Insekter - Naturhistoriska riksmuseet

Lärarhandledning
Presenterat av

Inledning
Huvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa
och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska
namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma
område i en regnskog på Borneo och representerar
världens mest artrika djurgrupp. De två insekterna
lever i växtligheten runt ett övergivet och förfallet
skjul vid stranden av en flod, och vi får följa hur Hierodula
och Papilio växer och utvecklas. ● Hierodula genomgår
en s.k ofullständig förvandling (metamorfos). När han
kläcks ur ägget är han redan en minibönsyrsa som med
regelbundna mellanrum ömsar hud för att gradvis
utveckla det vuxna djurets vingar. Papilio, däremot,
genomgår en fullständig förvandling, från ägg till larv
till fjäril via ett puppstadium. ● Medan vi följer huvud-
rollsinnehavarnas utveckling möter vi många andra
fascinerande insekter i området. Efter ett antal miss-
lyckade försök kan äntligen rovdjuret Hierodula, driven
av sin instinkt, fånga Papilio. I en slutscenen förstår vi
dock att Papilio lyckats lägga sina ägg innan hon togs till
fånga, och filmen slutar med att hennes avkomma kläcks
ur sina ägg. Livscykeln fortsätter. ● Även om filmens
Hierodula är hane bör man notera att även bönsyrsehonan
i verkligheten, i likhet med många andra rovinsekters honor,
ofta fångar, dödar och äter andra insekter. Filmen Insekter
spelades in på Borneo och i en speciellt uppbyggd studio i
Oxford, England. Handledningen har sammanställts av National
Museum of Natural History, Smithsonian Institution och SK Films,
och är tänkt att ge lärare förslag på arbetsuppgifter som kan
utföras i klassrummet före och efter filmvisningen.

Insekts
Skapa ditt eget
InsektsZOO
GGenom att anlägga ett insektszoo får
eleverna grundläggande kunskaper i att
samla in, studera och sköta insekter. Ett
insektszoo kräver minimala resurser, men
ger oändliga möjligheter till studier. Det uppmuntrar
och motiverar eleverna till att lära sig
mer, eftersom de tryggt kan studera insekterna och
därigenom få inspiration till att öka sina kunskaper om insekternas värld. Uppgiften är
tillräckligt varierad för att passa alla åldersgrupper, undervisningsmetoder och lokaler.
Målsättningen med ett insektszoo är:
● att lära sig om insekternas livscykler
● att lära sig att ta hand om djur
● att jämföra insekter med andra djur
● att uppmuntra inlärning i grupp
● att lära sig om insekternas livsmiljöer
● att träna grundläggande journalföring
● att upptäcka insekternas roll i ekosystemet
Att komma igång
Är det första gången du anlägger ett insektszoo ska du börja i liten skala. Välj
bara en eller två insektsarter eller andra leddjur. Bestäm dig för om du ska
köpa insekter från en leverantör av biologiskt forskningsmaterial, zooaffär
eller om du ska ge dig ut i naturen. Om du väljer att själv skaffa insekter
bör du först läsa på i ämnet. Leta gärna på Internet efter tips och idéer
om hur man gör och vilka insekter som kan vara lämpliga.
Innan du börjar måste du veta var ditt zoo ska placeras och
vilken slags behållare du behöver. Genomskinliga plastburkar
är billiga, behändiga och får plats nästan var som helst –
även på en skolbänk! Större och dyrare behållare, som
akvarier och terrarier, rymmer fler insekter och ger större
möjligheter att återskapa insekternas naturliga livsmiljö.
Undvik att ställa behållarna direkt i solen eller att utsätta
dem för drag.

Anteckningar
Hur man sköter ett zoo
Det första du måste göra är att noga märka varje behållare. Se till att du
skriver upp insektens namn, skötselinstruktioner, mat, vatten och städschema.
Dessutom krävs fyra saker för att lyckas: en välstädad behållare, jämn temperatur,
lagom fuktighet och tillgång till färsk föda. Skötselinstruktionerna
kan du kopiera ur en insekts- eller naturbok.
● Kontrollera om det finns mögel eller bananflugor i behållaren. Mögel får
inte förekomma. Byt ut känslig mat, till exempel frukt, med jämna mellanrum.
● Kontrollera hur lång tid det tar för maten att bli uppäten. Går det på en
timme ger du mer mat. Om bara lite eller ingen mat alls blir uppäten
kanske insekten gör sig redo inför hudömsning eller förpuppning.
● Kontrollera temperaturen. Se till att temperaturen på helger och
nätter inte varierar alltför mycket.
● Bestäm dig för ett lagom arbetsamt skötsel- och städschema.
Antalet insekter i behållaren och mängden spillning avgör när
en behållare måste rengöras.
Studierna
Låt eleverna göra egna insektsjournaler där de skriver ner sina
observationer. Några frågor som uppmuntrar till närmare iakttagelser:
● Hur fångar eller söker insekterna efter föda?
● Hur visar insekten att den föredrar en viss typ av föda?
● Hur får insekten i sig födan?
●Kan du se vad insekten äter?
● Hur pass väl smälter insekten in i miljön?
● Var i behållaren brukar insekten uppehålla sig?
● Gömmer sig insekten bakom eller under olika saker?
Varför tror du att den gör det?
● Hur förflyttar sig insekten från ett ställe till
ett annat?
● Har insekten några ljud för sig? Förändras
ljuden under dagen?
Avslutning
När det blir dags att stänga ditt zoo återförs
samlingen, tillsammans med ägg och
avkommor som tillkommit i behållaren, till
sina naturliga miljöer vid en lämplig tidpunkt
i insekternas livscykler. Släpp alltså
inte ut vuxna fjärilar mitt i vintern.
Om du köpt insekterna kan du försöka
hitta en annan skolklass eller andra
intresserade som vill ta hand om
insekterna. Era insekter kan även frysas och
bevaras. OBS! Släpp inte ut inköpta insekter i
naturen, eftersom de kan vara främmande för den lokala
faunan. När djuren har dött kan de komposteras, torkas eller
läggas i alkohollösning för vidare studier.

Ordlista
Antenner Spröt med sinnesorgan som sitter på leddjurens huvud.
Bytesdjur Ett djur som blir infångat och uppätet av ett rovdjur.
Entomolog En forskare som studerar insekter.
Exoskelett Ett yttre skelett som stöder och skyddar djurets kropp.
Insekt Ett leddjur som har huvud, mellankropp och bakkropp, och
som vanligtvis har sex ben och vingar som fullbildad insekt.
Evertebrat Djur som saknar ryggrad, kallas även ryggradslösa djur.
Larv Hos insekter med fullständig förvandling är det stadiet
mellan ägg och puppa, och som saknar alla likheter med
den vuxna insekten.
Leddjur Ryggradslösa djur med ledad kropp och yttre skelett
(exoskelett), vilket täcker den i segmenterade kroppen.
Metamorfos Förvandling av kroppen som många, särskilt ryggradslösa,
djurarter genomgår när de utvecklas från larv till vuxet djur.
Puppa Ett stadium hos insekterna under vilket larvkroppen bryts
ner och återuppstår som en fullbildad insekt.
Rovdjur Ett djur som fångar och äter andra bytesdjur.
Taxonomi Vetenskapen om organismernas klassificering. Man delar
bland annat in djuren efter kroppsbyggnad, härkomst och
gemensamt ursprung.

Förslag på litteratur
Anthon, H., 1982
Myggor och flugor i färg. (Stockholm)
Anthon, H., 1982
Getingar, bin och andra steklar i färg. (Stockholm)
Bengtson, P. & Lewander, M., 2001
Vilda grannar - handbok för en naturvänlig omgivning. (Stockholm)
Chinery, M., 1976
Nordeuropas insekter. En bestämningsbok. (Stockholm)
Chinery, M., 1988
Insekter i Europa. (Stockholm)
Dal, B., 1978
Fjärilar i naturen. (Stockholm)
Imby, L., 1989
Fjärilar i Sverige. (Stockholm).
Langer, T., 1969
Fjärilarnas beteende. (Stockholm)
Gullander, B., 1959
Nordens dagfjärilar. (Stockholm)
Gullander, B., 1963
Nordens svärmare och spinnare. (Stockholm)
Gullander, B., 1971
Nordens nattflyn. (Stockholm)
Göransson, G., 2001
Mina insektsvandringar. (Stockholm)
Higgins, L. & Hargreaves, B., 1983
Europas dagfjärilar. (Stockholm)
Nordström, F. & Wahlgren E., 1935-1941
Svenska fjärilar. (Stockholm).
Rougeot, P.-C. & Viette, P., 1980
Svärmare och spinnare i Europa och Nordafrika. (Stockholm)
Sandhall, Å., 1973
Småkryp - Fjärilar, sländor, skalbaggar, snäckor m.m. (Stockholm)
Sandhall, Å. & Ander, K., 1978
Gräshoppor, syrsor och deras släktingar. (Stockholm)
Sandhall. Å. & Ossiannilsson, F., 1985
Skinnbaggar, bladlöss och andra småinsekter. (Stockholm)
Internet
www.nrm.se/djur.html.se
www.giantscreenbugs.com
National Museum of Natural History, Smithsonian
Institution, avdelningen för systematisk biologi,
entomologiavdelningen:
www.entomology.si.edu
www.si.edu/resource/faq/nmnh/buginfo

Smithsonian Institution
Handledningen är framtagen av National Museum of Natural History.
Innehåll och faktagranskning: Nathan Erwin, Gary Hevel och Laura Viney.
Svensk faktagranskning av Lars-Åke Janzon, Fil dr och Jourhavande biolog,
Naturhistoriska riksmuseet.
NATURHISTORISKA RIKSMUSEET
Frescativägen 40 Stockholm T-bana Universitetet eller buss 40/540
Biljettbokning Cosmonova: 08-519 55130, www.nrm.se/cosmonova