Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

(bland annat museer) med flera, samt naturskyddsorganisationer, föreningar och enskilda individer. En genomgång av de satsningar och projekt som har genomförts runt om i Sverige visar att en majoritet av dessa har som mål att med hjälp av natur och friluftsliv integrera dem, som vi lite slarvigt brukar kalla för ”invandrare”, dvs. i första hand människor med ursprung från länder i tredje världen, i det svenska samhället. Även om vissa av satsningarna även vänder sig specifikt till andra målgrupper, bland annat barn och ungdomar, är det relativt få av dem som har som mål att få fler svenskar i allmänhet att vara ute mer i naturen. Vi vet, bland annat genom statistiska undersökningar (exempelvis scb:s undersökningar av levnadsförhållanden (ulf), att det även bland majoritetsbefolkningen finns många etniska svenskar som sällan eller aldrig är ute i naturen och deltar i olika friluftsaktiviteter. Ett bredare angreppssätt med fokus på den sociala mångfalden i samhället skulle därför, enligt min bedömning, ha bättre förutsättningar att nå fler människor med olika bakgrunder och erfarenheter som av olika skäl idag inte deltar i lika stor utsträckning som andra i natur och friluftsliv. I begreppet social mångfald ingår kategorier som kön, ålder, etnicitet/ursprung, klass, utbildningsbakgrund, funktionshinder och sexuell orientering. Etnisk mångfald är således en av de sociala kategorier som ingår i begreppet social mångfald (Pripp, Plisch & Printz Werner 2004: 96 29). Begreppet kulturell mångfald kan förstås utifrån antingen ett estetiskt eller ett antropologiskt perspektiv. Med ett estetiskt perspektiv avses exempelvis en mångfald av olika uttryck, stilar, genrer och konstformer medan man med ett antropologiskt perspektiv avser en mångfald av idéer, perspektiv och åsikter. Under senare tid har dock begreppet allt oftare kommit att förknippas med etnisk mångfald och en mångfald av kulturer i antropologisk mening. Kulturell mångfald bygger i sin ursprungliga betydelse på en liberal tanketradition, som till stora delar överensstämmer med den antropologiska innebörden av begreppet, som pekar på vikten av att en mängd olika idéer, perspektiv och åsikter finns företrädda i samhället (Pripp, Plisch & Printz Werner 2004: 29). Exempel på satsningar som har gjorts under senare år med natur och integration i fokus är Regionmuseet Kristianstads projekt ”Kulturell mångfald möter biologisk mångfald” med syfte att diskutera och problematisera frågor om bland annat natursyn, allemansrätt och friluftsliv utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Andra satsningar är till exempel Skärgårdsstiftelsens sommarläger på Björnö i Stockholms skärgård där företrädesvis utrikes födda och deras familjer har fått möjlighet att prova på aktiviteter som till exempel segling, rodd, kajakpaddling, fiske, naturvandring, bergsklättring och kunskaper i allemansrätt, och ”Projekt Närnaturguider” i Umeå och Växjö, ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska Förening och Studiefrämjandet med syfte att
utbilda guider till den tätortsnära naturen med uppdrag att få fler personer med utländsk bakgrund att lära sig mer om bland annat fåglar, trädslag, växter och djur i den svenska naturen (om de två förstnämnda satsningarna kan man läsa mer på annan plats i denna antologi). Något som framkommer relativt tydligt efter en genomgång och analys av de många olika satsningarna och projekten är att många av dem inte genomförs av eller tillsammans med den berörda målgruppen, som i det här fallet framför allt består av personer med utländsk bakgrund och deras familjer. Initiativet kommer istället ofta från organisationerna, föreningarna, institutionerna eller kommunerna själva och mer sällan från målgruppen ifråga. För att skapa ökad delaktighet och förståelse kring frågor om natur och miljö hos en tilltänkt målgrupp är det, enligt min mening, viktigt att låta de medverkande i ett projekt vara med under hela arbetsprocessen, från initiativ och planering, via genomförande, till analys och utvärdering. Det kan bestå av att man exempelvis använder sig av referensgrupper och projektledare med egna erfarenheter av att tillhöra en minoritetsgrupp i samhället, samt att bättre förankra och tydliggöra vad målet och syftet med projektet är för den tilltänkta målgruppen och 97 för övriga samarbetspartners (exempelvis personal på förskolor, grund- och gymnasieskolor, Komvux, sfi-undervisning, lokala föreningar med flera). Det viktigaste, enligt min bedömning, är att skapa naturliga mötesplatser och öppna upp befintliga för fler, så att människor som kanske sällan eller aldrig skulle ha träffats träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper kring natur- och miljöfrågor på lika villkor. Det är först då som vi kan komma ett steg vidare och skapa förutsättningar för ett långsiktigt natur- och miljövårdsarbete som omfattar och berör en större del av den svenska befolkningen. Vi sitter inte ensamma inne med svaren på hur vi ska kunna lösa de globala miljöfrågorna utan måste samarbeta utifrån ett globalt perspektiv såväl nationellt som internationellt. I slutändan hänger det ju på den enskilde individens inställning och engagemang i frågan om stat, kommun och landsting även i framtiden ska satsa betydande ekonomiska och personella resurser på natur- och miljövård. Saknas ett intresse och förståelse för betydelsen av att arbeta med miljöfrågor hos såväl allmänhet som politiker och tjänstemän riskerar dessa frågor att hamna i skymundan i valet av vilka samhällsfrågor som ska prioriteras idag och i framtiden. 6
Page 1 and 2:
Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3:
INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7:
kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9:
fall inte går längre än några
Page 10 and 11:
kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13:
och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15:
om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17:
efterlängtat evenemang för många
Page 18:
tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23:
personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25:
Somalier däremot är ett exempel p
Page 26:
skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30:
hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31:
transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35:
liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37:
Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38:
uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42:
hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44:
månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62: komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74: hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76: Lagändringen har dock inneburit at
Page 77: att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81: olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84: INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86: De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89: ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91: en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94: NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95: anledningarna till att vistas i nat
Page 100 and 101: Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103: Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?