30.08.2013 Views

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

De växter djuren betar på olika ställen <strong>och</strong> vid<br />

olika årstider kan ge mjölkprodukterna speciell<br />

arom. Detta kan utnyttjas för att skapa exklusiva<br />

lokala produktvarianter. Skogsbetet ingår i en<br />

väv av komplicerade beroenden mellan olika<br />

organismer <strong>och</strong> organismgrupper. I hävdad<br />

skogsbetesmark finns betesgynnade gräsmarksväxter<br />

insprängda i skogsvegetationen. I gläntor<br />

<strong>och</strong> gles skog bildas en grässvål. Betet <strong>och</strong> djurens<br />

tramp håller tillbaka ris till förmån för gräs<br />

<strong>och</strong> örter. Trampet blottar bar jord där frön <strong>och</strong><br />

sporer kan gro. På upptrampade ställen <strong>och</strong> på<br />

fästigar finns gynnsamma miljöer för insekter<br />

<strong>och</strong> andra småkryp. Betesdjurens spillning ger<br />

livsrum för ytterligare ett stort antal arter. Den<br />

betade skogen är också rik på svampar. En del av<br />

dem samverkar med skogsträden i näringsupptagningen<br />

genom mykorrhiza. Virkesproduktionen<br />

stimuleras. Skogsbete har en stor betydelse<br />

som alternativ till så kallad vitalisering av<br />

skogsmark genom kalkning <strong>och</strong> gödsling, vilken<br />

ofta är negativ för biologisk mångfald. Ett ökat<br />

skogsbete <strong>och</strong> fäbodbruk är således positivt för<br />

skogens livskraft <strong>och</strong> variation.<br />

Flera utrotningshotade lantraser har formats<br />

inom fäbodbruk <strong>och</strong> skogsbete. Ett möte med<br />

dem under skogspromenaden kan bli en minnesvärd<br />

upplevelse. Många av dem är betydligt<br />

mer sällsynta än de stora rovdjur, som många<br />

nu vill se i ökad omfattning i de gamla traditionella<br />

betesmarkerna. Bland dessa gamla lantrasdjur<br />

(inom parentes <strong>det</strong> antal djur i världen<br />

som förekommer i avel) finns fjällkor (2495),<br />

rödkullor (760), fjällnära kor (135; har fler ur-<br />

85<br />

sprungliga egenskaper än fjällkon), gestrikefår<br />

(72), helsingefår (16), svärdsjöfår (34), dala<br />

pälsfår (95), lappget (10), jämtget (106) <strong>och</strong><br />

svensk lantget (1339). Att en del av dessa fortfarande<br />

förekommer beror bland annat på att<br />

djuren har fördelar då <strong>det</strong> gäller extensiv drift.<br />

De sköter sig, enkelt uttryckt, bättre själva än<br />

mer moderna djur. För långsiktigt bevarande av<br />

lantrasernas egenskaper krävs dock att de hålls<br />

under förhållanden <strong>och</strong> i miljöer liknande dem<br />

där de fick sina karaktärer.<br />

Lantrasdjuren är mycket uppmärksamma <strong>och</strong><br />

vaksamma <strong>och</strong> stressas lätt om de tvingas dela<br />

utrymme i betesskogen med rovdjur som björn,<br />

lo <strong>och</strong> varg. Det märks bland annat på förändringar<br />

i mjölkens mängd <strong>och</strong> kvalitet, djurens<br />

lynne – till exempel rastlöshet eller apati, ätstörningar<br />

– hämmad idissling, sänkt immunförsvar<br />

<strong>och</strong> försämrad fertilitet.<br />

Naturligtvis kan <strong>det</strong> diskuteras vilka i ett lokalsamhälle<br />

som ska räknas som traditionsbärare.<br />

Är alla fäbodbrukare innehavare av traditionell<br />

kunskap? Vem har rätt kunskap? Det finns<br />

många olika tolkningar vilken typ av traditionell<br />

kunskap, innovationer <strong>och</strong> sedvänjor som<br />

berörs av konventionen, men generellt anses att<br />

man ska vara mycket vidsynt <strong>och</strong> att viktig kunskap<br />

inte utvecklas utanför systemet varför hela<br />

<strong>det</strong>ta ska uppmärksammas vid bevarande. Eftersom<br />

dagens produktionssystem inom de areala<br />

näringarna inte gynnar ett nedärvt småskaligt<br />

bruk av jord <strong>och</strong> skog är en anpassning av regelverk<br />

<strong>och</strong> andra insatser som underlättar exem-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!