Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fäbodar. Fäboden har för många kommit att<br />
stå som en sinnebild för svensk natur <strong>och</strong> bondekultur.<br />
Små kärnor av ett tidigare allmänt<br />
fäbodbruk finns numera i norra Svealand <strong>och</strong><br />
nedre Norrland. Fäbodbruket<br />
har en bondgård som sin självklara<br />
utgångspunkt. Bruket<br />
innebär att ett jordbruk genom<br />
särskild bosättning i utmark<br />
optimerar villkoren för hög <strong>och</strong><br />
säker fodertillgång åt gården.<br />
En eller flera gårdar bildade ett eller flera sekundära<br />
brukningscentra där husen samsades under<br />
benämningen fäbod medan den öppna marken<br />
kring dem kallades fäbodvall.<br />
Utmarken var länge en mark tillgänglig<br />
för alla medan inmarken kring byn ägdes av<br />
byborna. Därför kallas denna mer allmänt för<br />
inägor. Bruket av utmarken kom att bygga på<br />
sedvana eller gammal hävd. ”Allemansrätten”<br />
som reglerar vad vi får <strong>och</strong> inte får vid vistelse<br />
i markerna är <strong>det</strong> mest kända exemplet på dessa<br />
sedvanerätter, som kunde skilja sig något från<br />
bygd till bygd. ”Mulbetesrätten” är en annan<br />
sådan sedvanerätt.<br />
Produktionen på fäbodvallarna var inriktad<br />
på förrådsmat baserad på mjölk. Varje by, varje<br />
gård, utformade ett med hänsyn till naturens<br />
förutsättningar <strong>och</strong> ekonomiska villkor ändamålsenligt<br />
fäbodbruk. Skogen <strong>och</strong> utmarken<br />
var överallt bygdens ekonomiska säkerhet, som<br />
skulle förvaltas för en bra <strong>och</strong> hållbar utdelning.<br />
Till stora delar följer dagens fäbodbruk dessa<br />
gamla traditioner. Som fullständigt produk-<br />
84<br />
Djurhållning på fäbod med<br />
skogsbete är mycket energieffektiv.<br />
Varje insatt enhet<br />
genererar fyra.<br />
tionssystem fram till färdig vara i form av exempelvis<br />
smör <strong>och</strong> ost är fäbodbruket tämligen<br />
ensamt om att fungera med lägre energiinsatser<br />
än uttagna. En balansräkning av energiflö<strong>det</strong><br />
i början av 1900-talet visar<br />
att djurhållning på fäbod med<br />
skogsbete är mycket energieffektiv.<br />
Varje insatt enhet genererar<br />
fyra. Som jämförelse kan<br />
ställas modern mjölkframställning,<br />
den mest energieffektiva<br />
i dagens animalieproduktion, vilken kräver en<br />
insats av tre enheter för att avkasta en.<br />
Stekost är en av de många traditionella specialiteer<br />
som finns då <strong>det</strong> gäller fäbodmat. När<br />
jag bad Karin, en gammal erfaren fäbodjänta,<br />
om receptet sa hon att <strong>det</strong> ser man ju hur mycket<br />
man ska ha av olika ingredienser. Kunskapen<br />
finns till stor del enbart vidmakthållen av lokalbefolkningens<br />
sinnen. Den sitter i ögats, handens,<br />
näsans <strong>och</strong> hudens minne. Vi kom i alla<br />
fall överens om att utgå från 10 liter sötmjölk.<br />
Den ska kokas upp. När den svalnat till kroppstemperatur<br />
hälls så filmjölk i så att den löper.<br />
Man ser när <strong>det</strong> klumpar sig, då är <strong>det</strong> lagom.<br />
Filmjölken bör enligt Karin inte vara för färsk.<br />
Har man köpt den i butik får ”bäst före” gärna<br />
vara passerat. Så värmer man massan <strong>och</strong> häller<br />
i litet salt; efter smak. Karin tar ett par teskedar.<br />
Ostmassan pressas i en form som klätts med ett<br />
ostkläde (en silduk) <strong>och</strong> får rinna av. Sedan får<br />
osten stå ett par timmar <strong>och</strong> svalna, lagom så att<br />
den skinnar sig. Sedan steks den i smör på alla<br />
sidor.
Change language