VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet

Havsbottnen blev berg
I Sverige, södra Finland och Karelen växte
Svekofenniska bergen upp. De har nu brutits ned.
Graniter och gnejser i norr och öster utgör dess
frameroderade rötter.
Graniter och porfyrer
i Småland, Värmland och Dalarna bildades ur
magma, som trängde upp i svaga, uttänjda partier i
jordskorpan.
Sydvästra berggrunden
har värmts, veckats och omvandlats flera gånger,
senast för 900 miljoner år sedan, då bohusgraniten
bildades.
Grunda hav
täckte stora delar av Skandinavien. Här avsattes
sediment, som bevarats i Skåne, Väster- och
Östergötland, Närke, Siljansringen, Öland, Gotland
och längs fjällranden.
En bergskedja reser sig
när Skandinavien möter Grönland och Iapetushavet
försvinner. Berggrunden skjuts österut i stora
överskjutningar, upp över Skandinaviens västra kant.
Bergen var först höga och spetsiga, liksom Alperna
och Himalaya idag, men eroderades snabbt ned.
Bergkedjans rötter höjdes sedan för att till sist bilda
vår nuvarande fjällkedja.
LIVETS BÖRJAN
Livets träd
Liv på jorden har uppkommit en
enda gång.
Alla levande och utdöda organismer är därför släkt
med varandra och har ett gemensamt ursprung.
Alla organismer indelas i två typer: Den ena har
cellkärna och den andra saknar cellkärna. Skillnaden
finns alltså i cellerna.
Organismer utan cellkärna
Hit räknas bakterier och arkebakterier.
Organismer med cellkärna
Hit räknas sex grupper: slemsvampar, ciliater,
rödalger, svampar, växter och djur. De är mer släkt
med arkebakterier än med bakterier. Svampar är inte
växter, trots likheten. Djur, växter och svampar är
lika nära släkt.
6
Cellen: livets byggsten
Alla organismer
består av celler, som är mikroskopiskt små
byggstenar.
Två slags celler
finns i naturen:
Celler utan kärna (prokaryota)
hos arkebakterier och bakterier.
Celler med kärna (eukaryota)
hos svampar, växter och djur.
Kärnceller
är mellan 10 och 100 tusendels millimeter stora. Inne
i cellen finns små "organ", organeller.
Ett cellmembran
omger cellen. Kemiska ämnen, viktiga för cellens
liv, kan föras genom det tunna membranet. Hos
växtceller finns dessutom en yttre kraftigare
cellvägg.
Kärnan
omges av ett kärnmembran. Genom fina porer,
transporteras kemiska ämnen. I kärnan finns
kromosomer, arvsmassan, som består av DNA.
Cellens nätverk
är en labyrint av gångar och platta blåsor. Dess
väggar hänger ihop med kärnans membran. Här
bildas fetter och kolhydrater.
Ribosomer
är små runda kroppar. De flesta sitter på nätverket.
Här bildas proteiner.
Golgi-apparaten
är ett system av platta blåsor, som ligger tätt intill
varandra. Kemiska ämnen, bildade i nätverket, lagras
tillfälligt i Golgi-apparaten. Sedan förs de ut i
kroppen, där de skall ha sin verkan.
Mitokondrier
Cellens maskineri kräver energi för att fungera. Den
kommer från mitokondrierna. Energin i födan
omformas här, så att den kan användas i cellen.
Detta kräver syre:
från lungorna förs syret ut till vävnadernas celler och
slutligen till mitokondrierna.
Kärnlösa celler
är oftas mellan 1 och 10 tusendels millimeter stora.