Lärarhandledning Från Pluto till Merkurius

6
Hur bildades solsystemet? Finns det andra liknande system?
För fem miljarder år sedan föddes solen och alla himlakroppar runt solen, bland annat jorden, i ett stort
roterande gasmoln, en så kallad nebulosa. Att det bildas planeter samtidigt med stjärnor borde enligt
astronomerna vara en naturlig fysikalisk process, således inget som skulle vara unikt för födelsen av vår
sol och vårt solsystem. Därför har astronomer länge misstänkt att det finns planeter runt andra stjärnor
än solen. Ändå dröjde det till slutet på 1900-talet innan de upptäckte några. Skälet är enkelt. Planeter är
alltid små jämfört med stjärnorna varför deras reflekterade ljus ”drunknar” i stjärnljuset. Men till sist,
vintern 1995-96, lyckades man på indirekt väg upptäcka planeter runt andra stjärnor, det vi kallar exoplaneter.
När detta skrivs, mars 2011, har vi upptäckt 538 exoplaneter! Än så länge är de flesta större än
jorden och allt talar för att de är gasplaneter, varför de inte borde vara så intressanta när det gäller frågan
om liv. Men det borde bara vara en tidsfråga innan vi upptäcker en planet som jorden.
I sökandet efter exoplaneter koncentrerar sig astronomerna på stjärnor som liknar solen, eftersom vi
vet att det är en utmärkt kombination med en planet som jorden och medelmåtta till stjärna som solen.
Och när vi väl har funnit ett sådant par, med en planet på rätt avstånd från sin moderstjärna, då kan
utforskningen gå vidare med att söka efter liv.
Framtiden för vårt solsystem?
Astronomerna har beräknat att solen har levt ungefär halva sitt liv, fem miljarder år, den är som sagt en
medelålders stjärna. Om ytterligare fem miljarder år, då solen inte längre kan omvandla energi genom
kärnfusioner i centrum, börjar dess ”dödsryckningar”. Solen blir då instabil och sväller upp till en så
kallad röd jättestjärna. Det innebär att jorden inte får samma egenskaper som nu. Först ångar vattnet
bort, och därefter kommer jorden att slukas av solens gas.
Men det är inte enbart jorden som slukas utan det gäller alla de inre jordliknande planeterna, samtidigt
som det blir varmare på gasplaneterna. Vem vet, i en avlägsen framtid kanske någon av dagens ismånar
runt gasplaneterna blir lagom varm för livet att trivas?
OBS! Temat bör behandlas varsamt tillsammans med barnen. Detta scenario inträffar först om cirka
fem miljarder år, det samma som fem tusen miljoner år. Men skillnaden mellan 50 år och fem miljarder
år är inte alltid så enkel att greppa i den här åldern. Fem miljarder måste jämföras med den ”korta” tid
det har funnits människor på jorden, några miljoner år.