VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet

Varma skogar
med barrträd och ormbunkar utbredde sig vid de
fuktiga kusterna. Ett flertal fossila växter från jura
har hittats i Skåne.
Leta fossil
och berätta om livet
Att hitta fossil
är forskare bra på. De har geologisk och biologisk
kunskap och vet var de skall leta på sina
vetenskapliga expeditioner.
På fyndplatsen
antecknas fossilets läge i detalj. Stora fossil,
dinosaurier och andra, är svåra att mejsla fram.
Kanske krävs borrmaskiner och mycket folk. Ibland
förs delar av berget med fastsittande fossil i en
gipsvagga till laboratoriet.
På laboratoriet
prepareras fossilet fram med hammare, mejsel och
tandläkarborr. Berget runt fossilet fräter man ibland
bort med svaga syror.
Paleontologer
(forskare som studerar fossil) tar reda på vilken art
man hittat. När och hur levde den? Fanns några
släktingar? Vilka var förfäderna? Finns några
ättlingar? Man klarlägger ekologiska och
evolutionära sammanhang.
En vetenskaplig uppsats
blir resultatet av arbetet. Här beskriver forskaren i
detalj hur arbetet gick till, samt resultat och
slutsatser. Andra forskare läser och diskuterar.
Populärvetenskap
Många forskare skriver böcker för en bred
allmänhet. De är alltid förenklingar av vetenskaplig
kunskap, men sakliga och trovärdiga.
Naturhistoriska museer presenterar populärvetenskap
främst genom utställningar.
Anknäbbsdinosaurie
(Lambeosaurus)
En brölande dinosaurie.
Den stora benkammen på hjässan hade ihåliga
kammare och var också genomdragen av de
förlängda näsgångarna. Kammen kan ha varit en
ljudförstärkare.
12
Käken liknade en anknäbb
Anknäbbsdinosaurierna åt blad och kvistar och
annan seg och svårtuggad växtföda. De hade därför
många, tättsittande tänder. Lambeosaurus levde i
västra Canada.
Iguanodon
Iguanodon levde i flock
I en belgisk gruva har man funnit 31 djur, 322 meter
under marken. En hel flock har troligen förolyckats.
Kanske föll djuren ned i en ravin, jagade av
rovgiriga förföljare.
Släktet är främst känt från Europa.
Iguanodon var växtätare
Tänderna var kraftiga och malande. De slets hårt av
den sega växtfödan, men ersattes ständigt av nya
tänder.
Hur gick Iguanodon?
Först trodde forskarna
att Iguanodon gick på fyra ben. Dessutom sattes
tummen på nosen, i tron att det var ett horn!
Så ändrade man uppfattning:
Iguanodon fick nu gå upprätt på bakbenen med
huvudet högt och släpande svans.
Nya studier visar
att huvudet troligen hölls lågt. Ryggraden var vågrät
och svansen rörde inte marken. Man tror att
Iguanodon gick på både två och fyra ben.
Krita:
en biologisk epok slutar
Blomväxterna utvecklade
snabbt en stor mångfald, däribland många nutida
grupper. Ormbunkar och barrträd var allmänna,
kottepalmer och fräken allt ovanligare. I Skåne har
man funnit en av världens bäst bevarade floror från
Krita.
För växtätarna
var den nya växtfödan svårtuggad. Vissa dinosaurier
hade därför tusentals tänder, som ständigt slets och
förnyades.
Havet var rikt på djur:
svampdjur, mossdjur, armfotingar, blötdjur, kräftdjur
och maskar. Även ryggradsdjuren blomstrade: hajar,