Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

permanent uppehållstillstånd var proceduren och beslutet snarast en formalitet, medan det för personer bosatta utanför Sverige, exempelvis tyskar som sökte sommarbostad, var hårdare villkorat. Att det inte längre är möjligt att hävda ett samband mellan medborgarskap och ägande hänger starkt samman med den snabba förändringen av eg till eu, vilken medfört att nationalstaten mer eller mindre spelat ut sin roll. Dock ska påpekas att det fortfarande gäller vissa lagar som kan användas begränsande, men då oavsett nationalitet. Det finns exempelvis regler för förvärv av jordbruksfastigheter. Benägenheten att vilja erkänna ”främlingar” egendomsrättigheter, eller som lagen uttryckt det: ”utlännings, rätt att äga fast egendom” har alltså tagit sig olika uttryck. I de södra delarna av Sverige har diskussionen främst rört fritidshus. Argumenten har varit att köpstarka tyskar och danskar kommer och köper upp alla sommartorp. Det skulle innebära att den bofasta befolkningen, på platsen eller som sommargäster från städerna, inte längre skulle ha några ekonomiska möjligheter att konkurrera. Nu när sådana restriktioner upphört har det visat sig att de argumenten saknat grund, vilket antingen beror på att man överskattade ”faran” eller på att det utvecklats mängder av knep att kringgå de lagliga hindren för sådan verksamhet. Invändningarna har generellt varit rent principiella: svensk jord ska inte säljas ut. Om detta 74 Fattiga invandrare och fattiga svensk-svenskar har samma rätt att titta på när de rika ger sig iväg till sina sommarnöjen. har det skämtats ganska friskt, jag tror till och med att det ingått i någon komisk film att spannar med svensk jord smugglats ut ur landet till hugade spekulanter – det vill säga en handfast utförsäljning av den svenska jorden. Själv är jag tveksam till avsättningsmöjligheterna. Ett återinförande av begränsningar för utländska förvärv av fritidsfastigheter diskuteras fortfarande i den svenska riksdagen. Detta trots att eg-domstolen inte kan godta sådana begränsningar och förslagen också har avvisats på den grunden. De svenska farhågorna är dock inte unika, sådana regler diskuteras också i andra länder. Det är inte ett enkelt problem som bara kan avvisas – frågan ingår i en diskussion om att hela landsdelar kan riskera förvandlas till sommarnöjen för kapitalstarka individer, vare sig dessa är etniska svenskar, invandrare eller utlänningar. Därför kan ett krav på permanentboende diskuteras om inte glesbygden ska avfolkas helt och hållet. Om begränsningarna för utlänningar att köpa och äga fast egendom närmast är att betrakta som historia – har det då blivit bättre? Det beror förstås på vad man menar med bättre. Men om man menar att det på något sätt skulle vara positivt för integrationen genom att de demokratiska formerna för ägande kunnat främjas? Man måste komma ihåg att ägandet har alltid varit odemokratiskt, genom att det gynnat dem som har. Det spelar ingen roll om man är svensk eller inte, om man ändå inte har råd att köpa mark.
Lagändringen har dock inneburit att äganderätten inte längre är knuten till nationellt ursprung – fattiga invandrare och fattiga svensk-svenskar har samma rätt att titta på när de rika ger sig iväg till sina sommarnöjen. Vare sig man bara strövar i den svenska naturen eller är ägare av fast egendom, så kommer man snart i kontakt med allemansrätten. Denna rätt är till stora delar en sedvanerätt, det vill säga den finns knappast positivt bestämd i någon lagstiftning, utan den är negativt bestämd genom allt som kan komma i konflikt med straffrätten. Allt som inte är förbjudet är tillåtet och, bortsett från administrativa begränsningar såsom fridlysning, återfinns begränsningarna i Brottsbalkens bestämmelser om till exempel skadegörelse, hemfrid, olaga intrång och stöld. Allemansrätten är inget uttryck för svensk generositet. Den hänger nog snarare samman med att vi är så få på så stora land- och vattenområden, att det inte spelar någon roll om någon vistas på ens mark och plockar bär och svamp. Vid den svenska integrationen i eu väcktes frågan om inte allemansrätten skulle behövas begränsas. Det bärande argumentet var inte förstås etniskt utan baserat på naturvårdssynpunkter: om alla kunde utnyttja allemansrätten så skulle det bli så attraktivt att slitaget på naturen skulle öka till oacceptabla nivåer. Så visade det sig dock inte bli. Bortsett från några organiserade gruppresor som profiterade på allemansrätten vid campande, kanotpaddling och liknande, så har ingen förändring inträtt. Det 75 innebär inte att det saknas problem. Eftersom allemansrätten är så diffus måste man i stort sett vara uppväxt med den för att känna till dess gränser. Den sägs ingå i det svenska kulturarvet och att vi ”alla” har fostrats till att respektera dess dunkla principer. Men inte ens bland infödda svenskar har man längre tillräckliga kunskaper om allemansrättens begränsningar. I början av 1990-talet, då den svenska integrationen i eu var som mest debatterad, blev jag ombedd att i olika sammanhang tala om allemansrätten och eu. Det visade sig att jag nog mer var där för att lära in än för att lära ut. Det kom markägande bönder till dessa studiecirklar och de berättade de mest fasansfulla historier om ”utlänningar” som hade burit sig fruktansvärt åt med hänvisning till allemansrätten. Problemet med organiserade ”allemansresor” är, ur ett naturvårdande perspektiv, att de utsätter naturen för ett tryck som den inte förmår att stå emot. Oftast äger dessa resor rum under den varma årstiden, då djuren får sina ungar och växtligheten är som mest prunkande. Störningsmomentet blir stort och man kan befara irreparabla skador på naturen. Å andra sidan har dessa skador inte varit de främsta argumenten i de rättsliga konflikterna. I stället har det från markägarnas sida hävdats att andra intressen, knutna till äganderätten, kränkts. Det har handlat om jakt, fiske och – i viss mån – om nedskräpning. Det beror framför allt på att rätten inte kan hantera rena intressekonflikter, utan bara sådana konflikter som är mätbara – hur mycket har det kostat markägaren?
Page 1 and 2:
Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3:
INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7:
kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9:
fall inte går längre än några
Page 10 and 11:
kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13:
och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15:
om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17:
efterlängtat evenemang för många
Page 18:
tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23:
personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25: Somalier däremot är ett exempel p
Page 26: skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30: hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31: transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35: liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62: komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73: hade den förändrats till att bli
Page 77: att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81: olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84: INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86: De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89: ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91: en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94: NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96: anledningarna till att vistas i nat
Page 97: utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101: Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103: Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?