Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med alla småttingar i galonbyxor som oberoende<br />
av vädret leker ute långa stunder. Senare blir<br />
<strong>det</strong> skid- <strong>och</strong> skridskoturer, kanotutflykter <strong>och</strong><br />
vandringshelger. För att njuta av Sveriges skönhet<br />
måste man lita till sig själv,<br />
vara frisk <strong>och</strong> energisk samt ha<br />
lärt sig hantera naturen. Om<br />
man är beredd att vandra i ensamhet<br />
eller stå ut med segling<br />
i ur <strong>och</strong> skur, kan lan<strong>det</strong> bjuda<br />
på unika upplevelser. Få sydlänningar<br />
har blivit uppfostrade i<br />
denna anda.<br />
I ett samtal jag hade med en tonårig syrian om<br />
olika sätt att tillbringa sommarlovet, berättade<br />
han mycket nöjd om sin semester en het sommar<br />
i Damaskus. Hans bästa minnen var de<br />
sena eftermiddagar <strong>och</strong> kvällar när han med sina<br />
kompisar <strong>och</strong> deras systrar spatserade fram <strong>och</strong><br />
tillbaka på Stationsgatan mitt i stan. De hade<br />
roligt med mötande ungdomsgrupper <strong>och</strong> med<br />
hela spelet kring att ha – eller inte ha – flickor<br />
med sig <strong>och</strong> försvara de egna systrarna. De heta<br />
timmarna mitt på dagen var till för att halvsova<br />
<strong>och</strong> vänta på att staden åter skulle väckas till liv.<br />
Fritiden var i stan, inte ute i naturen.<br />
Medan or<strong>det</strong> natur återkommer i <strong>det</strong> svenska<br />
vardagsspråket är <strong>det</strong> or<strong>det</strong> landsbygd som används<br />
i länder som Frankrike, Italien eller Grekland.<br />
Och landsbygden betyder hårt <strong>och</strong> slitsamt<br />
arbete. Historikern Maurice Aymard i Fernand<br />
Braudels böcker om Medelhavet skriver att ”under<br />
blommorna vittrar berggrunden snabbt…<br />
53<br />
Det är inte infödda svenskar i<br />
sig själva som är bärare av en<br />
utvecklad naturkänsla. Det är<br />
den svenska traditionen <strong>och</strong><br />
dess institutioner, allemansrätten,<br />
friluftsfrämjan<strong>det</strong> <strong>och</strong><br />
skridskoklubben.<br />
Som bonde av nödvändighet men mot sin vilja<br />
lever medelhavsbonden som stadsinvånare”.<br />
Individen blir människa genom att umgås med<br />
andra människor, inte genom att mäta sig med<br />
naturkrafterna eller djurlivet.<br />
Drömmen för bönder är att klä<br />
sig i kostym <strong>och</strong> se sig omkring<br />
i ett myller av människor. Deras<br />
natur är vild <strong>och</strong> grov <strong>och</strong> behöver<br />
poleras <strong>och</strong> civiliseras.<br />
Antropologen Sydel Silverman<br />
skrev på 1970-talet en<br />
monografi, Three Bells of Civilization,<br />
över en liten stad<br />
i mellersta Italien. Allt liv i områ<strong>det</strong> strävar<br />
till att först förvärva <strong>och</strong> sedan bevara den yttersta<br />
egenskapen, civiltà, ett ord som inte går<br />
att översätta till svenska. Det uttrycker tusen år<br />
av strävan att utveckla ett förfinat stadsliv. Bönderna<br />
på lan<strong>det</strong> anstränger sig att leva upp till<br />
stadens ideal <strong>och</strong> därmed kunna visa upp la bella<br />
figura (<strong>det</strong> fina ansiktet). Landsbygden finns för<br />
att producera, staden för att konsumera. Staden<br />
är människans skapelse <strong>och</strong> därför centrum för<br />
all civilisation.<br />
För medelhavsmänniskor utgör social interaktion<br />
omgivningens ordnande princip. Att gå<br />
omkring i en orientalisk bazar är förvirrande<br />
för den som söker arkitektonisk enkelhet. Ändå<br />
finns där en ordning, bara av en annan sort, välutvecklad<br />
men omöjlig att fånga för en utomstående<br />
som inte känner till <strong>det</strong> sociala nätet som<br />
ligger bakom. Den grekiska byn Vasilika, som<br />
antropologen Ernestine Friedl studerade på
Change language