Karta över utställningen 2
JORDEN BILDAS I jordens inre Inre kärnan Radie 1 600 km. 5 000º Celsius. Består av järn och en del nickel. Ett högt tryck gör den fast, trots den höga temperaturen. Yttre kärnan Tjocklek 1 800 km. 4 000º grader Celsius. Den är flytande och består av järn och en del nickel. Jordens magnetfält alstras i kärnan. Manteln Tjocklek 2 900 km. 1 000 - 4 000º Celsius. Består av mineral, rika på kisel, syre, järn och magnesium. Oftast fast, men rör sig ytterst långsamt. Smälter lokalt och kan då orsaka vulkanism. Jordskorpan är jordens yttre fasta skal. Består av två delar: Oceanskorpa Tjocklek 5 - 10 km. Bildas ständigt vid vulkanryggar i oceanerna och flyter på manteln. Rör sig mot kontinenterna där den sjunker ned i manteln. Upp till 200 miljoner år gammal. Kontinentskorpa Tjocklek 40 - 70 km. Är lättare än oceanskorpan och sjunker därför ej ned i manteln. Upp till 4 000 miljoner år gammal. Vi seglar på kontinenter! Världskartan förändras! Jordskorpan består av sju stora plattor och ett tiotal mindre. De flyter på jordens mantel. Strömmar i manteln flyttar plattorna med dess kontinenter några centimeter om året. Kontinenten spricker när manteln rör sig och tänjer ut den. Sprickdalar bildas, t.ex Östafrikanska sprickdalen. Den är delvis vattenfylld, Röda Havet. Dalen fortsätter att vidga sig. Havsbottnen vidgas Längs sprickor i oceanerna tränger het magma ut och stelnar till ny oceanskorpa. Haven vidgas, kontinenter glider isär, t.ex Sydamerika och Afrika. 3 När två plattor möts sjunker den ena åter ned i manteln, oftast i kanten av en ocean. Här uppstår djuphavsgravar, ibland 10 000 meter djupa, och kedjor av vulkaner: på land, som i Anderna, i öbågar, som Japan och Indonesien. Här bildas ny kontinentskorpa. Haven försvinner när kontinenter närmar sig varandra. Medelhavet är en rest av ett äldre större hav, Tethyshavet. Det krymper långsamt mellan Eurasien och Afrika, som glider mot varandra. Kontinenter krockar och berggrunden pressas ihop till höga bergskedjor, Alperna, Himalaya och andra. Jorden skälver När jordens plattor rör sig, skapas spänningar i berggrunden: berget brister, marken skakar i en jordbävning. Längs San Andreasförkastningen, i Kalifornien, rör sig två plattor utmed varandra. Vid Vättern och Omberg har jordskorpan tänjts ut och spruckit längs branta förkastningar: nedsänkt berg blir en gravsänka, Vättern, och kvarstående delar en horst, Omberg. Fjällkedjan bildades när två kontinenter krockade. Den ena sköts upp över den andra -rörelser som ofta orsakar jordbävningar. I fjällen har rörelsen upphört sedan länge och jordskalven tystnat. Berggrunden veckas när kontinenter kolliderar, om tryck och temperatur är höga. Veckningen sker mjukt utan skalv. Vid måttlig ihoppressning är vecken öppna. Vecken pressas ihop vid fortsatt tryck. Vecken blir vågräta och slits av. Överskjutningar och skollor bildas, bergskedjor växer upp. Veck i berggrunden är rester av en nedvittrad bergskedja.