pdf 949 kB - Naturvårdsverket

Fokus på
klimatförändringen
Tänk dig
vädret om
25 år

illverkning av varor och produkter, användning
av energi och transporter världen över gör att vi
Triskerar att jordens klimat förändras, att det blir varmare.
Vi vet inte exakt vilka effekterna av en temperaturhöjning
blir, men klimatforskarna anser att klimatet kan
förändras kraftigt i vissa regioner.
I Sverige kan vi vänta oss att vintrarna blir varmare.
Somrarna blir troligen blötare men i sydöstra Sverige
kan det bli torrare. Sett över hela världen blir konsekvenserna
av en klimatförändring mycket allvarliga
med ökad risk för torka, svåra stormar, och översvämningar
i kustområden. Det betyder att vi måste göra vad
vi kan för att förhindra att den inträffar.
2

Eftersom vi inte exakt vet effekterna av en klimatförändring
och åtgärderna på kort sikt kan vara dyra att
genomföra går meningarna isär om hur problemet ska
åtgärdas. Kraftfulla åtgärder nu eller vänta tills åtgärderna
kan bli billigare?
Klart är att 2000-talets beslutsfattare, energianvändare
och bilister måste tänka i nya banor. När du läst det
här faktahäftet vet du mer om klimatförändringens
orsaker och effekter. Du har också fått en bild av vad som
krävs för att åtgärda problemet. I din kunskap och nya
idéer ligger lösningen på en av vår tids viktigaste utvecklingsfrågor.
3
MATS ERICSON
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Sid 4-9
Vad händer om klimatet förändras?
Sid 10-11
Varför ökar växthuseffekten?
Sid 12-13
Har inte forskarna
överdrivit effekterna?
Sid 14-15
Vad krävs för att bromsa
klimatförändringarna?
Sid 18-19
Varför vänta på framtiden…
… när du kan börja nu

DET FÖRSTA TECKNET på att klimatet förändras
kan vara att det blir vanligare med extrema
vädersituationer. Det betyder att vi kan behöva
vänja oss vid allt från
långvarig torka till häftiga
stormar.
Av tidigare erfarenheter
vet vi hur allvarliga
konsekvenserna kan bli
när vädret inte uppför sig
som det brukar. Blir extrema
vädersituationer vanligare måste folk flytta
undan torkan i Afrika och i andra områden måste
man höja sin beredskap genom att t.ex. bygga
dammar för att förebygga översvämning.
Fördubblas koldioxidhalten
kan medeltemperaturen öka
med 1,4-5,8 grader. Med
dagens ökningstakt beräknar
forskarna att den fördubblingen
sker inom 50-100 år.
4
Mer regn
men ändå torka
Klimat är resultatet av luftrörelser och havsströmmar.
När klimatet förändras påverkas dessa
rörelser. Nederbörden kan minska eller öka jämfört
med hur det är idag. Eftersom vi vet att
klimatet i många delar av världen är direkt beroende
av havsströmmarna kan ändringar av dessa
ge drastiska klimatförändringar.
Fördubblas halten av koldioxid i atmosfären
kan 10-20 procent av landytan få andra naturtyper
än idag. Hela vegetationsbälten kan förskjutas.
Regniga områden blir blötare, torra områden
blir torrare. Förändras klimatet snabbt får växter
och djur svårt att klara omställningen.

Naturliga färskvattenreserver
kan försämras
MATS ERICSON
Den kanske allvarligaste följden av en klimatförändring
är påverkan på världens vattenförsörjning.
I områden där nederbörden minskar eller
avdunstningen ökar blir vattentillgången mindre.
Det kan leda till försämrad vattenkvalitet och
påverka den ömtåliga balans mellan tillgång och
efterfrågan på vatten som idag råder i många
länder. Inte ens där nederbörden skulle öka kan vi
vara säkra på att det skulle hända just den tid på
året då den kan utnyttjas av växter och djur.
5
Förlorad mark i Indien…
Om jordens medeltemperatur stiger ökar även
havsvattnets temperatur och vattnet i haven kommer
att ta mer plats. Då höjs havsytans nivå.
Fortsätter utsläppen att öka i samma takt som
idag räknar forskarna med att havet höjs med
mellan en till nio centimeter per årtionde.
Om vattenståndet
ökar en halvmeter längs
världens kuster skulle det
påverka områden där
100 miljoner människor
är bosatta. Särskilt hotade
är öländer i Stilla Havet
och Indiska Oceanen,
deltaområden i till exem-
LUIS ELVIR/PRESSENS BILD
IDÉOLUCK BILDARKIV
U-länderna kommer att
drabbas hårdast av en
klimatförändring.
IDÉOLUCK BILDARKIV

Om havsnivån höjs
en meter försvinner bl. a.
halva Nederländerna och
större delen av Maldiverna
under vattenytan.
Korallreven
skyddar känsliga
kustområden
från stormoch
flodvågor.
pel Kina, Thailand, Bangladesh och Egypten samt
ett antal miljonstäder i u-länderna. Forskarna
beräknar att en meters höjning av havsytan skulle
kosta Indien tiotals miljarder dollar. Summan
innefattar att flytta människor från kustområdena,
förlust av åkermark och stadsmark.
Nederländerna, Florida och Kalifornien är
andra utsatta områden. Men tillgången på kapital
gör det lättare för dessa länder att bygga skydd
mot havet.
…torka i USA...
1988 drabbades USA av en långvarig torka som
kostade landet 40 miljarder dollar i minskade
skördar från jordbruket. Nordamerikas inland är
6
en kornbod för hela världen och samtidigt ett
område som sannolikt kommer att bli torrare
med ett varmare klimat. Hur mycket skördarna
minskar beror på hur bönderna lyckas anpassa
sina odlingar till ett allt nyckfullare klimat.
Trots att jordbruket i många områden kommer
att drabbas hårt av en klimatförändring finns det
ännu inget som tyder på att jordens livsmedelsförsörjning
är hotad. En stor del av förlusterna kommer
förmodligen att kompenseras av bättre skördar
på annat håll. Däremot kan en klimatförändring
få stora konsekvenser för ekonomin och livsmedelsförsörjningen
i enskilda länder och regioner.
LUCKY LOOK/ANDERS JOHANSSON

…och döda korallrev
i Stilla Havet
Många öar i Stilla Havet är beroende av sina
korallrev. Reven är dels en barnkammare för fisk
i området, dels ett skydd mot havet för de ofta
låglänta öarna. Under senare år har korallrev i
vissa delar av Stilla havet drabbats av korallblekning.
Korallblekningen kommer sig av att havsvattnet
blivit varmare. Särskilt under 1998, som
var det varmaste året under 1900-talet, blev det
stora skador. Korallerna kan återhämta sig men
det går långsamt. De är mycket känsliga för ökad
vattentemperatur, därför är en höjning av temperaturen
i atmosfären ett allvarligt hot mot deras
överlevnad.
Försvinner korallreven försämras öarnas skydd
mot stormar och flodvågor. Stiger havsytan kan
stränderna erodera och risken för att saltvatten
ska tränga in och förstöra öarnas dricksvattenreserver
ökar.
Sverige får
mer nederbörd
Under de senaste 30 åren har det varit både
mycket kalla och mycket varma vintrar i Sverige.
Det gör det svårt att säga om vi ser någon tendens
i förändringarna av temperaturen eller klimatet.
Man kan inte förutsäga en klimatförändring på
grund av enstaka extrema vädersituationer. Men
de datormodeller som forskarna använder för att
simulera klimatförändringar ger ändå en viss bild
av vilka risker en temperaturhöjning innebär.
Om halten koldioxid fördubblas i atmosfären
kan vintrarna bli varmare. Nya beräkningar visar
att vintertemperaturen i Sverige kan öka med tre
grader inom femtio år och upp till sju grader till
år 2100. Modellerna visar också att det blir mer
nederbörd, framför allt under vintern.
Det finns en risk att
Golfströmmen blir
svagare. Då kan Sveriges
klimat istället bli kallare.
För Sveriges del blir
effekterna av en klimatförändring
troligen inte
så drastiska eftersom vi
redan har ett så varie-
rat klimat, men nya modellberäkningar visar
dock att skogsekosystemen ändras. Ett varmare
klimat gör det t.ex. svårare för granen att växa
men gynnar lövträden. Men det innebär också att
MATS ERICSON
7
skogen väntas växa bättre och att jordbruket
gynnas – även om grödor och arbetsmetoder behöver
anpassas till de nya förutsättningarna. Att
skogsekosystemen drabbas gör också att djurlivet
och floran påverkas. Stora områden av Sverige blir
också känsliga för översvämningar.
Vår vinterfritid kommer att påverkas ordentligt.
Skid- och långfärdsskridskosäsongen kommer
kanske att halveras.
I Norden drabbas
fjällens flora hårdast
Våra nordiska fjäll är ett av många ekosystem som
påverkas av en klimatförändring. Klimatmodellerna
visar att temperaturökningen blir som störst
på höga breddgrader och höga höjder. Fjällfloran
är dessutom känslig för förändringar eftersom den
växer långsamt och sällan fortplantar sig.
Blir klimatet varmare kryper trädgränsen uppåt
längs fjällsluttningarna. En del arter på kalfjället,
framför allt mossor och lavar, riskerar då att
konkurreras ut av gräs och buskar.
IDÉOLUCK BILDARKIV
Jordbruket är känsligt för
snabba förändringar
i temperatur och
nederbörd.
Skogen och fjällområdet
är ekosystem som
påverkas om klimatet
blir varmare.

DET ÄR EGENTLIGEN tack vare växthuseffekten
som vi kan leva här på jorden. Utan den skulle
medeltemperaturen vara -18 grader istället för
som nu, +15.
Jordens medeltemperatur bestäms av mängden
inkommande solstrålning och mängden ut-
STRATOSFÄR
OZONSKIKT
gående värmestrålning. Jordytan värms upp av
solens kortvågiga strålar. Den uppvärmda ytan
sänder i sin tur ut långvågig värmestrålning som
delvis absorberas av växthusgaser i atmosfären
och värmer upp den. Den uppvärmda atmosfären
strålar tillbaka värme till markytan och tempera-
O 3
En del av den kortvågiga
solstrålningen reflekteras
tillbaka ut i rymden av moln
och partiklar. Även ljusa
markytor (t. ex. öknar och
isar) reflekterar strålning.
O 3
O 3
O 3
O 3
O 3
TROPOSFÄR
INKOMMANDE SOLSTRÅLNING

turen ökar. Det är detta fenomen som kallas för
växthuseffekten.
De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga
och koldioxid. Ökar dessa och andra
växthusgaser i atmosfärens luftlager hindrar de
alltså en del av den utgående värmestrålningen
UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING
En del av den utåtgående värmestrålningen
fångas upp av växthusgaser och
värmer atmosfären. Den uppvärmda
atmosfären strålar i sin tur värme
tillbaka till jordytan. Resten av
strålningen försvinner
ut i rymden
UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING
och jordens medeltemperatur ökar. Under de
senaste 150 åren har människan genom utsläpp
ökat luftens halt av växthusgaser och därmed
förstärkt den naturliga växthuseffekten.

VARFÖR ÖKAR VÄXTHUSEFFEKTEN?
JU HÖGRE KONCENTRATION av växthusgaser i atmosfären
– desto större växthuseffekt. Vi vet att
koncentrationen av flera växthusgaser har ökat
sedan mitten av 1800-talet. Halten av koldioxid
i atmosfären har till exempel stigit med 30 procent
under de senaste 200 åren. Under de senaste
decennierna har koncentrationen ökat allt snabbare.
Detsamma gäller för växthusgaserna metan,
dikväveoxid och fluorkarboner.
Koldioxid bildas
vid förbränning
Människans utsläpp av koldioxid är den största
orsaken till den ökande växthuseffekten. Koldioxid
ingår i kolets naturliga kretslopp som
löper mellan atmosfären, hav och land. Genom
10
att atmosfären nu tillförs mer
koldioxid än vad växtligheten
och haven kan ta emot
har systemet rubbats.
Koldioxid bildas vid förbrän-
Av världens energikonsumtion
kommer
cirka 80 procent
från fossila bränslen
ning och kan inte renas bort. Att koldioxidhalten
ökar beror framför allt på den ökade användningen
av fossila bränslen. Vid förbränningen frigörs
kol som legat bundet i jorden i form av kol, olja och
naturgas sedan årmiljoner. Varje bensin- eller dieseldriven
bil, varje oljepanna och all el som produceras
av fossileldade kraftverk bidrar till den ökande
koncentrationen av koldioxid.
Ökningen av koldioxid beror också på att vi
avverkat mer skog än vad som återplanterats. Om
vi istället planterar mer skog kan vi binda en del
av kolet som annars skulle nå atmosfären. Men

Ett utsläpp av koldioxid
har en livslängd i
atmosfären på 200 år.
globalt sett är det
omöjligt att balansera
koldioxidhalten i
atmosfären med hjälp
av skogsplantering. Det skulle kräva plantering
på orealistiskt stora områden.
…metan från risodlingar
och soptippar...
FRANK CHMURA/TIOFOTO
Metan bildas där det råder brist på syre, till exempel
i våtmarker. Ökningen av metan i atmosfären hänger
delvis ihop med att mängden boskap och risodlingar
i världen ökar. Soptippar skapar en miljö som
gynnar metantillverkande bakterier. Dessutom läcker
metan ut i atmosfären vid utvinning och hantering
av naturgas.
11
…dikväveoxid
vid kvävegödning…
Dikväveoxid eller lustgas bildas naturligt vid
nedbrytning och förmultning
i åkermark och våtmarker.
Halten av dikväveoxid ökar i
atmosfären av flera orsaker.
En ökad folkmängd kräver allt
större åkerareal för livsmedelsproduktion.
Ett effektivare
jordbruk kräver kvävegödning
som medför att utsläppen ökar.
Dessutom frigörs kväveoxider vid energiproduktion
och vid förbränning av biomassa.
…ozon ur bilavgaser…
Ozon är en växthusgas som finns både i stratosfären
och troposfären. I stratosfären, där ozonet
minskar, skyddar den mot solens ultravioletta
strålar. I den lägre atmosfären, där ökningen sker,
är den däremot skadlig för människans hälsa.
Ökningen av detta marknära ozon beror på en
kemisk reaktion mellan ultraviolett strålning och
ökande halter av luftföroreningar, framför allt
från trafiken.
…och köldmedier
ur kylskåp
Köldmedier såsom freon (CFC) och HFC, som är
fluorkarboner, finns inte naturligt i atmosfären
utan tillverkas av människan. De största utsläppen
kommer från kylskåp och anläggningar för
luftkonditionering.
Freongaserna kopplas ofta ihop med uttunningen
av ozonskiktet eftersom de bryter ned det
stratosfäriska ozonet. Freonerna har lång livslängd
och är numera förbjudna att använda eftersom
de både förstör ozonlagret och förstärker
växthuseffekten. HFC som ersatt CFC som köldmedium
ökar. HFC-användningen måste därför
begränsas även om den inte tunnar ut ozonskiktet
och har lägre växthuseffekt än CFC.
IDÉOLUCK BILDARKIV

EN HALV GRAD VARMARE medeltemperatur de senaste
100 åren låter inte särskilt mycket. Tidigare
varnade forskarna för att temperaturökningen
skulle leda till att polarisarna skulle smälta och
att smältvattnet skulle höja havsytan med kanske
tiotals meter. Nu vet man att ett varmare klimat
istället leder till fuktigare luft och därmed kan
det bli mer snö över dessa områden. Hur mycket
av temperaturökningen som orsakats av den
ökande halten av växthusgaser är osäkert. Klimatmodellerna
kan inte säkert säga vilka effekter
Om halten växthusgaser kunde
stabiliseras på dagens nivå skulle
ändå jordens medeltemperatur
öka och havsytan fortsätta att
stiga i ett par hundra år.
en klimatförändring får, men
FN:s Klimatpanel anser att
inget tyder på att forskarna
har överskattat klimatets
känslighet. Risken är snarare
att vi får plötsliga klimat-
12
förändringar
som modellerna
inte kunnat
förutspå. Då
Sedan 1950-talet har polarisarna
minskat, havsisen i Arktis har tunnats
ut med 30 procent och stora isberg
har kalvat från den antarktiska
inlandsisen. Även grönlandsisen som
länge varit stabil har visat förändringar
och glaciärer inne på
kontinenterna har dragit sig tillbaka.
kan vädersituationer förändras och växter och
djur får svårt att hinna anpassa sig. Det får i sin
tur konsekvenser på vår livsmedels- och vattenförsörjning.
Klimatpanelens bedömning är tydlig. För att
mildra konsekvenserna av en ökande växthuseffekt
måste det till kraftiga åtgärder för att
begränsa utsläppen av växthusgaser.
Har klimatet redan påverkats?
Sedan tidigt 1900-tal har jordens medeltemperatur
ökat 0,6 grader. Om all koldioxid som har

IDÈOLUCK BILDARKIV
Sannolikheten för
allvarliga effekter av
en klimatförändring
ökar ju snabbare
temperaturen stiger.
För att minska
riskerna har en rad
länder förbundit sig
att minska sina
utsläpp av koldioxid
med ca 5 % från 1990
till 2008-2012 i det
s.k. Kyotoavtalet. Det
skuggade området
(1,4 - 5,8o C) visar det
intervall med
temperaturhöjningar
som kan uppstå till
2100 för ett antal
tänkbara framtida
utsläppsbilder. En
stabilisering av
atmosfärens
koldioxidhalt på
550 ppm, vilket är
dubbelt mot
förindustriell tid,
bedöms ge 2,6
graders höjning de
kommande 100 åren.
En sådan
stabilisering kräver
kraftiga utsläppsminskningar
av
I-länderna.
släppts ut hade stannat i atmosfären skulle temperaturen
ökat avsevärt mer.
Men, världshaven och växande skog tar upp
och lagrar en del av luftens koldioxid. På så sätt
fungerar hav och biomassa som dämpande krafter
till klimatförändringar. För närvarande tas
hälften av människans utsläpp av koldioxid från
fossila bränslen upp på detta sätt. Andra mänskliga
verksamheter som påverkar klimatet är utsläpp
av stoft och partiklar (aerosoler) samt förändrad
markanvändning. Aerosoler, som även
bildas naturligt vid vulkanutbrott, skärmar solinstrålningen
och har en avkylande effekt. En del av
luftens uppvärmning går också åt för att värma
haven vilket tar lång tid. Haven spelar en mycket
13
6
5
4
3
2
1
0
0.6
0.4
0.2
0
-0.2
-0.4
-0.6
Uppskattade temperaturförändringar under 2000-talet
Temperatur (°)
Global temperaturförändring år 1860-2000
Temperatur (°)
2000 2020 2040 2060 2080 2100
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
viktig funktion som stabiliserande faktor för klimatförändringar.
Klimatet varierar också naturligt. Både år från
år och med långvariga cykler. Vissa har velat
förklara 1900-talets temperaturhöjning med en
naturlig ökning av solinstrålningen. FN:s klimatpanel
har försökt analysera solinstrålningen
under 1900-talet och lagt in detta i de globala
klimatmodellerna. Deras slutsats är att solinstrålningen
har ökat men kan bara svara för en mindre
del av den temperaturhöjning som skett och detta
främst för första halvan av 1900-talet. Klimatforskarna
anser att temperaturhöjningen under
de senaste 50 åren endast kan förklaras med
mänskliga utsläpp av klimatgaser.
Klimatet har en
naturlig variation.
Under 1900-talet har
temperaturen ökat
snabbare än under
någon annan tid de
senaste tusen åren.
Ökningen under 1910-
1940-talet kan ha en
naturlig orsak från
ökad solinstrålning och
en minskning i vulkanutbrott.
Men ökningen
under senaste 25 åren
kan klimatforskarna
endast förklara med
mänsklig påverkan.

VID FN:S MILJÖKONFERENS i Rio de Janeiro 1992
skrev de flesta av världens länder under en internationell
klimatkonvention. Därmed har dessa länder
lovat att de ska verka för att koncentrationen av
växthusgaser stabiliseras. Denna
stabilisering ska ske i en sådan
takt att de naturliga ekosystemen
kan anpassa sig till ett nytt klimat
och så att livsmedelsproduktionen
inte hotas. Dessutom ska den ekonomiska
utvecklingen i världens
länder kunna fortsätta på ett hållbart sätt.
För att uppnå dessa mål krävs att i-länderna
halverar sina utsläpp till 2050 med fortsatta
minskningar därefter.
Det finns en mängd osäkerheter om styrkan
och den regionala fördelningen av framtida kli-
Kina har en snabbt
växande ekonomi. En
egen bil är en dröm för
många. Idag finns ca. 3
miljoner personbilar. 2010
uppskattas de vara över
20 miljoner.
14
matförändringar. Men världens länder är överens
om att detta inte får stoppa åtgärder. Man har
skrivit under på att följa ”försiktighetsprincipen”.
Trots avsaknaden av full vetenskaplig säkerhet
skall förebyggande åtgärder vidtas nu.
Efter Rio-mötet har konventionens parter fortsatt
förhandlingarna för att göra de vaga åtagandena
i avtalet tydligare. Dessa ledde fram till att
i-länderna i Kyoto 1997 förband sig att minska
sina utsläpp med 5 procent från 1990 till 2010 (ett
genomsnitt för åren 2008-2012). Vissa beräknings-
och metodfrågor kom man dock inte överens
om varför endast ett fåtal länders parlament
har ratificerat Kyoto-protokollet. För att protokollet
skall träda i kraft krävs att minst 55 länders
parlament som står för minst 55% av de globala
utsläppen godkänner det.

I-länderna måste ta sitt ansvar…
Klimatkonventionen har ett tydligt budskap: det
är industriländernas ansvar att se till att utsläppen
av växthusgaserna begränsas. Industriländerna
med 25 procent av befolkningen står
idag för drygt 3/4-delar av de totala utsläppen av
växthusgaser.
Den politiska diskussionen om hur ansvaret
För att långsiktigt förhindra
allvarliga klimatförändringar
måste den rika världen minska
sina utsläpp av koldioxid med
ca. 75 procent
för utsläppsbegränsningarna
ska fördelas
mellan i- och u-länder
har ofta varit inflammerad.Kontroverserna
handlar bland an-
nat om hur man ska fördela de ekonomiska
bördorna för en omställning till ett energisnålare
BÖRJE ANDERSSON
15
S. WILLIS/SAN JOSÉ MERCURY NEWS
”Eftersom det inte går att skilja mellan industriländernas och
utvecklingsländernas utsläpp av koldioxid har vi för första
gången i historien en situation där det som händer i fattiga
länder kommer att påverka den rika världen.”
(Attiq Rahman, Bangladesh Institute for Advanced Studies, på FN:s
konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992)
samhälle. U-länderna kräver att i-länderna minskar
sina utsläpp, tar ansvar för de problem de
orsakat och lämnar ersättning för de skador som
klimatförändringarna kommer att orsaka.
…när u-länderna industrialiseras
Den största ökningen av utsläppen framöver kommer
sannolikt att ske i länder som Kina, Indien
och i asiatiska och afrikanska länder under utveckling.
Idag finns en helt annan miljökunskap i uländerna
än vad som fanns när västvärlden industrialiserades.
Men de flesta länder som står inför
en industrialisering idag saknar ekonomiska förutsättningar
att använda
sig av miljövänlig
och energisnål teknik.
En viktig men
mycket svår uppgift
för framtiden blir
därför att finna vägar
till en ekonomisk
utveckling i u-länderna
där man undviker
de mest energikrävande
och miljöförstörande stegen.
I Östeuropa finns gott om energikrävande industrier,
ofta baserade på användning av kol eller
olja. Här sker stora utsläpp, men här finns också
stora möjligheter att effektivisera energianvändningen
och därmed minska utsläppen.
MEGAPIX/ANDERS ENGMAN

IDÉOLUCK BILDARKIV
Genom att i-länderna använder energin allt
effektivare är deras ekonomiska tillväxt idag inte
lika starkt kopplad till ökade utsläpp som den var
tidigare. Om vi ska följa FN:s klimatkonvention
måste dock i-länderna minska sin energiförbrukning
omgående för att de globala utsläppen ska
kunna begränsas.
I Sverige ska kärnkraften
avvecklas samtidigt som
koldioxidutsläppen inte
får öka och orörda älvar
inte får tas i anspråk för
vattenkraft.
Vad gör Sverige
för att utsläppen ska minska?
Målet för den svenska klimatpolitiken har varit
att begränsa utsläppen av koldioxid år 2000 till
högst 1990 års utsläpp. Detta mål
lyckades vi inte riktigt nå. En parlamentarisk
klimatkommitté föreslog
år 2000 att Sveriges nästa
klimatmål skulle vara -2 procent till 2010 och 50
procent minskning till 2050. Även de övriga
växthusgaserna skall minska.
Riksdagens viktigaste medel för att begränsa
utsläppen har varit att
införa en koldioxidskatt.
I övrigt har stöd
getts till energiteknisk
forskning, investerings-
och driftsstöd till
vindkraft, skattere-
Koldioxidutsläpp
USA 20,5 Ton per capita 1997.
Latinamerika 1,8
EU 9,0
1999 hade cirka 6 procent av
den svenska elen biobränsle,
kol, olja och gas som energikälla.
47 procent kom från
vattenkraft och 47 procent
från kärnkraft.
duktion för biobaserad energitillförsel och tekniskt
stöd till de baltiska staterna. I 1997 års
energipolitiska beslut enades riksdagen om att
under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och
värmeproduktionen från förnybara energikällor
och utveckla kommersiellt lönsam teknik för
Sverige 6,4
16
Afrika 1,0
Ryssland
9,9
Kina 2,7
Japan 9,3
Australien
16,5
Källa: OECD Environmental Data 1999

6
5
4
3
2
1
0
150
125
100
75
50
25
energieffektiviseringar. För att starta denna omställning
satsades 3 miljarder under 5 år till
effektivare energianvändning och utbyggnad av
förnyelsebar el samt 5,5 miljarder under 7 år till
energiteknisk forskning.
Åtgärderna har dämpat ökningen av svenska
utsläpp, men långt ifrån tillräckligt för att vi ska
lyckas minska utsläppen efter år 2000. En analys
av de svenska energi- och transportsektorerna
visar snarare att utsläppen sannolikt kommer att
fortsätta att öka. Det beror framför allt på att
resor och transporter ökar, både med bil och med
flyg.
Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen 1860-1998.
Koloxidutsläpp (miljarder ton kol/år)
1:a
Världskriget
Depression
Totala utsläpp
2:a
Världskriget
2:a Oljekrisen
1:a Oljekrisen
U-ländernas
utsläpp
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
0
Trafikarbete för bil och övriga transportslag år 1950-2010
miljarder personkm
Övrigt Bil Summa
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
17
1999 svarade vindkraften
endast för 0,4 TWH
elproduktion. Detta är 0,3
procent av Sveriges totala
elproduktion. Till 2002 skall
utbyggnad till 0,5 TWH ske.
NATURFOTOGRAFERNA/BENGT EKMAN

Världens största
inomhuspool finns
i Japan.
HELA VÅRT MODERNA SAMHÄLLE är uppbyggt kring
tillgången på fossila bränslen. Den nya elektroniken
gör visserligen att fler får möjlighet att arbeta
hemma och att fler kontakter kan ske över data-
nät, men även detta kräver också
energi. Människan reser allt mer
och allt längre. Vi använder bilen
på fritiden. Vi köper varor och
livsmedel som produceras på andra
sidan jordklotet. Vi blir fler
och fler människor på jorden med
anspråk på en allt högre levnadsstandard.
För att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen
räcker det inte med miljöskatter och investeringsstöd.
Industrisamhällets utveckling leder i fel
riktning. Så varför vänta på framtiden när vi kan
börja nu?
I Europa beräknas
personbilstrafiken öka
med 28 procent och
lastbilstrafiken med 22
procent fram till år 2010.
18
Resa mindre…
De största förändringarna kommer att krävas
inom transportsektorn eftersom det inte går att
rena bort koldioxid ur bilarnas avgaser. Ju högre
bränsleförbrukning desto högre koldioxidutsläpp.
Därför är det viktigt att minska bränsleförbrukningen
och/eller gå över till andra energikällor.
Om transporter och resande ska minska måste
vi åka mer kollektivt istället för att använda bilen.
Vi måste satsa på system för bilpooler och samåkning,
en effektivare kollektivtrafik och energisnålare
bilar.
…transportera energisnålare…
Godstransporterna med lastbil ökar ju mer vi
konsumerar och ju längre bort varor och livsmed-

Genom att köra sina
lastbilar på tåg sparar
ICA cirka 75 000 vägmil
per år. Det innebär att
luften besparas cirka
860 ton koldioxid per år
enligt SJ:s miljökalkyl.
el produceras. Om vi
inte kan minska transporterna
måste vi hitta
energisnålare alternativ.
Både speditörer
och konsumenter måste
fråga sig vilka godstransporter
som kan
undvikas och om de kan bli energieffektivare.
…förnya våra energikällor…
Den svenska elen produceras till stor del med
vattenkraft och kärnkraft. Många andra länder
använder fossila bränslen som olja och kol som
största energikälla. I Sverige har vi fattat beslut
om att kärnkraften ska avvecklas. Det ställer krav
KAKU KURITA/IBL
19
“Glöm inte flytvästen”, video.
Varje svensk släpper i genomsnitt ut 7 ton
koldioxid per år. Vissa av våra vanor bidrar mer
än andra:
•Matproduktion/konsumtion: ca 1 600 kg/
pers/år.
• Uppvärmning (stor post idag): 10 000 kg/pers
i småhus.
• Resor/transporter: 4 000 kg för personbil som
kör 1 500 mil/år.
• Fritid: 500 kg för resa Stockholm–Mallorca.
på utveckling av nya energikällor om inte koldioxidutsläppen
ska öka på nytt. Sverige har redan
ökat sin energitillförsel från biobränslen. Liksom
fossila bränslen avger dessa koldioxid när de
bränns, men om samma mängd koldioxid fångas
in i nya planteringar blir nettoutsläppen noll.
…och spara energi
För att klara en minskning av koldioxidutsläppen
måste vi också minska vår energiförbruk-
ning. Det finns stora möjligheter att
effektivisera energianvändningen
och spara energi inom både industri
och hushåll. Slår vi till exempel av
maskiner, släcker lyset i tomma rum
och sänker värmen sparar vi både
miljö och pengar. Det är varje män-
niskas beslut – i hemmen, i skolan och på arbetet
– som avgör om möjligheterna utnyttjas.
Du släpper ut mindre
koldioxid när du använder
mindre bensin eller diesel.
Kör du t. ex. en bränslesnål
bil kan utsläppen
minska.

Är det alltså en mörk framtid med regnblask
året om som väntar? Nej, så illa
behöver det inte bli, det finns redan
ljuspunkter som visar att utvecklingen
går framåt. Det finns också sådant som
du kan göra. Enkla åtgärder som inte
kostar mer än tanken som föregick dem.
Det viktigaste att komma ihåg är att dina
egna val gör en skillnad för helheten.
Här följer några exempel på miljövänlig
utveckling:
En lågenergilampa förbrukar bara 20%
energi jämfört med en vanlig glödlampa.
Dessutom håller den ca. 10 ggr längre!
Källa: www.stem.se
Hus som spar energi växer fram, på Bo01
visades t.ex. två energisnåla småhus som
förbrukar ca. 60% mindre energi än en
nybyggd genomsnittsvilla.
Källa: www.stem.se
Det finns idag bilar som bara drar
ca. 0,3 liter bränsle per mil.
Källa: www.konsumentverket.se
Kommer du på fler exempel?
© Naturvårdsverket
Formgivning: IdéoLuck AB (#10224)
Illustrationer och diagram: Kjell Ström
Papper omslag: 170 g Silverblade matt
Papper inlaga: 130 g Silverblade matt
Tryck: Danagårds Grafiska
Upplaga: 20 000 ex
ISBN: 91-620-8060-1
ISSN: 0282-7298
Beställningsadress:
Naturvårdsverket
Kundtjänst
106 48 Stockholm
Tfn: 08-698 10 00
Fax: 08-698 15 15

Naturvårdsverkets bild av risken för klimatförändringar
bygger till stor del på de bedömningar
som görs inom FN:s klimatpanel, IPCC
(Intergovernmental Panel on Climate Change).
Där analyseras och granskas de klimatrelaterade
vetenskapliga data som publiceras.
Broschyren Tänk dig vädret om 25 år… ingår i
ett studiematerial om klimatet och kan beställas
i klassuppsättningar tillsammans med en video,
en lärarhandledning samt ett manus för klimatpolitiskt
rollspel.
naturvårdsverket
kundtjänst
106 48 stockholm
tfn: 08-698 10 00 fax: 08-698 15 55