VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet

Vulkaner
Vulkaner i de mittoceana ryggarna
har lättflytande och het lava, upp till 1 200º Celsius.
Utflödet sker oftast på havsbottnen, där lavan stelnar
i kuddlika former. Om ryggen når över havsytan,
rinner lavan långt och stelnar till stora lavafält.
Island är det bästa exemplet.
Vulkaner i bergskedjor och öbågar
uppstår där havsbottnen glider ned i manteln och
smälter. De har trögare och svalare lava, 800º
Celsius. Högt gastryck i vulkanen ger explosiva
utbrott med askmoln. Bra exempel är Mount St
Helens, USA Pinatubo, Fillippinerna.
I vulkanens inre
Het, smält berggrund, magma, samlas i
magmakammaren. Lava och heta moln av gas och
aska tränger fram ur en eller flera kratrar. Den
typiska vulkankäglan har bildats av stelnad lava och
aska.
Heta källor, gejsrar,
är vanliga i vulkaniska områden. Runt källan avsätts
ofta svavel ur gaser från den heta magman.
Vulkaner på havsbottnen
driver hett vatten genom berggrunden. Metaller löses
upp och avsätts där vattnet strömmar ut. Under
senare år, har flera sådana källor upptäckts. För oss
viktiga malmer i Bergslagen och Skelleftefälten har
troligen bildats så för länge sedan.
Mineral
är kemiska föreningar, som
-bildar kristaller med bestämd byggnad
-har bestämd kemisk sammansättning.
4000 mineral är kända
men endast en handfull är vanliga och dominerar i
jordskorpans bergarter: kvarts, fältspat, glimmer,
bland andra. De flesta mineral är silikater, som är
föreningar med kisel och syre. Berggrunden vi går på
utgörs därför främst av dessa två ämnen.
Mineral i malmer
är oftast oxider och sulfider. Ur dem framställer man
metaller.
Av kvarts gör man glas
och av fältspat tillverkas porslin. Vackra och
beständiga mineral används ofta som smyckestenar:
4
diamanter, smaragder, safirer, rubiner och många
andra.
Bergarter
byggs upp av ett eller flera mineral, som bildar en
mosaik av kristaller. De indelas i tre grupper:
sedimentära
magmatiska
metamorfa.
Sedimentära bergarter
Gammal berggrund bryts ned och mineralkorn
frigörs. De förs med vind och vatten ut i havet och
sjunker mot bottnen, sedimenterar.
Bottnen växer därför ständigt uppåt. Långt ned i
bottnen råder högt tryck. Där pressas kornen
samman och cementeras till hårda bergarter.
Magmatiska bergarter
I jorden bildas bergartssmältor, magmor. De tränger
upp mot jordens yta, svalnar och stelnar till
magmatiska bergarter.
Intrusiva djupbergarter
har stelnat långsamt nere i jordskorpan. Dess mineral
har oftast stora kristaller.
Gångbergarter
har stelnat i gångar och sprickor i berggrunden.
Vulkaniska ytbergarter
Het magma rinner på marken som lava och svalnar
snabbt. Vulkanaska faller ned och förstenas.
Bergarternas mineral har små kristaller.
Metamorfa bergarter
Höga tryck och temperaturer omvandlar sedimentära
och magmatiska bergarter. Nya mineral bildas och en
metamorf bergart uppstår.
Världen växer fram
Månen
har varken atmosfär eller vatten. Vind och erosion
saknas därför. Dess yta bevarar spåren efter nedslag
av meteoriter alltsedan solsystemet bildades.
Den tidiga jorden
hade ett liknande ärrat ansikte. Geologiska händelser
har sedan förändrat jordytan och utplånat de flesta
kratrar.
Meteorit av järn
Detta är en liten del av en jättelik järnmeteorit,
troligen 60 meter i diameter och flera miljoner ton