Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”onaturliga” stadslivet. Svenskarnas bundenhet<br />
till naturen är visserligen sprungen ur ett agrart<br />
förflutet, men med Löfgrens ordval är <strong>det</strong> inte<br />
bondesamhället utan ”den borgerliga naturläran”<br />
som skapat såväl känsloruset inför landskapet<br />
som attraktionskraften i att<br />
”vara ensam med naturen”.<br />
Nordbornas naturkänsla är<br />
inte naturlig, snarare kulturlig<br />
– med en term hämtad från Ulf<br />
Hannerz. Den är inte mer naturlig än många sydländska<br />
stadsbors avsmak för landsbygden, för att<br />
inte tala om den fasaväckande tanken på att vistas<br />
ensam i en skog. ”Kultiverade människor håller<br />
till bland människor, inte bland djur”. Så kunde<br />
en hyllning till trottoarlivet klädas i ord.<br />
Varför nämns ”strövområden” i marknadsföringen<br />
av en invandrartät kommun som Botkyrka?<br />
Är <strong>det</strong> månne för att locka fler svenskar<br />
att bosätta sig i Fittja <strong>och</strong> Hallunda? För att<br />
förklara de variationer som framträder vid jämförande<br />
studier av naturkänslor måste vi utgå<br />
från såväl ekologin <strong>och</strong> samhällshistorien som<br />
kulturhistoriskt givna sätt att uppfatta naturen.<br />
Jag ska nämna tio omständigheter ägnade att<br />
belysa innebörden av <strong>det</strong> (på svenska) positivt<br />
klingande or<strong>det</strong> ”strövområden” (ibland ”grönområden”).<br />
• Den svenska växtvärlden <strong>och</strong> terrängen gör<br />
<strong>det</strong> i allmänhet bekvämt ”att ströva” i våra<br />
skogsmarker. Sådana goda villkor föreligger<br />
således inte i skogar som är oländiga, fyllda av<br />
block <strong>och</strong> stora stenar, branta sluttningar, ri-<br />
57<br />
sig vegetation som kräver att vandraren hugger<br />
sig fram, kort sagt otillgänglig natur. Men<br />
vad som känns ”bekvämt” beror på förväntningarna.<br />
Inga skogsmarker kan konkurrera<br />
med en trottoar.<br />
• I somliga länders skogar finns<br />
<strong>det</strong> gott om giftiga insekter, or-<br />
Nordbornas naturkänsla är<br />
mar <strong>och</strong> rovdjur, vilka avhåller<br />
inte naturlig, snarare kulturlig.<br />
människor från att vistas där. I<br />
Sverige är städerna ojämförligt<br />
mycket farligare än skogarna.<br />
• På många håll i världen är skogarna mestadels<br />
privatägda, vilket betyder stängda för obehöriga.<br />
Unik är däremot den svenska allemansrätten<br />
som till <strong>och</strong> med ger frihet att plocka<br />
blommor, bär <strong>och</strong> svamp samt att campa<br />
utom synhåll från bebyggelse.<br />
• I regioner präglade av slättlandskap, som<br />
Danmark <strong>och</strong> Nederländerna, eller med<br />
höga skogbevuxna berg, som Taiwan, saknas<br />
motsvarigheter till de svenska skogspromenaderna,<br />
inklusive de många upptrampade<br />
skogsstigarna.<br />
• I länder där skogen befolkas av urbefolkningar<br />
eller gerillaförband utövar tanken på<br />
skogspromenader ingen lockelse.<br />
• I länder med urgammal stadskultur, som generellt<br />
är fallet runt Medelhavet, kontrasteras<br />
<strong>det</strong> ”civiliserade” stadslivet mot landsbygden<br />
med dess förment primitiva innanmäte. En<br />
sådan stadsbo ser absolut inte fram mot sommaren<br />
som en sommar på lan<strong>det</strong>. Följaktligen<br />
är <strong>det</strong> inte som i Sverige ”synd om de barn<br />
som tvingas stanna i stan hela sommaren”.
Change language