Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

NATURENS VÄL GÅR FÖRE RÄTT
Lars Ericsson
Docent vid enheten för rättssociologi, Lunds universitet
I sin bok Populärmusik från Vittula beskriver
Mikael Niemi hur hela byn en söndag gick man
ur huse för att gå till kyrkan, något som var en
mycket sällsynt företeelse. Denna söndag var
dock speciell. Det skulle komma en ”neger”
på besök och alla ville beskåda en livs levande
sådan. Själv tillhörande samma generation som
Niemi har jag varit med om precis samma sak.
Jag har också i min barndom gått till söndagsskolan
för att titta på en ”neger”. Den enda ”neger”
vi tidigare sett var den i porslin som satt
på kollektbössan och som bugade varje gång vi
stoppade i vår tjugofemöring.
Femtio år har inte bara medfört att det inte
längre finns några tjugofemöringar, utan också
att benämningen ”neger” är utbytt mot ”färgad”
eller ”svart”. Vi lever i globaliseringens
tidsålder och umgås dagligen med människor av
olika härkomst – hudfärg är inte längre någon
sensation. Det mångkulturella samhället hyllas
numera och det ställer stora krav på alla inblan-
72
dade vad gäller tolerans, nyfikenhet och öppenhet.
Anekdoten med ”negern” var inte för inte:
hur rensa ut femtio år av det som vi kan kalla för
”taget för givet”? Det som vi alla, oavsett var vi
växt upp, tar för givet hjälper oss att orientera
oss i tillvaron, det är vardagslivets smörjmedel.
Dessvärre är det också bränslet för våra vardagliga
fördomar.
Oftast betraktar vi i västerlandet äganderätten
som något självklart. Men det är ett klurigt
begrepp på många sätt. Det visade sig till exempel
under det kalla kriget att äganderätten inte
betraktades som självklar i alla kulturer – företrädare
för väst, med usa i spetsen, hävdade,
mot dåvarande Sovjetunionens intressen, att
den skulle skrivas in bland de mänskliga rätttigheterna.
Karl Renner, en av rättssociologins
klassiker, visade redan på 1920-talet att äganderätten
ändrat karaktär genom olika tider.
Från att ha varit en förutsättning för överlevnad