Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

NATUREN SOM MÖTESPLATS Inger Pedersen, mångkulturkonsulent/etnolog Aila Peterson, intendent/humanekolog, Malmö museer Tillgång till natur för hälsa, rekreation och välbefinnande är en demokratisk rättighet. I Skåne, liksom i många andra delar av Sverige, minskar den mark som allemansrätten tillåter oss att vistas i. Det sker till exempel genom vägbyggen, ökad bebyggelse och uppodling av mark. I detta sammanhang och mot bakgrund av att fler och fler bor i städer kommer den tätortsnära naturen att spela en allt viktigare roll. I många av de nya lokala ”grönplanerna” och miljöprogrammen lyfts värdet av stadens natur fram. Hur får gemene man del av informationen om detta och hur kan man skapa ett engagemang för den natur som man bor i? Många naturvårdare och planerare har en gedigen kunskap, som tyvärr inte kommer alla till del i den utsträckning som man kan önska. Det kan gälla sophantering, luftkvalité, källsortering, resursförbrukning, framtida naturvård, stadsplanering och kunskap om djur- och växtliv i staden. Men är folk egentligen intresserade? Här tycks 60 finnas ett glapp ut till medborgaren; det räcker inte enbart med information i form av broschyrer för att nå ut. I Malmö är en tredjedel av invånarna av ett annat etniskt ursprung än svenskt. Här finns stora grupper av människor som planerare, naturvårdare, beslutsfattare och informatörer inte för tillräcklig dialog med. Man vet inte vad de tycker eller vilka erfarenheter och kunskaper de har när det gäller natur- och miljöfrågor. Vi som författat denna artikel arbetar på museum. Hur ska ett museum fungera i ett samhälle där en stor del av befolkningen inte delar det traditionellt svenska kulturarvet? I kulturarvsbegreppet ryms också människans kunskap om naturen. Begreppet ”det gröna folkhemmet” tycks vara något svenskt. ”Kärleken till naturen är djupt rotad hos vårt folk” skriver till exempel Gustav Sundbärg i Det svenska folklynnet (1911). Men uttrycket ”vårt folk” har i dag en långt mer
komplicerad och innehållsrik innebörd. Hur ser de många olika nya grupperna av svenskar på naturen? Vad är och vad betyder natur för dem? Hur använder och vill man an- vända den? Människans sätt att se på naturen spelar en viktig roll för hur den nyttjas. Det finns dock relativt lite material som berättar om den enskilda människans natursyn, historiskt och i dag. Detta gäller inte minst de olika synsätt som nya svenskar har med sig från sina hemländer och kulturer. Malmö Museers verksamhetsidé bygger på tvärvetenskapligt arbete med folkbildande frågor och viljan att på ett öppet och engagerat sätt skapa mötesplatser. Vi såg det därför som angeläget att initiera en samtidsdokumentation som fokuserade på temat natursyn. Vi ville också se på vilka sätt naturen är och skulle kunna vara en mötesplats för olika grupper av människor i samhället. Detta var upprinnelsen till dokumentationsprojektet Naturen som mötesplats som genomfördes år 2002. Till projektet bjöd vi in kvinnor från Rosengård, ett miljonprogramsområde i Malmö med hög andel boende med invandrarbakgrund. Vi ville lyfta fram kvinnors erfarenheter och kunskaper och därigenom motverka att män får ett tolkningsföreträde i frågor som tar upp samhällsproblem, politik och förslag till lösningar av problem. Via föreningar, andra kvinnonätverk, 61 Hur ska ett museum fungera i ett samhälle där en stor del av befolkningen inte delar det traditionellt svenska kulturarvet? Komvux och abf deltog cirka hundra kvinnor och några män. De kom ursprungligen från bland annat Iran, Irak, Afghanistan, Kosovo och Libanon. I projektet ville vi integrera olika ämnesområden och därför ingick etnologer, humanekologer, fotografer, en biolog och en ekolog. Genom att använda oss av idéer från olika kompetenser och ämnen samlade vi frågor och samtalspunkter som utgick från såväl ekologi som etnologi. Vi ville se om naturen, med dialogen och upplevelsen i centrum, kunde inspirera till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan projektgruppen och deltagarna. Därför åkte vi på exkursioner till platser som skulle överraska, väcka nya frågor och visa på de kontraster som finns i kulturlandskapet. Med oss fanns exkursionsledarna som mer hade som uppgift att vara samtalsledare än ”guider.” För att skapa goda förutsättningar för dialog och samtal var det viktigt att bjuda in deltagarna att själva dokumentera med hjälp av engångskameror och egna deltagarobservationer. Under dokumentationsarbetet använde vi oss även av traditionella etnologiska metoder, såsom intervjuer och fotografering utförda av museets personal. Före och efter samtliga exkursioner genomfördes workshops med samtal och bearbetning av material. En hundra år gammal anlagd park, bestående av våtmark, skog och äng, med avsikt att ge en känsla av vild natur var första målet för exkur-
Page 1 and 2:
Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3:
INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7:
kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9: fall inte går längre än några
Page 10 and 11: kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13: och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15: om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17: efterlängtat evenemang för många
Page 18: tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23: personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25: Somalier däremot är ett exempel p
Page 26: skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30: hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31: transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35: liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74: hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76: Lagändringen har dock inneburit at
Page 77: att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81: olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84: INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86: De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89: ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91: en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94: NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96: anledningarna till att vistas i nat
Page 97: utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101: Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103: Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?