Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

fall inte går längre än några år eller någon generation tillbaka. Här bland husen, på ängarna eller längs stränderna finns människor som promenerar, fiskar eller fikar på filt. Andra badar, odlar sin kolonilott eller joggar. Någon sitter ensam och filosoferar bakom ett träd medan en grupp grillar på ängen. Det kommunala bostadsföretagets ensartade planteringslådor har här och där fyllts på av hyresgäster som planterat in egna friska och välskötta växter. Inte kan man säga att de verkar vilsna i den svenska förortsblandningen av frikostiga grönområden och relativt glest utspridda hyreshus och gruppbebyggelser. Med utgångspunkt i en nordeuropeisk romantisk uppfattning om naturen och dess goda inflytande på människan verkar dessa svenskar med utländsk bakgrund göra allt väldigt rätt, trots att de kanske har en bakgrund i världsdelar, samhällsformer, religioner och världsbilder som kan ha en annan natursyn än vad man brukar förknippa med exempelvis kristendomen, industrialismen, västerlandet, medelklassen eller Nordvästeuropa. Poängen med att fundera över olika sätt att se på naturen är förstås ändå inte att man ska bedöma om människor gör rätt, utan att var och en ska ha möjlighet att utveckla de delar av livet som äger rum utomhus på sina egna villkor, med eller utan ”naturkärlek” i paketet. Utomhusliv är uppenbarligen viktigt för många 8 De beror till stor del av platsen man är på, ekonomiska förutsättningar, inflytande från omgivningen – både det närmaste sociala umgänget och det stora samhället – vad man gör med sin natur i nuet. av dem som lever i Sverige och har utländsk bakgrund. Deras sätt att uppskatta och använda natur och grönområden behöver inte särskilja sig från ”inhemsk” natursyn, vad en sådan nu kan innebära. Det sätt på vilket människor umgås med natur och utomhusrekreation är knappast en enkel avspegling av en viss kulturell bakgrund. Formerna utvecklas i första hand av de förutsättningar man har just i det nu man befinner sig. De beror till stor del av platsen man är på, ekonomiska förutsättningar, inflytande från omgivningen – både det närmaste sociala umgänget och det stora samhället – vad man gör med sin natur i nuet. Till någon del spelar det kanske också roll vad man fått med sig från sin svenska eller icke svenska bakgrund, men det är viktigt att inte överskatta sådana faktorer. Vad händer om man lägger ett mångfaldsperspektiv på naturen, naturvården och landskapet i Sverige? Och då menas här inte biologisk utan kulturell mångfald. Mångkulturåret, innevarande år 2006, är till för att i första hand fokusera på frågor om mångfald i kulturlivet, men även i samhället i stort. Det ska förhoppningsvis skapa en bestående förändring i hur samhällets mångfald av bland annat immigranter och etniska minoriteter speglas i exempelvis innehåll, utbud, tillgång, rekrytering och inflytande, både inom kultursektorn och i samhället i stort.
Naturen och hur vi umgås med den i form av friluftsliv är en del av samhällslivet och kan på många sätt uppfattas som en kultursektor. Den är, utifrån ett mänskligt perspektiv, ett materiellt och immateriellt arv som formats och omformats under lång tid. Liksom med kulturlivet handlar det om upplevelser och intryck som kan berika och problematisera vår tillvaro och även om att intresse, kunskap och tillgång är beroende av sociala och kulturella processer. En viktig uppgift för naturvårdare är att nå ut till alla och väcka ett intresse för naturen. Det är ett sätt att maximera skydd och hänsyn, men också ett arbete för dess demokratiska användande som en tillgång i människors liv. Precis som vad gäller traditionell kulturproduktion behöver därför utbud, tillgång, inflytande och rekrytering problematiseras i en mångfaldskontext. (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005) Man kan inte ta för givet att människor upplever en vacker, välgörande och intressant natur bara för att de vistas i naturområden. Lika lite kan man ta för givet att det finns särskilda grupper som behöver uppfostras för att lära sig att uppskatta och umgås på ”rätt” sätt med naturen. Det relativt stora intresse för naturen, som funnits under kanske hundra år i vårt land, har till stor del varit en uppfostrings- och inlärningsfråga. Det slags respekt och vördnad man upplever för naturen i Sverige eller Nordeuropa är kulturspecifik och har vuxit fram och förändrats genom historien. Den har sett ut på olika vis och burits upp mer eller mindre av olika skikt i samhället. En etnologisk forskare bad skolelever 9 författa uppsatser om skogen och om friluftsliv i skogen. Det visade sig att barnen var väl inskolade i skogspromenaden som ideal. De allra flesta kunde, på ett ganska ensartat men också varmt och entusiastiskt sätt, beskriva en idyllisk söndag i skogen med familjen. Kunskapen om det rätta och goda sättet att tillbringa en söndag var förankrad i skolmiljön. Barnen visste att skogpromenaden är norm för hur en lyckad söndag med familjen bör se ut, men detta betydde ändå på intet sätt att det var så man levde. Det handlade om en snarast litterär och genremässig kunskap, som var oberoende av om eller hur ofta familjen verkligen brukade använda söndagarna till skogspromenader (Fredriksson 1997). Kan man alltså verkligen inte ta för givet att naturen är ett gott värde? Det finns ju vetenskapliga studier som exempelvis visar att sjuka och utbrända personer tillfrisknar fortare om de får vistas i grönska och arbeta i trädgårdar. Man skulle kanske vilja ta fasta på att mänskligheten mestadels levt i bra mycket mer naturlika landskap än vad dagens städer och tätorter representerar. Borde vi inte alla därför trivas bättre ute i skog och mark? Borde det inte gå att skapa en gemensam nämnare i naturen, där alla människor skulle kunna mötas? Borde det kort sagt inte vara naturligt att vi trivs i naturen? I dagens moderna samhällen som är präglade av internationell migration och globalisering, där de som bor på samma plats inte delar en gemensam historia, kan man ju inte utan vidare förvänta att den nationella och lokala historien eller kulturarvet kan utgöra en bas för solidaritet. Skulle
Page 1 and 2: Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3: INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7: kussion kring dessa frågor kan nat
Page 10 and 11: kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13: och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15: om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17: efterlängtat evenemang för många
Page 18: tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23: personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25: Somalier däremot är ett exempel p
Page 26: skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30: hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31: transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35: liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58:
• Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62:
komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64:
halter av tungmetaller i marken. De
Page 65:
som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69:
(Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70:
ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74:
hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76:
Lagändringen har dock inneburit at
Page 77:
att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81:
olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84:
INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86:
De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89:
ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91:
en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94:
NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96:
anledningarna till att vistas i nat
Page 97:
utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101:
Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103:
Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?