VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet
VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet
VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
växten styra flödet av gas mellan sig och<br />
omgivningen.<br />
Upptag av vatten<br />
sker hos landväxter genom rötter och rothår. Det förs<br />
vidare genom styva rör, som också ger stadga åt<br />
plantan.<br />
Förökning<br />
Vattenväxternas könsceller simmar själva i vattnet,<br />
medan landväxternas könsceller, pollen och sporer,<br />
måste spridas av vind eller djur.<br />
Fiskarnas stamträd<br />
Trädet visar släktskapen<br />
mellan de viktigaste grupperna av fiskar.<br />
Grönt<br />
visar när grupper är kända som fossil.<br />
Blått<br />
visar när grupper funnits, men ej är kända som fossil.<br />
Djuren invaderar land<br />
Djuren uppkom i havet.<br />
Att ändra vattenliv till landliv innebär flera problem:<br />
Andning<br />
i vatten sker med gälar hos ryggradsdjuren. Fiskar<br />
har också en simblåsa. De kan fylla den med luft och<br />
därmed avpassa sin vikt för att lättare hålla sig<br />
svävande.<br />
Lungor är typiskt<br />
för landlevande ryggradsdjur. Lungor utvecklades ur<br />
simblåsan hos landdjurens förfäder, som var fiskar.<br />
Stöd för kroppen<br />
är nödvändigt på land, då vattnets lyftande kraft<br />
saknas. Små landdjur har kraftiga muskler, hos större<br />
är ett skelett nödvändigt. Skelettet är också fäste för<br />
muskler och inre organ.<br />
Rörlighet<br />
I vatten driver djur med strömmar, är fastsittande<br />
eller simmar aktivt. Vattnet håller kroppen uppe.<br />
Landdjuret lyfter och rör sin kropp med hjälp av ett<br />
starkt skelett och välutvecklade muskler.<br />
8<br />
De landlevande<br />
ryggradsdjurens stamträd<br />
Trädet visar släktskapen<br />
mellan de viktigaste grupperna av landlevande<br />
ryggradsdjur. Se hur nära släkt fåglar och dinosaurier<br />
är!<br />
Grönt<br />
visar när grupper är kända som fossil.<br />
Blått<br />
visar när grupper funnits, men ej är kända som fossil.<br />
Kambrium:<br />
en explosion av liv!<br />
En stor mångfald djur<br />
utvecklades snabbt i haven. Nästan alla nutida<br />
grupper av ryggradslösa djur fanns med: leddjur,<br />
blötdjur, tagghudingar, svampdjur, nässeldjur,<br />
maskar och de mussellika armfotingarna.<br />
Skal och hårda vävnader<br />
utvecklades i nästan alla djurgrupper. Skalen gav<br />
skydd och stöd åt kroppen. Här ser vi en tänkbar<br />
orsak till utvecklingen av de nya grupperna.<br />
Grunda havsområden<br />
nära kusten var vanliga miljöer, där de ryggradslösa<br />
djuren trivdes. I haven fanns också tidiga<br />
ryggradsdjur: primitiva fiskar utan käkar och fenor.<br />
Varifrån kom rikedomen av djur?<br />
Vi vet föga om detta. Fossila förfäder har ännu ej<br />
upptäckts - de kanske inte ens finns bevarade!<br />
Montern visar<br />
ett tänkt djursamhälle från Burgess Shale, Canada.<br />
Här är fossilen så väl bevarade att mjukdelar kan<br />
studeras. Detta är mycket ovanligt, då mjukdelar<br />
snabbt ruttnar bort.<br />
Ordovicium:<br />
efter explosionen<br />
Få nya djurgrupper uppkom,<br />
däremot många arter i varje grupp. I grunda hav<br />
levde tagghudingar och armfotingar, mossdjur,<br />
musslor och bläckfiskar. Koralldjuren blev mycket<br />
vanliga med arter som bildade kolonier eller som var<br />
ensamlevande.
Change language