Resultat - Piteå kommun

Delårsrapport 

JANUARI-APRIL 2008

2 

Innehåll 

Förvaltningsberättelse 3 

Resultaträkning 13 

Balansräkning 13 

Finansieringsanalys 14 

Redovisningsprinciper 14 

Nämndskommentar 15 

Bolagskommentar 

35

Struktur/läsanvisning 

Delårsrapporten är uppdelad i följande delar: 

Z Förvaltningsberättelse med: 

- beskrivning av kvalitetsarbetet 

- god ekonomisk hushållning 

- koncernen Piteå kommun 

Z Nämnds/bolagskommentarer 

Nedan följer en kort sammanfattning av de olika huvuddelarna 

i förvaltningsberättelse och nämndsredovisningarna. 

1. Periodens händelser 

- Centrala händelser under perioden 

- Redovisning av uppdrag utifrån beslut i årsredovisning, riktlinjer 

eller delårsrapporter 

2. Resultat i form av nyckeltal/indikatorer under följande 

rubriker 

Strategiska områden: 

- Barn och unga - vår framtid 

- Utbildning, arbete och näringsliv 

- Demokrati och öppenhet 

- Livsmiljö 

Förutsättningar: 

- Personal 

- Ekonomi 

Resultat redovisas genom ett antal indikatorer i form av nyckeltal. 

För att stärka analysen redovisas jämförelsetal med strukturellt 

liknande kommuner, i de fall det finns officiell statistik. 

I övrigt sker jämförelse med andra mindre nätverk eller med 

riket. För varje nyckeltal redovisas det senaste tillgängliga 

resultatet. 

3. Prognos för måluppfyllelse 

Prognos för måluppfyllelse bedöms enligt följande skala: 

1 Målet ej uppfyllt. 

2 Målet uppfyllt i ganska hög grad. 

3 Målet uppfyllt i hög grad. 

4 Målet helt uppfyllt. 

Bredvid måluppfyllelsen anges med en pil om prognosen är 

högre N oförändradJ eller lägre P jämfört med årsredovisningen 

2007. 

4. Analys 

Analys sker utifrån fastställda mål för att undvika att enskilda 

nyckeltal får alltför stor vikt. Grunden i analysen utgår från 

redovisade resultat. Om redovisade resultat inte räcker till 

stärks analysen med andra värden. 

Förvaltningsberättelse 

Nyckeltalens roll är att stödja en kvalitativ bedömning, men 

kan aldrig utgöra det enda underlaget för bedömning av måluppfyllelse. 

Jämförelser med andra kommuner ger goda möjligheter 

att förhålla sig till de egna resultaten. Analysen ska 

handla om helheten för målet, eller det strategiska området 

och inte om detaljer. 

I delårsrapporten ligger följande delar till grund för analysen: 

· Resultat i Årsredovisningen för 2007 

· Resultat i form av nyckeltal och/eller undersökningar 

· Åtgärder, planerade och/eller genomförda i syfte att förbättra 

måluppfyllelsen 

· Satsningar i VEP 2008-2010 

5. Åtgärder 

· Åtgärder för att nå målen i högre grad utifrån resultat i 

delårsrapporten 

· Åtgärder från Årsredovisning 2007 som ännu ej genomförts 

för att möta den omvärldsanalys som tagits fram. 

Piteå kommuns styrmodell 

Målstruktur 

PITEÅ KOMMUNS VISION 

”Alla boende i Piteå, utflyttade 

och mentala pitebor upplever att 

det är hit man kommer när man 

kommer hem” 

Vision 

STRATEGISKA OMRÅDEN 

* Barn och unga 

* Utbildning, 

arbeteÖvergripande 

strategier 

och näringsliv 

* Demokrati och 

öppenhet 

* Livsmiljö 

EKONOMI 

Kommunövergripande 

mål 

och nyckeltal/ 

indikatorer 

PERSONAL 

Nämndsvisa mål och 

nyckeltal 

Kommunfullmäktigenivån, 

målen och 

nyckeltalen beskrivs 

ur ett medborgar 

perspektiv 

Mål och nyckeltal som har Nämndsnivån 

en detaljeringsgrad som är 

för hög för KF och syftar 

till att styra verksamheten, 

dock i linje med visionen 

och de övergripande 

strategierna 

Ovanstående struktur beskriver hur vision, mål och nyckeltal 

bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd/styrelse. 

Kommunfullmäktige styr genom Verksamhetsplanen och 

övriga styrande dokument som delårsrapporter och Årsredovisning. 

3

4 


VISION 

"Alla boende i Piteå, utflyttade och 

mentala pitebor, upplever att 

– det är hit man kommer när man kommer hem." 

Strategiska områden för att nå Piteå kommuns vision 

Barn och unga – vår framtid 

Barn och unga ges 

förutsättningar för 

en god start i livet. 

Vi tar aktivt tillvara 

barn och ungas delaktighet,engagemang 

och kreativitet. 

Utbildning, arbete och näringsliv 

är grunden för all välfärd 

Genom satsningar 

på utbildning och 

näringsliv skapas tillväxt 

som har en avgörande 

betydelse 

för kommunens utveckling. 

Demokrati och öppenhet 

Piteå präglas av öppenhet, 

engagemang och delaktighet. 

Vi verkar för ett tillåt - 

ande klimat genom att 

både ta intryck av och ge 

avtryck i omvärlden. 

Livsmiljö 

Piteå erbjuder en 

trygg och lustfylld livsmiljö 

med omsorg 

och utvecklingsmöjligheter 

i livets alla skeden. 

Här är det positivt 

att bo, verka och 

LEVA. 

Resurs - Personal Resurs - Ekonomi

Kvalitetskedjan 

Årsredovisning 

- utvärdering av mål 

- analys av resultat 

- behov av åtgärder 

- ansvarsutkrävande 

- God ek. hushållning 

- budgetjobbet görs 

Verksamhetsplan 

- utgångspunkten i 

ÅR och de resultat 

och analyser som 

redovisas där 

- övriga parametrar 

Månadsbokslut Verksamhetsplan Årsredovisning 

och delårsbokslut - utgångspunkten i - utvärdering av mål 

- uppföljningar, ana- ÅR och de resultat - analys av resultat 

lyser och behov av och analyser som - behov av åtgärder 

ev. åtgärder redovisas där - ansvarsutkrävande 

- genomförande av - övriga parametrar - god ek. hushållning 

justeringar - budgetjobbet görs 

Bilden ovan visar hur gången ser ut i kommunens kvalitetskedja 

för att knyta ihop ekonomiska och verksamhetens resultat. 

En (1) väl fungerande process där månads- och delårsbokslut 

signalerar eventuella obalanser och/eller förändringar, 

där signaler under löpande år sammanställs i årsredovisningen. 

Resultaten avrapporteras slutligen i årsredovisningen 

då fullmäktige utifrån målen bedömer ansvarsfrihet 

och God ekonomisk hushållning. 

Analyser i årsredovisningen utgör tillsammans med omvärldsanalys 

grund för riktlinjer inför kommande års budgetarbete. 

I verksamhetsplan och årsbudget fastställs mål för de fyra 

strategiska områdena samt förutsättningar genom personal 

och ekonomi. 


Bedömning av God ekonomisk hushåll 

kommunens styrsystem har påbörjats. 

ning i Piteå Kommun 

I Piteå Kommun bedöms God ekonomisk hushållning genom 

en samlad bedömning av måluppfyllelsen inom de fyra strategiska 

områdena samt personal och ekonomi. 

Bilden nedan visar hur analysen byggs upp utifrån nyckeltal 

kopplade till mål. Mål kopplade till varje strategiskt område 

och slutligen analys och bedömning om God ekonomisk hushållning. 

Nyckeltal 1 

Mål för barn och Nyckeltal 2 

unga 

Nyckeltal 3 

Mål för utbildning, 

arbete, näringsliv 

Nyckeltal 1 

Nyckeltal 2 

Nyckeltal 3 

God 

ekonomisk 

hushållning 

Mål för demokrati 

och öppenhet 

Nyckeltal 1 

Nyckeltal 2 

Nyckeltal 3 

Nyckeltal 1 

Mål för livsmiljö Nyckeltal 2 

Nyckeltal 3 

Mål för personal 

Månadsbokslut 

och delårsbokslut 

- uppföljningar, analyser 

och behov av 

eventuella åtgärder 

- genomförande av 

justeringar 

Nyckeltal 1 

Nyckeltal 2 

Nyckeltal 3 

Nyckeltal 1 

Mål för ekonomi Nyckeltal 2 

Nyckeltal 3 

Periodens händelser 

Z ”Unga tycker” inarbetat i riktlinjerna för Vep 2009-2011. 

Z ”Unga tycker-projekt” påbörjat i verksamheten på ett strukturerat 

sätt. 

Z Enkäten till barn och unga ”Personligt” är reviderad. 

Z Utbildning av personal i metoder för föräldrastöd. 

Z Antilangningskampanj under valborgsmässohelgen. 

Z Diskussion om näringslivsklimatet i kommunen, tillsammans 

med företrädare för näringslivet i kommunen och Svenskt 

Näringsliv. 

Z Utvärdering av dokumentet ”Värt att veta om din kommun”. 

Z Beslut om att ge ut ytterligare två nummer av ”Värt att 

veta om din kommun”. 

Z Utveckling av kommunens hemsida vad gäller resultatredovisning. 

Z Organisationen för arbetet med ”Uthållig kommun” är klar. 

Z Beslut om tillgänglighetsprogram för centrala Piteå. 

Z Utveckling av kommunens IT-miljö, genom att tekniken från 

och med hösten 2008 kommer att vila på en och samma plattform 

för grundskola, gymnasieskola och administration. 

Z Beslut att genomföra en utvärdering av kommunens styrsystem 

genom Sveriges Kommuner och Landstings metod 

”Kommunkompassen”. 

Z Arbetet med att införliva de kommunala bolagen i övriga 

Z Översyn av personalpolitiska riktlinjer och avtal, utifrån 

kommunens nya dokumentstruktur. 

Z Nya riktlinjer för jämställdhet 2009-2012 har antagits. 

Z I februari hölls ett chefsforum och en ledarutbildning som 

ett led i att förmedla kommunens vision, strategiska områden 

och den nya ledarskapspolicyn. 

5

6 


Resultat 

Strategiska områden 

❖ Barn och unga - vår framtid 

”Barn och unga ges förutsättningar för en god 

start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas 

delaktighet, engagemang och kreativitet.” 

Mål och prognos av måluppfyllelse 

◗ Barn och unga ges förutsättningar till infly- J 

tande i frågor som berör dem. 

◗ Barn och ungas nyttjande av tobak, alko- J 

hol och narkotika minimeras. 

◗ Alla barn och ungdomar i Piteå har ett sådant N 

stöd att de kan fostras, bo och leva i sin familj. 

◗ Alla barn och unga har det stöd de behö 

N 

ver i den grupp/klass de tillhör. 

2006 

Ungas påverkan i samhällsfrågor Pojkar Flickor 

Andel i % som aktivt försökt påverka 28,5 34,5 

Andel som upplever att deras försök att 

påverka gett resultat 36,4 40,3 

Alkohol, narkotika och 2006 2004 Riket -05 

tobak Pojkar Flickor Pojkar Flickor 

Andel som aldrig rökt, % 56 53 

År 7 81 81 

År 9 58 49 45 42 

Åk 2 39 29 30 29 

Andel i % som aldrig 

druckit alkohol 36 39 

År 7 68 66 

År 9 40 25 29 26 

Åk 2 11 6 11 9 

Andel i % som aldrig 

använt hasch 90 93 96 

År 7 94 

År 9 91 

Åk 2 88 

Debutålder i genomsnitt bland 2006 Riket* 2005 

dem som provat, åk 2 gymn.sk Pojkar Flickor Pojkar Flickor 

Rökt första hela cigarett 13,6 13,7 

Kände sig berusad 14,9 15,0 14,5 14,6 

Provat hasch/marijuana 15,8 15,9 15,7 15,6 

2 

2 

3 

3 

*Uppgifterna kommer från den nationella enkäten som genomfördes av Centralförbundet för alkoholoch 

narkotikaupplysning (CAN) 2005. 

med arbetsmöjligheter* 47% 47% 

*Fråga i SCBs medborgarundersökning. Enkätundersökning som har genomförts i 89 kommuner våren 

och hösten 2007. 

Fördelning över vilka insatser som Jan-jun Jan-jun 

beslutas i skolans åtgärdsprogram 2007 2006 

Andel i % där samverkan sker med 

socialtjänst 28 25 

varav andel i % där samverkan sker 

via Resurscentrum 48 

Andel i % där skolans 

bedömning är att samverkan med 

socialtjänsten kan bli aktuell 17 10 

Fördelning av ärendetyper som Jan-jun Jan-jun 

aktualiserats från skolan 2007 2006 

Andel i % (antal) som utgör anmälan 46 (31) 78 (53) 

Andel i % (antal) som utgör 

konsultation (Anonyma) 19 (13) 10 (7) 

Andel i % (antal) som utgör råd/stöd 

i enskilda ärenden 26 (18) 6 (4) 

Fördelning av Resurscentrums Jan-jun Jan-jun 

totala ärenden 2007 2006 

Andel i % (antal) som utgör service 56 (204) 39 (122) 

Andel i % (antal) som utgör 

myndighetsutövning 44 (163) 61 (187) 

Andel i % (antal) som är beslut om 

att inleda utredning 12 (44) 26 (79*) 

*Omfattar även mindre utredningar gjorda av mottagningen vid Utredningsenheten. 

❖ Utbildning, arbete och näringsliv är 

grunden för all välfärd 

”Genom satsningar på utbildning och näringsliv 

skapas tillväxt som har en avgörande betydelse 

för kommunens utveckling.” 


◗ Piteå ska år 2009 ha 41 300 invånare. P 1 

◗ Piteå ska år 2009 ha ökat antal arbetstillfällen 

med 850 jämfört med 2003. 

J 3 

◗ Genom ett livslångt lärande höja utbild 

J 2 

ningsnivån hos piteborna. 

Invånarantal Mars Dec Mars -08 

2008 2007 Riket 

Antal invånare 40 898 40 961 +0,1% 

Delmål 41 150 inv. 2008 -63 inv 

Arbete - näringsliv April Helår Jmf 

2008 2007 

Andel öppet arbetslösa April -08 

16-64 år. Mål: högst 4% 2,9% 3,4% Riket 2,3% 

Näringslivsranking, Plats Plats 

Svenskt näringsliv 160 216 

Antal arbetstillfällen i 2006 2005 2006 

kommunen. +418 -162 Riket +2,5% 

Delmål +150 st 

Medborgarnas nöjdhet 

+2,5% 

Utbildningsnivå 2007 2006 Jmf -07 

Andel som studerar vidare 

inom tre år efter gymnasiet 38% 41% Riket 42% 

Mål: riket +/-5 

Andel 20-64 år med eftergymnasial 

utbildning 30% 29% Riket 35% 

Medborgarnas nöjdhet med 

utbildningsmöjligheter* 56% 56% 

*Fråga i SCBs medborgarundersökning.


❖ Demokrati och öppenhet Infrastruktur* 2007 Jmf 

”Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. 

Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta 

intryck av och ge avtryck i omvärlden” 

Underhåll och skötsel av gator och vägar 

Underhåll och skötsel av cykel- och 

gångbanor? 

Kommunens kollektivtrafik 

46% 

58% 

47% 

50% 

54% 

49% 

Mål och prognos av måluppfyllelse *SCBs medborgarundersökning. 

◗ Piteborna ska känna att det är meningsfullt 

att engagera sig och att de kan påverka kommunens 

utveckling. 

J 2 Miljöarbete* 

Miljöarbete/återvinning 

Renhållning (gator, parker, sophämtning) 

2007 

61% 

66% 

Jmf 

63% 

64% 

◗ Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet 

och gott bemötande att de har anledning att 

N 3 

*SCBs medborgarundersökning. 

tala väl om kommunens service. 

Nyckeltal/mått 

Andel miljöfordon i Piteå 

2007 2006 Jmf 

2007 

kommun, % 1 1 Likn kn 42 

Inflytande* 

Nöjdhet med att komma till tals med 

politiker och ansvariga tjänstemän 

Information och öppenhet 

Påverkan 

Förtroende 


2007 

51% 

56% 

41% 

50% 

Jmf 

49% 

53% 

39% 

45% 

CO-2 utsläpp i Piteå, ton 

per inv. inkl industrin 

CO-2 utsläpp i Piteå, ton 

per inv. exkl industrin 

CO-2 utsläpp från 

kommunkoncernen, ton 

Andel invånare nära 

livsmedelsbutik 

Andel invånare nära grönområde 

2004 

6 146 

2004 

3 449 

2006 

3 788 

2003 

6 776 

2003 

3 532 

2004 

Riket 6 910 

2004 

Riket 989 

Tillgänglighet och bemötande* 2007 Jmf 

Lätt att få kontakt 

Bemötande i kontakter 


Svar på enkla frågor April 

6,5 av 10 6,1 av 10 

7,0 av 10 6,7 av 10 

2007 Jmf 

Personal 


◗ Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare 

och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. 

J 3 

Svarsfrekvens 

Svar på enkla frågor på 

- Telefon (JSM) 

- E-post 

- Hittar på webb 

Svarsfrekvens kundtjänst 

2008 

74% 

73% 

57% 

66% 

77% 

nätverk 

61% 

74% 

55% 

◗ Senast 2008 ska alla anställningar bygga 

J 

på heltidstjänster med möjlighet att arbeta 

deltid. 

◗ En jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns J 

begåvningar, resurser och erfarenheter tas tillvara. 

3 

2 

Svar inom 15 sekunder 

Antal tjänster på kommu 

70% 74% 

nens hemsida 18 18 

Nyckeltal/mått Mars Mars Helår 

2008 2007 2007 

❖ Livsmiljö 

Antal sjukdagar 

”Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med 

omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. 

Här är det positivt att bo, verka och LEVA” 


Mål 2008: < 20 dgr 

Sjukfrånvaro, % 

Mål 2008: < 8,5% 

Frisknärvaro, % (0 sjukdagar) 

Mål 2008: > 41% 

5,7 

9,2 

39 

6,4 

10,5 

39 

22,6 

9,6 

39 

◗ Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla. 

◗ Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande 

boendemiljöer. 

◗ Piteå ska utveckla bra infrastruktur och 

goda kommunikationer. 

J 

J 

N 

3 

2 

3 

Frisktalet*, % (0-7 sjukdagar) 

Mål 2008: > 68% 67 

Antal timmar utförda av timvikarier 

Mål 2008: < 440 000 99 556 

Andel heltidstjänster, % 

Mål 2008: 100% 80 

67 

105 577 

77 

67 

516 789 

80 

◗ Piteå ska vara en socialt och ekologiskt 

hållbar kommun. 

J 2 Kvinnors löner i förhållande 

till mäns, % 

April 

91,0 

April 

90,3 90,2 

Trygghet och boende* 2007 Jmf 

Trygghetsindex 59% 53% 

Möjlighet till bostad som svarar mot behov och 

önskemål 57% 52% 

Att bo och leva i Piteå kommun 71% 64% 


*12-månaders uppföljning. 

7

8 


Ekonomi 


◗ Kommunens finansiella ställning ska vara 

långsiktigt hållbar. 

◗ Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala 

bolagens ekonomiska åtaganden inom 

ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB. 

Nyckeltal/mått Utfall Prognos Utfall 

jan-april helår helår 

2008 2008 2007 

Nettokostnadernas andel av 

skatteintäkter och generella 

statsbidrag, %. Mål 2010: 91% 

Delmål 2008: 92,5% 93,1% 94,7% 93,9% 

Likviditet: Betalningsberedskap 

i antal dagar 

Mål: minst 30 dagar 69 dgr 117 dgr 69 dgr 

Soliditet: Inga lån Inga lån Inga lån Inga lån 

Nämndernas/styrelsens 

resultat. Balans mellan 

ekonomi och verksamhet +11,7 mkr -4,1 mkr +17,8 mkr 

Avtalstrohet i kommunen 

Mål 95% 94% 91% 

Extern kapitalförvaltning 

Mål 2% i reala termer - 1,5% -1,6% 

Tillskott från Piteå Kommun 

till kommunala bolag, kr 0 kr 0 kr 0 kr 

Analys 

Ekonomi och finansiell analys 

Kommunen redovisar ett resultat om +25,6 mkr per 2008-04 

30 och en helårsprognos om +45,2 mkr, vilket ligger i nivå 

med budgeterat resultat. På övergripande nivå förklaras resultatet 

framför allt av att skatteintäkterna är starka. Det samlade 

nämndsresultatet per första tertialet uppgår till +11,7 mkr, 

något som på helårsbasis förväntas övergå till ett underskott 

om cirka -4,1 mkr. 

Strukturella obalanser redovisas inom följande områden: 

◗ Barn- och utbildningsnämnden redovisar ökade kostnader 

inom grundskolan samtidigt som lärartätheten minskar. Osäkerhet 

inför utvecklingen för gymnasieskolans interkommunala 

ersättningar. 

◗ Socialnämnden redovisar underskott avseende individ- och 

familjeomsorgens försörjningsstöd och placeringar av barn 

och unga samt handikappomsorgens personliga assistenter. 

◗ Teknik- och gatukontoret redovisar underskott för vinterväghållning 

samt offentlig belysning. 

Barn- och utbildningsnämnden visar på en fortsatt volymökning 

inom förskolan. Bedömningen är att detta inte klaras 

P 

J 

3 

4 

inom befintlig ram. Strukturplanen har inte kunnat genomföras 

fullt ut bland annat beroende på ökade byggkostnader 

och kostutredningens försening. Nämnden har svårigheter att 

täcka ovanstående underskott med det överskott som genereras 

i takt med att grundskolans elevantal sjunker. En analys 

av grundskolans kostnader i förhållande till lärartäthet och 

lokalkostnader ska genomföras under året. 

Socialnämnden har tagit fram en åtgärdsplan vad gäller placeringar 

av barn och unga. Denna plan innebär att balans 

mellan ekonomi och verksamhet uppnås först under 2010. 

Teknik- och servicenämnden bedömer att det inte går att dra 

ned på barmarksunderhållet för att undvika det prognostiserade 

underskottet. Fastighets- och servicekontorets överskott 

i samband med försäljning av fastigheter gör däremot 

att nämnden totalt redovisar ett överskott. 

Nettokostnadsandel av skatteintäkter och 

generella statsbidrag % exklusive 

100 avskrivningar, kommunen 

95 

90 

96,0 

95,3 95,0 

94,2 93,9 

94,7 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

(Prognos) 

Vid de målnivåer som visas i grafen bedöms kommunen klara 

kommande pensionsutbetalningar, investeringssatsningar, 

volymökningar i verksamheten utan att behöva låna och ändå 

nå en resultatnivå som klarar oförutsedda och negativa ekonomiska 

händelser. Efter första tertialet redovisas en nettokostnadsandel 

om 93,1% och i helårsprognosen beräknas den 

hamna på 94,7%. Detta ligger över den nivå som är fastställd 

för 2008 (92,5%). I arbetet med VEP 2009-2011 håller detta 

mål på att analyseras och kommer eventuellt att ses över. 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

50 

Likviditet kommunen, dagar 

60 53 

117 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

(Prognos) 

Likvdag (ek. mål 30 dgr) 

45 

69

Likviditetsutvecklingen har varit mycket positiv under året. I 

grunden ligger ett positivt kassaflöde.Till detta kommer försäljningar 

av fastigheter och bolagiseringen av VA-verksamheten 

som stärkt kassan ytterligare. För bolagskoncernen prognostiseras 

ett ökat inflöde av likvida medel, pga försäljning av 

fastigheter. Detta leder till ökade likvida medel på kommunens 

koncernkonto. Prognosen är en likviditet på 117 dagar. 

Med en prognos som exkluderar bolagskoncernen uppnås en 

likviditet på 64 dagar. 

100 

75 

50 

25 

0 

Soliditet kommunen, % 

81,5 80,8 81,7 

79,6 76,0 72,4 

47,3 46,2 45,5 x x x 44,8 

x 36,2 34,8 

x x 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

(prognos) 

Soliditet x Soliditet, inkl. total pensionsskuld 

Det ökade inflödet av likvida medel på kommunens koncernkonto 

leder även till motsvarande ökade skulder till de kommunala 

bolagen. När balansomslutningen ökar mer än det 

egna kapitalet, leder detta till att soliditeten sjunker. 

Bortsett från koncernkontot är soliditeten oförändrad i prognosen 

2008. 

Den negativa soliditetsutvecklingen under 2007 beror på ökad 

pensionsskuld till följd av antagandet om ökad livslängd. 

Pensionsskuldsåtagandet för kommunen beräknades vid årsskiftet 

uppgå till 1 150 mkr, enligt prognos från KPA. Ökningen 

av skulden beräknas till 22 mkr från årsskiftet. Vid en 

jämförelse mellan totala pensionsförpliktelser och bokfört 

värde på pensionsfonden, framgår att 998 mkr återinlånas till 

verksamheten. 

Problematiken med pensionsskuldens belastning på den kommunala 

ekonomin, både resultatmässigt och likviditetsmässigt 

har beaktats i strategin att klara 91%-ig nettokostnadsandel 

av skatteintäkter och generella statsbidrag senast 2010. 

Reserv-/pensionsfonden beräknas vid årsskiftet uppgå till 152 

mkr. Av dessa förvaltas 75 mkr av extern kapitalförvaltare, 

där marknadsvärdet per 2008-04-30 uppgår till 81 mkr. 

Avtalstrohet, % 

100 

75 

88 89 88 90 

91 91 

50 

25 

0 

apr-06 aug-06 dec-06 apr-07 aug-07 dec-07 apr-08 

94 


Avtalstroheten i kommunen har ytterligare förbättrats under 

årets första tertial, men fortfarande finns stor utvecklingspotential 

inom detta område. 

Sammanfattningsvis är kommunens finansiella ställning fortfarande 

stark, med bra resultat och stark likviditet och soliditet. 

Totalt har de ekonomiska resultaten försämrats under årets 

första tertial. Det prognostiserade underskottet inom nämndsverksamheten 

är oroväckande. Detta avspeglas också i arbetet 

med VEP 2009-2011, där stora äskanden görs från nämnderna. 

Prognosen är att måluppfyllelsen kommer att försämras 

vad gäller de ekonomiska målen. Hoten är identifierade 

som förändringar av skatteutjämningssystem, pensionsutbetalningar 

och eventuella volymökningar och ekonomiska underskott 

i verksamheten. 

Balanskravsutredningen visar att kommunens prognostiserade 

resultat för helåret 2008 klarar kommunallagens balanskrav. 

I resultatet ingår inga realisationsresultat som ska justeras, 

ej heller underskott från tidigare år som ska återföras. 

Personal 

Piteå Kommun har 3 833 månadsanställda varav 3 382 är 

tillsvidareanställda. Personalprognosen visar dock att antalet 

anställda kommer att öka till över 4 000 fram till 2016 framför 

allt beroende på ökade behov inom vård och omsorg. Medelåldern 

är 47,1 men antalet 60 år eller äldre har minskat något 

och är nu 554 personer. Orsaken till minskning är pensionsavgångar 

och avslutade rehabärenden i början av året. 

Sjukfrånvaro har en fortsatt nedåtgående trend. Piteå Kommun 

har större andel långtidssjuka (nyckeltal 2) vilket är den 

störst bidragande orsaken till den höga sjukfrånvaron i procent. 

Gruppträffar för de med tidsbegränsad sjukersättning 

fortsätter. Det har även påbörjats uppföljning av de fortsatt 

sjuka över 59 dagar. I mars finns 223 personer sjukskrivna 

över 59 dagar, 135 på deltid och 88 på heltid. 45 personer har 

tidsbegränsad sjukersättning på heltid och 72 på deltid. Totalt 

har 23 deltagit i gruppträffar för de med tidsbegränsad sjukersättning 

varav 13 har valt att avsluta sin anställning. 13 personer 

med upprepad korttidsfrånvaro har varit till Pitehälsan 

på hälsokontroll. 

Nyckeltal* Mars Mars Pt kn Luleå Kiruna 

sjukfrånvaro i % 2008 2007 2007 2007 2007 

1 Tot sjukfrånvaro 9,2 10,5 9,6 8,2 7,1 

2 Sjukfrånvaro>59 dgr 77,0 77,0 76,8 63,3 62,4 

3 Sjukfrånvaro kvinnor 10,6 11,9 11,1 9,2 7,8 

4 Sjukfrånvaro män 4,3 5,5 4,6 5,0 4,0 

5 Sjukfrv 29 år eller yngre 4,5 5,0 4,4 5,8 5,0 

6 Sjukfrv 30-49 år 8,2 9,2 8,3 6,5 6,0 

7 Sjukfrv 50 år eller äldre 10,7 12,4 11,4 10,1 8,4 

*Obl redovisning av sjukfrånvaron 12 mån uppföljning. 

9

10 


Kommunens frisktal, d v s andelen anställda med ”normal 

sjukfrånvaro” är 67% vilket är ett bra resultat. 

Andel friska och sjuka 070401-080331 

39% 28% 33% 

Friska% Sjuka 1-7 dgr Sjuka >8 dgr 

Ledarskapet är en viktig förutsättning för att skapa hälsofrämjande 

arbetsplatser. Våga, låga, förmåga är ledorden som 

ska genomsyra ledarskapet. Temaföreläsning ”Våga Chefa” 

erbjuds alla chefer i kommunen under våren. 

Lönerevisionen är från den 1 april klar förutom för Vårdförbundet. 

Medellönen efter lönerevisionen är 23 042 kronor 

vilket är en ökning med 1 313 kronor jämfört med medellönen 

vid årsskiftet. Kvinnornas medellön är 22 594 kronor och 

männens medellön är 24 843 kronor, vilket innebär att kvinnornas 

medellön närmar sig männens. 

Tydligheten i mål och uppföljning av nyckeltal har gjort att 

personalarbetet utvecklats. Från att främst ha varit verksamhetsstyrt, 

har det även blivit en strategisk fråga i arbetet 

med att uppnå god ekonomisk hushållning. 

Personalbokslutet som redovisar och följer upp personalarbetet 

har lett till att fokusområdena heltid, rehabilitering och 

ledarskap utsetts. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt 

för att klara framtida personalförsörjning och i detta arbete 

är erbjudande om heltidstjänster en del. Kommunen har idag 

80% heltidstjänster, 78% av kvinnorna och 89% av männen. 

Exklusive personlig assistans och de med omregistrerade tjänster 

pga sjukersättning och deltidspension så har 88% en heltidsanställning. 


Inom området barn och unga har måluppfyllelsen varit ganska 

låg under den tid mätningar genomförts. Detta har dels 

berott på faktiska resultat, dels på svårigheter att mäta resultat. 

Bedömningen efter årets första fyra månader är att det 

finns indikationer på förbättringar, framförallt i form av genomförda 

och planerade åtgärder, både på den kommunövergripande- 

och nämndsnivån. 

Vad gäller barn och ungas delaktighet i den kommunala beslutsprocessen 

öppnades ”Unga i Piteå tycker” i slutet av 2007. 

Åsikterna är inarbetade i riktlinjer för VEP 2009. Därefter 

har ett systematiskt sätt att fånga upp barn och ungas synpunkter 

i den kommunala beslutsprocessen påbörjats. 

Aktiviteter för att minska barn och ungas användande av alkohol, 

tobak och narkotika har genomförts, bland annat i form 

av utbildning av personal i metoder för föräldrastöd, Örebropreventionsprogrammet 

och i Föräldrastegen. Det har genom 

förts en antilangningskampanj inför valborgsmässohelgen. Då 

effekterna av dessa aktiviteter är svåra att bedöma görs ingen 

prognostiserad uppgradering av måluppfyllelsen efter årets 

första fyra månader. 

Utveckling av arbetet för barn och ungdomar i behov av stöd 

och hjälp pågår kontinuerligt. Resultaten 2007 visade att det 

förebyggande arbetet ökat, vilket sannolikt innebär att färre 

ärenden accelereras till den nivån att placering utanför kommunen 

blir aktuellt. 

Socialnämndens statistik visar att antalet barn och unga som 

är föremål för nämndens åtgärder uppgår till cirka 0,7%. 

Antalet av dessa som placeras utanför kommunen ligger på 

samma nivå som föregående år, men är också förhållandevis 

få jämfört med andra kommuner. Andelen ungdomar som går 

från passivt försörjningsstöd till åtgärd fortsätter att öka. 

Vidare redovisar socialnämnden en minskning av antalet ärenden 

som inte handläggs inom lagstadgad tid från 42% första 

tertialet 2007 till 15% samma period 2008. 

Inom barn- och utbildningsnämnden ökar samverkan med 

Resurscentrum i ett tidigt skede. Över tid har antalet elever 

placerade i särskilda undervisningsgrupper minskat. För elever 

i behov av annan undervisningsform finns två resursskolor 

samt Våga Vilja. Av Piteås elever uppnår en större andel fullständiga 

betyg i grundskolan och fler når allmän behörighet 

än för riket i genomsnitt. 

Sammantaget indikerar detta att måluppfyllelsen för 2008 kan 

bli högre än 2007. 

Utbildning, arbete och näringsliv – innehåller båda positiva 

och negativa delar. Den befolkningsökning som ägt rum 

under hela 2000-talet har bromsades upp under 2007, och för 

2008 redovisas hittills en minskning med 63 invånare, jämfört 

med årsskiftet. 

41 050 

41 000 

40 950 

41 900 

40 850 

40 800 

Januari 

Februari 

Mars 

April 

Maj 

Juni 

Antal invånare per månad 

Juli 

Augusti 

2007 2008 

September 

Oktober 

November 

December

Arbetslösheten har sjunkit kraftigt under de senaste åren och 

sysselsättningen i kommunen ligger på nivåer med mycket 

högt kapacitetsutnyttjande, dvs det finns inte tillgänglig arbetskraft 

med rätt kompetens för att möta den efterfrågan 

som finns. Trenden är dock i avtagande och på ungdomssidan 

har övriga länet närmat sig Piteås nivåer för ungdomsarbetslösheten. 

Delmålet med maximalt 4 % öppen arbetslöshet 

har uppfyllts och Piteå har en ungdomsarbetslöshet 

som ligger i nivå med övriga länet. 

10,0 

9,0 

8,0 

7,0 

6,0 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 

5,7 

9,5 

5,3 

8,7 

Öppet arbetslösa, % 

5,1 

8,5 

4,9 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 (april) 

8,9 

16-64 år 18-24 år 

I Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet i kommunen 

redovisas en förbättring jämfört med föregående år, 

från plats 216 till plats 160. 

Tillväxtindikatorer 

Befolkningsutveckling 

Omsättningstillväxt 

8 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

Nettokostnad 

Försörjningskvot -6 

Lönesumma 

Nya företag 

Riksgenomsnitt 

Piteå 

Lägst 

Högst 

Högutbildade 

3,4 

5,9 

2,9 

5,2 

Sysselsättningsutveckling 

Arena för tillväxt sammanställer årligen åtta nyckeltal i en 

tillväxtindikator per kommun (geografisk ort). Jämfört med 

riket har Piteå något högre nettokostnad samt en något högre 

lönesumme- och sysselsättningsutveckling jämfört med riket. 

Det senaste året har utvecklingen lett till att Piteå har högre 

befolkningsutveckling och högre andel högskoleutbildade samt 

högre försörjningskvot än riket. Andelen nya företag i förhållande 

till befolkning har ökat, men ligger fortfarande under 

riksgenomsnittet. 

Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2008 

inte kommer att öka, trots förbättrade nyckeltal. 


Demokrati och öppenhet – är ett område där måluppfyllelsen 

i vissa delar inte var så hög 2007. Framförallt gällde 

detta kommunmedborgarnas nöjdhet med delaktighet i kommunens 

beslutsprocesser och vissa bemötandefrågor. Under 

2008 har en rad åtgärder vidtagits i syfte att förbättra detta. 

Bland annat har kommunens resultatsida på hemsidan utvecklats, 

Värt att veta om din kommun har utvärderats och ges ut 

ytterligare två gånger per år. 

Planprogram är en metod som används för att utveckla demokratin 

genom att Kommunfullmäktige tar beslut om vad 

utredningsarbetet inför en detaljplan ska ge svar på. 

Kommunens flyktingmottagning har minskat under perioden, 

då färre flyktingar anvisats. Integrationsarbetet har ökat med 

olika aktiviteter, bland annat ”mångfaldsdag”. 

Sammantaget indikeras möjlighet till förbättrad måluppfyllelse 

jämfört med 2007. 

Livsmiljön i Piteå har undersökts under de senaste tre åren 

och resultaten har en positiv utveckling. Boendet bedöms i 

allt väsentligt som tryggt och det samlade resultatet visar att 

det är positivt att leva och bo i Piteå och att piteborna i stor 

utsträckning kan rekommendera andra att flytta till kommunen. 

Generellt sett redovisar Piteå bättre resultat än andra 

kommuner. Trots de goda resultaten bedöms enligt SCB:s 

medborgarundersökning att bostäder är ett område som kan 

utvecklas för att öka medborgarnas nöjdhet. 

Vad gäller infrastrukturen visar olika resultat att piteborna 

tycker att gatu- och vägunderhållet fungerar otillfredsställande 

både sommar- och vintertid, ett resultat som ligger i linje med 

övriga kommuner i undersökningen. Antal trafikolyckor har 

ökat och ligger på en historiskt hög nivå, vilket återspeglas i 

antal skadade. 

Kollektivtrafiken får fortsatt låga betyg och inom detta område 

ligger Piteå lägre än övriga kommuner i undersökningen. 

Unga i Piteå tycker, visar att kollektivtrafiken kan utvecklas 

främst avseende turtäthet, helgtrafik och prisbilden. Citylinjen 

har permanentats och kollektivtrafiken har utökats under skollov. 

Antal som åker kollektivt har ökat med nästan 19% under 

perioden. 

De unga har främst åsikter vad gäller fritidssysselsättning 

som mötesplatser och specifika aktiviteter. Inom skola berör 

deras åsikter måltider och elevhälsa. De efterfrågar också 

billigare bostadsrätter för unga och pensionärer. 

11

12 


Socialtjänsten redovisar resultat som tyder på god produktivitet, 

inom framförallt äldreomsorgen. Piteå Kommun ger stöd 

till cirka 40% av befolkningen över 80 år, riksgenomsnittet är 

att kommunerna ger stöd till cirka 30%. Dessutom är väntetider 

till särskilt boende i Piteå endast 14 dagar i genomsnitt. 

Inom handikappomsorgen finns en kösituation till boende, vilket 

beror på för få boendeplatser. 

Tillgängligheten till kommunens fastigheter har kartlagts och 

åtgärdsplan är framtagen. 

Piteå har under 2007 blivit antagen som så kallad ”Uthållig 

kommun”. I detta begrepp ligger ekonomisk, social och ekologisk 

hållbarhet. Miljöfrågor kommer också upp när de unga 

tycker till om kommunen. Inom miljöområdet kan konstateras 

att Piteå har lägre resultat än andra kommuner främst 

vad avser återvinningsstationer som inte är ett kommunalt 

ansvar. Piteå har förhållandevis hög andel deponerat avfall i 

förhållande till andra kommuner, vilket främst beror på de 

industrier som finns i kommunen. Brännbart avfall har ökat 

under hela den pågående högkonjunkturen. Koldioxidutsläppet 

ligger högre per invånare än för andra kommuner. 

Längre tjänsteresor har inte kunnat redovisas på kommunövergripande 

nivå. För miljö- och byggkontoret var t ex CO 2 

utsläppet från tjänsteresor 6 ton, varav 1 ton utgörs av tjänsteresor 

med bil. 

Koncernen Piteå kommun 

I kommunkoncernen ingår Piteå kommun och koncernen Piteå 

Kommunföretag AB. Ingående bolag i koncernen Piteå 

Kommunföretag AB, är förutom moderbolaget, dels de helägda 

bolagen Piteå Renhållning och Vatten AB, Piteå Näringsfastigheter 

AB (med underkoncern), Piteå Hamn AB, AB 

PiteBo, Renen i Piteå AB, dels de hälftenägda bolagen Nolia 

AB och AB PiteEnergi (med underkoncern). 

De huvudsakliga syftena med moderbolaget och koncernen 

Piteå Kommunföretag AB, är att åstadkomma en aktivare 

och tydligare ägarstyrning, dels också att genom ekonomisk 

och praktisk samordning inom koncernen Piteå Kommunföretag 

AB samt att mellan den och kommunen ta tillvara de 

ekonomiska fördelar som finns. 

För koncernmoderbolaget Piteå Kommunföretag AB utgörs 

styrelsen av ledamöterna i kommunstyrelsen. 

Kommunkoncernens resultat per 2008-04-30 uppgår till 24,2 

mkr (10,6 mkr). Periodens utfall föregående år inom parentes. 

Resultatet för koncernen Piteå Kommunföretag AB uppgår 

till - 1,4 mkr (3,5 mkr) och för moderbolaget 4,7 mkr (4,6 

mkr). Samtliga bolag utom Piteå Näringsfastigheter AB och 

God ekonomisk hushållning 

Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelsen inom de 

strategiska områdena, med utgångspunkt från resultaten i 

årsredovisning 2007, under året uppnådda resultat och genomförda/planerade 

åtgärder samt satsningar inom ramen för 

VEP 2008, kan komma att förbättras jämfört med föregående 

år. 

Det innebär att God ekonomisk hushållning bedöms uppnås 

trots att det prognostiseras försämring inom ekonomiområdet. 

Detta uppvägs av förbättringar inom områdena barn och unga 

och demokrati och öppenhet. 

Åtgärder 

◗ Ekonomikontoret arbetar med att utveckla affärsmässigheten 

i kommunen och strategier för att ta tillvara utvecklingspotentialen. 

◗ Delta i drogfri exit under PDOL. 

◗ Fortsätta utveckla medborgardialog med och för unga. 

◗ ”Kronobergsmodellen” genomförs i samarbete mellan socialtjänst 

och polis. 

◗ Utveckla nyckeltal inom arbetet med ”Uthållig kommun”, 

bland annat koldioxidutsläpp. 

◗ Utarbeta definitioner för nyckeltal om närhet till service 

och natur. 

◗ Den reviderade versionen av Personligt genomförs under 

hösten. 


ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 

Nolia AB redovisar ett positivt resultat per 2008-04-30. Nolia 

AB tar dock in huvuddelen av sina intäkter under andra halvan 

av året, varför det första halvåret är tärande. I årsprognosen 

är det enbart koncernen Piteå Näringsfastigheter AB som 

redovisar ett negativt resultat. 

AB PiteBo har under första tertialet slutit ett avtal med HSB 

Norr, som innebär att HSB köper ett antal hyresfastigheter 

med totalt 508 lägenheter av AB PiteBo. 

Under året sker ett antal större investeringar inom bolagssektorn, 

bl a bygger AB PiteBo ett nytt gruppboende på Videvägen 

i Munksund. Därutöver pågår ett stambyte i ett av 

höghusen på Prästgårdsgatan. 

Piteå Näringsfastigheter AB har färdigställt påbyggnaden av 

ett våningsplan på ETC-fastigheten. 

Piteå Renhållning och Vatten AB kommer att utföra en ny 

deponiyta på Bredviksberget. Inom VA-området är de största 

projekten ombyggnad av Skolgatan och Tygelvägen samt 

Bertnäs avloppsreningsverk.


Jan-Apr 

2008 

Koncernen Kommunen 


Jan-Apr 

2007 


Jan-Apr 

2008 


Jan-Apr 

2007 

Budget 

Helår 

2008 

Resultaträkning (mkr) 

Prognos 

Helår 

2008 


Helår 

2007 

Intäkter 324,7 335,1 141,5 145,2 287,4 351,4 410,2 

Kostnader -828,3 -796,5 -691,4 -678,6 -1 966,5 - 2 030,3 -2 004,3 

Avskrivningar -49,1 -75,3 -21,7 -25,4 -68,7 -68,2 -76,7 

Verksamh. nettokostnader -552,7 -536,7 -571,6 -558,8 -1 747,8 - 1 747,1 - 1 670,8 

Skatteintäkter 510,2 476,3 510,2 476,3 1 528,3 1 530,7 1 443,1 

Gen. statsbidrag o utjämning 80,5 84,9 80,5 84,9 241,5 241,6 254,7 

Finansiella intäkter 9,5 6,3 7,5 5,5 22,9 23,0 18,9 

Finansiella kostnader -23,2 -20,3 -1,0 -0,8 -3,1 -3,0 -2,4 

Res. före extraord. poster 24,3 10,5 25,6 7,1 41,8 45,2 43,5 

Minoritetsintresse -0,1 0,1 

PERIODENS RESULTAT 24,2 10,6 25,6 7,1 41,8 45,2 43,5 

Koncernen 

April 

2008 

April 

2007 

April 

2008 

April 

2007 

Kommunen 

Budget 

Helår 

2008 

Balansräkning (mkr) 

Prognos 

Helår 

2008 

Helår 

2007 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillg. 11,2 0,2 

Materiella anläggningstillg. 3 558,7 3 464,7 1 227,0 1434,7 1 380,6 1 294,6 1 445,4 

Finansiella anläggningstillg. 13,3 12,6 543,7 462,5 546,2 543,7 468,8 

Anläggningstillgångar 3 583,2 3 477,5 1 770,7 1 897,2 1 926,8 1 838,3 1 914,2 

Förråd 8,7 7,5 2,4 2,2 2,6 2,6 2,6 

Fordringar 182,0 205,9 104,0 116,1 198,3 198,3 198,3 

Kortfristiga placeringar 129,8 129,7 96,8 96,5 95,8 95,8 95,8 

Kassa och bank 607,7 481,6 568,0 432,3 499,1 723,0 453,7 

Omsättningstillgångar 928,2 824,7 771,2 647,1 795,8 1 019,7 750,4 

SUMMA TILLGÅNGAR 

EGET KAP, AVSÄTTN. 

4 511,4 4 302,2 2 541,9 2 544,3 2 772,6 2 855,0 2 664,6 

OCH SKULDER 

Eget kapital 2 128,7 2 048,4 2 049,9 1 987,9 2 066,1 2 069,5 2 024,3 

- därav periodens resultat 24,2 10,6 25,6 7,1 41,8 45,2 43,5 

Minoritetsintresse 4,1 4,1 

Avsättningar för pensioner 75,2 61,4 70,2 56,1 77,1 76,5 67,7 

Andra avsättningar 160,3 157,4 13,5 13,6 16,7 13,5 16,7 

Avsättningar 235,5 218,8 83,7 69,7 93,8 90,0 84,4 

Långfristiga skulder 1 653,7 1 558,2 

Kortfristiga skulder 489,4 472,7 408,3 486,7 562,7 698,5 555,9 

Skulder 

SUMMA EGET KAPITAL, 

2 143,1 2 030,9 408,3 486,7 562,7 698,5 555,9 

AVSÄTTN. OCH SKULDER 4 511,4 4 302,2 2 541,9 2 544,3 2 722,6 2 858,0 2 664,6 

13

14 

Finansieringsanalys (mkr) 


Jan-Apr 

2008 


Jan-apr 

2007 

Kommunen 

Budget 

Helår 

2008 

Prognos 

Helår 

2008 


Helår 

2007 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Periodens resultat 25,6 7,1 41,8 45,2 43,5 

Justering för av- och nedskrivningar 22,1 25,4 68,7 68,3 77,4 

Justering övriga ej likviditetspåverkande poster 10,0 19,8 64,4 51,6 67,1 

Medel från verksamh före förändr. av rörelsekapital 57,7 52,3 174,9 165,1 188,0 

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 94,3 -0,2 0,0 -82,6 

Ökning(-)/minskning(+) förråd 0,2 0,0 -0,4 

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga placeringar -1,0 -45,0 0,0 -44,4 

Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga avsättningar -3,1 -1,8 -3,1 

Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -166,0 95,7 -48,2 88,6 130,0 

Medel från löpande verksamheten 

-17,9 101,0 126,7 250,6 190,6 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -19,4 -16,6 -200,3 -133,3 -79,8 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 226,5 196,3 226,9 1,2 

Förvärv av finansiella anläggningsillgångar 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 

-35,0 -35,0 -35,0 -6,2 

Medel från investeringsverksamheten 

172,1 -16,6 -39,0 58,6 -84,8 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning långfristiga fordringar 

Minskning av långfristiga fordringar 

-39,9 -42,3 -39,9 

Medel från finansieringsverksamheten -39,9 0,0 -42,3 -39,9 0,0 

Förändring av likvida medel 

114,3 84,4 45,4 269,3 105,8 

PERIODENS KASSAFLÖDE 

Likvida medel vid årets början 453,7 347,9 453,7 453,7 347,9 

Likvida medel vid periodens slut 568,0 432,3 499,1 723,0 453,7 

Delårsrapporten omfattar, förutom kommunens egen verksamhet, 

även Piteå Kommunföretag AB med dess dotteroch 

intressebolag. Bolag med ägarandel av minst 50 % ingår. 

Rapporten har upprättats enligt god redovisningssed. 

Samma redovisningsprinciper används i delårsrapporten såsom 

i årsredovisningen. 

Nämndernas resultat är hämtat från internredovisningen och 

innehåller kommuninterna poster, vilket kommunens externa 

resultaträkning inte gör. 

Koncernbokslutet utgör ett sammandrag av resultat- och balansräkningarna 

för kommunen och koncernen Piteå 

Redovisningsprinciper 

Kommunföretag AB. Interna mellanhavanden för de i koncernen 

ingående enheterna har schablonmässigt eliminerats i 

allt väsentligt. 

Av Piteå Kommunföretag AB ägda andelar av dotteroch 

intressebolag ingår i redovisningen. Det av kommunen förvärvade 

egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. Intjänat 

kapital hos dotterbolaget har därefter räknats in i koncernens 

eget kapital och latent skatt på obeskattade reserver har redovisats 

som avsättning. 

Bolagens resultat redovisas före bokslutsdispositioner och 

skatt.

Inledning 

I detta avsnitt följer en nämndsvis redovisning för den första 

tertialen 2008. Respektive nämnd/styrelse följer den gemensamma 

strukturen. 

Kommunfullmäktige 


Ekonomi 

Resultat (tkr) Utfall Utfall Prognos Utfall 

jan-apr jan-apr helår helår 

2008 2007 2008 2007 

Nettokostnader - 1 033 - 1 228 - 3 870 - 3 834 

Resultat, varav 201 71 - 168 126 

Kf och valnämnd - 119 71 - 168 126 

Revision 320 0 0 0 

Kommunfullmäktige, revision och valnämnd redovisar per 

2008-04-30 ett överskott om 0,2 mkr. 

Helårsprognosen pekar på ett underskott i samma storleksordning. 

De prognostiserade underskottet kan härledas till 

fullmäktiges konto för sammanträden. 

Kommunstyrelsen 


◗ Koordinator för näringslivsutveckling inom energiområdet 

tillsatt. 

◗ Utformningen av funktionen företagslots pågår. 

◗ Fortsatt arbete med att utveckla kommunens styrsystem, 

under våren 2008 framförallt avseende samordning av uppföljning, 

analys och utvärdering. 

◗ Fortsatt utveckling av IT-fabriken. 

◗ Utveckling av elektroniska leverantörsfakturor. 

◗ Granskning av kommunens informationssäkerhet, med avseende 

på IT-systemen. 





◗ Öka kunskapen om och efterlevnaden av 

FN:s barnkonvention. 

J 2 

◗ I 90% av de projekt som genomförts har barn 

J 

och unga getts förutsättningar till inflytande i 

frågor som berör dem. 

3 

Nyckeltal/mått April 2008 Helår 2007 

Andel nämnder/bolagsstyrelser som 

utbildats av totalt antal (under 

mandatperioden) 8/17 8/17 

Andel nyanställda som utbildats 0 29/81 

Andel projekt där barn och unga varit 

delaktiga per genomförda projekt 7/7 5/5 

Nämndskommentar 

❖ Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för 

all välfärd 


◗ Piteå ska vara en attraktiv etableringsort för 

små och medelstora företag. 

J 3 

◗ Förutsättningar att driva och utveckla 

befintliga företag ska vara goda. 

J 4 

◗ Samarbetet med grund/gymnasieskola, 

universitet/högskola ska öka mellan 2007-2008. 

J 3 


Antal nyanställn. i befintliga företag 

Antal nya företag* per insatsområde Industri: 7 Industri: 38 

enligt tillväxtprogrammet** Musik, media Musik, media 

och dans: 10 och dans: 10 

Infokom: 0 Infokom: 2 

Hälsa, rehab: 5 Hälsa, rehab: 5 

Handel/turism/ Handel/turism/ 

arrangemang: 7 arrangemang: 10 

Hur många nya företag* har 

startats per 1 000 invånare 

under perioden** (SCB-bearbetad) 2,0/1 000 5,9/1 000 

Antal företag som erhållit support 

och service i förhållande till antal 

som efterfrågat 100% 100% 

Vad ger företagarna för samman- Medelvärde 3,4 

fattande omdöme om företagsklimatet (skala 1-6 där 1 

i kommunen (Svenskt Näringsliv) är dåligt och 6 

är utmärkt) 

Antal praktikanter och genomförda 

examensarbeten/projekt 2 5 

Antal examensarbeten inom 

näringslivet 5 16 

Antal UF-företag Lå 07-08 Lå 06-07 

149 pojkar 126 pojkar 

55 flickor 57 flickor 

* Ombildningar och passiva näringsverksamheter dvs. bisysslor och dylikt är ej medräknade. 

** Siffrorna gäller för perioden 1/1 – 10/4 2008. Totalt 80 nya företag bildades/etablerades under 

perioden. 51 av företagen faller utanför tillväxtprogrammets insatsområden. 

❖ Demokrati och öppenhet 


◗ Tjänster riktade till medborgarna, företag och J 

föreningar ska finnas tillgängliga på hemsidan 

och ska öka mellan åren. 

◗ Piteå ska vara den internationella småstaden J 

med ett aktivt utbyte med vänortssamarbete och 

andra internationella projekt. 


Antal e-tjänster på kommunens hemsida 3 3 

Antal dagar utan avbrott på kommunens 

webbsida/åtkomst till kommunens 

webbsida i % 99,3 99,6 

Antal som nyttjar de webbtjänster som finns 

Antal internationella projekt som bedrivs/ 

finansieras av kommunledningskontoret 8 6 

3 

3 

15

16 




◗ Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan 

byggs. 

◗ Skapa samhälleliga förutsättningar för en 

god hälsa på lika villkor. 

◗ Konsumentpolitiken ska verka för pitebornas 

välfärd ur ett hushållsekonomiskt perspektiv. 

Nyckeltal/mått April 

2008 

Ohälsotalet i kommunen 49,9* 

(Försäkringskassan) 

Antal rådgivningar, 

reklamationsärenden 436 

budgetrådgivn./skuldsanering 185 

*Avser april 2007 t o m mars 2008. 

April 

2007 

50,5 

(helår) 

394 

141 

Personal 


◗ Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbets J 

givare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser. 

◗ Senast 2008 ska alla anställningar bygga på J 

heltidstjänster med möjlighet att arbeta deltid. 

◗ En jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns 

J 


J 

J 

N 

4 

2 

4 

Jmf 

Norrbotten 

44,8* 

Nyckeltal/mått Jan-Mars Jan-Mars Piteå kn 

2008 2007 mars 2008 

Sjukdagar Klk 6,2 Klk 6,1 5,7 

Ek 2,9 Ek 0,6 

Sjukfrånvaro, % Klk 7,7 Klk 8,6 9,2 

Ek 2,0 Ek 1,1 

Frisknärvaro, % (0 sjukdgr) Klk 47 Klk 46 39 

Ek 42 Ek 65 

Frisktalet, % (0-7 sjukdgr) Klk 76 Klk 77 67 

Ek 79 Ek 89 

Antal timmar som utförs Klk 8 Klk 117 99 556 

av timvikarier Ek 0 Ek 0 

Heltidstjänster, % Klk 87 Klk 88 80 

Ek 95 Ek 100 

Kvinnors lön i % av Klk 85,5 Klk 82,9 91,0 

mäns lön (april) Ek 89,3 Ek 88,3 

Ekonomi 


◗ Budgetramen ska hållas genom effektiv 

hushållning med disponibla resurser. 

J 

4 

3 

2 

4 



2008 2007 2008 2007 


Resultat 4 796 1 510 5 340 9 718 

Kommunledning 3 181 - 93 1 571 4 946 

Ekonomi 593 660 702 1 942 

KS gemensam 1 022 943 3 067 2 830 

Investeringar, varav 2 226 2 512 5 950 6 689 

Kommunledning 168 0 1 833 305 

Ekonomi 2 058 2 512 4 117 6 384 

KS gemensam 0 0 0 0 

Nyckeltal/mått Prel 2007 2006 Likn kn -06 

Nettokostnad kr per kom.inv 

- Tillväxtarbete 470 528 127 

- Konsumentverksamhet 32 10 

- Turistverksamhet 65 32 

Nyckeltal/mått Jan-apr Jan-apr 2007 

2008 2007 

Antal kundfakturor 51 417 50 760 155 841 

- varav vatten o renhållning 30 890 30 508 100 702 

Antal lev.fakturor, varav 30 147 28 631 90 071 

- procent skannade 77 79 79 

- procent elektroniska 14 12 11 

Antal genomförda upphandl. 22 21 58 

Antal ärenden IT-service 1 228 

Per årsarbetare antal 

- kundfakturor 17 139 20 304 62 336 

- leverantörsfakturor 6 347 6 757 21 258 

- upphandlingar 6 6 17 

- IT-service 246 

Kostnadsändring, mkr i +2,7 - 0,03 - 27,7 

genomförda upphandlingar i (+3%) (-0,1%) (-12%) 

förhållande till föregående avtal 

Analys 

Ekonomi 

För perioden redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 4,8 

mkr och helårsprognosen uppgår till 5,3 mkr. Överskottet kan 

härledas till ett flertal verksamheter, bland annat högskolependeln 

och vakanser inom personalenheten. 

Personal 

Inom personalområdet redovisas endast marginella förändringar 

jämfört med årsredovisning 2007. Detta innebär att 

någon förändrad bedömning av måluppfyllelsen inte görs. 


Under perioden har 80 nya företag bildats, varav 29 inom 

tillväxtprogrammets insatsområden. Detta är i paritet med 2007 

års siffror, då totalt 242 företag bildades under året. Generellt 

sett visar tillväxtområdet på en expansiv period, med många 

nya projekt, framför allt inom energiområdet. Dessutom satsas 

det på att öka antalet UF-företag och framför allt på att 

få fler tjejer intresserade av eget företagande.

Enligt Svenskt näringslivs undersökning har företagens attityder 

till kommunens näringslivsklimat väsentligen förbättrats. 

Under året har bland annat gemensamma frukostmöten genomförts 

varje vecka. Tillväxtkontoret, inköpsavdelningen och 

politikerrepresentanter finns närvarande vid dessa tillfällen. 

Den fokuserade satsningen på energiområdet upplevs positiv. 

Arbetet med att förverkliga Norrbotniabanan fortgår i oförändrad 

omfattning. 

Kommunens arbete med att förbättra folkhälsan pågår kontinuerligt. 

Ohälsotalet för Piteå har en positiv utveckling, även om det 

relativt sett ligger högt. 

Konsumentverksamheten har ökat antal ärenden, till följd av 

en resursförstärkning. En nationell undersökning genomförd 

av Konsumentverket visar att kötiden är normalt två månader 

för skuldsanering, medan det i många andra kommuner 

är betydligt längre kötid. 

Åtgärder 

◗ Ökade insatser i arbetet med att få fler företag etablerade 

inom energiområdet. 

◗ Fortsätta arbetet med att hitta strukturer för att öka barn 

och ungas delaktighet i styrelsens beslutsprocesser. 

◗ Utreda styrning och ledning av kommunens informationsverksamhet. 

◗ Inleda det konkreta arbetet med projektet Uthållig kommun. 

◗ Fortsatt fokus på att komma till rätta med det höga ohälsotalet 

genom ett aktivt folkhälsoarbete. 

◗ Inrätta en ny funktion från och med 1/9 2008, vid ekonomikontoret 

för uppföljning, analys och utvärdering. 

◗ Inflyttningsaktiviteter, framför allt i storstadsområdena men 

även i Piteå, förbereds. Återinflyttade pitebor medverkar i 

arbetet. 

◗ Mötesplats på Stora Nolia, ”Det är hit du kommer när du 

kommer hem”. 

◗ Rutinmässig avstämning mot barnkonventionen vid beredning 

av ärenden. 

◗ Inom ramen för folkhälsoarbetet undersöks möjligheten att 

tillsammans med flera aktörer, t.ex. arbetsförmedlingen, bilda 

en s.k. Ungdomshälsa. 

◗ Utveckla medborgardialogen med och för unga. 

Teknik- och servicenämnden 



◗ Första verksamhetsplaneringsarbetet för Teknik- och servicenämnden. 

Teknik & Gatukontoret 

◗ Bolagisering av VA-verksamheten genomförd, innebär ny 

roll för förvaltningen som utförare. 

◗ Ny förvaltningschef har anställts. 

◗ Försöket med Citylinjen permanentas. 

◗ Utökning av lokaltrafik har gjorts under sport- och påsklovet 

med extraturer till Havsbadet. 

◗ Länstrafiken har beslutat om neddragning av trafik ut till 

vissa byar sommartid samt även några turer vintertid. 

◗ Byggstarten för projektet Uppvärmning av Storgatan har 

flyttats fram till augusti. 

◗ Framtidsvägen har haft en utställning på sjukhuset där fordons 

koldioxidutsläpp och kollektivtrafikens fördelar visades. 

◗ Uppdraget att uppdatera gång- och cykelplanen pågår. 

Fastighets- och Servicekontoret 

◗ Tre fastigheter har sålts: Stadshotellet, järnvägsstation i 

Långträsk och förskola i Lillpite. 

◗ Förhyrning av anpassade moduler till förskola i Nybyn. 

◗ Utredning av avfallshanteringen på stadshuset, i syfte att 

minska avfallsmängderna, t ex reklam, kataloger. 

◗ Konverteringen av värmesystem på Norrgården från el/ 

olja till fjärrvärme är färdigställd. 

◗ Radonhalter över gränsvärdet har upptäckts i fem av kommunens 

byggnader, analys och åtgärder pågår. 

◗ Inventering av entréer i kommunens lokaler pågår i syfte 

att effektivisera städningen och förbättra arbetsmiljön. 

◗ Öppnat en mellanlagringsstation, där demonterat byggmaterial 

lagras för återanvändning. 

◗ Avsatt medel till personalen att nyttja till att stärka den sociala 

gemenskapen. 





◗ I 90% av de projekt som genomförts har barn 

och unga getts förutsättningar till inflytande i 

frågor som berört dem. 


Andel projekt där barn och unga ToG 0 ToG 0 

varit delaktiga per genomförda projekt FoS 100% FoS 100% 

Andel elever i % som ger positiva Uppgift 

betyg på måltiderna i Buns enkät saknas 54,9 

N 

3 

17

18 



all välfärd 


◗ Samarbetet med grund/gymnasieskola, 

P 3 

universitet ska öka. 

Nyckeltal/mått Jan -april 2008 Helår 2007 

Antal praktikanter och genomförda ToG 2+0 ToG 1+0 

examensarbeten/-projekt FoS 9+0 Fos 27+0 

Antal feriearbetare per år ToG 0 ToG 4 

FoS 0 FoS 40 



◗ Tjänster riktade till medborgarna/företag/ 




Andel tillgängliga tjänster av totalt antal 

tjänster riktade till medborgare/företag/ 

föreningar 

April 2008 

ToG 0 

FoS 0 



◗ God tillgänglighet till kommunens fastigheter. 

◗ Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt. 

◗ Minskad energiförbrukning och minskad andel 

fossila bränslen i kommunens fastigheter. 

◗ Trafiksäkra gator, vägar och järnväg. 

◗ Ökat antal passagerare i kollektivtrafiken. 

J 

1 

Helår 2007 

ToG 1 

FoS 0 

Nyckeltal/mått 2007 2006 

Antal fastigheter anpassade för funktions- Uppgift Uppgift 

hindrade saknas saknas 

Antal åtgärder utifrån årlig besiktning Uppgift Uppgift 

saknas saknas 

Förbrukad mängd eldningsolja 54,6 136,0 

Energiförbrukning i kommunens fastigheter, 

kWh per m 2 213 209 

Andel elever i % som ibland/aldrig använder 2006 2004 

hjälm på moped/mc 8,0 10,4 

Andel elever i % som alltid/ofta använder 2006 2004 

bilbälte 85,5 81,9 

Antal km gång- och cykelväg inom 

kommunens vägnät 78,0 77,7 

Nyckeltal/mått Jan-april Jan-april 

2008 2007 

Olycksstatistik (kommunens vägnät) 

Antal döda 0 0* 

Antal personskador 6 4,2* 

Antal resor med kollektivtrafik 151 814 127 905 

*Medelvärde 2002-2006 

N 

J 

P 

J 

J 

3 

2 

2 

3 

3 

Personal 




◗ Senast 2008 ska alla anställningar bygga på N 




Nyckeltal/mått Mars Mars P-å kn 

2008 2007 mars 2008 

Sjukdagar ToG 6,7 ToG 5,7 5,7 

FoS 5,8 FoS 7,5 

Sjukfrånvaro, % ToG 12,5 ToG 12,7 9,2 

FoS 9,3 FoS 13,0 

Frisknärvaro, % (0 sjukdgr) ToG 55 ToG 54 39 

FoS 36 FoS 32 

Frisktalet, % (0-7 sjukdgr) ToG 79 ToG 78 67 

FoS 60 FoS 61* 

Antal timmar som utförs ToG 0 ToG 0 

av timvikarier FoS 7 814 FoS 6 945 99 556 

Heltidstjänster, % ToG 97 ToG 95 80 

FoS 77 FoS 71 

Kvinnors lön i % av ToG 107,3 ToG 101,9 91,0 

mäns lön FoS 92,2 FoS 90,3 

*Måltidsservice ingår inte. 

Ekonomi 






J 

2008 2007 2008 2007 


Resultat 7 210 722 3 373 7 077 

Fastighets- och 

servicekontoret 7 639 249 5 400 2 373 

Teknik- och 

gatukontoret - 429 473 - 2 027 4 704 

Investeringar, varav 14 023 13 144 81 269 43 228 

Fastighets- och 

servicekontoret 12 767 9 072 53 264 8 977 

Teknik- och 

gatukontoret 1 256 4 072 28 005 34 251 

Nyckeltal/mått 2007 2006 Likn kn 

Nettokostnad kr per kom.inv 

- för fastigheter 3 123 3 100 

- för måltidsverksamheten 1 269 

- för städverksamheten 767 727 

Kostnad för gator, vägar och 

gångvägar inkl belysning 1 155 1 122 

Nettokostnad kr per inv för 

gator, vägar samt parkering 2006 2005 2006 

inkl administration* 1 338 1 199 1 230 

*Från SCBs räkenskapssammandrag. 

3 

3 

3 

3

Analys 


Ekonomi 

Teknik & Gatukontoret redovisar per april ett underskott på 

- 0,4 mkr och prognosen för helåret är - 2,0 mkr. Kostnaden 

för vinterväghållningen har varit betydligt högre än ett normalår 

och hittills har 80% av årets budget förbrukats. 2,1 mkr av 

årsbudgeten kvarstår. Om omfattningen av vinterväghållningen 

under resten av året liknar den senaste treårsperioden 

prognostiseras ett underskott på - 3,3 mkr. För drift och underhåll 

av offentlig belysning beräknas ett underskott på - 1,5 

mkr. Personalvakanser till följd av sjukskrivningar, parkeringsintäkter 

och tätortstrafik bedöms ge ett överskott mot budget. 

Personal 

Personal från underhållsenheten har genomgått en diplomerad 

rörläggareutbildning. Planeringsarbetet inför kommande 

generationsväxling har påbörjats. Personalsituationen har under 

den gångna perioden varit ansträngd pga sjukskrivningar 

och vakanser. Sjukfrånvaron har minskat sedan föregående 

år men understiger fortfarande målet. Frisknärvaro samt frisktal 

ligger över målsättningen för året. Sjukfrånvaron fortsätter 

sin nedåtgående trend och frisknärvaron ökar. 


Under året kommer planeringen av projekt med bäring mot 

barn och unga att utformas så att delaktighet kan erbjudas i 

olika former. Två elever från Strömbackas fordonsprogram 

har praktiserat inom Teknik & Gatukontoret under perioden. 

Kollektivtrafiken visar på ett ökat antal resor och olycksstatistiken 

visar att antal olyckor med personskador ökat något. 

Fastighets- och servicekontoret 

Ekonomi 

Försäljning av fastigheter bland annat Piteå Stadshotell och 

skogsråvara samt senarelagda investeringar ger ett överskott 

för perioden på 7,6 mkr. Överskottet på helåret minskar till 

5,4 mkr då större investeringar påbörjas och färdigställs. Delar 

av reavinsten kommer att användas till energideklarationer. 

Drift och skötsel av fastigheter pekar på ett underskott på 1 

mkr på årsbasis om inte effekterna av planerade åtgärder 

uppnås under året. 

Måltidsservice prognostiserar ett nollresultat. Trots senareläggning 

av investeringar bedöms verksamheten klara ramneddragningen 

på 2,6 mkr. Detta beror på styrning av inköp 

och menyer på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom har 

personalrationaliseringar genomförts vilket inte i längden är 

hållbart utan ett förändrat produktionssätt. Osäkra faktorer 

är livsmedelsprisets utveckling och volymförändringar. 

Personal 

Nya rehabiliteringsrutiner gör att ärenden får ett snabbare 

avslut, vilket har en positiv effekt på sjukfrånvaron. Progno 


sen är god för att 2008 års mål ska uppnås. Frisknärvarons 

mål, är orealistiskt i fastighets- och servicekontorets verksamhet 

och blir svårt att uppfylla. Inriktningen är att uppnå 

målet för frisktalet. För att minska timvikariaten månadsanställs 

vikarier när möjlighet finns. Måltidsservice analyserar hel-/deltidsfrågan 

i samband med organisationens omställning. 


Barn och ungas visade intresse för en uthållig kommun inspirerar 

arbetet med att sänka energianvändningen och 

koldioxidutsläppen samt att skapa ekonomiska förutsättningar 

att köpa kravodlat och närproducerade livsmedel. Personalen 

ser stora möjligheter till att erbjuda praktikplatser och feriearbeten 

i syfte att ge ungdomar möjlighet till arbete och visa 

på intressanta arbetsuppgifter inom kommunen. Tillgängligheten 

till kommunens offentliga byggnader har kartlagts, enkelt 

avhjälpta fel och brister kommer att åtgärdas, reinvesteringsresurser 

krävs vid mer omfattande åtgärder. 

För att minska användningen av eldningsolja har alla värmeanläggningar 

konverterats till andra energislag. Idag används 

olja endast till reservkraftsanläggningar. 

Måltidsverksamhetens hemsida är publicerad och utvecklingsarbete 

pågår. Mark och Skogs arbete med hemsida är påbörjat 

med ex vis anmälan till tomtkön och kommer att publiceras 

under hösten. 

Åtgärder 


◗ För att klara det prognostiserade underskottet per helåret 

kan ett neddrag av barmarksunderhållet beslutas. Bedömningen 

görs dock att gatorna/vägarna har så omfattande skador 

efter vinterns omväxlande väder att neddragning av 

barmarksunderhållet inte kan genomföras i år. Detta skulle 

medföra stora konsekvenser för trafiksäkerhet och ökade 

kostnader för kommande års underhållsåtgärder. 

◗ Rekrytering av vakanser samt plan för kompetensöverföring 

har påbörjats. 

◗ Personalens hälsa, utveckling och kompetens är viktiga 

framgångsfaktorer och förvaltningen arbetar fortlöpande med 

förbättringar inom dessa områden. 

Fastighets- och Servicekontoret 

◗ En organisationsutvärdering pågår och kommer att ligga 

till grund för framtida förbättringar. 

◗ Att komma tillrätta med den ökade energianvändningen 

kommer att prioriteras. 

◗ Renodlingsstrategin av fastighetsbeståndet är fortsatt prioriterat 

för att frigöra resurser till kärnverksamheter. 

◗ Gemensamt för båda förvaltningarna är utvecklingsarbetet 

med utformning av nämndens mål samt nyckeltal-/verksamhetsmått 

som kommer att fortsätta under året. 

19 

1

20 


Miljö- och byggnämnden 


◗ Inventeringar påbörjade för att utveckla planeringsmetoder 

för vindkraft. 

◗ Ansökan om tillåtlighetsprövning hos regeringen för vindkraft 

i Markbygden förbereds. 

◗ Arbete med uthållighetstema på Nolia. 

◗ Finansieringsmöjligheter sökts för att anställa klimat- och 

energirådgivare för uppsökande verksamhet mot små och 

medelstora företag. 

◗ Mål och nyckeltal reviderade till VEP 2009. 

◗ Träff med nätverket för utvärdering av miljö- och byggverksamhet. 

◗ Projekt till Unga Tycker har börjat läggas ut på webben. 

◗ Äskat medel till kulturmiljöutvecklare. 

◗ Natur- och kulturmiljöguiden klar. 

◗ Miljöprövning klar för ny biodieselfabrik. 

◗ Planer under arbete: Piteå Hamn, Bondökanalen, Norrbottniabanan, 

Backens industriområde (program). 





◗ Planer och program som berör barn och unga N 

ska tas fram i samverkan med barn och unga. 

◗ Försäljning av tobak ska avseende ålder kon- J 

trolleras minst vart tredje år. 

Nyckeltal/mått April 2008 2007 

Andel planer/program framtagna i samverkan 

med barn och unga, % 0 1 

Andel kontrollerade försäljningsställen 

för tobak, % 0 100 


all välfärd 


◗ Handläggningstiden för delegationsärenden ska 

J 4 

inte överstiga tre veckor från komplett ansökan till beslut. 

Nyckeltal/mått 2007 2006 2005 

Handläggningstid bygg, dagar* 18 38 7 

Handläggningstid miljö, dagar* 17 16 16 

*Mätperiod 1-15 maj. 

2007 2006 Luleå, Sk-å 

Ö-vik -06 

Handläggn.tid värmepump, dagar 13 8 19 

Handläggningstid VA, dagar 32 52 70 

Antal ärenden jan-april 249 336 

2 

4 



◗ Ökad delaktighet i planering - ger bättre 

underlag. 

◗ Alla beslut ska föregås av god och rättssäker 

service. 

◗ 90% av kunderna ska vara nöjda med 

bemötande och tillgänglighet. 

Nyckeltal/mått Jan-april Helår Jmf 

Antal närvarande/inkomna synpunkter 

vid samråd 

2008 2007 

Antal överklaganden per 1000 beslut 

Antal beslut som ändrats vid över 

3 6 8* 

klagande, antal per 1000 beslut Ej avgjort 0,6 ** 1,1* 

Nöjda kunder, bemötande*** 91 

Nöjda kunder, tillgänglighet*** 91 

*Från KFs nätverk, ej helt jämförbar. 

**Två ej avgjorda. 

***Mätning under hösten. 



◗ Alla planer och program ska syfta till ett N 

socialt och ekologiskt hållbart Piteå. 

◗ Säker livsmedelshantering. 

J 

Nyckeltal/mått 2007 2006 Jmf 

Andel planer och program med miljö- Riket 

bedömning, % 100 100 

Andel livsmedelsanläggningar med 

god hantering, % 83 84 

Luftkvalitet - kvävedioxid 15 MKN*40 

Luftkvalitet - partiklar 29 MKN*40 

*MKN=miljökvalitetsnorm 

Personal 









2008 2007 mars 2008 

Sjukdagar 8,5 11,6 5,7 

Sjukfrånvaro, % 10,1 8,3 9,2 

Frisknärvaro, % (0 sjukdgr) 38 38 39 

Frisktalet, % (0-7 sjukdgr) 70 72 67 

Antal timmar som utförs av 

timvikarier 0 0 99 556 

Heltidstjänster, % 79 86 80 

Kvinnors lön i % av mäns lön 85,5 85,2 91,0 

Tillförd kompetens, ant. veckor 16 15 

J 

J 

J 

2 

3 

3 

3 

3 

3 

4 

3

Ekonomi 




◗ Självfinansieringsgrad 50%. 



2008 2007 2008 2007 


Resultat 267 479 500 1 779 

Investeringar 79 0 271 521 

Självfinansieringsgrad, % 45,9 45,2 42,3 49,7 

Nyckeltal/mått Prel 2007 2006 2005 Likn kn -06 

Nettokostnad kr per inv 

- myndighetsutövning 

- hållbar utveckling 

100 121 

111 

10 

189 

141 

48 

P 

P 

3 

3 

137 

121 

16 

Analys 

Perioden visar på ett positivt utfall på 0,3 mkr. En stor minskning 

jämfört med 2007. Prognostiserat på helårsbasis skulle 

det innebära ett positivt utfall på ca 0,5 mkr. 

Helårsprognosen får dock ses som mycket osäker då byggandet 

etc har gått ner. Det framgår av att antalet inkommande 

ärenden har minskat och därmed är det svårt att överblicka 

intäkternas samlade belopp. 

Ett arbete har initierats från Sveriges Kommuner och Landsting 

för att utveckla nyckeltalen inom Infrastruktur då det 

gäller nettokostnad per invånare där jämförelserna idag är 

relativt osäkra. Den kraftiga minskningen av kontorets kostnader 

för myndighetsutövning och hållbar utveckling beror bl a 

på en felaktig kostnadsfördelning under 2005. Kostnaderna 

ligger dock lågt jämfört med liknande kommuner, ett förhållande 

som behöver ses över. 

De ökande tillsynsuppgifterna enligt lagstiftning gör arbetsbelastningen 

på personalen högre. Generationsväxlingen med 

tillhörande erfarenhetsförluster och rekryteringssvårigheter 

kommer att bli än mer påtaglig och få konsekvenser för verksamheten. 

Kontoret har fortsatt hög sjukfrånvaro även denna gång mest 

beroende på en tillfällig längre sjukskrivning. Kontorets sjukfrånvaro 

har minskat i antalet dagar men ökat i % vilket beror 

på att sjukskrivningar övergått till tidsbegränsad sjukersättning. 

Andelen heltidstjänster har minskat beroende på att en deltidstjänst 

inrättats och ett vikariat utgörs av deltid. Av de per 


soner som idag arbetar deltid finns inte några önskemål om 

att heltidstjänster inrättas. 

Kompetensutveckling upprätthålls på en hög nivå vilket är en 

förutsättning för verksamheten. Kvinnornas relativt låga andel 

av männens löner beror bl a på att förvaltningen har förhållandevis 

stor andel administrativ personal. Strukturerat 

friskvårdsarbete fortsätter. Personalmålen förutses uppfyllas 

eller nås i hög grad. 

Arbetet med att ändra arbetsmetoder för att samverka med 

barn och unga har intensifierats. Tobakstillsyn kommer att 

genomföras och följas upp senare under året. Prognos för 

måluppfyllelse är att målen nås i ganska hög grad. 

De relativt korta handläggningstiderna bör, trots hög arbetsbelastning, 

kunna behållas under året. Målet bedöms kunna 

uppfyllas. 

Rättssäkerhet, gott bemötande och god tillgänglighet bedöms 

kunna upprätthållas. Ambitionen är att försöka börja mäta 

delaktighet i planering under året. Målen förutses nås i hög 

grad. 

Mål och nyckeltal för Livsmiljö har reviderats eftersom nuvarande 

inte är relevanta. Prognos för måluppfyllelse för 

livsmedelshantering är att målet nås i hög grad. 

Åtgärder 

◗ Prioritera arbetet med att nå ekologiskt, ekonomiskt och 

socialt hållbar utveckling. 

- Utveckla arbetsmetoder för att bidra till att miljömålen 

nås. 

- Verka för att underlätta vindkraftsetableringar. 

- Utveckla metoder i arbetet med ungas delaktighet. 

◗ Se över orsak till jämförelsevis låg kostnad för myndighetsutövning 

och hållbar utveckling samt kvinnors låga andel 

av männens löner. 

◗ Fortsatt arbete med att öka delaktigheten i planering. 

◗ Fortsatt arbete med att utveckla relevanta mål och nyckeltal, 

dels själva och dels i samverkan med andra. 

21

22 


Kultur- och fritidsnämnden 


◗ Brukarträffar har inletts med restaurangnäringen. 

◗ För en del av anläggningarna och bibliotek finns kompetensutvecklingsplaner. 

◗ Kursplan för idrottsanläggningsarbetare gjord. 

◗ Informationsbroschyrer klara. 

- Stadsnära parken. 

- Kulturskyltar. 

- Utsmyckningar. 

- Pitemålet (Natur- och friluftsguide) i samarbete med Miljöoch 

bygg. 

◗ Greta Renborgs pris för effektiv marknadsföring av biblioteksverksamhet 

har tilldelats länets bibliotek. 

◗ Plan för gemensam renhållning med Teknik o Gatu av 

centrala staden gjord och genomförandet har påbörjats. 

◗ Förstudie ”Lika som bär” klar. 

◗ Företagsjakten genomförd – ett projekt som syftar till att 

ungdomar närmar sig företag. 

◗ Besvärlig issituation i vinter ledde till att vissa delar av Fåröbanan 

öppnades först den 7 februari. Den 5 mars öppnades 

hela Fåröbanan och hölls öppen till den 4 april. Fåröloppet 

genomfördes den 1 mars. 350 startande tog sig runt med 

skridskor, spark, skidor eller stavgång. 

◗ Bothnialoppet genomfördes den 9 mars. 474 deltagare kom 

till start. 





◗ Barn ska ha möjlighet att ta del av ett varierat 

kultur- och fritidsutbud. 

◗ Unga ska ha inflytande på produktionen av sin 

fritidskonsumtion. 

◗ Alla barn i årskurs 5 ska vara simkunniga. 

Nyckeltal/mått Jan-april Helår 

2008 2007 

Utlåning barn- och ungdomslitteratur 45 000 181 897 

Antal kulturprogram för barn samt 36 föreställn. 62 

antal deltagare (dans, musik, teater, 

berättarstunder) 

Antal aktivitetsformer hos föreningar 

3 517 barn 

som får bidrag 

Antal föreningsaktiva ungdomar 

40 40 

i förhållande till rikssnittet 

Ej mätbart 

Antal ungdomsarrangemang samt 13 arrangem. 39 arrangem. 

deltagare, ungas initiativ PÅPP 108 arrangörer 44 arrangörer 

45m/63kv 11m/33kv 

J 

J 

J 

3 

4 

4 

Nyckeltal/mått 2007 2006 Jmf 

Antal simkunniga barn/unga, % Länet 

- årskurs 3 93 93 77 

- årskurs 5 97 95 94 


all välfärd 


◗ Alla ungdomar engagerade i projekt ska N 3 

erbjudas kontakter i näringslivet. 

Nyckeltal/mått Jan-april 2008 Helår 2007 

Antal ungdomar som via Ung haft 

kontakter med näringslivet 80 8 

Antal utbildningar/studietakt för 

föreningslivet 3 





och ska öka med åren. 

J 3 

◗ Öka brukarnas möjligheter att påverka 

verksamheterna. 

J 3 


Antal tjänster med ”24 timmars service” 12 

Antal brukarråd/träffar 16 

Nöjd kundindex 



◗ Erbjuda attraktiva lokaler med god service för 

att locka arrangemang till kommunen. 

◗ Förstärka tryggheten och trivseln i de 

offentliga rummen. 

◗ Öka skärgårdens tillgänglighet. 

◗ Öka antalet besökare i biblioteks- och 

simhallsverksamheterna. 

J 

J 

J 

J 

4 

3 

2 

3 

12 

61 


Skärgårdsturer, antal passagerare 0 800 

Antal övernattningar i stugor i 

skärgården 0 24 

Antal besökare 

- totalt stadsbiblioteket 50 536 148 950 

- totalt webb stadsbiblioteket 6 743 

- totalt simhallar 86 117 205 495 

Antal publika arrangemang (utöver 

serielagd idrott) 4 7 

Antal belysningsanläggningar 

”dekorationsbelys” kommunen 91 91 

Nöjd kundindex

Personal 




J 3 

◗ Senast 2008 ska alla anställningar bygga på 


J 4 


J 3 


Ekonomi 




◗ Öka de externa intäkterna utan snedvridning 

av konkurrensen. 

Resultat (tkr) Utfall Utfall Prognos 

jan-apr jan-apr helår 

2008 2007 2008 

Nettokostnader - 28 136 - 27 567 - 84 552 

Resultat 343 161 567 

Investeringar 1 437 363 11 038 

Nyckeltal/mått Jan-april Jan-april 

2008 2007 

4 423 3 436 

2006 2005 

628 601 

1 306 1 348 

334 364 

Externa intäkter, tkr 

Nettokostnad kr per inv för 

- kulturverksamhet* 

- fritidsverksamhet 

- parker 

*Exkl Musikskolan. 

Analys 

Ekonomi 

Ekonomi i balans. En del mindre överskott på grund av vakanser. 

Prisutvecklingen gör dock att en del investeringsprojekt 

blir svåra att klara inom ramen då skillnaden i pris 

från beslut i fullmäktige till genomförande ibland kan vara 

betydande, särskilt vad avser mark- och byggarbeten. 


sägas vara någon trend. Trots siffrorna har inte fler deltidstjänster 

inrättats utan en del timanställda har fått månadslön 

men har inte 100% sysselsättning. 


Verksamhetsvolym enligt planer utom vad avser ungas kon 

takter med näringslivet som ökat markant via olika projekt. 

Det är för tidigt att kunna utvärdera kvaliten på insatserna. 

Utlåning barn- och ungdomslitteratur minskar jämfört med 

föregående år. Läslustprojektet genomfördes 2007 i samarbete 

med skolorna och medförde stor utlåning. Projektet finns 

inte i år vilket troligen medför att utlåningen minskar. Simhallarna 

beräknar att besöksantalet ökar 2008. 


2008 2007 mars 2008 

Sjukdagar 5,1 

5,0 

5,7 

Sjukfrånvaro, % 6,7 

6,1 

9,2 

Frisknärvaro, % (0 sjukdgr) 

Frisktalet, % (0-7 sjukdgr) 


timvikarier 

Heltidstjänster, % 

48 

76 

941 

88 

48 

72 

1 738 

93 

39 

67 

99 556 

80 

Åtgärder 

◗ Tillsättning av vakanser kommer att göras under året. 

◗ Alternativa sätt att genomföra investeringsprojekt kommer 

Kvinnors lön i % av mäns lön 96,0 99,3 91,0 att prövas. 

J 

J 

4 

4 

Utfall 

helår 

2007 

- 83 029 

1 190 

7 469 

Likn kn 

2006 

606 

964 

314 

Personal 

Mindre avvikelser på sjuk- respektive frisktal vilka inte kan 

23

24 


Barn- och utbildningsnämnden 


◗ Utveckling av resursfördelning i för-/grundskola pågår. 

◗ Strukturplanen reviderad och arbetet fortgår. 

◗ Tre tillfälliga förskoleavdelningar har öppnats. 

◗ Marknadsföringsplan för gymnasiet antagen. 

◗ Näringslivets behov av utbildningar utreds. 

◗ Uppföljning av betyg från grsk - gysk genomförd. 

◗ Kartläggning av datortäthet genomförd. 

◗ Arbete för lärplattform pågår, samt utveckla IUP. 

◗ Anställt ytterligare en mattepilot i för- och grundskola. 

◗ Arbetsgrupp för drogförebyggande arbete i grundskola. 

◗ Daglig rörelse i gymnasiet via ”Backajoggen” och öppen 

skola med träningsmöjligheter på em. 

◗ Arbetet med resultatsida på hemsidan pågår. 

◗ Gymnasieutredningens remissförslag. 





◗ Alla barn/elever upplever att de har god 

lärandemiljö utifrån en helhetssyn på hälsa, 

lärande och arbetsmiljö. 

Andel i % av barn som deltagit i Läsår Läsår 

utvecklingssamtal en gång per termin 06/07 05/06 

Förskola 100 100 

Grundskola 100 100 

Gymnasieskola 100 100 

Andel enheter i % som avsätter 

30 min till rörelse per dag 2008 2007 

Förskola 100 100 

Grundskola 87 85 

Gymnasieskola (66% svarsfrekvens) 60 32 

Andel barn i % som enligt Hälsosamtal 

längd-/viktmätning har Läsår Läsår 8 kommuner 

övervikt 06/07 05/06 i länet 

Skolår 4 (varav fetma) 25 (3,7) 25 18,1 (3,1) 

Skolår 7 (varav fetma) 29 (6,6) 25 19,0 (4,0) 




◗ Alla barn/elever uppnår kunskapsmålen i 

respektive skolform. 

◗ Elevernas meritpoäng ska nå minst rikssnittet 

för respektive nivå. 

◗ Skolk ska inte förekomma i kommunens 

skolor. 

J 

J 

J 

J 

3 

3 

3 

3 

Verksamhetsmått Jan-april Jan-april 

2008 2007 

Andel som får plats i 77% 97% 

förskola inom 3 mån (125 av 161) (160 av 165) 

Andel positiva svar i elevenkät 2007 

Lärande 78,6 

Examen Examen Riket 

Verksamhetsmått 2007 2006 2007 

Andel i % som klarar målen i 

alla ämnen skolår 5 88* 88* 

Andel i % elever med allmän 

behörighet till gymnasiet 95 92 89,1 

Andel i % med fullständiga 

betyg år 9 85 84,3 76,1 

Meritvärde - skolår 9 (jmf med 211 203 207 

beräknat värde enligt Salsa) (212) (211) 

Meritvärde gymnasieskolan 13,4 13,7 14,1 

*Egen statistik. 

Andel i % som aldrig/nästan aldrig skolkat 2006 

Skolår 7 91,1 

Skolår 9 83,2 

Verksamhetsmått 2006 2005 Riket 

Andel i % nybörjare som föregående 

år avbrutit/studieuppehåll 

i kommunens skolor 1 1 3 

Andel elever i % som fullföljt 

nationellt program inom 4 år 

gymnasieskolan (inkl IV) 84 80 75 

Andel i % kommuninvånare 20 år 

med grundläggande behörighet 

till universitet och högskola 75 70 64 

Skolindex 2006 2005 Riket 

Resultatmått Gult ljus Grönt ljus Av 290 

grundskola 85:e plats 35:e plats kommuner 

Resultatmått Grönt ljus Av 290 

gymnasieskolan 23:e plats kommuner 

Skolindex är en metod som är framtagen av SKL och bygger på ett antal uppgifter som kan hämtas i nationella 

databaser. Sammanvägt värde presenteras under områdena resultat och effektivitet. Kommunerna delas i 

grupper för grönt, gult eller rött ljus. 



◗ Alla barn/elever känner ansvar, inflytande 

och delaktighet i sitt eget lärande. 

◗ Alla föräldrar känner att förskola och skola 

anser att deras delaktighet och engagemang är 

viktigt för deras barns utveckling. 

Elevenkät 

Inflytande, andel positiva svar i % 

Föräldraintervjuer 

skolbarometern 

Andel föräldrar i % som är nöjda 

(betyg 4-5) med föräldrainflyt. totalt 

Andel föräldrar som är nöjda 

(betyg 4-5) med bemötandet 

2008 

50 

84 

J 

J 

2 

2 

2007 

69,4 

2006 Medel L-å, 

P-å, Boden -06 

40 45 

84 81

❖ Livsmiljö Ekonomi 


◗ Alla barn/elever upplever studiero och 

känner glädje trygghet och trivsel i den dagliga 

verksamheten. 

◗ Alla barn och elever förstår hur det egna 

handlandet påverkar natur och miljö. 

Elevenkät 

Trivsel/trygghet, andel positiva svar i % 

Då en del enkätfrågor är nya finns ej jämförelse över tid. 

Verksamhetsmått Elevenkät 

2007 * 

Andel i % som upplevt 

sig mobbade 12,5 

Andel i % som deltagit 

i mobbing 

*Elevenkäten vänder sig till flera åldersgrupper. 

J 

J 

2 

2 

2007 

93,3 

Personligt 

2006 2004 

9,4 6,8 

9,8 7 

Utmärkelsen ”Grön flagg” 2007 

En (1) förskola och tre skolor har erhållit Grön flagg, (två förskolor har 

skickat in ansökan). 

Personal 


◗ Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbets N 





J 


◗ All personal i verksamheterna uppfyller 

J 

behörighet. 


2008 2007 mars 2008 

Sjukdagar 4,4 4,9 5,7 


Frisknärvaro, % (0 sjukdagar) 41 41 39 

Frisktalet, % (0-7 sjukdagar) 70 69 67 


timvikarier 23 212 24 952 99 556 



Andel lärare i % med LÅ LÅ Riket 

pedagogisk högskoleutbildning 07/08 06/07 2007 

Förskolan (enskild fsk) 63 (57) 65 52 

Fritidshem 91 91 58 

Grundskolan 95 95 87 

Gymnasieskolan 87 89 78 

Rektorer % med statlig rektors- 75 83 

utbildning (varav pågående) (15) (29) 

4 

3 

3 

3 







Nettokostnader - 234 941 - 225 275 

Resultat - 684 252 

Investeringar 1 294 606 

Nyckeltal/mått Prel 2007 

Nettokostnad kr per inv 

- förskola 

- grundskola 

- gymnasieskola 

Kostnad kr/inskrivet barn/elev 

- förskola 

- grundskola 

Kostnad kr/elev 

- folkbokförda i Piteå 

- Strömbackaskolan 

Förskola, fritidshem 

Nyttjandegrad 

Antal placerade 1-5 år 

Andel placerade i % av födda 1-5 år 

Genomsnitt heltidsplatser/avdelning 

i förskola 

Antal placerade 6-12 år 

Andel placerade i % av födda 6-12 år 

Antal lärare/100 elever Piteå 

07/08 

P 

2008 2007 2008 2007 

5 060 

Ej tillgänglig 

Ej tillgänglig 

Resursnyttjande, Resursgenomsnitt 

februari fördelning 

barn/årsarb. 

Förskola 2008 4,9 

2007 5,0 

Fritidshem 2008 13,6 

2007 14,1 

Förskoleklass 2008 16,7 

2007 16,7 

112 639 

84 139 

88 066 

85 099 

3 

- 704 818 - 687 369 

- 3 074 365 

8 425 4 744 

2006 Likn kn-06 

4 455 

9 454 

3 722 

108 161 

81 418 

87 088 

84 152 

2008-03-01 

1 988 

91 

15,1 

1 381 

54 

4 240 

8 797 

3 899 

96 856 

70 988 

83 186 

83 186 

2007-03-01 

1 959 

90 

15,3 

1 323 

51 

Närvaro Närvarobarn/års 

timmar per 

arbetare barn o dag 

2,9 7,2 

3,3 7,1 

7,7 3,5 

9,7 3,0 

14,3 5,0 

14,7 5,0 

Piteå Jmf riket 

06/07 07/08 

Grundskola 8,2 8,3 8,4 

Obl. särskola 32,0 * 25,6 

Gymnasieskola 8,7 8,3 8,4 

*Underlaget för 2006/2007 var felaktigt. 

Andel i % av ungdomar skrivna i Piteå/ålderskull som valt 

Strömbackaskolan Åk 1 Åk 2 Åk 3 

80 (498 st) 84 (494 st) 81 (502 st) 

25

26 


Skolindex - SKL 2006 2005 Riket 

Effektivitetsmått Rött ljus Gult ljus Av 290 

grundskola 221:a plats 153:e plats kommuner 

Effektivitetsmått Grönt ljus Ej mätt Av 290 

gymnasieskola 26:e plats kommuner 

Sammanvägt värde presenteras under områdena resultat och effektivitet. 

Kommunerna delas i grupper för grönt, gult eller röt ljus. 

Analys 

Prognos för måluppfyllelse är svårt att göra efter fyra månader 

då uppföljningar inte är klara och endast ett fåtal nyckeltal 

uppdaterade. Nämndens prognos är att måluppfyllelsen 

från årsredovisningen kvarstår förutom för ekonomi och personal 

där ny prognos redovisas. 

Måluppfyllelse för ekonomi hör ihop med volymer av antal 

barn, personaltäthet och hur väl verksamheterna effektivt 

hushåller med disponibla resurser. 

Andel som får plats inom 3 månader i förskolan har minskat 

främst p.g.a. att nya avdelningar försenats. Andel placerade 

barn i barnomsorg fortsätter öka. På sex år har en volymökning 

på 20% skett både i förskola och i skolbarnsomsorg. 

Under 2007 skedde en volymökning med 6 avdelningar i förskolan, 

vilket innebar ökad kostnad per invånare. Under perioden 

har ytterligare avdelningar öppnats för att nå målen 

om 15 heltidsplatser i genomsnitt per grupp, samt full behovstäckning. 

Statistiken för lärartäthet och behörighet bygger på antal pedagoger 

under en vecka varje år och bör jämföras över längre 

tid. För andra året i rad har Piteå lägre personaltäthet än riket 

i grundskolan. En faktor kan vara att Piteå anpassat personal 

till demografiutveckling tidigare än andra kommuner. Kostnadsutveckling 

per elev i grundskolan är 10% på två år, samtidigt 

som lärartätheten minskar, vilket kan innebära att andra 

kostnader ökar. Strukturplanens besparingar på lokaler har 

inte kunnat genomföras fullt ut p.g.a. förseningar, ökade byggkostnader 

samt försening av kostutredningen. Grundskolans 

lokalkostnader i kronor är lika för 2006 och 2007. 

Skolindex för 2006 visar goda resultat för gymnasieskolan. 

Piteå har färre avhopp och fler som fullföljer utbildning än 

riket. För grundskolan är index för 2006 sämre än index 2005 

vilket beror på att 2006 sjönk meritvärdet och andelen med 

allmän behörighet. För 2007 har andelen i grundskolan som 

når kunskapsmålen ökat och når över rikssnittet. Gymnasieskolan 

har fortsatt goda resultat. 

De flesta som söker annan kommun för gymnasiestudier söker 

program som Piteå inte har, enligt syftet med brett utbud. 

Kostnadsutvecklingen i gymnasieskolan är fortsatt låg, lärartätheten 

är tillbaka på nivån som för 2003-2005. 

Det ekonomiska resultatet för perioden visar underskott på 

- 0,7 mkr totalt för nämnden. Inför 2008 finns oro för drifts 

budget, prognosen visar underskott och måluppfyllelse förväntas 

ske i hög grad. Orsaker är ökad nyttjandegrad i förskola/fritidshem 

under några år, 14 mkr har omfördelats inom 

ram. Även interkommunala ersättningar i gymnasieskolan har 

ökat över tid, 12,5 mkr har omfördelats inom ram. Detta har 

lett till att inga reserver finns för oförutsedda händelser. 

Samtliga personella nyckeltal är positiva och ligger över 

kommunsnittet. Andel högskoleutbildade minskar i för- och 

gymnasieskola. Pensionsavgångar och nyrekryteringar gör att 

andelen med rektorsutbildning minskat. Prognos för hälsofrämjande 

arbetsplatser är att målet uppfylls, för övriga mål är 

prognosen att målen nås i hög grad. 

Måluppfyllelse för lärandemiljö kan utvecklas främst vad gäller 

hälsa. Trivsel och trygghet är god. Övervikt är hög och ökar 

i skolår 7. Jämfört med länet är andel överviktiga högre i 

Piteå. Andel med 30 min. rörelse per dag ökar i skolår 7-9 

och i gymnasiet som nu bägge når 60 %. Målet om skolk är 

länsövergripande, inga gemensamma mätningar finns. 

Resultat för elevinflytande är lågt. Intervjuer visar att föräldrainflytandet 

ökat men ligger fortfarande på låg nivå främst för 

kollektivt inflytande. Uppföljning av mobbing visar på en ökning. 

Mobbingförekomsten är högst i skolår 8. I elevenkäten 

visar resultatet att det även är 10 % i skolår 8 och gymnasiet 

som upplever sig mobbad av en vuxen. När det gäller mobbing 

är strävan nolltolerans. 

Åtgärder 

◗ Webbtjänst för barnomsorg ska införas. 

◗ Utveckla metoder för att ge eleverna förutsättningar till 

delaktighet i samhällsfrågor. 

◗ Alla rektorsområden utvecklar elev- och föräldrainflytande. 

◗ Synliggöra fritidshemmen i kvalitetsarbetet. 

◗ Utarbeta en informations/marknadsföringspolicy. 

Uppföljningar/utredningar 

◗ Alla rektorsområden analyserar mobbing. 

◗ Utveckla prognoser för förskolan. 

◗ Utreda sambandet mellan kostnadsutveckling för lärartäthet 

och lokalkostnader i grundskola. 

◗ Verka för samordnad lokalplanering i kommun/koncern. 

◗ Bevaka gymnasieutredningens konsekvenser i grund- och 

gymnasieskola. 

◗ Förbättra statistikunderlaget för interkommunala ersättningar 

för gymnasieskolan. 

◗ Bevaka dansutbildningens framtid i Piteå. 

◗ Kartlägga anställda som önskar förändrad sysselsättningsgrad 

med ”Heltid en rättighet - deltid en möjlighet”.

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor 

och vuxenutbildning 


◗ Förvaltningen har fått två EU-projekt, KomPaRe och 

KomLär, samt förstudie CooLa unga beviljade av ESF-rådet. 

◗ Policy för integrationsarbetet har beslutats i nämnden. En 

integrationssamordnare rekryteras. 

◗ Interna rutiner för arbete med subventionerade anställningar 

har utarbetats. 

◗ Upphandling av strategiska yrkesutbildningar har genomförts. 

◗ Beslut om framtidens vuxenutbildning har tagits. 

◗ Införande av ett nytt administrativt system för vuxenutbildning, 

flyktingmottagning och arbetsmarknadsåtgärder har 

påbörjats. 





◗ 80% av de som söker feriearbete (16-, 17och 

18-åringar) erbjuds plats. 

◗ Feriearbete erbjuds alla ungdomar 16-24 år 

i särskolan. 

Nyckeltal/mått 2007 2006 

Andel i % som erbjuds feriearbete av dem som sökt 89 90 

Antal feriearbetsplatser till ungd. 16-24 år i särskolan 39 29 


all välfärd 


◗ Minska den totala ungdomsarbetslösheten. 

Mål: lägre än snittet i länet. 

P 3 

◗ I samverkan med socialförvaltningen verka 

J 

för att ungdomar inte uppbär passivt försörjningsstöd. 

4 

◗ Genom strategiska yrkesutbildningar stärka 

den lokala tillväxten. 

J 4 

◗ Flyktingar och invandrare ska efter avslutad 

introduktion vara delaktiga i arbets- och 

samhällsliv. 

J 3 

Nyckeltal/mått April April April 

2008 2007 2008 

Andel arbetslösa ungdomar 7,4 8,1 Länet 8,0 

18-24 år (obalansen, öppet Riket 4,5 

arbetslösa + program), % 

J 

J 

4 

4 



Andel ungdomar som går från passivt 

försörjningsstöd till åtgärd och inte 

återgår till försörjningsstöd, % 93 

Antal personer som går strategiska 

yrkesutbildningar och erhåller arbete* 

Andel som kombinerar Sfi och praktik, % 40 

Andel som får arbete efter avslutad Sfi/praktik, % 

Andel som klarar Sfi efter ett år** 

*Inga avslutade under 2008. 

**Mäts från 2008 eftersom direktiv från Migrationsverket kommit i november 2007. 



◗ Invandrare och flyktingar känner sig väl 

J 

komna, respekterade och behövda i Piteå. 

◗ Tjänster riktade till medborgarna, företag och 

J 


och ska öka med åren. 

92 

59 

(av 66) 

44 

19 

Nyckeltal/mått Jan-apr 2008 Helår 2007 

Antal informationstillfällen för att 

verka för att invandrare och flyktingar 

blir en integrerad resurs i Piteå 2 

Andel som får fadderfamilj av de som 50 

önskar, % (2 av 4) 

Antal besökare på NAVs hemsida 

Andel ansökningar till utbildningar 

via webben 

Antal bokningar hos studie- och 

yrkesvägledare via webben 

Andel som söker feriearbete via webben, % 99 



◗ Genom Reprisens och Textilåtervinningens 

verksamhet bidra till ett ekologiskt hållbart 

samhälle. 


Försäljningsvärdet av det som går till 

återanvändning (tkr) 

April 2008 

280 

Personal 


◗ Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbets 

J 





J 


J 

2 

1 

5 

50 

(2 av 4) 

4 

97 

April 2007 

4 

4 

4 

298 

27

28 



2008 2007 mars 2008 






timvikarier 96 539 99 556 



Ekonomi 


◗ Budgetramen ska hållas genom effektiv J 


◗ Genom samverkan med externa aktörer ska P 

den kommunala finansieringen av nämndens 

bruttokostnader vara 50% eller lägre. 



2008 2007 2008 2007 


Resultat 3 131 727 28 1 772 

Nyckeltal/mått Jan-april Jan-april Helår 

2008 2007 2007 

Kommunal finansierings 52,4 45,0 50,8 

grad ca 50% eller lägre, % 

Nettokostnad kr per Prel 2007 2006 2006 

invånare för arbets 790 602 Likn kn 147 

marknadsåtgärder Länet 516 

Analys 

Förvaltningens resultat är positivt för perioden. Överskottet 

beror dels på att åtgärderna inom subventionerade anställningar 

kommer att öka under hösten samt dels på att utbildningar 

upphandlats först i april. Kostnaderna för KAP, Kommunalt 

arbetsmarknadsprogram uppgår till 0,5 mkr. Jämfört 

med liknande kommuner är nettokostnaden för arbetsmarknadsåtgärder 

per kommuninnevånare hög. Flertalet av kommunerna 

inom gruppen har en extremt låg arbetslöshet vilket 

påverkar jämförbarheten. Satsningen på många feriejobb 

påverkar talet märkbart. 

Förvaltningen har mycket tillfredsställande resultat gällande 

personal. Könsfördelningen bland personal och i ledningsgrupp 

är jämn. Den redan låga sjukfrånvaron minskar och den redan 

höga frisknärvaron ökar. 

Förvaltningen bedömer att målen på ferieverksamhet kommer 

att nås 2008. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande lägre 

än länets, trenden är att kommunens ungdomsarbetslöshet 

4 

2 

ökar och närmar sig länssnittet. Flertalet i kommunalt arbetsmarknadsprogram 

återgår inte till försörjningsstöd. 

Vuxenutbildningens roll i ett tillväxtperspektiv blir allt tydligare. 

Vuxenutbildningen kommer att få ett tydligare uppdrag 

att göra en analys av kompetensbehoven i kommunen utifrån 

efterfrågan och behov hos såväl individ som samhälle och 

näringsliv. 

Migrationsverket har anvisat färre flyktingar till Piteå än beräknat, 

i förhållande till avtal. Antal flyktingar som får uppehållstillstånd 

i Sverige har minskat eftersom det ej längre anses 

vara krig i Irak. Detta kan medföra att förvaltningens organisation 

för flyktingmottagning tillfälligt är överdimensionerad. 

Repris återvinningsmarknad känner av konkurrens från Röda 

Korsets nyöppnade butik. Ur ett miljöperspektiv är det bra 

men sämre ur försäljningssynpunkt. 

Åtgärder 

◗ Utveckla, förändra och anpassa verksamheten utifrån en 

förändrad arbetsmarknadspolitik, ändrade ekonomiska förutsättningar, 

pågående utredningar och reformer samt EU:s 

innevarande programperiod, 2007-2013. 

◗ Fördjupa samverkan med olika aktörer och utveckla verksamheten 

genom olika projekt. 

◗ Utveckla integrationsarbetet genom samverkan såväl internt 

som externt. 

◗ Se över organisationen för flyktingverksamheten. Eventuellt 

ansvar för ensamkommande barn innebär nya utmaningar 

och behov av nya rutiner i flyktingmottagandet. 

◗ Öka samverkan med näringslivet för att få de grupper som 

står långt från arbetsmarknaden i arbete. 

◗ Utveckla arbetet med subventionerade anställningar. 

◗ Påbörja strategiska yrkesutbildningar och företagsförlagd 

utbildning inom vuxenutbildningen. 

◗ Analysera kompetensbehoven i kommunen utifrån efterfrågan 

och behov, hos såväl individ som samhälle och näringsliv. 

◗ Verka för en samlokalisering av verksamheterna i ändamålsenliga 

lokaler för att kunna förverkliga målet om ett lärcentrum.

Socialnämnden 


◗ Påbörjat arbetet med handlingsplanen för att minska kostnaderna 

för vård och behandling för barn och unga samt minska 

utredningstiderna. 

◗ Volymtillväxten fortsätter som befarat inom hemtjänsten, 

personlig assistans och bostadsanpassningen. 

◗ Omprioritering av blind- och hörselkonsulent inom Handikappomsorgen 

till dagverksamhet. 

◗ Beslut om uppstart av nytt boende för psykiskt funktionshindrade 

i samverkan med landstinget. 

◗ I syfte att utveckla äldreomsorgen pågår ett internationellt 

erfarenhetsutbyte. 

◗ Hittills har socialtjänsten blivit utdömda endast ett vite på 

25 tkr för att ej ha kunnat verkställa ett beslut om kontaktfamilj 

i rimlig tid. 





◗ Barn och unga ska ges stöd som bidrar till 

att de kan leva och bo i sin hemmiljö. 


Totalt antal placeringar av barn och 

April 2008 April 2007 

unga utanför hemmet (fam.hem, förstärkt 

fam. hem och institutionsvård) 

Andel placerade barn och unga utanför 

hemmet av totalt antal barn och unga i 

71 73 

kommunen (totalt under året), % 

Andel plac. barn och unga i förhåll. till tot. 

0,73 0,75 

antal biståndsbeslut (beslut under året), % 29 27 




◗ Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd. 

◗ I samverkan med NAV verka för att ungdomar 

inte uppbär passivt försörjningsstöd. 

◗ Verka för utveckling av distansöverbryggande 

teknik för vård och omsorg. 

J 

J 

J 

J 

2 

3 

3 

3 


Nyckeltal/mått April April 

2008 2007 

Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd 439 447 

- antal månader i försörjningsstöd 2,2 2,2 

Antal hushåll under 25 år som uppbär 

försörjningsstöd 147 143 

- antal månader i försörjningsstöd 2,2 2,3 

Antal ungdomar som går från passivt försörjningsstöd 

till åtgärd och inte återgår till försörjningsstöd 45 35 

Antal startade projekt inom CDH (Centrum för 

distansöverbryggande hälso- och sjukvård) 3 

(helår) 



◗ Brukare och anhöriga ska känna sig väl 

bemötta. 

Nyckeltal/mått 2007 

Betyg brukare inom äldreomsorgen som känner Hemtj. 4,71 

sig väl bemötta (skala 1-5) Äldreboende 4,51 

Korttids 4,74 

Betyg anhöriga inom äldreomsorgen som Äldreboende 4,64 

känner sig väl bemötta (skala 1-5) Dagvht. 5,00 

Korttids 4,89 

Betyg brukare inom handikappomsorgens vht Boende 3,29 

som anser det bra att vistas där (skala 1-4) Dagvht. 3,42 

Betyg anhöriga inom handikappomsorgens vht Boende 3,50 

som anser att brukaren har det bra där (skala 1-4) Dagvht. 3,50 


2008 2007 

Antal domstolsbeslut uppdelat på för Länsrätt Länsrätt 

och emot SNs beslut För: 10 För: 5 

Emot: 5 Emot: 7 

Kammarrätt Kammarrätt 

För: 0 För: 0 


Regeringsrätt Regeringsrätt 

För: 0 För: 0 


Andel ärenden med utredningstider 

> 4 mån för barn och unga, % 15 42 



◗ Pitebor med behov ska få rätt boende i rätt 

tid inom äldreomsorg och handikappomsorg. 

◗ Minska alkoholoch drogkonsumtion. 

J 

J 

J 

3 

3 

3 

29

30 



2008 2007 

Antal beslut om insats till olika boendeformer, 

väntetid > 3 mån* 9 8 

Antal permanenta serveringstillstånd till 

allmänheten 45 – 

Antal tillfälliga serveringstillstånd till 

allmänheten – – 

Antal krogpersonal och vakter som genomgått 

utbildning i ansvarsfull alkoholservering 25 0 

*Avser enbart så kallat LSS-boende (särskilt boende). Väntetiden till särskilt boende inom äldre 

omsorgen är i snitt 2 veckor. 

- Ej fått fram uppgifter till delårsrapporten. 

Personal 


◗ Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbets 

J 



J 



J 


◗ Senast 2008 ska alla anställda, exkl pers. ass. 

J 

och journattsanställd personal, bygga på heltidstjänster 

med möjlighet till deltid. 


2008 2007 mars 2008 






timvikarier 66 143 70 524 99 556 



Antal personliga assistenter Mäts i 10 st – 

som har annan sysselsättning ÅR (helår) 

inom socialtjänsten 

Ekonomi 






2008 2007 2008 2007 

Politik och administration 114 116 39 277 

Individ- och fam.omsorg - 2 583 - 2 723 - 7 739 - 6 498 

Handikappomsorg - 1 956 2 133 - 3 406 - 1 635 

Äldreomsorg 1 018 1 449 467 3 554 

Resultat - 3 047 975 - 10 639 - 4 302 

Investeringar 361 37 1 073 3 052 

P 

2 

3 

3 

4 

2 

Nyckeltal/mått 2006 2005 Likn kn -06 

ÄO, kostn. kr per inv > 65 år för 

- ÄO totalt 51 686 51 010 50 970 

- särskilt boende 32 934 33 287 28 902 

- ordinärt boende 15 670 14 637 15 697 

ÄO, kostnad kr per plats/vårdtagare 

för 

- särskilt boende 424 269 428 944 472 420 

- ordinärt boende 177 545 169 353 193 128 

HO, kostnad totalt, exklusive 

ersättning från Försäkringskassan 

kr per inv. (0-64 år) 4 698 4 352 5 236 

HO, kostnad insatser LSS/LASS, 

tot. kr/inv (0-64 år) 3 419 2 960 3 834 

- varav boende, kr/brukare 564 143 436 944 584 987 

HO, kostnad SoL/HSL, kr 

per inv (0-64 år) 

- särskilt boende 329 317 457 

- ordinärt boende 690 823 524 

- öppenvård 113 112 75 

IFO, kostnad kr per inv för 

- IFO totalt 2 097 2 082 2 040 

- barn och ungdomsvård, missbrukarvård 

för vuxna samt övrig 

vuxenvård 1 436 1 336 1 496 

- försörjningsstöd 595 692 488 

Analys 

Ekonomi 

Individ- och familjeomsorg: Verksamheten för vård- och 

behandlingsinsatser minskar underskottet från 7,5 mkr till 6,3 

mkr på helår. Försörjningsstödet väntas försämras med 1,0 

mkr på helår jfr med 2007 till - 3 mkr. 

Handikappomsorgen: Personlig assistans, LSS och bostadsanpassning 

pekar på ett underskott på helår på - 5,0 mkr 

pga volymtillväxt. Det beror delvis på ett underskott redan 

vid ingången av 2008. Detta kan till viss del kompenseras 

med upp till 2 mkr genom den senarelagda starten av boendet 

på Videvägen till 1 okt 2008 och att övrig verksamhet kompenserar 

resultatet ytterligare med 1 mkr. Totalt bedöms underskottet 

på helår till - 2,0 mkr. 

Äldreomsorgen: Hemtjänsten pekar på ett underskott på helår 

på - 5,0 mkr pga volymtillväxt. Det beror delvis på ett underskott 

redan vid ingången av 2008. Detta kompenseras av lägre 

kostnader för boenden och övrig verksamhet samt högre 

omvårdnadsintäkter. 

Personal 

Minskningen av sjukdagar och lägre nyttjande av timvikarier 

medför att socialtjänsten är på liknande nivåer som 2006. Andelen 

långtidsfrånvaro (frånvaro över 59 dgr) har ökat gentemot 

tidigare år vilket bör följas under året. 

Sjukfrånvaron i %, alltså inklusive tidsbegränsad sjukersättning, 

har minskat i högre utsträckning än antalet sjukdagar.

Detta beror på att anställda med hel tidsbegränsad sjukersättning 

har minskat, från 42 personer 2007 till 20 personer 2008. 

När det gäller anställda med tidsbegränsad sjukersättning på 

deltid sker ingen märkbar förändring. Frisknärvaron har ökat 

i förhållande till samma period 2007 men är fortfarande lägre 

än 2006. 

Kvinnors medellön har för perioden närmat sig männens medellön 

jämfört med föregående period 2007. Orsaken bedöms 

i sin helhet vara resultatet av Kommunals medlemmars löneavtal 

från årsskiftet. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att socialtjänsten är på 

rätt väg när det gäller att minska sjukfrånvaron, men vikten 

av tidig rehabilitering måste betonas i organisationen för att 

motverka lång sjukfrånvaro. När det gäller sjukfrånvaron i % 

så framgår det att aktiviteterna som personalenheten har ansvarat 

för, för anställda med tidsbegränsad sjukersättning på 

heltid, har gett resultat. 

Barn och unga 

Det kan konstateras att placeringarna av barn och unga har 

minskat under perioden och att antalet utredningar har minskat. 

Barn och unga har istället fått stöd och service via Resurscentrum. 


Ungefär lika många hushåll erhåller försörjningsstöd som ifjol 

medan kostnaden bedöms öka med drygt 1 mkr på helårsbasis. 

Orsaken till kostnadsökningen är framförallt att kostnaden 

per hushåll och månad ökat från drygt 4 700 kr till ca 

5 200 kr, framförallt pga uppräkningen av den sk riksnormen. 


Målet är att från 2009 hålla de handläggningstider som lagen 

föreskriver. Under första tertialet överstiger endast 15% denna 

tidsgräns jämfört med 42% samma period föregående år. 

Livsmiljö 

Inom Handikappomsorgen finns 9 ej verkställda beslut om 

boenden medan äldreomsorgen inte har några väntetider. Pga 

ny lagstiftning från 1 juli finns risk för viten även för LSSplaceringar 

om inte kösituationen åtgärdas. 

Åtgärder 

◗ Äldreomsorgens underskott inom hemtjänsten ska täckas 

av motsvarande överskott i övrig verksamhet inom äldreomsorgen. 

◗ I samråd med personalkontoret ska en analys ske om och 

hur sjuktalen kan minska ytterligare. 

◗ I samråd med personalkontoret ska en analys ske om och 

i så fall hur timanställningar kan minska och till vilken kostnad. 


◗ Handikappomsorgens befarade underskott för LSS-insatser 

och bostadsanpassningsbidrag kan delvis täckas genom 

att det nya gruppboendet inte är inflyttningsbart förrän 2008 

10-01 och att övrig verksamhet inom handikappomsorg redovisar 

överskott. 

◗ Utveckla samverkan socialtjänst och skola. 

◗ Utveckla arbetet med Familjens Hus och Resurscentrum i 

samverkan med barn- och utbildningsnämnden. 

31

32 


Överförmyndarnämnden 


◗ Överförmyndarnämndens (Öfn) expedition har flyttats 

lokalmässigt till socialtjänstens enhet för försörjningsstöd. 

◗ Öfn har fullgjort kommunens uppdrag om utredning kring 

kostnader/resurser inför mottagande av ensamkommande 

barn. 





◗ Barnkonventionens intentioner ska prägla 

öfn:s verksamhet. 

◗ I varje beslut som rör barn ska barnens bästa 

tillvaratas. 




◗ Öfn ska ge personal, gode män och förvaltare 

den utbildning som de behöver för sitt uppdrag. 


Utbildningsinsatser, %, mål 50% 20 40 



◗ Alla som är berörda av öfn:s verksamhet ska 

behandlas lika. 

◗ Öfn ska hålla en hög servicenivå till medborgarna, 

lämna information och svara på frågor 

från allmänheten. 


Inkomna synpunkter 0 0 



◗ De som berörs av öfn:s tjänster ska känna att 

de i Piteå kommun kan få de stöd som de har J 

rätt till. 

J 

J 

J 

J 

P 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

Personal 







begåvningar, resurser och erfarenheter tas 

tillvara. 

Ekonomi 






Nettokostnader 


P 

J 

J 

J 

2008 2007 2008 2007 

- 602 

- 8 

- 579 

0 

- 1 842 

- 60 

3 

4 

3 

2 

- 1 779 

- 26 

Analys 

Ekonomi 

Nyttjande av 25% tjänst utöver ram ger ett beräknat underskott 

för perioden med ca 20 000 kronor. 


Målet för överförmyndarnämnden är att i större grad än tidigare 

uppfylla målen. 

Åtgärder 

◗ Efter beslut om ny administrativ organisation upprättar Öfn 

ny arbetsbeskrivning för verksamheten.

Räddnings- och beredskapsnämnden 


◗ Piteå Kommun drabbades under några veckor i början på 

året av ett antal allvarliga anlagda bränder: Evangeliska fosterlandsstiftelsen 

EFS Storstrand, stugan på Strömlida mm. 

◗ Inköp av två defibrillatorer samt fortbildning av all heltidspersonal 

i defibrillering och Hjärt-Lung-Räddning, D-HLR. 

◗ Nybyggnad och renovering av containersystem för övningsverksamheten. 

◗ Ombyggnation och renovering av Norrfjärdens brandstation 

enligt plan är genomförd. 

◗ Riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete är framtagen och 

beslutad av kommunstyrelsen. 

◗ Ett förslag på organisationsförändring har tagits fram där 

syftet bl a är att utveckla framtagna förbättringsområden, öka 

kvalitén, skapa en robustare året runt verksamhet, ”fokusera 

på uppdragen” mm. Vidare har även frågeställningarna om 

”ny lag om brandfarliga och explosiva varor” och ”den öronmärkta 

tilldelningen av medel för krisberedskap” lyfts. 





◗ Öka brandkunskapen hos barn och unga. 

◗ Skapa intresse bland unga för yrken inom 

räddningstjänsten. 

Nyckeltal/mått Jan-apr 2008 Helår 2007 

Antal undervisade elever i brand 37 klasser/ 23 klasser 

kunskap i åk 2 och 5 690 elever ca 35% av 

eleverna 

Antal feriearbetare under sommarperioden 

0 6 

Antal praoelever per år 7 18 

Antal brandmanna- och brandingenjörselever 

1 6 


all välfärd 


◗ Utbilda minst 1 000 personer, spridda på olika N 

kurser som syftar till kunskap om brandrisker. 

4 

◗ Klara lagkraven för de av räddnings- och 

beredskapsnämnden beslutade tillsyner enligt 

lagen om skydd mot olyckor samt lagen om 

brandfarliga och explosiva varor. 

J 4 

N 

J 

3 

4 


Nyckeltal/mått April 2008 April 2007 

Antal utbildade personer 558 160 

Antal genomförda tillsyner 38 56 

Antal genomförda tillsyner med anmärkning 34 72 (helår) 



◗ 24 timmars service dygnet runt. 





Antal tjänster på hemsidan 1 1 



◗ Minimera antalet olyckor/bränder. 

◗ Minimera konsekvenser vid inträffade olyckor 

och bränder. 

◗ Utlåning av flytvästar till allmänheten. 

Nyckeltal/mått April 2008 April 2007 Helår 2007 

Antal bränder 26 30 110 

Antal trafikolyckor 22 19 73 

Antal döda personer 1 1 2 

Antal skadade personer 33 30 110 

Antal* IVPA Markbygden 2 6 

Antal utlånade flytvästar 0 0 522 

*IVPA=i väntan på ambulans 

Personal 






◗ En jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns N 


◗ Uppfylla ställda krav på bemanning, kompe J 

tens samt övning enligt handlingsprogrammen. 


2008 2007 mars 2008 






timvikarier 1 341 762 99 556 



Antal övningstimmar Enl. hand- Enl. handper 

år lingsprogram lingsprogram 

J 

J 

J 

N 

J 

4 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

4 

4 

33

34 


Ekonomi 






2008 2007 2008 2007 


Resultat - 191 - 32 63 86 

Investeringar 0 0 5 294 0 

Nyckeltal/mått Prel 2007 2006 Likn kn -06 

Nettokostnad kr/inv 

för räddningstjänsten 709 715* 650 

*Inklusive kostnader för risk- och säkerhetsarbete samt en förhållandevis hög hyresnivå. 

Analys 

Ekonomi 

Räddnings- och beredskapsnämndens ekonomiska resultat för 

perioden visar på ett underskott på - 0,2 mkr. För helåret beräknas 

ett mindre överskott. Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer 

som kan påverka det ekonomiska utfallet; högre 

vikariekostnader pga. arbetstidslagen, nyttjandegrad av statsbidraget 

för kommunens krishantering och volymen på övriga 

tjänster och uppdrag. Dessa faktorer analyseras/följas 

upp kontinuerligt. 

Personal 

Antalet sjukdagar och sjukfrånvaro per anställd är något lägre 

än samma period 2007. Frisknärvaron och frisktalen ligger 

på liknande nivå som fjolåret. Antalet längre sjukskrivningar 

och omfattning är något lägre än motsvarande period 2007. 

Sjukskrivningar tillsammans med ledigheter och genomförda 

fortbildningar har påverkat antalet timvikarier negativt, dvs. 

ökat i omfattning. Vissa problem med planerade träffar/möten, 

frånvaro vid sjukdomar/utbildningar kvarstår pga. den nya 

arbetstidslagen. 

Barn och unga - vår framtid 

Brandkunskapsundervisning för elever i åk 2 och 5 pågår för 

närvarande och kommer att slutföras under maj månad. Prognosen 

pekar på ett bättre utfall än föregående år. 


Efterfrågan från den enskilde (företag, föreningar, kommunala 

verksamheter mm) på råd/information och utbildning har 

under vintern/våren varit stor. Ett stort antal kurser har genomförts 

under perioden och ett flertal kurser är inbokade 

under maj och juni. Under 2008 kommer all personal (ca: 650 

st) vid kommunens äldreboenden att erhålla utbildning i ”Systematiskt 

brandskyddsarbete och äldres säkerhet”. Utbild 

J 

4 

ningen omfattar 3 timmar teori och 1 timme praktik på den 

egna arbetsplatsen. 


Verksamheten bedrivs dygnet runt och räddnings- och beredskapsnämndens 

sammanträden är öppna för allmänheten. 

Livsmiljö 

Antalet larm ligger på något lägre nivå än föregående år liksom 

antalet bränder i byggnader. De ”onödiga” automatlarmen 

står för merparten av minskningen, dessa ”onödiga” larm är 

trots detta fortfarande på för hög nivå. Trafikolyckorna ligger 

på en något högre nivå än 2007, det vill säga en hög historisk 

nivå vilket återspeglas på antalet skadade. 

I övrigt har målen för de strategiska områdena för perioden 

uppnåtts i hög grad.

Bolagens resultat för perioden samt 

årsprognos 

I koncernen Piteå Kommunföretag AB ingår förutom moderbolaget 

de helägda dotterbolagen Piteå Näringsfastigheter 

AB, Piteå Renhållning och Vatten AB, AB PiteBo, Piteå Hamn 

AB och Renen i Piteå AB. Därutöver ingår även de hälftenägda 

bolagen AB PiteEnergi (50%) och Nolia AB (50%). 

Delårsrapporten har sammanställts av bolagens inlämnade 

material, ingående i koncernen Piteå Kommunföretag AB och 

omfattar periodbokslut för januari-april samt prognos för helåret 

2008. 

Koncernen Piteå Kommunföretag AB 

Ekonomi Utfall Utfall Utfall 

(mkr) jan-apr jan-apr helår 

Omsättning 

Resultat före 

bokslutsdispositioner 

och skatt 

2008 2007 2007 

212,9 

- 1,4 

186,7 

3,5 

623,9 

29,7 

Ekonomi 

Delårsresultatet januari-april för koncernen Piteå Kommunföretag 

AB uppgår till - 1,4 mkr, vilket är ett något lägre resultat 

än för samma period föregående år. Det höjda allmänna 

ränteläget har gett ökade kostnader i de bolag som har låneskulder. 

Verksamhet 

Under hösten 2007 tog kommunfullmäktige beslut om 

bolagisering av kommunens VA-verksamhet. Det innebär att 

bolagssektorn fr o m 2008 även innefattar kommunens VAverksamhet. 

Piteå Kommunföretag AB 

(moderbolaget) 

Ekonomi 

(mkr) 

Utfall 

jan-apr 

2008 

Utfall 

jan-apr 

2007 


Prognos 

helår 

2008 

Utfall 

helår 

2007 

Omsättning 0,0 0,0 0,1 0,1 

Resultat före 4,7 4,6 1,9 1,7 


och skatt 

Investeringar 35,0 0,0 35,0 6,0 

Ekonomi 

Periodens resultat före bokslutsdispositioner uppgår till 4,7 

mkr med en årsprognos på 1,9 mkr. Utfallet är något bättre 

än budget. 

Större investeringar under året 

Under tertialet har en nyemission gjorts i Piteå Renhållning 

och Vatten AB med 35,0 mkr, enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige. 

Nyemissionen utgör en del av finansieringen vid 

övertagandet av VA-verksamheten. 

Verksamhet 

Ett fortsatt arbete sker med utveckling, strategifrågor samt 

med styrning och samordning inom koncernen. 

Renen i Piteå AB 

Ekonomi Utfall Utfall Prognos Utfall 

(mkr) jan-apr jan-apr helår helår 

Omsättning 



och skatt 

Investeringar 

2008 2007 2008 2007 

0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

0,0 

0,3 

0,0 

0,0 

0,1 

Ekonomi 

Periodens resultat är 0,0 mkr. Årsprognosen före bokslutsdispositioner 

och skatt beräknas uppgå till närmare 0,3 mkr. 

Verksamhet 

Bolaget bedriver ingen verksamhet och är vilande. 

0,0 

35

36 


AB PiteBo 

Ekonomi Utfall 

(mkr) jan-apr 

2008 

Omsättning 74,3 

Resultat före 0,4 


och skatt 

Investeringar 6,4 

Utfall 

jan-apr 

2007 

71,9 

0,6 

9,2 

Prognos 

helår 

2008 

219,2 

5,7 

50,0 

Utfall 

helår 

2007 

217,0 

5,4 

22,2 

Ekonomi 

Intäkterna ca 1,2 mkr bättre än budget. Ökade intäkter och 

lägre hyresförluster är orsakerna. 

Rörelsens kostnader ligger 2,4 mkr över budget. Avvikelsen 

kommer bl.a. från högre elpriser och ökade snöröjningskostnader. 

Avskrivningar och fastighetsskatt enligt budget. 

Räntekostnaderna har stigit jämfört med budget med 0,4 mkr. 

Större omsättningar av lån sker under andra halvåret. På årsbasis 

kan avvikelsen komma att uppgå till ca 2,5 mkr. 

Budgeterat resultat för året uppgår till 5,7 mkr. Mot bakgrund 

ökade el- och räntekostnader kan resultatet komma att försämras. 


Här kan nämnas pågående hyreshus på Nygatan 6 lgh, gruppboende 

på Videvägen 6 lgh samt stambyte på Prästgårdsgatan 

16. Under hösten påbörjar Strömbackaskolan ett projekt 

på Furulund som omfattar ca 25 lgh och beräknas pågå 

ca 6 år. Vidare utreds förutsättningarna att bygga nya lgh i 

Hortlax. Eventuell byggstart under hösten. 

Investeringarna finansieras genom egna medel. 

Verksam- Utfall Utfall Prognos Utfall 

hetsmått april april helår helår 

2008 2007 2008 2007 

Vakansgrad % 0,8 1,0 0,8 0,7 

Avflyttn.grad % 8,8 8,9 28 28 

Verksamhet 

Beslutet att sälja 508 lägenheter till HSB har påbörjats. Nytt 

bolag har bildats dit aktuella fastigheter ska överlåtas. Försäljningen 

av det nybildade bolaget till HSB kommer att ske 

den 1 oktober. Reavinsten vid försäljningen ingår inte i ovanstående 

redovisade resultat. 

AB PiteBo har antagit SABOs utmaning att sänka energianvändningen 

med 20% fram till 2016 där förbrukningen 2007 

utgör utgångsläge. Arbetet har startat. Stor del av budget för 

planerat underhåll kommer att gå till fönsterbyten och energisparande 

åtgärder. 

Piteå Näringsfastigheter AB (koncernen) 

Ekonomi 

(mkr) 

Omsättning 



och skatt 

Investeringar 

Utfall 

jan-apr 

2008 

31,9 

- 3,1 

17,2 

Utfall 

jan-apr 

2007 

30,4 

0,2 

37,7 

Prognos 

helår 

2008 

92,5 

- 4,7 

60,0 

Utfall 

helår 

2007 

86,2 

0,3 

115,9 

Ekonomi 

Prognosen och utfallet gäller Piteå Näringsfastigheter AB med 

dotterbolagen HB Stadsvapnet, KB Svenska Kompositbyn, 

KB Nevatko och AB Furunäsets Fastigheter. Därutöver tillkommer 

resultaten från intressebolagen NBA, Energi och 

Miljöutveckling AB, och Youcall AB. 

Piteå Näringsfastigheter AB har ca 6% vakansgrad eller ca 

7 700 m 2 lediga lokaler; ägardirektiven säger 3-5%. 


Ekonomiskt har nybyggnad av Studio Acusticum färdigställts. 

KB Nevatko har bildats. Detta bolag kommer att överta ägandet 

av byggnaden. Nybyggnad av ett våningsplan vid ETC 

har färdigställts och 3D-lagfart har sökts. Tillbyggnad av 

Mejselv.15 och lokaler för Svalson i Öjebyn har färdigställts. 

Investering i ny transformatorstation och lokalanpassning för 

Polardörren på Combihuset pågår. 

Investeringarna finansieras genom egna medel. 

Fastigheten Fläktgatan 9 har sålts och ett preliminärt köpekontrakt 

har upprättas avseende försäljningen av Växthuset 

på Degeränget. 

AB Furunäsets Fastigheter investerar i ombyggnader för 

Tyrens och StepIn. 



2008 2007 2008 2007 

Lediga lokaler, kvm 7 700 9 900 4 500 7 000 

Lediga lokaler 

i % av totala ytan 6 8 4 6


Piteå Hamn AB Piteå Renhållning och Vatten AB 

Ekonomi Utfall Utfall Prognos Utfall Ekonomi Utfall Utfall Prognos Utfall 

(mkr) jan-apr jan-apr helår helår (mkr) jan-apr jan-apr helår helår 

Omsättning 



och skatt 

Investeringar 

2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 

8,5 

0,5 

0,4 

8,6 

0,4 

0,0 

22,5 

3,7 

4,0 

23,2 

4,1 

Ekonomi 

Periodens resultat uppgår till 0,5 mkr före bokslutsdispositioner, 

vilket trots en sämre inledning av året, innebär ett marginellt 

bättre resultat än fjolåret. En analys av godsvolymerna 

visar en minskning på 11%, vilket främst består av minskning 

av skogsråvaruimporten och utförseln av petroleumprodukter. 

Detta kompenseras av en ökning av lagringen av sågade trävaror 

då det är en uppbyggnad av sågverkens lager under 

innevarande år. En mild vårvinter har hållit nere kostnaderna 

för isbrytning under perioden. 

Prognosen för helåret är en vinst på 3,7 mkr, vilket är marginellt 

lägre än budgeterat då viss osäkerhet finns kring hur 

godsslagen sågade trävaror och skogsråvara utvecklar sig 

under resten av året. 


Under 2008 fortsätter påbörjade förbättringsåtgärder av kajområdet. 

Ombyggnad av RORO-kajen påbörjas under maj 

vilket kommer att resultera i nytt ytskikt och förbättrade funktioner. 

Pågående pilotprojekt med förbättrad styrning av funktioner 

i magasin 8 fortsätter. Det faktum att Piteå Hamn definierats 

som ”Stand-alone-hamn” enligt Sjöfartsinspektionen 

har inneburit vissa oplanerade åtgärder för att förbättra övervakningen 

på hamnområdet. Årets investeringar finansieras 

genom egna medel. 



2008 2007 2008 2007 

Antal fartygsanlöp 110 114 350 369 

Skeppn. över kaj, 0,52 0,58 1,60 1,76 

milj. ton 

Verksamhet 

En rad etableringar i hamnens närområde kommer under året 

att antingen beslutas eller påbörjas, vilket kan innebära etablering 

av godsflöden över hamnen inom miljöenergiområdet 

och även innebära en utbyggnad av infrastrukturen kring hamnområdet. 

Redan under sommaren 2008 kommer de första 

projektlasterna med komponenter till vindkraftsetableringen 

på Bondön. 

3,0 

Omsättning 



och skatt 

Investeringar 

35,5 

1,1 

0,9 

16,8 

2,9 

2,0 

111,1 

6,9 

29,3 

54,5 

9,1 

Ekonomi 

Periodens resultat uppgår till 1,1 mkr före bokslutsdispositioner. 

Prognosen för helåret är 6,9 mkr. 

Periodens resultat är sämre än motsvarande period föregående 

år, vilket beror på minskade mängder avfall för omhändertagande. 

Intäktsminskningen bedöms dock vända under 

senare del av året. 

På kostnadssidan är behandlings- samt skattekostnaden för 

det brännbara avfallet hög i jämförelse med föregående år 

beroende på att företaget haft avsättning för större volymer 

av det brännbara avfallet. På årsbasis bedöms dock denna 

kostnadsökning vara marginell. 

VA-verksamheten följer i stort sett budgeterade värden och 

utfallet för helåret bedöms hamna på samma nivå som föregående 

år. 


De största projekten inom VA-området är ombyggnad av Skolgatan 

och Tygelvägen samt Bertnäs avloppsreningsverk. Investeringarna 

finansieras med lånade medel. Inom renhållningsverksamheten 

är stora investeringar planerade under året 

knutna till Bredviksberget. En ny deponiyta kommer att färdigställas 

och lokalerna för personalen kommer att byggas 

ut. Investeringarna finansieras genom egna medel. 



2008 2007 2008 2007 

Deponerad volym (ton) 2 291 5 622 18 452 18 452 

Hanterad volym (ton) 8 855 8 480 28 777 29 010 

Antal otjänliga av totala 

dricksvattenprov 0/65 0/70 0/210 0/211 

Kvalitet utsläpp avloppsvatten, 

avvikelse mot 

gränsvärde 

- medelvärde totalt fosfor 0/17 0/17 0/52 0/52 

- syreförbrukande ämnen 0/17 0/17 0/52 3/52 

Verksamhet 

Uppdraget att omhänderta avfall och avloppsvatten samt att 

producera dricksvatten fungerar bra. Fortfarande återstår 

dock arbete innan samgåendet mellan vatten- och avloppsoch 

renhållningsverksamheten kan betraktas som färdigt. En 

lång vinter och en hastig vår har medfört stora mängder smältvatten 

under kort tid vilket medfört driftstörningar för framförallt 

avloppsoch deponiverksamheten. 

5,1 

37

38 


Nolia AB 

Ekonomi Utfall 

(mkr) jan-apr 

2008 

Omsättning 13,0 

Resultat före - 2,1 


och skatt 

Investeringar 0,1 

Utfall 

jan-apr 

2007 

14,0 

- 1,3 

Prognos 

helår 

2008 

Utfall 

helår 

2007 

Ekonomi 

Under första tertialen har sex egna mässor genomförts. Omsättningsminskningen 

jämfört med föregående år, förklaras 

av att Nolia då genomförde åtta mässor. 

0,3 

51,0 

0,8 

0,7 

48,0 

0,6 

Året har inte börjat bra, eftersom Nolia AB har tappat både i 

antal utställande företag och antal besökare på väletablerade 

mässor. Generellt i branschen tenderar antalet besökare att 

minska vad gäller publikmässor. 

Huvuddelen av intäkterna förväntas dock inflyta under perioden 

juni-augusti där mässorna Skogsnolia och Stora Nolia är 

avgörande för årsresultatet. 

Med anledning av ovanstående har prognosen för 2008 skrivits 

ned till 0,8 mkr jämfört med budget 1,2 mkr. 

Investeringar under året 

Inga större investeringar planeras under året. Det som i huvudsak 

köps in är monterserviceprodukter för egna mässor 

och för extern uthyrning. 



2008 2007 2008 2007 

Såld utställ 7 515 9 886 110 208 56 208 

ningsyta kvm* 

Antal mäss 34 924 35 368 145 000 162 612 

besökare 

*Jämna år genomförs SkogsNolia, därav den stora differensen på utställningsyta. 

Verksamhet 

Verksamheten kan sammanfattas i ”Fyra gånger Nolia”: Mässor 

– Konferens – Event – Uthyrning. Huvudsaklig verksamhet 

är Mässor – Konferens, men företaget ser en ökad 

efterfrågan vad gäller event/konsultuppdrag och extern uthyrning 

av monterserviceprodukter. 

Nolia AB har planerat att genomföra 16 egna arrangemang 

under året. Följande har genomförts per 080430: 

Nolia Utbildning & Framtid i Piteå, Sundsvall och Östersund, 

Nolia Må Bra i Piteå, Nolia Barn i Umeå, Stora Vårmässan i 

Sundsvall. 

1,0 

AB PiteEnergi (koncernen) 

Ekonomi Utfall Utfall Prognos Utfall 

(mkr) jan-apr jan-apr helår helår 

Omsättning 


bokslutsdispositoner 

och skatt 

Investeringar 

2008 2007 2008 2007 

118,9 

3,7 

20,4 

120,5 

3,3 

14,1 

429,6 

35,7 

111,0 

402,4 

29,4 

113,4 

Ekonomi 

Resultatet för perioden är lägre än budget. Orsaken till detta 

är i första hand varm väderlek som leder till lägre omsättning. 

Hårdnande konkurrens på elmarknaden ger minskade marginaler 

på såld el. Resultatet är högre än motsvarande period 

föregående år. 


Utbyggnad av 300 villor i fjärrvärmenätet, uppsättning av ca 

4 000 elmätare med fjärravläsningsfunktion hos kunder. 

I elnätverksamheten sker stora reinvesteringar för att förstärka 

elnätet inför nya avbrottsersättningsregler som träder 

i kraft 2011. 

Utbyggnad av bredbandsnätet fortsätter i samma höga takt 

som de senaste åren. De senaste årens tillväxt gör att bolaget 

p.g.a. platsbrist bygger ut kontorslokalerna. 

Investeringarna finansieras genom egna medel till en volym 

av ca 25 mkr, övriga ca 85 mkr upplånas externt. 



2008 2007 2008 2007 

Egenprodu 8,8 8,2 49,3 59,0 

cerad el, GWh 

Antal fjärr 2 371 2 053 2 616 2 371 

värmekunder 

Verksamhet 

Fortsatt mycket hög investeringstakt inom alla affärsområden, 

elnät förstärks inför avbrottsersättningsregler år 2011, 

fjärrvärmen byggs ut med ca 300 nya anslutningar och bredbandsnätet 

växer i samma takt som tidigare år. Under 2007 

gick bolaget över till efterskottsfakturering av elförsäljningen, 

vilket har lett till ökat behov av likvida medel, därav det stora 

lånebehovet för år 2008. Inför 2009 och 2010 ses en minskning 

i investeringsbehovet, då verksamheten återgår till mer 

normal nivå än de senaste årens höga utbyggnadstakt.

40 

Delårsrapporten har producerats av Piteå Kommuns ekonomikontor i samarbete med övriga förvaltningar och 

kommunala bolag. PRODUKTION: Skribenten/Bo Staffan Johansson TRYCK: Accidenstryckeriet 2008 06 24 

Vill du veta mer, kontakta kommunens ekonomikontor, tel. 0911-69 60 00 vx.

Resultat - Piteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?