VÄGG 1:1 = 1 - Naturhistoriska riksmuseet

Stora utdöenden
ägde rum under slutet av devon. Pansarhajar,
koraller, armfotingar och stromatoporoider
drabbades.
Karbon:
träsk och insekter
Sumpskogar stod täta
i de tropiska områdena. Trädlika arter av fräken och
lummer var upp till 40 meter höga. Icke nedbrutna
rester av träd har gett upphov till nutidens stenkol.
Jättelika trollsländor
med 75 centimeters vingspann hörde till sumpskogarnas
rika fauna av spindeldjur, mångfotingar,
insekter.
Rikligt med syre
i karbontidens atmosfär gjorde att jättelika arter
uppkom inom alla grupper av leddjur. Nutidens
syrehalt är lägre och djuren därför mindre.
Groddjuren blev talrika
i de fuktiga träsken och sumpskogarna. Alla
groddjur, även nutida, är bundna till vatten, eftersom
de lägger sina ägg där.
Kräldjur
uppträdde för första gången. Likt nutida kräldjur
hade de ägg med skal, som håller äggets inre fuktigt.
Behovet av vatten är därför mindre än hos
groddjuren.
I haven
skedde inga större förändringar efter utdöendena i
slutet av devon. Armfotingar, skalbärande
bläckfiskar och olika tagghudingar var vanliga.
Bland fiskarna dominerade hajar och strålfeniga
fiskar blev allt talrikare.
Perm:
växtätarna kommer
Djupa, tropiska skogar
utbredde sig längs de fuktiga kusterna. Kontinentens
inre var varmt och torrt.
De första växtätarna
bland fyrfotadjuren var kräldjur. De uppträdde i de
stora skogarna vid sidan av rovlevande djur.
10
Pareiasaurus
var en tidig växtätare, vars viktigaste föda var saftiga
blad. Den är från tidig perm i Sydafrika.
Framtänder, hörntänder och
kindtänder
utvecklades hos många fyrfotadjur, bland dem de
däggdjurslika kräldjuren. De var förfäder till
däggdjuren och de vanligaste fyrfotadjuren.
Nya grupper av insekter
surrade bland de fuktiga skogarnas trädlika
ormbunkar och barrträd: skalbaggar, dagsländor,
flugor, nätvingar, tvåvingar och syrsor.
Hajar och strålfeniga fiskar
var talrika i haven, liksom ammoniter, armfotingar
och mossdjur, som ibland bildade rev.
I omfattande utdöenden
försvann 90 procent av havens djur och de flesta av
landdjuren under mitten och slutet av perm.
DINOSAURIERNAS TID
Trias:
förnyad mångfald
Nya grupper av kräldjur
uppstod efter utdöendena under perm: tidiga
sköldpaddor uppträdde nu, liksom krokodiler och
dinosaurier.
Havslevande kräldjur
utvecklades ur landlevande, bland andra de
delfinlika fisködlorna. Blötdjur var mycket vanliga i
haven, framför allt ammoniter, bläckfiskar med
hoprullat skal.
De däggdjurslika kräldjuren
gav upphov till en särskilt intressant grupp:
däggdjuren, dit vi själva hör. Tidiga däggdjur var
små insektsätare och levde ett undanskymt nattliv.
Barrträd, kottepalmer
och ormbunkar bildade stora skogar längs
kontinenternas kuster. Klimatet var här fuktigt,
medan inlandet var torrt och varmt.
Plateosaurus
var en tidig växtätande dinosaurie. Skelett har hittats
i Tyskland. Den gick på alla fyra, men kunde resa sig
på två ben. Den åt blad från trädkronorna.