Auguststranden DP beskrivningen - Porvoo

FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Detaljplanebeskrivning I 

Auguststrandens företagspark 

08.03.2013 

TOLKIS, 

AUGUSTSTRANDENS FÖRETAGSPARK (AK 458) 

DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING 

Beskrivning 

P14747 

08.03.2013 

Stadsfullmäktige: . .2013 

Stadsstyrelsen: . .2013 

Förslaget till påseende: . .- . .2013 

Utkastet till påseende: 29.2.–30.3.2012 

Pdb till påseende 27.2.2012 - 

Stadsstyrelsen 01.11.2010 

Anhängiggörande: 05.03.2010

FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Detaljplanebeskrivning II 


08.03.2013 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Förteckning över beskrivningens bilagehandlingar ......................................................... III 

Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial till planen ....... IV 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ....................................................................... 1 

1.1 Identifikationsuppgifter ..................................................................................... 1 

1.2 Planområdets läge ............................................................................................ 1 

1.3 Planens namn och syfte ..................................................................................... 1 

1.4 Planläggningsprocessens skeden ........................................................................ 2 

1.5 Detaljplan ........................................................................................................ 2 

2 UTGÅNGSPUNKTER .................................................................................................... 3 

2.1 Utredning av förhållandena på planeringsområdet ................................................ 3 

2.1.1 Allmän beskrivning av området .............................................................. 3 

2.1.2 Naturmiljö ........................................................................................... 4 

2.1.3 Byggd miljö ......................................................................................... 4 

2.1.4 Markägoförhållanden ............................................................................. 6 

2.2 Planeringssituation ........................................................................................... 7 

2.2.1 Beslut, planer och utredningar som gäller planområdet ............................. 7 

3 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN ........................................................................ 11 

3.1 Behovet av detaljplanering ............................................................................... 11 

3.2 Planläggningsstarten och beslut i anslutning till den ............................................. 11 

3.3 Deltagande och samverkan ............................................................................... 11 

3.3.1 Intressenter ........................................................................................ 11 

3.3.2 Anhängiggörande: ............................................................................... 12 

3.3.3 Deltagande och förfaranden för växelverkan och myndighetssamråd .......... 12 

3.4 Detaljplanens mål ............................................................................................ 13 

3.4.1 Mål som ingår i utgångsmaterialet ......................................................... 13 

3.4.2 Mål som uppkommit under processen och en precisering av dem ............... 13 

3.5 Alternativa detaljplanelösningar och deras konsekvenser ...................................... 14 

3.5.1 Beskrivning och gallring av preliminära alternativ .................................... 14 

4 DETALJPLANEBESKRIVNINGEN ................................................................................... 15 

4.1 Planens struktur .............................................................................................. 15 

4.1.1 Dimensionering ................................................................................... 15 

4.2 Förverkligandet av miljökvalitetsmålen ............................................................... 15 

4.3 Områdesreserveringar ...................................................................................... 16 

4.3.1 Kvartersområdena, hamnområdet .......................................................... 16 

4.3.2 Allmänna bestämmelser för byggnadssättet på P-, T-, LS- och LV-områden 17 

4.3.3 Gatuområden, parkering ....................................................................... 18 

4.3.4 Specialområden, samhällsteknisk försörjning, energiförsörjning ................. 18 

4.3.5 Övriga områden................................................................................... 19 

4.3.6 Ordnande av kommunalteknik på området .............................................. 19 

4.3.7 Förorenad mark ................................................................................... 19 

4.3.8 Övriga miljöstörningar .......................................................................... 20 

5 Planens konsekvenser ............................................................................................... 21 

5.1 Sammanfattning av konsekvenserna .................................................................. 21 

5.1.1 Människans levnadsförhållanden och livsmiljö ......................................... 22 

5.1.2 Jordmån, berggrund och naturresurser ................................................... 23 

5.1.3 Vatten, luftkvalitet och mikroklimat........................................................ 23

FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Detaljplanebeskrivning III 


08.03.2013 

5.1.4 Klimat ................................................................................................ 23 

5.1.5 Växt- och djurarter, naturens mångfald .................................................. 24 

5.1.6 Region- och samhällsstruktur ................................................................ 24 

5.1.7 Samhälls- och energihushållning ............................................................ 24 

5.1.8 Trafik ................................................................................................. 24 

5.1.9 Stadsbild och landskap ......................................................................... 25 

5.2 

5.1.10 Kulturarv och byggd miljö ..................................................................... 25 

5.1.11 Konsekvenser under byggnadstiden ....................................................... 25 

Planens förutsättningar att hantera extrema situationer p.g.a klimatförändringar .... 26 

5.2.1 Bakgrund ............................................................................................ 26 

5.2.2 Planläggningens roll ............................................................................. 27 

5.2.3 Riskbedömning .................................................................................... 28 

6 FÖRVERKLIGANDET AV DETALJPLANEN ........................................................................ 29 

6.1 Planer som styr och åskådliggör förverkligandet .................................................. 29 

Förteckning över beskrivningens bilagehandlingar 

Bilaga 1 Dimensioneringsuppgifter över planområdet 

Bilaga 2 Kommunaltekniska nätverk 

Bilaga 3 Utdrag ur detaljplaneändringen 

Bilaga 4 Förminskning av detaljplanen 

Bilaga 5 Visualiseringsbild 

Bilaga 6 Program för deltagande och bedömning 

Bilaga 7 Utredning av förorenade markområden (bilagekarta) 

Bilaga 8 Planerat vattenförsörjningsnät 

Bilaga 9 Utlåtanden som inkommit i utkastskedet jämte planläggarens 

bemötanden 

Bilaga 10 Sammandrag av utlåtanden som getts i utkastskedet 

jämte planläggarens bemötanden 

Bilaga 11 Sammandrag av tomtindelning

FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Detaljplanebeskrivning IV 


08.03.2013 

Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial till planen 

• Augustinrannan rakennetun ympäristön selvitys, Tolkkisten höyrysaha, 

sellutehdas, suursaha, satama ja yhdyskunta, FCG Finnish Consulting 

Group Oy, 2012 

• Augustinrannan yrityspuiston maankäytön yleissuunnitelma 

FCG Finnish Consulting Group Oy, 2010 

• Bedömning av användbarheten av betongkross vid markbyggande, Arvio 

betonimurskeen ympäristökelpoisuudesta maanrakentamiseen 

(Golder Associates Oy, 28.9.2010) 

• Byggnadsinventering av Enso Oy:s område, Enso Oy:n rakennuskannan 

inventointi, Henrik Wager, 28.2.1997. 

• Utredning av möjligheterna att reparera de bärande konstruktionerna, 

Kantavien rakenteiden korjattavuusselvitys, Vahanen Oy, 14.12.10 

• Rapport över ytterligare undersökningar: Tolkis gamla cellulosafabrik, 

Tolkkisten vanha sellutehdas (Golder Associates Oy, 23.9.2010) 

• Naturinventering /Delgeneralplanen för de centrala områdena i Borgå, 

Borgå stads miljövårdsbyrå 31.1.2002 

• Bedömning av markföroreningarna och behovet av marksanering, 

Maaperän pilaantuneisuuden ja kunnostustarpeen arviointi (Golder Associates 

Oy, under arbete) 

• Forskningsrapport: Miljöansvar, Tolkis , Tolkkinen, ympäristövastuut 

(Ramboll, 16.6.2009) 

• Undersökningsrapport: Begränsad undersökning av skadliga ämnen på 

Tolkis sulfitcellulosafabriks område, Rajattu haitta-ainetutkimus, Tolkkisten 

sulfiittiselluloosatehdas (Vahanen Oy, 26.10.2010) 

• Forskningsrapport: Tolkis före detta cellulosafabrik, Tolkkisten entinen 

sellutehdas (Golder Associates Oy, 28.6.2010) 

• Undersökningsrapport (TT86): Tolkis sulfitfabrik Laboratorieundersökningar, 

Tolkkisten sulfiittisellutehdas Laboratoriotutkimukset, 

Vahanen Oy, 25.10.2010 

• Nyanvändning av cellulosafabriken, konceptplan, Vanhan selluloosatehtaan 

uudelleenkäyttö, konseptisuunnitelma Vahanen Oy 23.12.2010 

• Utredning av möjligheterna att renovera gäststugorna, Vierastalojen 

korjattavuusselvitys, Vahanen Oy, 13.12.2010 

• Beslut om miljötillstånd, Tolkis biokraftverk (ESAVI/622/04.08/2010), 

Södra Finlands regionförvaltning 12.5.2011

FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Beskrivning 1 (30) 


08.03.2013 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 Identifikationsuppgifter 

1.2 Planområdets läge 

638 BORGÅ STAD 

1.3 Planens namn och syfte 

TOLKIS 

AUGUSTSTRANDENS FÖRETAGSPARK (AK 458) 

DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING 

Detaljplaneändringen gäller: Kvarter 1220 samt gatu- och parkområde i 

Tolkis detaljplan. 

Utvidgningen av detaljplanen gäller lägenheterna: 638-469-7-29 och 

638-469-7-31 samt en del av lägenheten 638-469-19-32 och området 638- 

895-2-5 för allmän väg. 

Genom utvidgningen och ändringen av detaljplanen bildas: Kvarteren 

3800 och 3801, specialområde, gatuområde, trafikområde och vattenområde i 

stadsdel 35. 

Planeringsorganisation 

Utvidgningen och ändringen av detaljplanen för Auguststrandens företagspark 

utarbetas av FCG Finnish Consulting Group Oy i samråd med Borgå stad. 

Planläggningsarbetet styrs av Borgå stads representant Hilkka Jokela. 

FCG 

Planläggning: Anssi Savisalo, arkitekt SAFA YKS-299 (ansvarig utarbetare 

av planen) 

Sampo Perttula, arkitekt 

Emma Kaitaa, arkitekt SAFA 

DATA: Aila Harmaajärvi, planeringsassistent 

Eeva Rapola, landskapsarkitekt MARK 

Trafik: Mika Tuominen, tekn. kand. 

Detaljplanen och detaljplaneändringen utarbetas för Auguststrandens företagsparkområde 

i Tolkis i Borgå. Planområdet ligger cirka 9 km sydväst om 

Borgå centrum. På planområdet finns Stora Enso Abp:s före detta sågverksområde 

och Borgå Energis kraftverksområde. Planområdets yta är ca 77 ha, 

av vilket ca 55 ha är landområde och 22 ha vattenområde. 

Planens namn är Auguststrandens företagspark. Syftet med detaljplanen och 

detaljplaneändringen är att utveckla området till ett mångsidigt och högklassigt 

företagsområde med hamn- och varvsfunktioner där det havsnära läget 

utnyttjas. 

Målet för planeringen är att samordna verksamheten för befintliga aktörer på 

området och att skapa beredskap för nya aktörer genom att bygga upp en 

ändamålsenlig kvartersstruktur, ett gatunät till vilket hör även lättrafikleder 

samt ett kommunaltekniskt nätverk som betjänar verksamheten. Bevarandet



08.03.2013 

av den kulturhistoriskt värdefulla miljön tryggas i detaljplanen genom att anpassa 

kompletteringsbyggandet till områdets gamla miljö. Samtidigt skapas 

en särpräglad identitet för området. 

Också Borgå Energi förnyar sin verksamhet på området genom att bygga ett 

nytt fjärrvärmekraftverk. Miljötillstånd för fjärrvärmekraftverket har beviljats 

12.5.2011 och byggnadstillstånd 31.5.2011. För kraftverksområdet har också 

planerats solfångare som komplement till fjärrvärmen. 

1.4 Planläggningsprocessens skeden 

1.5 Detaljplan 

Följande skeden har ingått i planeringsprocessen för detaljplanen och detaljplaneändringen 

för Auguststrandens företagspark: 

Information om detaljplanearbetet ingick i Borgå stads planläggningsöversikt 

5.3.2010. 

Stadsstyrelsen beslöt 1.11.2010 att planläggningsarbetet inleds. 

Myndighetssamråd för startskedet hölls 17.3.2011 

Programmet för deltagande och bedömning lades fram till offentligt påseende 

27.2.2012. 

Beredningsmaterialet för ändring och utvidgning av för detaljplanen (utkastet) 

var framlagt till påseende under tiden 29.2.–30.3.2012. 

 

Syftet med planeringsarbetet är att utarbeta en detaljplan för Auguststrandens 

företagsparkområde. Målet är att utveckla området till ett mångsidigt 

och högklassigt företagsområde med hamn- och varvsfunktioner där det 

havsnära läget utnyttjas. Utgångspunkten för planeringen av området utgörs 

av dess översiktsplan för markanvändning samt utvecklingsplanen för den 

gamla cellulosafabriken. Borgå Energi har byggt ett nytt fjärrvärmekraftverk 

på området som huvudsakligen utnyttjar flis, och möjligheterna att placera 

solfångare på området undersöks. I samband med detaljplanearbetet planeras 

också kommunaltekniken för området. 

Områdets läge i närheten av tätortsbebyggelsen i Tolkis by beaktas vid utarbetandet 

av detaljplanen.



2 UTGÅNGSPUNKTER 

08.03.2013 

2.1 Utredning av förhållandena på planeringsområdet 

2.1.1 Allmän beskrivning av området 

Detaljplanen och detaljplaneändringen utarbetas för Auguststrandens företagsparkområde 

i Tolkis i Borgå. Planområdet ligger cirka 9 km sydväst om 

Borgå centrum. På planområdet finns Stora Enso Abp:s före detta sågverksområde 

och Borgå Energis kraftverksområde. Planområdets yta är ca 77 ha, 

av vilket ca 55 ha är landområde och 22 ha vattenområde. 

På området finns industri- och lagerbyggnader samt hamnanläggningar. Även 

Borgå Energis fjärrvärmekraftverk finns på planområdet. Området är på grund 

av sin industrihistoria en kulturmiljö av intresse på landskapsnivå. 

Planområdet angränsar till Tolkis bytätort vars befolkning sträcker sig ända 

öster om området. Bebyggelsen i Sillvik på andra sidan av viken ligger också 

nära området. 

Bild 1. Flygfoto av området från år 1997.



2.1.2 Naturmiljö 

2.1.3 Byggd miljö 

08.03.2013 

Naturförhållanden 

Planområdet är ett område för industri- och hamnfunktioner som har formats 

av människan. Området består delvis av gammal utfylld havsbotten och är 

ställvis mycket låglänt. Det har konstaterats att det finns förorenad mark på 

området som resultat av tidigare verksamhet. 

Landskapsbild 

Planområdet ligger i Tolkis, invid Emsalövägen. Näromgivningen kring området 

är kulturpåverkad. Planområdet angränsar till Tolkis bytätort vars befolkning 

sträcker sig ända öster om området. Tolkis är en arbetarby som ursprungligen 

uppstått kring fabriken. Grannskapet i Sillvik på andra sidan viken 

ligger också nära området. Närområdena består i huvudsak av småhusbebyggelse 

med gårdsområden samt fritidsbebyggelsen i Sillvik. 

Söder om området finns skogsområden i naturtillstånd, vilka genomskärs av 

kommunaltekniska nätverk. Vattenområdena väster om planområdet utgörs 

av en del av Sillviken som via Svartbäcksfjärden är förbunden med Finska viken. 

Vattendrag och vattenhushållning 

Cirka 22 ha av Sillvikens vattenområde hör till detaljplaneområdet. 

Befolkningsstruktur och -utveckling 

Borgå stad har cirka 48 800 invånare (källa: Befolkningsregistercentralen, läget 

31.1.2011). Befolkningstalet har vuxit stadigt under 2000-talet (år 2000 

var befolkningstalet ca 45 000 och år 2005 ca 47 000 invånare). De största 

åldersgrupperna i Borgåregionen fördelar sig jämt på de arbetsföra ålderskategorierna 

40–64. Antalet 15-19-åringar är också relativt stort (Källa: Nylands 

förbunds informationstjänst, läget 17.12.2010, 

http://tietopalvelu.uudenmaanliitto.fi, 28.3.2011). Statistikcentralen förutspår 

att befolkningstalet i Borgåregionen fortsätter att växa stadigt. 

Staden är tvåspråkig med en andel av 65 % finskspråkiga och 31,5 % 

svenskspråkiga och övriga 3,5 % (källa: Borgå stads internetsidor, 

www.porvoo.fi, 28.3.2011). 

Samhällsstruktur 

Planområdet ligger i Tolkis intill Emsalövägen cirka 9 km sydväst om Borgå 

centrum. På området finns industri- och lagerbyggnader samt hamnanläggningar. 

Även Borgå Energis fjärrvärmekraftverk finns på planområdet. 

Tätortsbild, boende och service 

Det finns ingen bostadsbebyggelse på området utan det används i huvudsak 

för industri. Två skolor: Tolkis skola och Tolkkisten koulu, ett allaktivitetshus 

och brandstationen ligger norr om planområdet och Tolkis daghem ligger öster 

om planområdet. De mångsidiga servicefunktionerna i Borgå stadskärna 

ligger på ca 9 kilometers avstånd. 

Arbetsplatser, näringsverksamhet 

Planområdet utgör i huvudsak ett arbetsplatsområde för industrin. På området 

finns industri- och lagerbyggnader och hamnanläggningar samt ett fjärrvärmekraftverk.



08.03.2013 

Rekreation 

Det finns inga rekreationsområden på planeringsområdet. 

Trafik 

Planeringsområdet tangeras av Tolkisvägen, förbindelseväg 1543 från Borgå 

till Emsalö. På vattenområdet finns båttrafik och genom området löper en sju 

meter djup farled som leder ut till Östersjön. 

Byggd kulturmiljö och fornlämningar 

Byggnadsbeståndet på området består i huvudsak av industri- och lagerutrymmen 

samt av hamnområde med tillhörande anläggningar. På området 

finns August Eklöf Ab:s gamla cellulosafabrik som bildar en kulturhistoriskt 

värdefull fabriksmiljö. Tolkis industrimiljö räknas till värdefulla kulturmiljöer 

av landskapsintresse (Kulturmiljöer i Nyland, 2012). Byggnadshistoriska utredningar 

över områdets byggnadsbestånd har gjorts år 2007 (Enso Oy:n rakennuskannan 

inventointi, inventointiraportti 28.2.1997, Henrik Wager) och 

år 2012 (Augustinrannan rakennetun ympäristön selvitys, Tolkkisten 

höyrysaha, sellutehdas, suursaha, satama ja yhdyskunta, FCG Finnish Consulting 

Group Oy, Jari Heiskanen, 1.4.2012). 

Teknisk försörjning 

En 110 kV friledning samt 20 kV luftledningar går genom planområdets östra 

del. I övrigt består mellanspänningsnätet till största delen av jordkablar. 

Stamlinjen för fjärrvärmen löper längs östra kanten av planområdet. Sågverksbyggnaderna 

är inte anslutna till fjärrvärmenätet. 

Vatten- och avloppsledningarna är dragna till planeringsområdet från Kodderviks 

pumpstation som ligger öster om Tolkisvägen. På området finns sågverkets 

eget interna el- och vattenledningsnät från den tid då sågen var i funktion. 

Bilaga 2 Kommunaltekniska nätverk 

Specialfunktioner 

I östra kanten av området finns en högspänningsledning (110 kV) som löper i 

nord-sydlig riktning. 

På norra sidan av planområdet finns Stora Ensos sötvattenbassäng i Tolkis 

(fastighetsbeteckning 638-469-19-32), som täcker ett cirka 29 ha stort område. 

Bassängen har anlagts genom att bygga Jordvallsvägen för att skilja 

Sillviken och sötvattenbassängen åt. Bassängen fungerar med hjälp av en 

pump som finns vid bassängens nordöstra hörn. Pumpen vid nordvästra hörnet 

är inte funktionsduglig. Vattnet i bassängen används av Borgå Energi som 

kyl- och sprinklervatten. Borgå Energi har preliminära planer på att i framtiden 

övergå till att utnyttja havsvatten för kyl- och sprinklervattensystemen. 

Miljöskydd och miljöstörningar 

På området finns förorenad mark. Enligt utredningen 20.10.2010 (Vahanen) 

finns bland annat asbest i Tolkis sulfitcellulosafabrik. Flera undersökningar 

som gällt cellulosafabriken har gjorts mellan åren 2009 och 2011: 

- Bedömning av markföroreningarna och behovet av marksanering, 

Maaperän pilaantuneisuuden ja kunnostustarpeen arviointi 

- (Golder Associates Oy, 2011) 

- Forskningsrapport, Begränsad undersökning av föroreningar på 

Tolkis sulfitcellulosafabriks område, Tutkimusselostus, Rajattu



08.03.2013 

haitta-ainetutkimus, Tolkkisten sulfiittiselluloosatehdas(Vahanen 

Oy, 26.10.2010) 

- Rapport, Tolkis gamla sulfitcellulosafabrik, konstruktionsundersökningar 

Raportti Tolkkisten vanha sulfiittiselluloosatehdas, 

Rakennetutkimuksia (Vahanen Oy, 24.10.2010) 

- Bedömning av betongkrossets miljöduglighet vid markbyggande, 

Arvio betonimurskeen ympäristökelpoisuudesta maanrakentamiseen 

(Golder Associates Oy, 28.9.2010) 

- Tilläggsforskningsrapport Tolkis gamla cellulosafabrik, Lisätutkimusraportti, 

Tolkkisten vanha sellutehdas (Golder Associates 

Oy, 23.9.2010) 

- Forskningsrapport, Tolkis före detta cellulosafabrik, Tutkimusraportti, 

Tolkkisten entinen sellutehdas (Golder Associates Oy, 

28.6.2010) 

- Forskningsrapport , Tolkis, Miljöansvar, Tutkimusraportti, Tolkkinen, 

ympäristövastuut (Ramboll, 16.6.2009) 

Följande forskningsresultat från Borgå Energis område har kunnat utnyttjas: 

- Miljöteknisk basutredning, Tolkis kraftverk, Auguststranden, 

Tolkis, Borgå. Ympäristötekninen perusselvitys, Tolkkisten voimalaitos, 

Augustinranta, Tolkkinen, Porvoo (Insinööritoimisto 

Pohjatekniikka Oy, 2.2.2011) 

- Fabriksområdet i Tolkis, Borgå, Utredning av jordmånen i området 

för havsvattenpumpstationen, Porvoon Tolkkisten tehdasalue, 

Maaperätutkimus merivesipumppaamon rakennusalueella 

(Ramboll, 15.6.2012) 

Ytterligare har utförts en inventering av Enso Oy:s byggnadsbestånd (1997) 

och en utredning av möjligheterna att renovera Tolkisfabrikens gäststuga 

(2010). 

Utgående från de markundersökningar som gjorts på Tolkis sågverksområde 

har konstaterats att halten skadliga ämnen inte förutsätter omedelbar marksanering, 

såvida området fortsätter att utnyttjas som industriområde. Om 

markanvändningen på fastighetsområdet tas i känsligare bruk måste en ny 

utvärdering göras av riskerna som de konstaterade halterna skadliga ämnena 

medför och saneringsbehovet definieras enligt en preciserad riskbedömning. 

Till sådana ändringar av markanvändningen hör byggande av nya bostadshus 

eller att befintliga byggnader ändras för att tas i bruk som bostäder. 

Bilaga 7 Sammandrag över utredningar som gjorts i området 

2.1.4 Markägoförhållanden 

Social miljö 

Detaljplaneområdet ligger i Tolkis by i Borgå stad. I närheten av planområdet 

finns småhusdominerad bebyggelse, vars sociala miljö formas av invånarna i 

området. Planområdet är i huvudsak i industribruk och dess sociala miljö baserar 

sig på kundrelationer och arbetsplatsmiljöer. 

Planområdet ägs av Stora Enso Abp, Borgå Energi, Port of Tolkkinen Oy, Kiinteistö 

Oy Tolkkistentie 773 (Porvoon Telakka Oy), Metallverkstad Tom Nyberg 

Kb och Fastighets Ab Svartså centrum 10 samt av privata ägare. Korsningsområdet 

mellan August Eklöfs väg och Tolkisvägen är i stadens ägo.



2.2 Planeringssituation 

08.03.2013 

2.2.1 Beslut, planer och utredningar som gäller planområdet 

Landskapsplan 

Landskapsplanen för Östra Nyland, vilken fastställdes av miljöministeriet 

15.2.2010 är i kraft för planområdet. 

Planområdet har i landskapsplanen anvisats som industri- och lagerområde 

(T) samt hamnområde (LS). Den gamla cellulosafabriken med omgivning har 

anvisats som ett värdefullt område av riksintresse (ma/v), med avseende på 

kulturmiljön och landskapet. En fartygsled leder in till planområdet. I planområdets 

östra kant har ytterligare föreslagits en områdesreservering för ett nytt 

förbindelse- eller stickspår samt för en kraftledning. Konsulteringszonen 

(sev1) för Sköldviks industriområde kvarstår inom planeringsområdets sydvästra 

hörn. 

2. Etapplandskapsplan 2 godkändes av landskapsfullmäktige 4.3.2013. Planområdet 

torde inte bli föremål för ändringstryck i etapplandskapsplanen. 

Kuva 2. Utdrag ur Landskapsplanen för Nyland(inte skalenligt).



08.03.2013 

Generalplan 

Delgeneralplanen för de centrala områdena i Borgå är i kraft på planområdet. 

Planen godkändes av stadsfullmäktige 15.12.2004 och trädde i kraft 

24.5.2006. 

I delgeneralplanen har planområdet anvisats som industri- och lagerområde 

(T), hamnområde (LS) och område för energiförsörjning (EN). Ett litet område 

för närservice (PL) angränsar till Tolkisvägen. Den gamla cellulosafabriken 

med omgivning har anvisats som område med miljövärden som ska bevaras. 

En fartygsled leder in till planområdet. I östra kanten av planområdet har ytterligare 

föreslagits en reservering för en ny järnvägsförbindelse (förbindelsebana/sidobana/stadsbana) 

och en kraftledning samt en beteckning för bullerområde. 

Bild 3. Utdrag ur generalplanekartan (inte skalenligt))



08.03.2013 

Detaljplan 

För en del av planområdet gäller en detaljplan som har fastställts som byggnadsplan 

24.11.1981 och 20.6.1988. 

I detaljplanen har planområdet anvisats som kombinerat kvartersområde för 

industri- och lagerbyggnader (TTV), vattenområde (Ve 1), vilket ska bevaras 

som vattenområde och på vilket tillåts lagring av virke och placering av anläggningar 

för behandling av virke samt byggande av anläggningar som är 

nödvändiga för hamnfunktionerna samt vattenområde (Ve 2), som ska bevaras 

som vattenområde och på vilket får byggas kaj- och andra byggnader och 

konstruktioner som är nödvändiga för hamnfunktionerna. 

Bild 4. Utdrag ur detaljplaneändringen (inte skalenligt) 

Kvarterets exploateringstal är e=0.25 och byggnadernas maximala våningstal 

är tre (III). Fabriksbyggnadens maximivåningsantal har separat betecknats 

med fem (V). Kraftöverföringsområdet (VS) i kvartersområdets östra kant 

ansluter sig till ett riktgivande transformatorområde (VM).



08.03.2013 

Ytterligare bestämmelser har getts i detaljplanen om bl.a. höjden på de byggnader 

som uppförs i området, trädplanteringar, andel av tomtytan som ska 

bevaras i naturtillstånd (20 %) samt om miljöolägenheter som orsakas av anläggningar 

som ska placeras på området. Planområdet gränsar i söder till ett 

gatuområde (Havslinjen) samt till ett detaljplaneområde som ägs av Borgå 

stad och är planerat till hamnområde (LS). 

Byggnadsordning 

Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige 12.12.2007 

Byggnadsordningen trädde i kraft 20.2.2008. Byggnadsordningen ska följas 

vid genomförandet av detaljplanen till den del inte annat bestäms i detaljplanen. 

Grundkarta 

Grundkartan uppfyller förordningen om planläggningsmätning från 

23.12.1999.



3 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 

3.1 Behovet av detaljplanering 

08.03.2013 

Ändringen av detaljplanen för Auguststranden gäller kvarter 1220 i byggnadsplanen 

som fastställdes 24.11.1981. Området består av ett kvartersområde 

för industri- och lagerbyggnader (TTV) och vattenområde. Detaljplaneändringen 

bereder de på området verksamma företagen förutsättningar för att 

fortsätta sin verksamhet samt möjligheter att utveckla området. 

Utvidgningen av detaljplanen omfattar lägenheterna 638-469-7-29 och 638- 

469-7-31 samt en del av lägenheten 638-469-19-32 och området för allmän 

väg 638-895-2-5. 

Enso Abp har efter nedläggningen av Tolkis såg sökt nya användningsmöjligheter 

för området och dess omfattande byggnadsbestånd. Som grund för den 

kommande användningen av området har man i samråd med Borgå stad uppgjort 

en översiktsplan, i vilken området Auguststrandens företagspark ska utvecklas 

till ett mångsidigt företagsområde till vilket hör hamn- och varvsfunktioner. 

Strävan är att genom detaljplaneringen bevara den gamla och kulturhistoriskt 

värdefulla industrimiljön som finns i mitten av området. Ytterligare utvecklas 

hamnen med tillhörande funktioner. Syftet är att kompletteringsbyggandet 

ska anpassas till områdets gamla miljö. 

Grundandet av nya arbetsplatser och ett aktivare utnyttjande av området än 

tidigare främjas med hjälp av detaljplanen. Vid placeringen av nya funktioner 

beaktas också närheten till bybebyggelsen. 

3.2 Planläggningsstarten och beslut i anslutning till den 

3.3 Deltagande och samverkan 

3.3.1 Intressenter 

Stadsstyrelsen beslöt 1.11.2010 (§ 394) inleda en ändring av detaljplanen för 

Tolkis sågområde samt därtill hörande områden. Stadsstyrelsen beslöt också 

att ett separat startavtal ska ingås om inledningen av planläggningsarbetet. I 

detta avtal överenskommes om målen och tidtabellen för planläggningsarbetet 

samt om fördelningen av kostnaderna som planläggningen ger upphov 

till. Samtidigt beslöts också att vid behov bifoga markanvändningsavtal till detaljplaneändringen, 

vilka gäller kostnadsersättningar i anslutning till förverkligandet 

av detaljplanen. 

Beslutet om avtalet att inleda detaljplanering togs vid Stadsutvecklingsnämndens 

möte 3.5.2011 (§ 6). 

Planområdet är i privat ägo. En förteckning över intressegrupperna finns i 

programmet för deltagande och bedömning. 

Bilaga 6 Program för deltagande och bedömning



3.3.2 Anhängiggörande: 

08.03.2013 

Information om detaljplanearbetet ingår i Borgå stads planläggningsöversikt 

5.3.2010. 

3.3.3 Deltagande och förfaranden för växelverkan och myndighetssamråd 

I programmet för deltagande och bedömning redogörs för hur deltagande och 

samverkan ska förverkligas. Ett möte med allmänheten om planutkastet hålls 

i början av påseendetiden. 

Förfarandet för deltagande och växelverkan har presenterats i programmet 

för deltagande och bedömning (MBL 63 §). I programmet (PDB) beskrivs 

också objektet och utgångspunkterna för planläggningen, centrala angelägenheter 

i planläggningen samt de berörda intressenterna. 

Myndighetssamråd gällande detaljplanen och detaljplaneändringen av Auguststrandens 

företagspark hölls 17.3.2011. Under myndighetssamrådet genomgicks 

bl.a. utgångsuppgifterna för planeringen, planläggningsläget, preliminära 

mål och tidtabellen för projektet. 

Efter beredningsskedet hölls ett myndighetssamråd 11.2.2013, där beredningssituationen 

för planförslaget genomgicks. 

Under planläggningsprocessen har detaljplaneutkastet diskuterats med områdets 

markägare. 

Hörande i beredningsskedet 

Detaljplanens beredningsmaterial, planutkastet, var i enlighet med programmet 

för deltagande och bedömning (MBL 62 § och MBF 30 §) framlagt till offentligt 

påseende under tiden 29.2.- 30.3.2012. Under tiden då utkastet var 

framlagt till påseende ordnade planläggaren en mottagning för intressenterna 

13.3.2012. Under påseendetiden för utkastet hölls också ett arbetsmöte mellan 

markägarna och staden. 

I detaljplaneändringens beredningsskede begärdes utlåtanden från myndigheterna 

och samarbetsinstanserna. Under hörandeskedet mottogs 12 utlåtanden 

och sex åtsiktsyttringar från intressenterna. 

Utlåtanden gavs av följande instanser: 

• Myndigheter (Nylands förbund, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), 

NTM-centralen i Nyland, Borgå museum, Trafikverket, Östra Nylands 

räddningscentral, Borgå vatten 

• Enheter i Borgå stad: Kommunaltekniken, Mätningsavdelningen, Byggnadsinspektionen, 

Miljöskyddet, Hälsoskyddet. 

Följande synvinklar poängterades i responsen: byggnadsrätterna på tomterna, 

trafikarrangemangen och det kommunaltekniska nätverket, dagvattenhanteringen, 

minimeringen av miljöolägenheter och behandlingen av den 

byggda kulturmiljön. 

Detaljplaneutkastet bearbetas till ett planförslag utgående från responsen på 

utkastet. Planförslaget läggs fram till offentligt påseende i enlighet med 65 § i 

markanvändnings- och bygglagen och 27 § i markanvändnings- och byggförordningen. 

Intressenterna har möjlighet att ge anmärkningar och utlåtanden



08.03.2013 

om planförslaget begärs från myndigheterna och kommunens förvaltningsorgan. 

Vid behov ordnas också ett möte med invånarna med anledning av planförslaget. 

Förslaget justeras vid behov utgående från den respons som inkommit. Om 

de ändringar som måste göras i planläggningshandlingarna är små inleds 

godkännandebehandlingen av detaljplanen. Den slutliga detaljplanen godkänns 

av kommunfullmäktige 

Bilaga 6 Program för deltagande och bedömning 

3.4 Detaljplanens mål 

3.4.1 Mål som ingår i utgångsmaterialet 

Mål som uppsatts av staden 

När Tolkis såg lades ner tog staden beslutet om en ändring av detaljplanen för 

att utveckla området. Staden har från första början haft som mål att området 

ska bevaras som arbetsplatsområde och att nya arbetsplatser ska skapas för 

att ersätta dem som gick förlorade i och med att sågen lades ned. 

Stadens syn är att områdena vid kusten till vilka det finns en djupfarled och 

förbindelse till havet bildar ett område för hamnfunktioner och att verksamheten 

på området också i övrigt i princip borde vara sådan som kan utnyttja 

hamnen. 

Mål som utkristalliserats vid planläggningssituationen 

Generalplanen fungerar som riktlinje vid utarbetandet av detaljplanen: i detaljplanen 

beaktas djupfarleden, det befintliga industriområdet, bybefolkningen 

i Tolkis och Sillvik (buller). I generalplanen har också gjorts en reservering 

för ett industrijärnvägsspår till området. Sköldviks skyddzon sev-1 sneddar 

över sydspetsen av planområdet. I detaljplanearbetet ska också en eventuell 

samverkan mellan Sköldviks skyddszon och Gasums gashamnsprojekt beaktas. 

Mål som utgår från områdets förhållanden och egenskaper 

Målet för detaljplanen är en ändamålsenlig kvartersstruktur, ett fungerande 

gatunät, en hälsosam och trygg miljö och funktioner som passar det närliggande 

bysamhället. Målet med tanke på den byggda miljön är att den gamla 

cellulosafabrikens historiska miljö ska bevaras och ge hela området ett historiskt 

djup. 

3.4.2 Mål som uppkommit under processen och en precisering av dem 

Intressenternas mål och detaljplanens kvalitativa mål 

Markägarnas målsättningar har preciserats under de arbetsförhandlingar som 

har hållits under planläggningsprocessen. 

Övriga mål 

Räddningsverket framhöll vid myndighetssamrådet i startskedet att ett tydligt 

gatunät med tydliga adresser bör skapas vid utvecklingen av området, så att 

det vid behov är lätt att hitta fram. Brandposter behövs på området.



08.03.2013 

3.5 Alternativa detaljplanelösningar och deras konsekvenser 

3.5.1 Beskrivning och gallring av preliminära alternativ 

I början av planläggningsarbetet utarbetades två preliminära detaljplaneutkast 

som baserades på den nuvarande detaljplanen och på stadens och markägarnas 

målsättningar som hade kommit fram. Skillnaderna i alternativen 

bestod snarast av utformningen av områdets interna gatunät och kvartersområdena. 

I diskussionen fästes uppmärksamhet, utöver disponeringen av gatunätet, 

bland annat vid storleken på det nya T-kvartersområdet i söder och 

planbestämmelsen för vattenområdet. 

Borgå stad och markägarna förde diskussioner om alternativen och markägarnas 

målsättningar preciserades utifrån detta. 

Bilderna 5 och 6. I början av arbetet utarbetades två preliminära utkastalternativ 

utgående från vilka målen för markanvändningen preciserades.



4 DETALJPLANEBESKRIVNINGEN 

4.1 Planens struktur 

08.03.2013 

Detaljplanen för Auguststrandens företagspark möjliggör industri- och lagringsverksamhet, 

hamn- och varvsfunktioner, utvidgning och utveckling av energiförsörjningen 

samt etablering av ny verksamhet utöver den nuvarande. Planlösningen 

indelas i tre zoner som består av hamnområdet (LS, LV), industri- och lagerområdet 

(T) samt området för energiförsörjning (EN). I områdets södra del har 

anvisats ett omfattande skyddsgrönområde (EV) som ligger mellan hamn- och 

industriområdet och det östra bostadsområdet. Norr om skyddsgrönområdet finns 

ett område för servicebyggnader (P). 

När det gäller gatunätet baseras planområdet på områdets etablerade trafiknät, 

i vilket nödvändiga kompletteringar har gjorts. En ny gata med namnet 

Tolkis Hamnväg har anvisats. 

Bilaga 4 Förminskning av detaljplanen 

4.1.1 Dimensionering 

Detaljplaneområdets areal är cirka 77 ha av vilket cirka 55 ha är markområde 

och 22 ha vattenområde. Delområdenas arealer och antalet byggrätter presenteras 

i bilaga 1. 

Bilaga 1 Dimensioneringsuppgifter 

4.2 Förverkligandet av miljökvalitetsmålen 

Planeringsområdet ligger i Tolkisområdet i Borgå stad. Planeringsområdets 

miljö är huvudsakligen starkt format av människan. Byggnadssättet och utformningen 

av miljön styrs bland annat av planbestämmelser som gäller kulturvärden 

och hur gårdsplanerna ska behandlas. 

Järnvägsförbindelsen som föreslagits i landskapsplanen och generalplanen har 

bevarats som servitut inom kvartersområdena i detaljplanen för inte lägga 

hinder i vägen för att eventuellt bygga förbindelsen i framtiden.



4.3 Områdesreserveringar 

4.3.1 Kvartersområdena, hamnområdet 

08.03.2013 

P KVARTERSOMRÅDE FÖR SERVICEBYGGNADER 

Följande bestämmelser gäller för P-kvartersområdet. 

På området tillåts boende i befintliga boendeutrymmen vilket stöder 

det huvudsakliga användningsändamålet 

Krav på bilplatser i P-kvartersområde: 

1 bp / 60 k-m2. 

Kvarter 3801 har anvisats som kvartersområde för servicebyggnader. Den 

gamla handelslagsbyggnaden i kvartersområdet har försetts med skyddsbeteckning 

(sr-1). Ytterligare har byggnadsyta för nybyggnation (su) anvisats 

för området. Byggrätten har anvisats med exploateringstalet e= 0,25. 

Som kvartersområden för industri- och lagerbyggnader har anvisats tomterna 

2, 

T KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI- OCH LAGERBYGGNADER 

Följande bestämmelser gäller för P-kvartersområden. 

på området kan placeras kontors-, utställnings - m.fl. utrymmen som 

tjänar det huvudsakliga användningsändamålet. 

För en del av T-kvartersområdena gäller kompletterande bestämmelser: 

/ saa: På området har utövats verksamhet som eventuellt 

har förorenat marken. Markföroreningarna ska 

utredas och de förorenade områdena saneras 

innan byggarbeten inleds. 

/s: De väsentliga dragen i miljön bevaras 

Krav på bilplatser i T-kvartersområde: 

1 bp / 100 k-m2 industriutrymme 



Behovet av parkeringsplatser på tomt 9 i kvarter 3800 är 200 stycken 

6, 7, 8 och 9 i kvarter 3800. Byggrätten har anvisats med exploateringstal på 

tomterna 2, 8 och 9 och på tomterna 6 och 7 i form av byggnadsspecifik 

byggrätt uttryckt i våningskvadratmeter. För tomt 9 i kvarter 3800 har anvisats 

en riktgivande terränghöjd. För tomterna 2, 6 och 7 har anvisats förpliktelsen 

att utreda markföroreningar och saneringsåtgärder (/saa). Det maximala 

våningstalet i kvartersområdena är i regel två (II) med undantag av



08.03.2013 

tomt 9 i kvarter 3800 och den höga delen av den gamla cellulosafabriken på 

tomt 7 där våningstalet är tre (III). 

LS HAMNOMRÅDE. 

4.3.2 Allmänna bestämmelser för byggnadssättet på P-, T-, LS- och LV-områden 

Byggnadssätt: 

På området får byggas kontors-, utställnings- m.fl. utrymmen som betjänar 

huvudanvändningsändamålet men utgör högst 20 % av det förverkligade antalet 

våningskvadratmeter på tomten. 

Områdets fasad mot Tolkisvägen ska se välvårdad ut och förses med planteringar. 

Områden för utomhuslagring ska förses med skyddande staket. 

Lagring utomhus i kvarteren ska arrangeras så att den inte skämmer utsikten 

från vägen eller annan allmän led eller landskapet som syns från området eller 

stör den omgivande bosättningen. 

Lägsta bygghöjd: sockelhöjden ska vara minst 0,5 m räknat från den omgivande 

markytan. Den lägsta tillåtna höjden på byggnadsdelar som är känsliga 

för fukt är N60 + 3,0 m. 

Buller och damm 

Allmänna bestämmelser för LS-området: 

Hamnområden (LS) bör för verkligas så att de skapar en sammanhängande 

helhet. 

Vid planeringen av hamnen ska möjligheten att använda stranden tryggas 

för tomt 6 i kvarter 3800. 

Utomhuslagring inom kvartersområdet ska ordnas så, att den inte 

skämmer utsikten från vägen eller annan allmän led eller annat 

område eller stör det omgivande boendet. 

LV SMÅBÅTSHAMN/ SMÅBÅTSPLATS 

Allmänna bestämmelser för LS-området: 

på kvartersområdet för småbåtshamnen (LV) får högst 50 % av 

den samtliga byggrätten användas för byggnader för affärsverksamhet 

det huvudsakliga användningsändamålet. 

Buller som orsakas av de anläggningar som finns i kvartersområdet får i de 

närmast liggande bostadsområdena och områden där det finns vård- eller 

läroanstalter inte under dagtid (kl. 7-22)överstiga riktvärdet 55 dB för den Avägda 

ekvivalentnivån (LAeq), och nattetid (kl. 22-7) inte riktvärdet 45 dB.



4.3.3 Gatuområden, parkering 

08.03.2013 

LT OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG 

LPA KVARTERSOMRÅDE FÖR BILPLATSER 

För en del av områdena (Tolkis hamnväg) gäller kompletterande 

bestämmelser: 





Tolkisvägen som går längs planområdets östra sida har anvisats som område 

för allmän väg (LT). Planområdets interna gatuförbindelser och området som 

reserverats för ändringar i korsningen vid Tolkisvägen vid dess östra sida har 

anvisats som gatuområde. 

I anslutning till kvartersområdet för servicebyggnader har anvisats ett kvartersområde 

för bilplatser (LPA). 

För en del av gatuområdet gäller den allmänna bestämmelsen om förorenad 

mark (/saa): 

I kvartersområdet har utövats verksamhet som eventuellt har förorenat marken. 

Markföroreningarna ska utredas och de förorenade markområdena saneras 


4.3.4 Specialområden, samhällsteknisk försörjning, energiförsörjning 

ET OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR SOM TJÄ 

NAR DEN SAMHÄLLSTEKNISKA FÖRSÖRJNINGEN 

EN OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING 

För EN-området gäller kompletterande bestämmelser: 





EV, EV-1 SKYDDSGRÖNOMRÅDE. 

För EV-1 området gäller allmänna bestämmelser: 

På skyddsgrönområdet får placeras konstruktioner i anslutning till 

småbåtshamnens verksamhet. 

I nordvästra hörnet av tomt 9 i kvarter 3800 samt norr om korsningen mellan 

August Eklöfs väg och Tolkisvägen har anvisats kvartersområdesreserveringar 

för en pumpstationsbyggnad (ET).



4.3.5 Övriga områden 

08.03.2013 

Tomt 5 i kvarter 3800 har anvisats som kvartersområde för energiförsörjning 

(EN). Byggrätten har angetts med ett exploateringstal. 

I planområdets södra del vid Tolkisvägen samt i planområdets norra del har 

betecknats skyddsgrönområden (EV). 

Vid planområdets västra kant har anvisats vattenområde (W). För vattenområdet 

har med en delområdesreservering vid stranden anvisats del av vattenområde, 

där flytande hamnkonstruktioner (lsw) får placeras samt del av 

vattenområde som ska bevaras och där båtbryggor får placeras (lvw). Tolkis 

djupfarled har anvisats på plankartan. 

4.3.6 Ordnande av kommunalteknik på området 

Borgå Energis kraftverk som finns på området kan leverera fjärrvärme, ånga 

och el till fastigheterna. Kraftverkets leveranssäkerhet är god på grund av läget 

och dess leveranseffekt kan uppgå till 10 MW. 

Områdets vattenledning och tryckavlopp är anslutna till stadens nät via 

pumpstationen som finns i korsningsområdet mellan August Eklöfs väg och 

Tolkisvägen. 

Bilaga 8 Vattenförsörjningsnätet som uppsatts som mål 

4.3.7 Förorenad mark 

Marken i området har i flera olika etapper undersökts i separata utredningar 

för att utreda om den är förorenad. Dessa utredningar som har sammanförts i 

samband med detaljplanearbetet. I diskussioner med myndigheterna har konstaterats 

man inte har kunnat få en tillförlitlig helhetsbild av föroreningarnas 

utbredning i området genom att ta punktprover från spridda gropar. På grund 

av detta beslöts att hela området ska förses med den allmänna beteckningen 

/saa i de kvarter där industriell verksamhet har utövats, 

Genom den allmänna beteckningen åläggs man att i samband med varje projekt 

där man gör ingrepp i marken utreda om den är förorenad. 

En marksanering blir aktuell i genomförandeskedet på området. 

Icke undersökta områden 

En ändring av användningsändamålet för byggnaderna på Auguststranden, 

som exempelvis att ta dem i bruk som kontorsbyggnader, förutsätter att man 

utreder om det finns förorenad mark som förorenats av industrin på ännu inte 

undersökta områden. 

Nyttoanvändning och möjligheten att deponera material på avstjälpningsplatsen 

från byggnader som rivs på området ska utredas och skadliga ämnen som 

t.ex. asbest ska beaktas vid rivningsarbetena. 

På områden där användningsändamålet ändras i en ömtåligare riktning ska 

föroreningsgraden i ifråga varande område eller fastighet samt behovet av 

sanering utredas (utredningar av markföroreningar och förorenade konstruktioner). 

Undersökta områden som konstaterats vara oförorenade



4.3.8 Övriga miljöstörningar 

08.03.2013 

Då tröskel- eller riktvärdena för halten skadliga ämnen inte överskreds för 

något av de undersökta skadliga ämnen kan det undersökta objektet i området 

betraktas som oförorenat. 

Undersökta områden som konstaterats vara förorenade 

Undersökningar av markföroreningar har gjorts på Auguststrandens område 

både innan planändringsprocessen inleddes och under processens lopp. 

• Utgående från de markundersökningar som gjorts på Tolkis sågverksområde 

har konstaterats att halten skadliga ämnen inte förutsätter omedelbar 

marksanering, såvida området fortsätter att utnyttjas som industriområde. 

Om markanvändningen på fastighetens område ändras i en ömtåligare 

riktning så att användningsändamålet för de nuvarande byggnaderna blir 

kontorsbruk ska riskerna som orsakas av de halter skadliga ämnen som 

konstaterats på området bedömas ånyo och behovet av marksanering justeras. 

• Om markbyggande utförs på fastigheten ska markföroreningarna och behovet 

av sanering av i fråga varande område utredas innan arbetet inleds. 

I de allmänna planbestämmelserna har tagits ställning till en minskning av 

miljöstörningarna. 

Friledningen (110 kV) och andra ledningar på området har betecknats i detaljplanen 

jämte erforderliga skyddsområden.



5 Planens konsekvenser 

08.03.2013 

De direkta och indirekta konsekvenserna av genomförandet av detaljplanen 

ska bedömas i samband med planeringen (9 § i Markanvändnings- och bygglagen 

och 1 § i Markanvändnings- och byggförordningen). Konsekvenserna 

bedöms kontinuerligt under de olika skedena i planläggningsprocessen. Bedömningen 

rapporteras i planbeskrivningen. 

Vid bedömningen av detaljplanens konsekvenser ska uppmärksamhet 

fästas bl.a. vid: 

- områdes- och samhällsstrukturen 

- trafiken 

- samhälls- och energihushållningen 

- naturen och naturresurserna 

- landskapet och tätortsbilden 

- kulturarvet och den byggda miljön 

- människornas levnadsförhållanden och livsmiljö 

I konsekvensbedömningen av detta planläggningsarbete betonas 

bl.a. följande områden: 

- en fungerande och sammanhållen samhällsstruktur 

- sundhet, säkerhet och trivsel i miljön 

- värnande om kulturarvet 

- konsekvenserna för bytätorten och invånarna 

Konsekvensbedömningen har justerats i förslagsskedet så att den motsvarar 

de ändringar som gjorts i planen. 

5.1 Sammanfattning av konsekvenserna 

I tabellen granskas konsekvenserna som Auguststrandens detaljplan medför 

för vart och ett delområde. Vid bedömningen användes följande klassificering: 

0 inga konsekvenser i nuläget 

+ förbättras en aning jämfört med nuläget 

++ förbättras jämfört med nuläget 

+++ förbättras betydligt jämfört med nuläget 

- försämras en aning jämfört med nuläget 

-- försämras jämfört med nuläget 

--- försämras betydligt jämfört med nuläget 

( ) beteckningen inom parentes är beroende av genomförandet.



08.03.2013 

DELOMRÅDE BEDÖMNING MOTIVERING 

Människans levnadsvillkor 

och livsmiljö 

Jordmån, berggrund 

och naturresurser 

Vatten, luftkvalitet 

och 

mikroklimat 

Klimat 

Växt- och djurarter 

naturens mångfald 

. 

Områdes- och 

samhällsstruktur 

Samhälls- och 

energihushållning 

Trafik och resande 

Stadsbild och landskap 

landskap 

Kulturarv 

och byggd 

miljö 

++ Området blir livaktigare och mera vårdat, nya arbetsplatser 

- Schaktning och sprängning 

-- Dagvattenhantering, tung trafik, damm, blåsighet 

- (+++) Landsvägstrafik, biokraftverk, lokal energiproduktion 

0 (+) Inga kända särskilda naturvärden 

+ Blir livaktigare, historiskt bysamhälle, service 

+++ Befintlig samhällsstruktur, biokraftverk, befintliga nätverk 

- Hamn, huvudväg, busstrafik, närhet till Tolkis by 

++ Blir livaktigare, mera vårdat, småbåtshamnen ett visitkort 

++ 

Nyckelbyggnader och –vyer bevaras 

Nedan ges närmare motiveringar till bedömningen av de olika delområdena. 

5.1.1 Människans levnadsförhållanden och livsmiljö 

Detaljplanen främjar livaktigheten och nyanvändningen i industri- och lagerområdet 

som har varit underutnyttjat och ger förutsättningar att skapa ett 

mångsidigt arbetsplatsområde. 

Marken på planområdet är delvis förorenad, det ligger inom ett område som 

är utsatt för trafikbuller från Tolkisvägen och inom Sköldvikraffinaderiets seveso-konsulteringszon, 

varför det inte kan utnyttjas till exempel för boende 

eller rekreation.



08.03.2013 

Förväntningen är att miljön blir mera vårdad efterhand som området utvecklas. 

Syftet är att få sådan affärsverksamhet till området som minskar borgåbornas 

arbetspendling till bl.a. huvudstadsregionen. På detta sätt erbjuds kommunborna 

bättre möjlighet än tidigare att jobba inom den egna staden. 

Den sociala miljön kommer att bildas av verksamheten på arbetsplatserna och 

de anställdas och kundernas kontakter med varandra på området. 

5.1.2 Jordmån, berggrund och naturresurser 

Genomförandet av detaljplanen förutsätter omfattande schaktning och 

sprängning på planområdet. Stenmaterial som uppkommer vid sprängning 

och schaktning kan utnyttjas vid jordbyggnadsarbeten i området och ersätter 

då motsvarande arbete på annat område. Enligt preliminära kalkyler är totalvolymen 

för sprängning och grävningsarbeten (ytjorden inberäknad) cirka 327 

000 m3. Arealen för området som ska schaktas ner är cirka 61 000m2 och 

dess medelhöjd är 5,3m. 

Verksamheten som planerats för området är beroende av fartygs- och landsvägstrafik, 

vilket innebär en jämn oljeförbrukning. Förverkligandet av området 

medför inte större konsekvenser för naturresurserna än normalt byggande. 

5.1.3 Vatten, luftkvalitet och mikroklimat 

5.1.4 Klimat 

Förverkligandet av området förutsätter att dagvattnet som uppkommer på de 

stora asfalterade ytorna behandlas innan det leds ut i havet. 

Den tunga trafik som funktionerna på området förutsätter innebär potentiellt 

att luftkvaliteten ställvis försämras. Då området ligger på ett strandområde 

med god luftväxling blir konsekvenserna små under normala förhållanden. 

Förhållandena förväntas inte ändras i jämförelse med den tidigare situationen. 

Verksamheten i hamnen kan ge upphov till damm som hålls inom de ramar 

som miljötillståndet medger. 

Stora byggnadskroppar och öppna trafikområden försämrar mikroklimatet 

ställvis och ökar blåsigheten. Konsekvenserna lindras av planteringar både 

inom och runt kvarteren. 

Industriverksamhet som bygger på biltrafik är synnerligen utmanande att förverkliga 

kolneutralt. Å andra sidan minskas pendlingstrafiken till bl.a. huvudstadsregionen 

när området har förverkligats. Beroende på verksamheten i 

hamnen kan landsvägstransporterna ersättas med fartygstrafik. 

Fliskraftverket som ska placeras på området förbättrar hela stadens kolbalans 

betydligt när det gäller el- och värmeproduktionen. 

De enligt den lokala måttskalan föreslagna stora byggnadsmassorna av halltyp 

kan potentiellt anpassas väl till behoven av lokal energiproduktion (jordvärme, 

stora takytor för produktion av soleenergi och värme, små vindkraftverk 

som kan placeras på taken, tillvaratagande av värme från kylanlägg-



08.03.2013 

ningarna i hallarna). Kvarterens energilösningar kunde sannolikt utformas så 

att kvarteren kunde bli självförsörjande på värme och också delvis på elektricitet. 

Någon plan över detta har inte föreslagits i samband med planläggningen. 

Sårbarheten för verksamheten i området vad gäller extrema fenomen i samband 

med klimatförändringen har bedömts separat i kapitel 5.2 

5.1.5 Växt- och djurarter, naturens mångfald 

5.1.6 Region- och samhällsstruktur 

5.1.7 Samhälls- och energihushållning 

5.1.8 Trafik 

Planen förstör inga sådana kända naturmiljöer som skulle ha mera än lokalt 

värde. 

Området är nästan genomgående byggd industrimiljö som inte har någon betydelse 

som naturområde. Den kulturväxtlighet som tvingas ge vika i samband 

med byggandet har ingen betydelse med tanke på naturens mångfald. 

Planteringar och bl.a. fördröjningsbassängerna för dagvattnet kan planeras så 

att de lokalt ökar livsmiljöernas mångfald. 

Biokraftverkets miljökonsekvenser har undersökts enligt MKB-förfarandet. Enligt 

det positiva beslutet om miljötillstånd (12.5.2011, Dnr 

ESAVI/622/04.08/2010) kommer inte miljöbelastningen på området att öka i 

någon betydande mån efter att den nya anläggningen tas i bruk, under förutsättning 

att verksamheten utövas i enlighet med ansökan. 

Detaljplanen möjliggör att ett lokalt arbetsplatsområde blir livaktigare, vilket 

också har en central roll med tanke på bysamhällets historia. Arbetsplatserna 

kan emellertid inte riktas direkt till de lokala invånarna. 

Området förenas med den omliggande samhällsstrukturen med tät busstrafik 

och ett lokalt fungerande lättrafiknät. Den service som placeras i korsningsområdet 

mellan Hamnvägen och Tolkisvägen tjänar också det omgivande 

samhället. 

Planlösningen stöder sig på den befintliga samhällsstrukturen och energiförsörjningsnätverken. 

Ett kraftverk som utnyttjar förnybara energikällor och till 

och med solfångare förbättrar kolbalansen betydligt i Borgå stads el- och 

värmeproduktion, även om detta inte är beroende av detaljplanelösningen. I 

planen har inga särskilda reserveringar anvisats för att främja användningen 

av förnybara energikällor. 

Markanvändningen förutsätter inget behov av betydande byggande av samhällsteknik, 

då markanvändningen utnyttjar bland annat det befintliga nätet 

för kommunalteknik. 

Planområdet ligger intill en befintlig huvudväg (Tolkisvägen) och en djupfarled 

leder i till hamnen. Företagens och kraftverkets verksamhet bygger på dessa 

trafikformer. 

Det nya biokraftverket producerar biltransporter till och från kraftverket, vardagar 

cirka 15-40 stycken i dygnet, i regel under tiden kl. 6-22. Transporter-



5.1.9 Stadsbild och landskap 

5.1.10 Kulturarv och byggd miljö 

08.03.2013 

na är i huvudsak långtradar-, lastbils- och tankbilstransporter. Transportvolymerna 

växlar efter produktionen och är större under vintern än sommaren. 

Bränsle kan tillfälligt transporteras även sjövägen till Port of Tolkkinen Oy:s 

hamn. 

Den övriga tunga trafiken som arbetsplatsverksamheten i området medför 

växlar i och med aktiviteten i verksamheten, men är till sin omfattning liten 

jämfört med den regelbundna trafiken till och från kraftverket. 

Områdets nuvarande väg- och gatunät med anslutningar är till dimensionering 

och geometri tillräckligt med tanke på de uppskattade totala trafikvolymerna. 

I detaljplanen görs utrymmesreserveringar för att ändra trafikarrangemangen 

i korsningen mellan August Eklöfs väg, Tolkis Hamnväg och 

Tolkisvägen, vilket förbättrar korsningens trafiksäkerhet framför allt för den 

lätta trafiken. 

Verksamheten i småbåtshamnen som planeras i norra delen medför under säsongtid 

en del biltrafik till de inom båtbranschen föreslagna affärsutrymmen. 

Denna trafik styrs via Jordvallsvägen. 

Genom området går relativt täta bussturer som kan utnyttjas väl både av 

dem som arbetar i området och i princip också av dem som sköter ärenden på 

området. 

Byggandet har styrts till kvartersområdena så att det inte hindrar ett eventuellt 

framtida byggande av spårbunden trafik, för vilken område har anvisats i 

landskapsplanen och generalplanen. 

Planområdets lägen i den omedelbara närheten av Tolkis by erbjuder i princip 

möjlighet att utnyttja bl.a. cykel för arbetsresorna. 

En större livaktighet i området jämför med nuläget fungerar som en drivfjäder 

för att snygga upp området. 

Planen ger förutsättningar för att skapa en högklassig industrimiljö, vars allmänna 

karaktär emellertid är beroende av hur enskilda byggnads- och ombyggnadsprojekt 

förverkligas. I det omgivande landskapet bildar planområdet 

ett kraftfullt och synligt element, som, om det förverkligas med omsorg, kan 

bli ett representativt landmärke som lämnar ett beständigt intryck. 

Småbåtshamnen som anvisats i planområdets norra del utgör potentiellt en 

högklassig och trevlig miljö att sköta sina ärenden i och ger samtidigt besökarna 

ett första intryck av området. 

Planen ger förutsättningar för att bevara områdets byggnadshistoriska värden 

som en del av den levande arbetsplatsmiljön. Det är väsentligt med tanke på 

områdets historiska karaktär hur man i praktiken lyckas underhålla skyddade 

nyckelbyggnaderna på området (den höga delen av cellulosafabriken, cellulosamagasinet, 

träbyggnaderna på kullen, Tolkis gamla handelslag). 

5.1.11 Konsekvenser under byggnadstiden 

De mest betydande konsekvenserna av detaljplanen och detaljplaneändringen 

under byggtiden ansluter sig till förverkligandet av utvidgningsområdet i södra



08.03.2013 

delen. Förverkligandet av kvartersområdet förutsätter sprängning och schaktning. 

Enligt preliminära kalkyler är totalvolymen för sprängning och grävningsarbeten 

(ytjorden inberäknad) cirka 327 000 m3. Arealen för området 

som ska schaktas ner är cirka 61 000m2 och dess medelhöjd är 5,3m. 

Om de sprängda stenmassorna krossas för ekonomianvändning medför denna 

verksamhet buller- och dammolägenheter. Det praktiska genomförandet av 

arbetet sker inom ramarna för miljömyndigheternas tillstånd. 

Området som ska schaktas ligger i skydd av en hög backe sett från den 

närmaste bebyggelsen. På grund av terrängförhållandena blir de olägenheter 

som behandlingen av stenmaterialet medför ringa för det närmast liggande 

objektet, i relation till arbetets omfång. 

5.2 Planens förutsättningar att hantera extrema situationer p.g.a klimatförändringar 

5.2.1 Bakgrund 

Klimatförändringarna har inte under utarbetandet eller styrningen av planen 

varit uppe som ett enskilt tema för planläggningsprocessen utom indirekt i 

samband med solfångarna för biokraftverkprojektet. Den byggnation som detaljplanen 

möjliggör är som konstruktion inte känslig för exceptionella förhållanden 

som havsöversvämning eller störningar i energidistributionen orsakade 

av miljöförändringarna, såvida man kan trygga råvarutillgången för biokraftverket. 

Det vore också möjligt att satsa på lokal energiproduktion på området 

(t.ex. jordvärme och solpaneler). 

De planerade byggnaderna är också neutrala utrymmen till sin art och deras 

användningsändamål kan ändras flexibelt efter nya oväntade behov. Detta visas 

också av att de kan ändras från sågverkets behov till olika slags företagsverksamhet. 

Hamnen och djupfarleden gör området attraktivt också under ytterst extrema 

förhållanden som präglas av dåligt underhåll och svaga rörelseresurser. 

De pågående förändringarna i sammansättningen av jordklotets atmosfär beror 

på att omfattande mängder koldioxid på grund av människans verksamhet 

lösgjorts från geosfären och släppts ut i det system som bildas av atmosfären 

och haven. En av dess centrala följder är klimatuppvärmningen, kraftiga 

också lokala klimatförändringar och en försurning av haven som väntas leda 

till att havens ekosystem kollapsar under de närmaste åren eller årtiondena.



5.2.2 Planläggningens roll 

08.03.2013 

Bild: Utdrag ur IEA:s rapport World Energy Outlook 2011 (källa www.iea.org 28.11.2011) 

Om atmosfärens koldioxidhalt ökar och höjningen av temperaturen därmed 

överskrider den kritiska gränsen fruktar man för att detta ska orsaka en 

ohanterbar kedjereaktion i jordklotets kretslopp och leda till att planetens 

livsduglighet äventyras på stora områden. Enligt den internationella klimatpanelen 

IPCC:s bedömning är den kritiska gränsen för temperaturhöjningen 2 

grader Celsius i medeltal, vilken skulle orsakas av en koldioxidhalt på ca 450 

ppm i medeltal. Den genomsnittliga halten var cirka 392 ppm år 2011. 

De årliga koldioxidutsläppen från jorden var år 2011 återigen högre än någonsin 

och de förväntas fortfarande öka. Ökningen var 6 % åren 2010 - 2011. 

Enligt de senaste uppskattningarna (bl. a. Världsbanken 2013) är det en utmaning 

om inte till och med en omöjlighet att begränsa uppvärmningen till 

två grader celsius. 

International Energy Agency IEA, den internationella organisation som representerar 

de ledande industriländerna, uppskattade i sin årligen utkommande 

energirapport 9.11.2011 att den infrastruktur som byggs fram till år 2017 

kommer använda hela den tillåtna ökningen av koldioxidutsläpp, eller med 

andra ord skulle man, för att ens i teorin hålla sig inom ”tillåtna”, gränser från 

och med 2017 globalt kunna bygga enbart infrastruktur som ersätter den nuvarande 

strukturen. 

De strukturer som styr markanvändning, trafik och byggande i samhällena utvecklas 

långsamt under år och årtionden. Därför kan man inte genom planläggning 

generera förändringar som på kort sikt skulle påverka samhällenas 

egna utsläpp, utan man kan ändra på deras kolbalans i en gynnsammare riktning 

bara i den mån som infrastrukturen i samhället förnyas så att utsläppen 

minskar. På tidsspannet för planläggning går det minst åratal till detta. 

I tidigare undersökningar och konsekvensbedömningar har (bl.a. METKA 

2008, Uudenmaan rakennemallien arviointi 2010, HLJ2011-työn SOVA 2010) 

samhällsstrukturens roll som möjliggörare stigit tydligt fram: man når inte



5.2.3 Riskbedömning 

08.03.2013 

någon betydande förbättring av kolbalansen enbart genom att förändra samhällsstrukturen, 

men å andra sidan kan effekten av andra medel (lösningar för 

trafiken och energiförsörjningen) höjas betydligt i en gynnsam samhällsstruktur. 

Å andra sidan kan man genom att bygga upp en sammanhållen samhällsstruktur 

i betydande grad påverka en stads funktionsförmåga under exceptionella 

förhållanden. Bekanta teman för planläggarna är också i detta hänseende 

att skapa möjligheter att röra sig till fots och med cykel inom stadsstrukturen, 

att blanda funktioner och skapa en levande, hälsosam och trygg 

stadsmiljö. 

Det finns tills vidare inget vedertaget sätt att bedöma planläggning med tanke 

på att avvärja klimatförändringar eller anpassa sig till dem. I det följande 

presenteras iakttagelser som gäller egenskaper hos de tätortslösningar som 

ingår i Auguststrandens detaljplaneförslag samt risker ur klimatförändringens 

synvinkel. Rekommendationen är att staden borde göra en riskanalys och ge 

rekommendationer till åtgärder för planläggning som täcker hela staden. 

Faktorer som påverkar kommunstrukturens riskbenägenhet under exceptionella 

förhållanden är åtminstone 

- att trafiksystemet och resandet är beroende av externt underhåll (bl.a. 

gång- och cykeltrafik), 

- graden av lokal självförsörjning inom energiförsörjningen, 

- de kommunaltekniska systemens behov av kontinuerligt underhåll och reparationsinvesteringar. 

Planområdets terrängformationer och jordmånens art inverkar dessutom på 

hur känsligt området är för översvämningssituationer och exceptionella väderförhållanden. 

Trafik 

Auguststrandens planområde ligger i en tätortsstruktur som är synnerligen 

central med tanke på landsvägs- och hamntrafiken, men en framgångsrik 

verksamhet i området vore i praktiken omöjlig att förverkliga så att gång- och 

cykeltrafik kunde dominera i området. Om trafiken blir långsammare i snitt eller 

med andra ord den allmänna tillgängligheten försämras, leder det snabbt 

till att avstånden mellan samhälleliga funktioner krymper, vilket försvagar 

livsdugligheten för de funktioner som ligger i utkanten av strukturen. 

Detta kan i Borgås stadsstruktur förväntas innebära att stadens centrum och 

områdena längs järnvägen blir attraktiva tillväxtområden på andra områdens 

bekostnad. Auguststrandens logistiska attraktion grundar sig på att vattenfarleden 

och landsvägsnätet möts. Funktioner som utnyttjar det logistiska läget 

kan också i ytterlighetssituationer placeras på området. 

Energiförsörjning 

Strukturen och hallbyggnaderna i Auguststrandens detaljplaneområde skapar 

potentiellt goda förutsättningar för lokal energiproduktion (jordvärme, stora 

takytor för solenergi- och värmeproduktion, små vindkraftverk som placeras 

på taken, tillvaratagande av värmen från kylsystemen i hallarna). Kvarterens



08.03.2013 

energibehov kunde sannolikt lösas så ett helt eller delvis självförsörjande på 

värme och elektricitet. Några planer för detta har inte föreslagits i samband 

med planutkastet. Däremot finns i detaljplanen en utrymmesreservering för 

att placera solfångare som komplement till fjärrvärmekraftverket på området 

för energiförsörjning. 

Biokraftverket som är beläget på planområdet står för en central del av Borgå 

stads av värmeproduktion. 

Kommunaltekniska system 

Vattenförsörjningen i området är beroende av kommunens vattenförsörjningsnät. 

Terrängförhållanden 

Auguststrandens planområde är till stor del beläget på fyllnadsjord och gårdsplanernas 

höjd ovan havsytan är ställvis mycket låg. Området har redan lidit 

av översvämningar som orsakats av exceptionellt stark höjning av havsvattenståndet. 

Vid den fortsatta planeringen av kvartersområdena är det skäl att 

beakta översvämningsriskerna genom tillräckligt höga gårdsområden och att 

skapa beredskap för evakuering i extrema vädersituationer. 

Om extremt starka regn blir allmännare skulle det nu planerade dagvattensystemets 

överbelastas oftare än vad som nu dimensionerats, om än verkningarna 

av dagvattnet som rinner ut i havet vore lokala. 

6 FÖRVERKLIGANDET AV DETALJPLANEN 

6.1 Planer som styr och åskådliggör förverkligandet 

Det riktgivande visualiseringsbilden är en skiss över områdets utseende. 

Bilaga 5 Visualiseringsbild 

Syftet är att förverkligandet av detaljplanen och ändringen av detaljplanen för 

Auguststrandens företagspark i Tolkis ska inledas efter att planen vunnit laga 

kraft så att ett delområde i byggs i gången. Detaljplaneområdet är redan 

byggt till en del. Den markhöjdnivå som slagits fast för en del av planeringsområdet 

leder till behov av schaktningsarbeten. 

När planområdet förverkligas ska markföroreningarna utredas, nödvändiga 

undersökningar av jordmånen göras och rätt grundningssätt väljas innan nya 

byggnader och annat börjar byggas på området. 

FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy

Auguststranden DP beskrivningen - Porvoo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?