-talets sluttningshus i tegel och 90talets 

trävillor. En del av husen har utvidgats under årens 

lopp. På områdets finns inga byggnadsskyddsobjekt. 

Invånare: Det bor ca 70 personer i området. 

Naturmiljö och landskap: 

I samband med utarbetandet av delgeneralplanen för de 

centrala delarna utarbetade miljövårdsbyrån i Borgå stad en 

naturutredning (31.1.2002). 

Öster om planområdet finns Haiko skogsområde och Haikoträsket 

med omgivning som i delgeneralplanen anvisats som 

lokalt värdefulla naturområden. I områdets nordöstra kant 

finns Haiko ormbunkskärr, som i delgeneralplanen anvisats 

som ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens 

mångfald. 

I områdets nordvästra del finns en bäcksvacka med frodig 

lundliknande vegetation. Mellan bäcksvackan och Tolkisvägen 

finns ett ganska stort fornlämningsområde, Storkärrsbacken. 

I området finns stenrösen från järnåldern 

/medeltiden. 

En landskapsanalys och byggnadsarealutredningar har utarbetats 

för planområdet (Porvoon Mensaksen maisemaanalyysi 

ja rakennusalaselvitys 2005). På området finns inte 

några värdefulla landskapsområden som bör skyddas. 

Jordmån: Planområdet består av moränryggar i sydväst-nordostlig 

riktning och lerdalar däremellan. Moränryggarna är kala på 

krönen. Åkrarna i områdets är till största delar lermark vars 

2

5. De centrala konsekvenserna 

av planläggningen 

6. Intressenter 

7. Ordnande av deltagande 

och växelverkan 

djup varierar från några meter till drygt tio meter. 

Kommunalteknik: 

Det finns inte kommunalteknik i området. En del av byggplatserna 

är anslutna till privata vattenandelslag. 

Störande faktorer: 

Bullret från Tolkisvägen överskrider i vissa delar av planområdet 

de ekvivalentnivåer som statsrådet godkänt. En bullerutredning 

har gjorts år 2002 (Haikkoon-Mustijoen alueen melusevitys, 

2002). 

Vissa delar av området är mycket branta, vilket delvis försvårar 

planeringen av ändamålsenliga bostadsområden. 

De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till 

nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna 

bedöms som en led i planläggningsprocessen. 

Följande konsekvenser bedöms: 

- Konsekvenserna för naturmiljön och landskapet 

- Konsekvenserna för den byggda miljön 

- Konsekvenserna för samhällsstrukturen 

- Konsekvenserna för trafikförhållandena i området 

Markägare: bilaga 2 

Markägande grannar: bilaga 3 

Övriga intressenter: 

Telia Sonera Finland Oyj 

Elisa Oyj 

Borgå Energi Ab/fjärrvärme 

Borgå Elnät Ab 

Porvoon Alueverkko Oy 

Myndigheter och andra instanser som hörs under planläggningen: 

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral 

Museiverket, arkeologiska avdelningen 

Borgå museum 

Räddningsverket i Östra Nyland 

Följande enheter inom Borgå stad: 

Markpolitik 

Stadsmätning 

Kommunteknik 

Byggnadstillsynen 

Miljövården 

Hälsoskyddet 

Borgå Vatten 

Nämnder och sektioner: 

Stadsutvecklingsnämnden 

Hälsoskyddssektionen 

Frågeblankett till markägarna på området som planläggs: 

- Med frågeblanketten reder man ut markägarnas önskemål om utvecklingen 

av planområdet, om markanvändningen på den egna lägenheten 

och de byggnadsprojekt de planerar inom en nära framtid. 

Myndighetssamråd: 

- Det är inte frågan om en plan som avses i 66 § 2 mom MarkByggL och 

som förutsätter myndighetssamråd. 

Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62 §, MarkByggF 30 §) 

- Utkastet till plan och de övriga planläggningshandlingarna är framlagda 

på stadsplaneringen, Krämaretorget B, 3 vån. samt på stadens 

webbplats (www.borga.fi). Intressenterna bereds möjlighet att skriftligt 

3

8. Tidsplan för planläggningsprojektet 

9. För beredningen 

ansvarar 

Datum 15.5.2009, 19.1.2013 

framföra åsikter. 

- Staden meddelar per brev markägare/-innehavare och grannar, som är 

markägare/-innehavare, i planområdet att utkastet till plan är framlagt. 

Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella 

anslagstavla, på stadens webbplats samt i tidningarna Uusimaa, 

Borgåbladet och Vartti. 

- Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: 

Kommentarer/preliminära utlåtanden av myndigheter samt av de intressenter 

som nämns under punkt 6/Övriga intressenter. 

Samråd: 

- På basis av de kommentarer som man får in ordnas vid behov samråd 

med olika intressenter. 

Offentligt hörande: (MarkByggL 65 §, MarkByggF 27 §) 

- Förslaget till plan och de övriga handlingarna är offentligt framlagda 

på stadsplaneringen, Krämaretorget B, 3 vån. samt på stadens webbplats 

(www.borga.fi). Intressenterna bereds möjlighet att skriftligen 

framföra anmärkningar. 

- Staden meddelar per brev markägare/-innehavare och grannar, som är 

markägare/-innehavare, i planområdet att förslaget till plan är framlagt. 

Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella 

anslagstavla, på stadens webbplats samt i tidningarna Uusimaa, 

Borgåbladet och Vartti. 

- Offentliga utlåtanden: (MarkByggF 28 §) 

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral 

Museiverket, arkeologiska avdelningen (vid behov) 

Borgå museum (vid behov) 

Räddningsverket i Östra Nyland 

Hälsoskyddssektionen 

Borgå vatten 

Motiverat ställningstagande till anmärkning:(MarkByggL 65 § 2 mom) 

- De som gjort en anmärkning och som uppgett sin adress skall underrättas 

om stadens motiverade ställningstagande till den framförda anmärkningen. 

Meddelande om godkännandet av plan: (MarkByggL 67 §,MarkByggF 94 §) 

- Ett skriftligt meddelande till Nylands närings-, trafik- och miljöcentralen 

och till dem som skriftligt begärt det och samtidigt angett sin adress. 

Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och stadens webbplats 

(www.borga.fi). 

Kungörelse om plan som vunnit laga kraft: (MarkByggF 93 §) 

- Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats 

(www.borga.fi). 

Planeringsarbetet inleddes år 2007. Målet är att planen Borgå stadsfullmäktige 

godkänner planen under år 2013. 

planläggare Camilla Stenberg planeringsassistent Gunnevi Nordström 

tfn 040-351 5462 tfn 019-520 2736 

fornamn.efternamn@porvoo.fi fornamn.efternamn@porvoo.fi 

Stadsplaneringen 

PB 23 

06101 BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, III vån. 

Eero Löytönen 

stadsplaneringschef 

4

BILAGA 8 

BORGÅ 

ÖSTRA MENSAS 

STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, 

SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN 

DETALJPLAN FÖR DELAR AV HAIKO OCH SVARTSÅ BYAR 

Utkastet har varit framlagt 20.5-18.6.2009 

UTLÅTANDE/ÅSIKT, 30 § MarkByggF 

Nylands miljöcentral 

- 

Vägförvaltningen/Nylands vägdistrikt 

- 

Museiverket /Mikko Härö och Veli-Pekka 

Suhonen 

Det arkeologiska kulturarvet har beaktats på ett 

tillräckligt sätt i detaljplaneutkasten A och B. Rösena 

i detaljplaneområdet (Hotton Storbacken) har anvisats 

korrekt i båda detaljplaneutkasten. 

Planbeteckningen SM ska ändras till formen: 

"Fornminnesområde. Fast fornlämning som är fredad 

enligt lagen om fornminnen (295/63). Att utgräva, 

överhölja, ändra eller på annat sätt rubba 

området är förbjudet med stöd av lagen om fornminnen. 

I beskrivningsutkastets punkt 5.3.4 har Storkärrbacken 

daterats fel. Dateringen ska korrigeras till 

järnåldern och/eller medeltiden. 

Borgå museum ger utlåtandet om den byggda kulturmiljön. 

Borgå museum/ Merja Herranen och Henrik 

Wager 

De allmänna bestämmelserna om nybyggandet i 

området är tillräckliga med tanke på miljön. Området 

är glest bebyggt och är ett heterogent egnahemsområde 

där det finns små åkerområden kvar. Därför 

verkar alternativ A mer naturligt. Avsikten är att den 

slingriga Sotarevägen som leder genom området 

ändras till en rätt så bred matargata. Med tanke på 

STADSPLANERINGENS BEMÖTANDE OCH 

UTLÅTANDETS/ÅSIKTENS KONSEKVENSER 

FÖR INNEHÅLLET I FÖRSLAGET TILL 

DETALJPLAN 

Bemötande: 

Inget utlåtande har begärts av dem i 

utlåtandetskedet. 

Bemötande: 

Inget utlåtande har begärts av dem i utkastskedet. I 

samband med utarbetande av detaljplaneutkastet 

erhölls i februari 2008 följande kommentar: 

”De fyra anslutningar i södra delen som anvisats i 

bilagan med pilar är "obligatoriska" men anslutningen 

längst norrut mittemot Mensasvägen borde slopas 

om den inte måste användas av lantbrukare för 

att köra över landsvägen. En gata får absolut inte 

anslutas till landsvägen där. Så mycket trafik som 

möjligt ska styras via Övre-Haikovägen norrut.” 

Planutkastet har utarbetats enligt detta. 

Bemötande: 

Planbestämmelserna ändras såsom museiverket 

framför och texten i beskrivningen korrigeras. 

Konsekvenser för innehållet i planförslaget: 

Planbestämmelserna ändras så att SM ändras till 

SM-1: Fornminnesområde. Fast fornlämning som är 

fredad enligt lagen om fornminnen (295/63). Att 

utgräva, överhölja, ändra eller på annat sätt rubba 

området är förbjudet med stöd av lagen om fornminnen. 

Texten om fornminnet korrigeras i beskrivningen 

och datering av fornlämningen korrigeras till järnålder 

och/eller medeltiden. 

Bemötande: 

Målet är att bygga en lättrafikled längs med Övre- 

Haikovägen och Sotarevägen, vilket innebär att 

vägen måste bräddas. Lättrafikleden är viktig med 

tanke på områdets trafiksäkerhet, och därmed är det 

inte möjligt att anvisa ett smalare gatuområde. 

I förslaget har föreslagits att bullerskyddet 

1

områdets kulturhistoriska natur skulle det vara bra 

om man kunde pruta på bredden och eventuella 

uträtningar av kurvor. 

Bullerskyddet som föreslås i planområdets nordvästra 

hörn kan lätt blir ett element som dominerar 

landskapet och området på ett negativt sätt, varför 

man ska ännu överväga om det behövs. Bullerskyddet 

ska i fråga om ytmaterial och detaljer störa landskapsbilden 

så lite som möjligt. 

Det äldre byggbeståndet i området är i huvudsak 

från 1930-1950-talet. De äldre byggnaderna ligger 

oftast på rätt så stora och gröna trädgårdstomter. 

Planen torde garantera bevarandet av dem utan 

separata skyddsbeteckningar men för de äldsta 

tomterna kan man överväga beteckningen /s (område 

där miljön bevaras). 

Fornminnesområdet i området har beaktats i planen, 

men om andra eventuella arkeologiska intressen 

och om inventeringsbehovet ska man be ett utlåtande 

av Museiverkets arkeologiska avdelning. 

Räddningsverket i Östra Nyland/ Tomi 

Pursiainen 

Räddningsverket föreslår att man vid beredningen 

av planen fäster speciell uppmärksamhet vid att 

adressnumreringen av fastigheterna är tydlig och 

entydig. Dessutom ska man utreda hur områdets 

adressystem kan göras enhetlig också i fråga om de 

gamla fastigheterna och föreslå hur de behövliga 

ändringarna och korrigeringarna i praktiken kan 

göras. 

Räddningsverket har inga anmärkningar. 

Fastighets- och mätningsavdelningen 

- 

Gatuavdelningen 

Gatuavdelningen konstaterar följande: 

- Alla gatuområdena ska anvisas som minst 

åtta meter breda (även altarnativ B) 

- Alternativ A: Kan körningen till kvarteret 

3580 ske via Propsvägen? (samma i B) 

- Alternativ B: Antalet bilplatser ska alltid vara 

2 bilplatser/bostad. Gatan i kvarteret 3584 

är för besvärlig och dyr eftersom den finns 

på mark som bär dåligt. Högstensbågen 

behöver ingen egen anslutning till Övre- 

Haikovägen (lösningen i alternativ A är 

bättre). Alternativet A är betydligt bättre för 

kvarteren 3562-3567 på grund av den långa 

gatan. I samma område ska anslutningsförbud 

tilläggas till Övre-Haikovägen. En minimering 

av gatornas längd i kvarteren 3572 

och 3573 ska ännu övervägas. En bullervall 

kan anvisas också i alternativet A, även om 

den inte nödvändigtvis behövs. 

genomförs på de enskilda tomterna med hjälp av 

staket och gårdsbyggnader. 


Bullerskyddsbestämmelserna ses över och 

bullerskydden överförs till de enskilda tomterna. 

Bemötande: 

Numrering av tomterna sköts på sakenligt sätt av 

stadsmätningen. Ärendet kan inte avgöras i 

detaljplanen. Notering härom kan sättas i 

planbeskrivningen. 


- 

Bemötande: 

Bemötande: 

I planförslaget finns en tomtgata som är 8 meter 

bred, alla andra tomtgator är 9-10 m breda. Enligt 

gatusidans utlåtande borde detta räcka till. 

Markägoförhållandena försvårar anvisandet av en 

körförbindelse via Propsvägen, så det är nog bäst 

att sköta körförbindelsen enligt nuvarande dragning. 

I planbestämmelserna fordras 2 bp/bostad i kvartersområde 

för fristående småhus (AO-30) och 1,5 

bp/bostad i kvartersområde för småhus (AP-3). Bestämmelserna 

är de samma som för övriga planområden 

i Haiko. 

Kvarteret kring Högstensbågen har tagits bort i sin 

helhet eftersom jordmånsundersökningen visade att 

området var mycket lerigt. 

Trafikbullerbestämmelserna har setts över och i 

planförslaget har föreslagits att bullerskyddet genomförs 

på de enskilda tomterna med hjälp av staket 

och gårdsbyggnader. 

2

Byggnadstillsynen/Ulf Blomberg 

- 

Miljövården/ Jukka Palmgren 

Inget att anmärka 

Hälsoskyddet/ Outi Lankia 

I detaljplanebeteckningarna och -bestämmelserna 

ska riktvärdet för bullernivå nattetid för nya områden, 

som enligt statsrådets beslut 1993/1992 är 45 

dB, tillämpas till alla delar. Befintliga byggnader kan 

anses utgöra undantag. Om befintliga fastigheter 

ändras, ska lägre bullernivå förutsättas. 

Skyddsgrönområdet i alternativ A skulle skydda 

bostadsområdet också mot övriga störande faktorer 

trafiken medför, så som damm, och öka trivseln i 

området. Ett bättre alternativ är att inte bygga i 

trafikbullerområdet. 

Alla byggplatser ska ha tillgång till Borgå Vattens 

eller vattenandelslags kommunalteknik. 

Detaljplaneområdet ska vara vattentjänstverks 

fastställda verksamhetsområde. 

Borgå vatten 

1. Avloppen i områden blir i huvudsak traditionella 

gravitationsavlopp. Vissa tomter som ligger separat 

eller annars olägligt kan vara svåra att ansluta direkt 

och anslutning till nätverket med pump på fastigheten 

kan vara en tekniskt mer ändamålsenlig lösning. 

2. På grund av terrängen förutsätter byggande av 

avloppsnät att två pumpstationer för avloppsvatten 

byggs vid Haikovägen och Drägsbyvägen. Den naturliga 

riktningen att styra avloppsvattnet är till 

pumpstationen i Kodderviken i Tolkis och vidare till 

reningsverket på Hermansö. De nya pumpstationerna 

vid Haikovägen och Drägsbyvägen delar planområdet 

i två nästan lika stora delar, varav den södra 

delen ska på grund av tidsplanen byggas först. 

Största delen av de tomter som staden äger ligger i 

planområdets mellersta och norra del. 

3. Det är en sämre lösning att lämna det öppna diket 

mellan fastigheterna 1:32 och 1: 52 på tomtområdet 

än att placera det i parkområdet. Man behöver diket 

och området bredvid det mest sannolikt för dränering 

av Övre-Haikovägen och byggande av avloppsledningar. 

Då är det en bättre lösning att placera 

ledningarna i parken i stället för tomten. Nuvarande 

trummans höjdläge kräver att tomterna höjs. Tomternas 

blivande höjdlägen ska märkas ut i planen. 

4. En parkremsa ska anvisas mellan fastigheterna 

1:17 och 1:18 för det nuvarande öppna diket och för 

vatten- och avloppsledningar som byggs. 


Gatuområdena breddas så att de är minst 8 m 

breda. 

Bemötande: 

- 


- 

Bemötande: 

- 

Bemötande: 

Planbestämmelserna och –beteckningarna är anvisade 

i enlighet med statsrådets beslut. Trafikbullerbestämmelserna 

setts över och i planförslaget föreslås 

att bullerskyddet genomförs på de enskilda 

tomterna med hjälp av staket och gårdsbyggnader. 

Planområdet ingår i vattenverkets verksamhetsområde 

och kommer att förses med vatten- och avloppsnät. 


- 

Bemötande: 

1.I detta skede är det fortfarande något oklart från 

vilket håll planområdet förverkligas. Utredningar 

görs tillsammans med Borgå vatten. 

2. Områden för två pumpstationer har anvisats på 

de önskade platserna. 

3. För att uppnå ändamålsenliga tomter och en 

trevlig gårds- och gatumiljö, föreslås i planförslaget 

att det öppna diket trots allt förblir på tomtmark. 

Eftersom tomtmarken måste fyllas upp, är det 

mycket sannolikt att diket även kommer att 

rörläggas. I planbeteckningarna och - 

bestämmelserna framgår att diket är viktigt för 

dräningen av näromgivningen och dess flöde får inte 

äventyras. 

4.Ett servitut för vatten- och avlopp införs längs med 

det öppna diket. Det är inte motiverat att införa ett 

parkområde på detta ställe. 

5.Tomterna har omformats så att ett område för 

närrekreation införts mellan tomterna såsom önskats. 

6. Kvarteret har helt formats om, eftersom jordmånsundersökningen 

visade att området var mycket 

lerigt. 

7. Servitutsreservering införts. 

3

5. Mellan Övre-Haikovägen och Påvalsskogen (Haikoskogen) 

ska läggas till en parkförbindelse för ledningar. 

6. För att åstadkomma ett fungerande regnvattenavlopp 

ska Högstensbågens gatuområde och tomter 

höjas med minst en meter på grund av det öppna 

diket i planområdets södra del och höjdläget av 

trumman som leder under Övre-Haikovägen. Områdenas 

höjdlägen ska märkas ut i planen. Mellan 

Högstensbågen och parkområdet ska tilläggas ett 

parkområde för vatten- och avloppsledningar. 

7. Dessutom behövs några reserveringar för servitut 

för fastigheterna 1:1, 1:35 och 1:112. 

8. I Påvalsbackagatans område ska utredas om 

gatorna som slutar vid skogsområdet kan flyttas ca 

20 meter norrut, varvid dräneringen av skogen blir 

lättare. 

9. Dessutom ska det utredas om det öppna diket på 

fastigheten 1:307 kan styras till gatans regnvattenavlopp 

utanför kvarteret t.ex. genom att snedda 

kvarterets östra hörn. 

10. Bullerskydd vid Tolkisvägen: På grund av terrängen 

måste vatten- och avloppsledningar placeras 

i EV-området längs diket vid Tolkisvägen. Ledningar 

kan inte placeras under en eventuell jordvall. Bullerskyddet 

ska vara sådant att ledningarna också i 

framtiden kan bytas ut och att ledningarna inte tar 

skada av t.ex. att jorden sjunker. 

11. Områdets öppna diken och ledning av vatten 

från skogen: Borgå vatten svarar vanligen inte för 

områdets öppna diken eller ledning av vatten från 

skogen. Då området byggs, skapar vattenverket 

dock förutsättningar för att vattnet från skogen kan 

ledas till avloppsnätet. 

12. Gatuområdenas bredd: Bredden på tomtgatorna 

i utkastet varierar från sex till åtta meter. De är för 

smala. I praktiken måste en tomtgata vanligen vara 

10 meter bred för att vatten- och avloppsledningar, 

fjärrvärmeledningar och kablar ryms i gatuområdet. 

13. Tomtledningar: På tomterna ska reserveras ett 

område på 5*5 meter (i delen av tomten som planteras) 

för fastighetens vatten- och avloppsledningar. 

Rutan placeras vanligen vid gatan i tomtens nedre 

hörn. 

14. Sammanfattning:Borgå vatten förordar i princip 

alternativ B eftersom det är en aning mer kostnadseffektivt 

än alternativ A. Alternativet ska dock utöver 

kommentarerna ovan också preciseras så att de 

viktigaste ledningslinjerna kan byggas i gatu- eller 

parkområdet. Ledningsservitut på tomterna ska 

absolut undvikas. Vi anser också att områdets vik- 

8. Tomterna har flyttats något norrut. 

9. Med tanke på tomternas placering och körförbindelsen 

till den tomt som ligger längst bort från gatan, 

är det bäst att det öppna diket flyttas så att det löper 

längs med tomtgränsen mellan tomterna. 

10. Trafikbullerbestämmelserna setts över och i 

planförslaget föreslås att bullerskyddet genomförs 

på de enskilda tomterna med hjälp av staket och 

gårdsbyggnader. Längs med Tolkisvägen har anvisats 

ett EV-område, där ingenting kommer att byggas. 

Vatten- och avloppsledningarna torde rymmas 

bra på detta område. 

11.- 

12. I planförslaget finns en tomtgata som är 8 meter 

bred, alla andra tomtgator är 9-10 m breda. Enligt 

gatusidans utlåtande borde detta räcka till. 

13. På samtliga tomter finns ett 4*6 meter stort område. 

14. Inlösning av parkområden på privatägda områden 

sker inte alltid i samband med områdets utbyggnad, 

varmed en placering av vatten- och avloppsledningarna 

på parkområde inte tryggar deras 

utbyggnad eller underhåll. 


Planförslaget utarbetas utgående från bemötandet 

ovan. 

4

tigaste öppna diken hellre ska placeras i parkområden, 

inte i tomtområden. 

Byggande av områdets vatten- och avloppsnät ska 

delas på minst två år på grund av investeringens 

storlek. 

Fastighetsägare/ Henrik Blomqvists sterbhus, 

Siv Blomqvist Rnr 1:16 

12.6.2009 

Enligt vår åsikt är det glesare planutkastet A det 

alternativ som är bättre lämpat för vår fastighet. 

Fastighetsägare/ Raimo och Aila Salonen Rnr 

1:17, 9:91 

18.6.2009 

I markanvändnings- och bygglagen nämns endast 

markägare i ental. Vi är två markägare, och antalet 

tomter eller dess storlek fastställs inte någonstans. 

För att kommunen inte ska bemöta markägaren som 

den vill och läsa lagen som det bäst passar den, ber 

jag utreda om inte båda markägarna har rätt till 500 

m 2 -vy utan utvecklingskostnadsersättning? 

Om det inte är så, utreder kommunen säkert på 

grund av vilken lag endast den ena markägaren får 

byggnadsrätt och hur man bestämmer vilken av 

dem får den. Varför får inte den ena markägaren sin 

andel för den ena tomten och den andra markägaren 

för den andra tomten? 

Hur bedömer kommunen priset på tomterna och 

tomtmarken? Hur kan man slå samman två separata 

tomter utan att fråga markägaren? Det har inte 

sålts många tomter i området som nu planläggs, 

varför kommunen knappast ens vet prisnivån. Det 

finns inga tjänster i området och inga strandtomter 

till salu. Då planläggningen fortskrider, ökar antalet 

lediga tomter, värdet sjunker och försäljningstiderna 

blir längre. Tomtmarken är ganska lerhaltig, vilket 

ställer begränsningar och krav på byggandet. 

Vi önskar att kommunen inte planlägger ett parkområde 

på tomten. 

Vart leder kommunens vatten- och avloppsledningar 

i området? Kommunen torde utreda i snabb takt 

kostnaderna för anslutning som förorsakas markägarna, 

och vilken betydelse det har att vi redan hör 

till ett vattenandelslag? Vilken andel av kostnaderna 

för byggande av nätverket är kostnader för samhällsbyggande, 

som tillhör kommunen? 

Kommunen har en gång ändrat körning till tomten 

och då Övre-Haikovägen nu ska göras bredare, kan 

man enligt det nya planförslaget inte längre köra in i 

garaget eftersom en så stor del av marken framför 

garaget skulle bli under vägen. Jag föreslår att 

vägen breddas och berget bryts på andra sidan 

eftersom detta skulle vara till nytta också för gångtrafiken 

och övergångsstället. 

Tomten ska planläggas så att kommunen inte fastställer 

utvecklingskostnadsersättning för markägarna 

och att vi inte måste överlåta mark till kommunen. 

Bemötande: 

Med beaktande av områdets placering, jordmånen 

och markägarens önskemål, kan området lämnas 

utan ny byggnadsrätt. 


Inga nya byggplatser anvisas på fastigheten. 

Bemötande: 

I 91 a § i MarkByggL bestäms: De markägare inom 

ett område som detaljplaneras vilka har avsevärd 

nytta av detaljplanen är skyldiga att på det sätt som 

anges i lagen delta i kommunens kostnader för 

samhällsbyggande. Strävan ska vara att avtala med 

markägaren om deltagande i kostnaderna. 

Med markägare avses de juridiska personer som 

har lagfart för fastigheten. Det kan vara en eller flera 

juridiska personer som tillsammans äger fastigheten, 

men de utgör fortfarande en markägarenhet. Det 

skulle ju vara totalt oskäligt om byggnadsrätt och 

ersättning skulle bero på hur många juridiska personer 

som äger en fastighet. 

I samband med markanvändningsavtal och beräkningen 

av ersättning, räknas markägarens all markägo 

inom samma detaljplaneområde samman. 

Ersättningen räknas således per markägo och inte 

per fastighet. 

Ersättningen räknas utgående från markägoförhållandet 

och inte antalet markägare per fastighet eller 

antalet fastigheter. Ni äger nu tillsammans två fastigheter, 

med ett bostadshus och två ekonomibyggnader. 

Fastigheterna bildar tillsammans en byggnadsplats. 

Med tanke på markanvändningsavtal och 

ersättningsfrågor har det ingen betydelse, eftersom 

den räknas per markägare och inte per fastighet. 

I samband med planläggning bildas nya tomter, som 

kan bestå av hela fastigheter eller delar av nuvarande 

fastigheter. 

Tomternas pris fastslås genom att jämföra försäljningspriset 

på sålda tomter på motsvarande område. 

Vatten- och avloppsledningarna kommer till största 

delen att löpa längs med gatorna. Men i vissa fall 

kommer även servitut att anvisas längs med tomtgränser 

för att förbinda de olika tomterna med huvudlinjen. 

Det slutliga vatten- och avloppsledningsnätet 

har inte ännu utarbetets, men i planförslaget 

har anvisats ett servitut längs med diket mellan fastigheterna 

1:17 och 1:18 för att möjliggöra en dragning 

av en vatten- och avloppsledning. 

5

Fastighetsägare/ Helge Salonen Rnr 1:18 

18.6.2009 

Tomten ska planläggas så att kommunen inte fastställer 

utvecklingskostnadsersättning för markägaren. 

Jag önskar att kommunen inte planlägger ett parkområde 

på min mark. En hur stor del av tomten kan 

staden inlösa till parkområde och på vilka grunder? 

Vad händer med ägande av markområdet som planläggs 

som parkområde? Inlöser kommunen det, för 

vilket pris, vem har ansvaret om det t.ex. händer en 

olycka i området? Om det leder en allmän körväg 

Kostnader för anslutning till vatten- och avloppsnätet 

fastställs enligt den taxa som gäller vid anslutningstidpunkten. 

Affärsverket Borgå Vatten sköter de 

centraliserade vatten- och avloppstjänsterna i planområdet. 

Gällande taxa finns att läsa på deras 

weddsida. Den normala anslutningsavgiften enligt 

taxan som trädde i kraft 1.1.2012 är 4200 € + anslutningsarbete. 

Er fastighet är dock ansluten till ett 

privat vattenandelslag, varvid kostnaderna som 

gäller för er är anslutningsavgifterna för avloppsvatten 

och dagvatten (1.1.2012 var taxan 2 520 €) och 

kostnaderna för flyttningen av vattenledningens 

anslutningspunkt (andelen i förhållande till nyttan för 

kunden), kostnaderna för flyttningen av anslutningspunkten 

bestäms alltså från fall till fall. Närmare 

förhandlingar härom sker med Borgå Vatten. 

Planförslaget har utarbetats utgående från planutkast 

A. I planförslaget har föreslagits sammanlagt 3 

tomter; en tomt kring det existerande bostadshuset 

220 m 2 -vy och två nya tomter med 140 m 2 -vy/tomt. 

Markägoenhetens byggnadsrätt uppgår således till 

500 m 2 -vy och markanvändningsavtal behöver inte 

ingås. 

Hela fastigheten har anvistats för bostadsändamål 

(Kvartersområde för fristående småhus AO-30). Den 

del av området som idag utgör välskött gräsmatta 

har i planen även anvisats som del av område som 

skall bevaras öppet för att bevara den typiska vyn 

för byn (s-2). 

Den nuvarande anslutningen till Haikovägen förblir 

oförändrad. Planens avgränsning följer helt gällande 

fastighetsgränser i anslutningsområdet. 


Tomternas avgränsning justeras något och anslutningsplatserna 

till de nya tomterna ses över. Byggnadsrätten 

minskas så att den totala byggnadsrätten 

för markägarna inte överstiger 500 m 2 -vy. Fastigheterna 

anvisas i sin helt för boende, parkområdet 

kring bäcken avlägsnas. Det öppna området anvisas 

som del av område som skall bevaras öppet för att 

bevara den typiska vyn för byn. Ett servitut för vatten- 

och avloppsledning anvisas längs med det nuvarande 

diket. Diket är viktigt för närområdets dränering 

och fess flöde får inte äventyras. 

Bemötande: 

Planförslaget har omarbetats så att två nya tomter 

har anvisats med en byggnadsrätt på 150 m 2 - 

vy/tomt. Byggnadsrätten för tomten kring det existerande 

bostadshuset är 200 m 2 -vy. Den sammanslagna 

byggnadsrätten överstiger således inte 500 

m 2 -vy. 

I planförslaget har en remsa av fastighetens norra 

del anvisats som område för närrekreation. Genom 

området löper en riktgivande lättrafikförbindelse. 

Behovet av en grön förbindelse i detta område finns 

anvisat redan i delgeneralplanen för de centrala 

6

eller en gångväg genom tomten, vem svarar för 

sandning och plogning? 

Måste alla ansluta sig till vatten- och avloppsnätet, 

även om man bär in vattnet och har utedass? Har 

alla som bor i detaljplaneområdet skyldighet att ansluta 

sig, eller spelar åldern någon betydelse? Hur 

riktas dessa anslutningskostnader till markägarna? 

Är inte de här just en del av kostnader för samhällsbyggande, 

som tillhör kommunen? 

Hur bedömer kommunen priset på tomterna? Det 

har inte sålts många tomter i detta område, och det 

finns inte heller tjänster i området eftersom detta, 

om något, kan klassificeras som glesbebyggelse. 

Den närmaste butiken ligger fyra kilometer och de 

övriga tjänsterna 4-8 kilometer från området. Då 

planläggningen fortskrider, ökar antalet tomter, värdet 

sjunker och försäljningstiderna blir längre. 

Tomtmarken är ganska lerhaltig, vilket ställer begränsningar 

och krav på byggandet. 

Fastighetsägare/ Mari ja Aki Oja RN:o 1:34 

15.6.2009 

Vi vill bevara fastigheten oförändrad. För oss är en 

byggnadsrätt på 500 m 2 -vy tillräcklig. Vi önskar att 

byggnadsytan anvisas enligt den bifogade situationsplanen. 

Överlag förordar vi planutkast alternativ 

A. 

delarna. Vid utarbetande av detaljplanen ska delgeneralplanen 

tas i beaktande (MarkByggL 54 §). 

Kommunen har rätt att lösa in området för närrekreation 

(område som är avsett för kommunens behov) 

(MarkByggL 96 §). Å andra sidan är kommunen 

skyldig att lösa in ett område som anvisats för något 

annat ändamål än privat byggverksamhet och markägaren 

därför inte kan utnyttja området på ett sätt 

som medför skälig nytta (MarkByggL 101 §). Om 

staden löser in området för närrekreation och bygger 

en lättrafikled är ansvaret naturligtvis stadens. 

Om staden inte inlöser området för närrekreation 

kan inte staden heller bygga någon lättrafikled i 

område och området blir inte förverkligat. 

Enligt lagen om vattentjänster ska fastigheten anslutas 

till de centraliserade vattentjänsterna om fastigheten 

ligger inom vattentjänstverkets verksamhetsområde. 

Planlagda områden ingår i huvudsak i 

verksamhetsområdet. Det är alltså obligatoriskt att 

ansluta sig men man kan ansöka om undantagslov 

hos miljömyndigheten. 

Kostnader för anslutning till vatten- och avloppsnätet 

fastställs enligt den taxa som gäller vid anslutningstidpunkten. 

Affärsverket Borgå Vatten sköter de 

centraliserade vatten- och avloppstjänsterna i planområdet. 

Gällande taxa finns att läsa på deras 

weddsida. Den normala anslutningsavgiften enligt 

taxan som trädde i kraft 1.1.2012 är 4200 € + anslutningsarbete. 

Tomternas pris fastslås genom att jämföra försäljningspriset 

på sålda tomter på motsvarande områden. 


Två nya tomter med en byggnadsrätt på 150 m 2 - 

vy/tomt anvisas i fastighetens södra del. En tomt 

anvisas kring de existerande byggnaderna med en 

byggnadsrätt på 200 m 2 -vy. Fastighetens norra del 

anvisas som område för närrekreation (VL). Det 

öppna området anvisas som del av område som 

skall bevaras öppet för att bevara den typiska vyn 

för byn. 

Ett servitut för vatten- och avloppsledning anvisas 

längs med det nuvarande diket. Diket är viktigt för 

närområdets dränering och dess flöde får inte äventyras. 

Bemötande: 

Planförslaget kan ändras enligt fastighetsägarnas 

önskemål gällande deras fastighet. 

En del markägare önskar sig nya byggplatser medan 

andra vill behålla sin fastighet oförändrad. Planförslaget 

utarbetas för de enskilda markägarna utgående 

från deras åsikter ifall andra tungt vägande 

skäl inte framkommit. För att uppnå en energieffektiv 

samhällsstruktur föreslås en relativt tät utbyggnad 

av planområdet. 

7

Fastighetsägare/ Olof Johansson Rnr 1:30 

17.6.2009 

- Vill ha 2 tomter, en för boende och en för 

verksamhet. 

- Verksamhetstomten skulle få vara större än 

föreslaget, både in i trädgården och ut mot 

vägen (ca 60 m bred, i linje med brunnen). 

- I alternativ B har gatudragningen en bättre 

linje, det ger en större tomt för verksamheten. 

- Önskar 250 m 2 -vy för bostadshustomten 

och 300 m 2 -vy för verksamhetstomten. 

24.8.2012 

Fastighetsägarens behov har förändrats och önskemålet 

är 2 nya egnahemshustomter utöver det 

nuvarande bostadshuset. Byggnadsrätten önskas 

250 m 2 -vy för det existerande bostadshuset och 200 

m 2 -vy var för de nya tomterna. 

9.1.2013 Tommi Tanska 

Ett föravtal om köp av fastigheten har gjorts. De nya 

fastighetsägarna önskar endast en ny tomt, byggnadsrätten 

fördelas 250 m 2 -vy/tomt. 

Fastighetsägare/ Pamela Sidorow och Peter Sidorow, 

Rnr 1:33 

9.6.2009 

Vi önskar att planförslag A, där tomten inte delas, 

tillämpas för vår tomt. Vi önskar att körningen till 

tomten kan förbli oförändrad till Sotarevägen. Vi 

föreslår att namnet på den nya gatan som tangerar 

vår fastighet skulle vara:” Stensgränd” 

Fastighetsägare/ Timo Lindqvist Rnr 1:37 

2009: 

Stöder alternativ A, med två tomter. Byggnadsrätten 

fördelas jämt mellan de båda, räcker med 250 m 2 - 

vy/tomt. Skulle vilja bygga ett lider i skogskanten, 

byggnadsytan bör förstoras något mot skogen. 

Fastighetsägare/ Jyri Lindholm Rnr 1:46 

15.6.2009 

Alternativ A är bättre. Gränsen från husets vägg 

enligt kartan 15 m, annars risk för ras (höjdskillnaderna 

i terrängen). Byggnadsrätt 300 (250) m 2 -vy. 

Trottoaren får gärna placeras söder om gatan (på 

tomtens sida). Vattenbrunnen används dagligen, 

vilket ska beaktas vid byggandet av kommunaltekni- 


Fastigheten anvisas i sin helhet som en tomt med 

en byggnadsrätt på 500 m 2 -vy. 

Bemötande: 

Planförslaget kan utarbetas enligt de nya fastighetsägarnas 

önskemål. Hela fastigheten anvisas för 

bostadsändamål och byggnadsrätten fördelas 250 

m 2 -vy/tomt. 


Planbeteckningarna och tomternas placering ändras 

såsom de nya ägarna önskar: Nuvarande bostadshuset 

250 m 2 -vy och en ny tomt, 250 m 2 -vy/tomt. 

Bemötande: 

Den existerande anslutning kan lämnas med tanke 

på bl.a. utryckningsfordon och andra stora 

transporter, eftersom den nya anslutningen från den 

nya gränden skulle bli brant. 


Anslutningsförbudet avlägsnas från den existerande 

anslutningen. 

Bemötande: 

Byggnadsrätten kan fördelas enligt ägarens 

önskemål och en förstoring av byggnadsytan är 

möjlig. Med beaktande av områdets storlek är det 

ändå ändamålsenligare att anvisa 2 nya tomter, 

med en byggnadsrätt på 150 m 2 -vy/tomt. Den 

existerande bostadsbyggnadstomten erhåller 

sammanlagt således 200 m 2 -vy byggnadsrätt. 


Fastigheten indelas i 3 tomter. Den existerande 

bostadsbyggnaden erhåller en byggnadsrätt på 200 

m 2 -vy och de två nya tomterna 150 m 2 -vy/tomt. 

Byggnadsytan förstoras 4 m mot fastighets norra 

rågräns. 

Bemötande: 

Planutkastet kan justeras något, så att tomtgränsen 

löper 15 m från det nuvarande bostadshuset. 

Tomterna kan anvisas så att de bildas av områden 

från två olika fastigheter, fastighet 1:46 och fastighet 

1:134, såsom fastighetsägaren framfört. De 

områden som kräver markbyte är kring 500 m 2 

8

ken och tomterna. Syrenhäcken ska bevaras. Ägaren 

är intresserad av att köpa mark, om priset är för 

obrukbar mark, inte tomtmark, eftersom man inte får 

mer byggnadsrätt eller annan nytta. En ny ingång 

från åkersidan. 

17.8.2010 

Är intresserad av markbyte med Borgå stad, så att 

den norra delen av fastighet Rnr 1:46 byts mot en 

remsa mark från fastighet 1:134 (stadens) längs 

med tomtgatan. Byggnadsrätten på tomten får där- 

med uppgå i sin helhet till 500 m 2 -vy. 

Fastighetsägare/ Rolf Olander, Rnr 1:58 

9.6.2009 

Önskar vägen flyttad lite längre bort från tomten. 

Fastighetsägare/ Torvald Högströms dödsbo 

Rnr 1:63,1:96 

18.6.2009 

Som markägare är min åsikt att framlagda plan A är 

den bättre. 

31.12.2009 

Fastighetsägarna är beredda att ingå markanvändningsavtal 

på basen av alternativ B. 

Hösten 2012: Önskemål om att ladan ska bevaras 

och användas för uppbevaring av båtar, släpvagnar 

etc. 

Fastighetsägare/ Lars och Christina Forssell Rnr 

1:76 

Planutkastet A motsvarar bättre småhusbyggandet i 

området. Utkast B är för tätt. I det har man anvisat 

två nya tomter för grannfastigheten 1:36, vilket vi 

anser vara för många. Vi funderar bl.a. på hur utfart 

från hus B till Sotarevägen ordnas eftersom tomten 

är ganska brant. Vi anser att 200 nya invånare i ett 

så här stort område är tillräckligt. Med tanke på hela 

Tolkis/Mensas är det onödigt att placera husen för 

nära varandra eftersom det finns flera obebyggda 

ställen i området. Vi ber att dessa omständigheter 

beaktas då området planeras. 

Fastighetsägare/Carl-Johan Numelin et al, Rnr 

1:93 och 1:94 

15.6.2009 

Markägarna till områdena A-12 och AO-30 (3573) 

önskar framföra att vi är emot A och entydigt stöder 

alternativet B. Det alternativet ger möjlighet till flera 

byggplatser. Vägen invid A-12 (mellan gamla och 

nya Tolkisvägen) bör stängas men vi anser det acceptabelt 

att vägen blir en gångväg med eventuell 

körning till den aktuella tomten samt eventuellt till 

tomt 3567. 

8.12.2009 

Delägarna till fastigheterna Rnr 1:93 och 1:94 har 

uppgjort avtal om upplösning av samägoförhållandet 

och uppdelat fastigheterna i 3 delar/fastighet. Delä- 

stora. 


Tomgränsen och gatornas dragning justeras något i 

förhållande till planutkast A. 

Bemötande: 

Detaljplanen har omarbetats i sin helhet i området 

som angränsar till fastighet Rnr 1:58, vilket innebär 

att gatan också flyttas längre bort från ifrågavarande 

fastighet. 


I planförslaget angränsar fastigheten till två tomter 

istället för till en gata. 

Bemötande: 

Planförslaget utarbetas med planutkast B som 

grund. Gatudragningen och tomtindelningen ändras 

så att en tomt kan anvisas kring ladan, och anges 

med en egen planbeteckning som tillåter 

uppbevaring av båtar, släpvagnar och andra föremål 

som hänför sig till boendet. Markanvändingsavtal 

ingås med staden. 


Planförslaget ändras så att ladan kan kvarstå och 

förses med en egen planbeteckning. 

Bemötande: 









- 

Bemötande 

Planförslaget kan utarbetas så att både fastighet 

1:93 och 1:94 indelas i 3 tomter/fastighet. För att 

erhålla ändamålsenliga tomter har tomterna 

avgränsats något avvikande från de kartbilagor som 

ingår i avtalet om upplösning av 

samägoförhållandet. 

Byggnadsrätten per tomt uppgår till 250 m 2 -vy enligt 

fastighetsägarnas önskemål. 


Fastigheterna 1:93 och 1:94 delas i tre 

tomter/fastighet med en byggnadsrätt på 250 m 2 - 

9

garna önskar att planförslaget utarbetas med denna 

indelning som grund. 

18.10.2012 

Delägarna önskar lika mycket byggnadsrätt/tomt. 

Fastighetsägare/Ulla och Peter Högström, Rnr 

1:90, 1:103 och 1:104 

8.6.2009.Vi förutsätter att detaljplanen följer den av 

stadsfullmäktige godkända generalplan, där våra 

fastigheter är godkända för bostadsområde dominerat 

av småhus. Se utlåtande av stadens planeringschef 

den 22.6.2006. 

Till saken hör att 1:103 Kopsäng har varit en stor 

personlig satsning, därför att vi måste köpa fastigheten 

för att undvika att vägrätten över 1:104 inte 

skulle utnyttjas och därigenom förstöra trivseln för 

vår stadigvarande bostad. Vi vill också poängtera att 

vårt förslag grundar sig delvis på en gammal för oss 

gällande preliminär plan uppgjord av kommunen år 

1979. 

Det bör även nämnas att planerad och fungerande 

infrastruktur för ifrågavarande område är mycket 

viktig. Därför bör planerna förverkligas med det 

snaraste, så att även alla gamla ortsbor och kan ta 

del i vad vi förutsätter med ett modernt bostadsområde 

där man kan utnyttja kommunalt vatten, avlopp 

och gator. 

I dagens läge finns det 3 st sk oplanerade, privata 

vattenlag på en radie av ca 500 m som är kopplade 

till det kommunala vattenledningsnätet, men betjänar 

endast en liten del av områdets fastigheter. 

16.4.2010 

Önskar gata till tomterna B (Rnr 1:80) och C (Rnr 

1:103), men fortfarande separat körförbindelse till 

tomt A (Rnr 1:104), eftersom en gata skulle bli direkt 

utanför fönstret. 

Planerna är ett hus i sluttningen på tomt A och garaget 

i nedre delen av tomten, mot Tolkisvägen. 

Balkong mot söder. 

Tomt B skulle få vara större söderut. I utkastet 

kommer husen på tomt A för nära tomt B. På tomt B 

ska finnas rum för utevistelse mot tomt A. 

Fastighetsägare/ Johan och Camilla Lindman, 

Rnr 1:112 

15.6.2009 

Vi anser att utkast B är för tätt. I det har man anvisat 

två nya tomter för grannfastigheten 1:36, vilket vi 

anser vara för många. Vi funderar bl.a. på hur utfarten 

från hus B till Sotarevägen ordnas eftersom 

tomten är ganska brant. I utkast B har man dock 

placerat de nya tomterna och grönområdet på fastigheten 

1:18 bättre. Husen placeras på samma linje 

och ger ett mer enhetligt uttryck. Också dess förbindelse 

till Sotarevägen är bättre ordnad. Vi ber att 

dessa omständigheter beaktas då området plane- 

ras. 

Fastighetsägare/ Kari ja Mari Raunio Rnr 1:74 

4.12.2009 

- Högst 500-m 2 –vy byggnadsrätt (270+230 

m 2 -vy) 

vy/tomt. 

En del av tomterna befinner sig delvis på 

trafikbullerområde, och måste planeras så att 

bullernivån på utevistelseområdet inte överstiger de 

godkända riktvärdena. 

Bemötande 

Planförslaget kan ändras enligt fastighetsägarnas 

framförda önskemål. För att erhålla mer 

ändamålsenliga tomter på de tre fastigheterna 

förslås dock i planförslaget att tomtgränserna inte 

följer fastighetsgränserna. Genom att justerna 

tomtgränserna med 8-13 m, så erhålls en något mer 

ändamålsenlig tomt på fastighet 1:104 som till en 

del utgör en brant sluttning och nivåskillnaderna gör 

den svår att bebygga. 


På de tre fastigherna anvisas 3 tomter, så att 

tomtgränserna är något förskjutna i förhållande till 

fastighetsgränserna. Gata anvisas till 2 av tomterna, 

medan den tredje tomten fortfarande nås via 

körförbindelse från Tolkisvägen. Byggnadsrätten är 

250 m 2 -vy/tomt. 

Tomterna befinner sig delvis på trafikbullerområde, 

och måste planeras så att bullernivån på 

utevistelseområdet inte överstiger de godkända 

riktvärdena. 

Bemötande 









- 

Bemötande: 

Planförslaget kan ändras i enlighet med 

fastighetsägarnas önskemål gällande tomternas 

10

- 2 tomter (lite sned tomtgräns) 

- tomten något större norrut 

- matargatan slutar norr om dem, vändplats, 

inte genomfartstrafik, Sotarevägen sammangår 

inte med Övre-Haikovägen 

- Tomtgatans vändplats flyttas från deras fastighet 

till fastighet 1:90. 

- Anslutningsförbudet bort 

- tomten förstoras något i förhållande till 

planutkastet 

Fastighetsägare/ Backman Hugos 

dödsbo/Jörgen Backman Rnr 1:109 

28.4.2010 

- beredd att ingå markanvändningsavtal 

- antingen enskilda tomter eller enhetligt område 

för par/radhus 

Fastighetsägare Marianne Räihö Rnr 1:106 

3.6.2009 

- Önskar att den nya tomten flyttas norrut, så 

att hela kullen anvisas till det nuvarande bostadshuset 

- byggnadsrätten ska fördelas så att 170 m 2 - 

vy anvisas för bostadshuset och 100 m 2 -vy 

för ekonomibyggnader för den existerande 

tomten 

- för den nya tomten ska 180 m 2 -vy anvisas 

för bostadshus och 50 m 2 -vy för ekonomibyggnad. 

avgränsning och byggnadsrätt. 

Däremot är anslutningsförbudet till matargatan 

(Övre-Haikovägen) motiverat, eftersom båda 

tomterna kan ansluta via tomtgator (Stensgränd och 

Bergkullagränd). Nuvarande Övre-Haikovägen och 

Sotarevägen är anvisade som matargata i 

delgeneralplanen för de centala delarna i Borgå och 

kan inte i detaljplanen stängas av så att det skulle 

vara två skilda gator. En gata kan inte ha två olika 

namn, varför förslaget är att Övre-Haikovägen 

fortsätter hela vägen ner till Haikovägen. 

Svängplatsen flyttas till början av gränden och 

behövs inte intill fastighet 1:74. 

Nuvarande gatuområdet längs med Sotarevägen 

måste breddes för att en lättrafikled ska kunna 

byggas längs med den nya gatan. Således är det 

inte möjligt att minska på gatuområdet enligt 

fastighetsägarens önskemål. 


Byggnadsrätterna ändras till 230 m 2 -vy på den nya 

tomten och 270 m 2 -vy på den andra tomten. Den 

separata byggnadsrätten för ekonomibyggnad 

avlägsnas. Vändplatsen tas bort. 

Bemötande: 

I planförslaget föreslås 4 enskilda tomter med en 

byggnadsrätt på 200 m 2 -vy/tomt. Tomtägarna ska 

själv bygga de nödvändiga staket och byggnader 

som behövs för att bullernivån på gårdsområdet inte 

överstiger riktvärdena. Ljudisoleringen mot 

trafikbuller i byggnadernas ytterväggar och fönster 

och andra konstruktioern ska vara minst 30 dBA. 


I planen anvisas 4 nya tomter med en byggnadsrätt 

på 200 m 2 -vy/tomt. Tomten förses med sakenliga 

bullerskyddsbestämmelser för gårdsområdet och för 

bostadsbyggnaden. 

Bemötande: 

Fastighetsägare/ Satu, Kaija-Leena och Tuula Bemötande 

Ändringarna kan göras i enlighet med 

fastighetsägarens önskemål. Principen kring 

planbestämmelserna har ändrats något i 

planförslaget, och byggnadsrätten anges inte längre 

separat för bostadshus och ekonomibyggnad. 

Däremot förses tomter på trafikbullerområde med en 

separat planbeteckning som anger den sida av 

tomten, där gårdsområdet skall skyddas mot 

trafikbullret med byggnader eller staket, så att 

bullernivån underskrider dagsriktvärdet 55 dB och 

nattriktvärdet 45 dB. 


Tomternas placering och byggnadsrätt omfördelas 

enligt fastighetsägarens önskemål. Byggnadsrätten 

för tomt 2 (tomten kring den existerande 

bostadsbyggnaden) är 270 m 2 -vy och 

byggnadsrätten för tomt 3 (den nya tomten) är 230 

m 2 -vy. 

11

Turunen 

8.1.2010 

- beredd att ingå markanvändningsavtal 

- önskad byggnadsrätt 200/200/400 m 2 -vy 

- ifall radhus får byggas på den större tomten, 

byggnadsrätt 500 m 2 -vy 

Fastighetsägare/ Ann-Helen Lindfors Rnr 1:36 

18.6.2009 

- vill ha två något mindre tomter än vad som 

finns anvisat i planutkast B 

- tomtstorlek 900-1000 m 2 

- byggnadsrätten på de nya tomterna 200 m 2 - 

vy/tomt och 250 m 2 -vy för det existerande 

huset. 

Fastighetsägare/ Ben Melander Rnr 1:68 

15.6.2010 

- en ny tomt mot Övre-Haikovägen önskas 

Fastighetsägare/Sami Eriksson Rnr 1:2 

5.2.2013 

- önskar byggnadsrätt 500 m 2 -vy för hela fastigheten. 

- den planerade friluftsleden får gärna gå på andra 

sidan bäcken 

Planförslaget utarbetas i enlighet med markägarnas 

önskemål. 


Byggnadsrätterna ändas till 200 m 2 -vy, 200 m 2 -vy 

och 400 m 2 -vy. Avgränsningen av byggnadsytorna 

ses något över så att byggnaderna placeras utanför 

det område som är viktigt för dräneringen av det 

invidliggande området. 

Bemötande 

I planförslaget kan byggnadsrätten fördelas enligt 

fastighetsägarens önskemål. Körförbindelsen måste 

dras något längs med sluttningen eftersom den är 

ganska brant. 


Byggnadsrätten ändras till 200 m 2 -vy för de två nya 

tomterna och 250 m 2 -vy för tomten kring den 

existerande huset. Körförbindelsen dras längs med 

sluttning upp till de nya tomterna. 

Bemötande: 




En ny tomt anvisas sydost om den existerande 

bostadsbyggnaden, mellan bostaden och gatan. 

Byggnadsrätten för den nya tomten är 200 m 2 -vy 

och för tomten kring det existerande bostadshuset 

300 m 2 -vy. 

Bemötande: 



Konsekvensen för innehållet i planförslaget: 

Byggnadsrätten ändras till 500 m 2 -vy, byggnadsytan 

förstoras något och den riktgivande friluftsleden 

flyttas till andra sidan bäcken. 

12

KARTTA ALUEEN RAKENNETTAVUUDESTA 

KARTA ÖVER OMRÅDETS BYGGBARHET 

Tasanmaantontti, saven paksuus yli 3 m 

Plan tomt, lerskiktets tjocklek över 3 m. 

Tasanmaantontti, saven paksuus alle 3 m. 

Plan tomt, lerskiktets tjocklek under 3 m. 

Rinnetontti, vaatii rinnetalon 

Sluttningstomt, kräver sluttningshus 

LIITE 9 

BILAGA

beskrivning med bilagor - Porvoo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?