VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet

JORDEN BILDAS
I jordens inre
Inre kärnan
Radie 1 600 km. 5 000º Celsius. Består av järn och
en del nickel. Ett högt tryck gör den fast, trots den
höga temperaturen.
Yttre kärnan
Tjocklek 1 800 km. 4 000º grader Celsius. Den är
flytande och består av järn och en del nickel. Jordens
magnetfält alstras i kärnan.
Manteln
Tjocklek 2 900 km. 1 000 - 4 000º Celsius. Består av
mineral, rika på kisel, syre, järn och magnesium.
Oftast fast, men rör sig ytterst långsamt. Smälter
lokalt och kan då orsaka vulkanism.
Jordskorpan
är jordens yttre fasta skal. Består av två delar:
Oceanskorpa
Tjocklek 5 - 10 km. Bildas ständigt vid vulkanryggar
i oceanerna och flyter på manteln. Rör sig mot
kontinenterna där den sjunker ned i manteln. Upp till
200 miljoner år gammal.
Kontinentskorpa
Tjocklek 40 - 70 km. Är lättare än oceanskorpan och
sjunker därför ej ned i manteln. Upp till 4 000
miljoner år gammal.
Vi seglar på kontinenter!
Världskartan förändras!
Jordskorpan består av sju stora plattor och ett tiotal
mindre. De flyter på jordens mantel. Strömmar i
manteln flyttar plattorna med dess kontinenter
några centimeter om året.
Kontinenten spricker
när manteln rör sig och tänjer ut den. Sprickdalar
bildas, t.ex Östafrikanska sprickdalen. Den är delvis
vattenfylld, Röda Havet. Dalen fortsätter att vidga
sig.
Havsbottnen vidgas
Längs sprickor i oceanerna tränger het magma ut och
stelnar till ny oceanskorpa. Haven vidgas,
kontinenter glider isär, t.ex Sydamerika och Afrika.
3
När två plattor möts
sjunker den ena åter ned i manteln, oftast i kanten av
en ocean. Här uppstår djuphavsgravar, ibland
10 000 meter djupa, och kedjor av vulkaner:
på land, som i Anderna, i öbågar, som Japan och
Indonesien. Här bildas ny kontinentskorpa.
Haven försvinner
när kontinenter närmar sig varandra. Medelhavet är
en rest av ett äldre större hav, Tethyshavet. Det
krymper långsamt mellan Eurasien och Afrika, som
glider mot varandra.
Kontinenter krockar
och berggrunden pressas ihop till höga bergskedjor,
Alperna, Himalaya och andra.
Jorden skälver
När jordens plattor rör sig, skapas spänningar i
berggrunden: berget brister, marken skakar i en
jordbävning.
Längs San Andreasförkastningen,
i Kalifornien, rör sig två plattor utmed varandra.
Vid Vättern och Omberg
har jordskorpan tänjts ut och spruckit längs branta
förkastningar: nedsänkt berg blir en gravsänka,
Vättern, och kvarstående delar en horst, Omberg.
Fjällkedjan
bildades när två kontinenter krockade. Den ena sköts
upp över den andra -rörelser som ofta orsakar
jordbävningar. I fjällen har rörelsen upphört sedan
länge och jordskalven tystnat.
Berggrunden veckas
när kontinenter kolliderar, om tryck och temperatur
är höga. Veckningen sker mjukt utan skalv. Vid
måttlig ihoppressning är vecken öppna.
Vecken pressas ihop
vid fortsatt tryck.
Vecken blir vågräta
och slits av. Överskjutningar och skollor bildas,
bergskedjor växer upp.
Veck i berggrunden
är rester av en nedvittrad bergskedja.