Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

skyddsorganisationer och föreningar, kommunala miljöförvaltningar med flera, som har velat utvärdera sina egna lokala satsningar och projekt. Däremot saknas det en samlad översikt inom det aktuella området som kan ge oss en helhetsbild av vilka modeller, metoder och analysverktyg som är framgångsrika inte bara utifrån en lokal kontext, utan som även skulle kunna fungera på ett regionalt, nationellt eller internationellt plan. Det finns dock viss forskning genomförd inom det aktuella området, särskilt inom friluftslivsforskningen, som bland annat har uppmärksammat faktorerna etnicitet och genus. Studier genomförda i bland annat usa och Kanada visar att minoritetsgrupper i mindre utsträckning än majoritetsbefolkningen deltar i friluftslivsaktiviteter. De svenska forskarna Emmelin, Fredman och Sandell (2005) redogör för tre olika teorier som kan förklara skillnader i rekreationsvanor utifrån människors etniska och kulturella bakgrund. Enligt marginalitetsteorin kan minoritetsgrupper uppleva ekonomiska nackdelar genom diskriminering vilket kan innebära att det kan vara svårare att delta i aktiviteter som kräver inköp av utrustning (till exempel skidåkning, cykling, fiske). En annan teori är den så kallade etnicitetsteorin där skillnader i rekreationsvanor kan bero på olika subkulturella värderingar. En tredje teori är att minoritetsgrupper upplever personell eller institutionell diskriminering som kan hindra deras deltagande i friluftsaktiviteter. När det gäller genus och deltagande i friluftsaktiviteter visar forskningen på ett svagt sam- 94 band. Enligt Manning (1999) är de skillnader som finns mellan könen framför allt kopplade till aktiviteter som traditionellt har förknippats med maskulinitet exempelvis jakt, fiske och vildmarksliv. Emmelin, Fredman och Sandell (2005) redogör också för tre typer av hinder för deltagande i friluftslivet som forskningen har identifierat som centrala; intra-personella, interpersonella samt strukturella. Med intra-personella hinder avses psykologiska tillstånd som till exempel hälsa, stress, oro, självbild, attityder och upplevd erfarenhet. Med inter-personella hinder avses människors sociala kontakter, familj, släktingar, vänner och bekanta medan strukturella hinder handlar om hur mycket tid man har att avsätta för olika aktiviteter, fysisk tillgänglighet samt ekonomiska resurser att satsa på friluftsaktiviteter. Deltagandet i en friluftsaktivitet är alltså, enligt teorin, ett resultat av att man har lyckats övervinna de tre ovanstående hindren. Etnicitet, genus och ålder kopplade till deltagande i natur- och friluftsaktiviteter återfinns även i ett antal studentuppsatser och examensarbeten på svenska universitet och högskolor. Lovisa Blomqvist visar i sitt examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (slu) i Alnarp Invandrare i tätortsnära natur – Kvalitativa intervjuer angående natursyn och nyttjande samt förslag till åtgärder (2003) att synen på den svenska naturen hos utrikes födda genomgående är positiv och att många värdesätter möjligheten att kunna nyttja naturen på olika sätt. Många uppgav hälsoaspekten som en av de viktigaste
anledningarna till att vistas i naturen samt att skog och mark erbjöd avkoppling och lugn. Flera av de intervjuade efterlyste dock mer information om vilka regler som gäller för vistelse i skog och mark och vilka rättigheter och skyldigheter man har när man vistas i naturen. Andra pekade på behovet av bättre skyltning, guidning och information och broschyrer om till exempel svampsorter och bär på olika språk. I samband med Blomqvists intervjuer framkom det också att det var relativt få av de intervjuade som kände till allemansrätten. De vuxna som kände till den hade samtliga genomgått någon form av utbildning inom det svenska utbildningsväsendet. Bland barnen var kännedomen om allemansrätten dock betydligt större vilket, enligt Blomqvist, kan bero på förskolans och grund- och gymnasieskolans viktiga roll som kunskapsförmedlare om natur och allemansrätt. Det som ibland kan upplevas som problematiskt med denna och liknande studier är att de ofta utgår ifrån att det är den svenska naturen som är normen som man alltid bör utgå ifrån när man gör jämförelser mellan olika kulturers syn på och brukande av naturen. Denna utgångspunkt bekräftas bland annat av påståenden där man framställer ”svensken” som en naturromantiker som älskar att sitta i naturen och filosofera medan till exempel ”sydlänningen” ofta framställs som en temperamentsfull och livlig person som umgås 95 Ett bredare angreppssätt med fokus på den sociala mångfalden i samhället skulle därför, enligt min bedömning, ha bättre förutsättningar att nå fler människor med olika bakgrunder och erfarenheter. med släktingar och vänner och därför inte har tid att vistas i naturen (Blomqvist 2003: 50-51). Beskrivningen av ”den andre” som någon som med hjälp av naturen ska integreras i samhället och ”lära sig att förstå, respektera och värdesätta” den svenska naturen riskerar, tvärtemot de goda intentionerna, istället att förstärka och cementera ett traditionellt ”vi och dom”-tänkande där ”invandrare” i alla lägen ses som en utsatt grupp i behov av hjälp. Att dessutom, som ibland förekommer inom bland annat forskningen, klumpa ihop alla utrikes födda i gruppen ”invandrare” blir problematiskt eftersom vi vet att det inom denna grupp finns allt ifrån analfabeter till professorer med helt olika förutsättningar och behov. En rad olika projekt har under senare år genomförts runt om i landet med syfte att på olika sätt försöka få fler människor som sällan eller aldrig brukar naturen att börja göra det. Viktiga steg i arbetet med dessa projekt har varit att hitta former för ökad tillgänglighet och delaktighet till närnatur och friluftsliv, att ”avdramatisera” vistelser i naturen genom bland annat bättre information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter, att diskutera frågor om trygghet och säkerhet etc. samt att arbeta med barn och ungdomar och deras syn på och uppfattning om natur och miljöarbete. Bakom dessa olika satsningar och projekt finns kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, kulturinstitutioner
Page 1 and 2:
Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3:
INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7:
kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9:
fall inte går längre än några
Page 10 and 11:
kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13:
och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15:
om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17:
efterlängtat evenemang för många
Page 18:
tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23:
personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25:
Somalier däremot är ett exempel p
Page 26:
skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30:
hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31:
transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35:
liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37:
Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38:
uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42:
hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62: komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74: hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76: Lagändringen har dock inneburit at
Page 77: att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81: olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84: INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86: De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89: ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91: en inställning som rimmar illa med
Page 93: NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 97: utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101: Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103: Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?