Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
uppgifter om lan<strong>det</strong>s utseende. Geologerna var<br />
kanske den mest karakteristiska gruppen, viktig<br />
inte minst i Svenska Turistföreningens tidiga<br />
skede. En annan institution var förmedlarna,<br />
främst kanske skolan med dess<br />
planscher <strong>och</strong> läseböcker, som<br />
Folkskolans läsebok (1868). Den<br />
var ju i hög grad topografisk,<br />
slog liksom fast olika platser,<br />
utsåg dem. För att inte tala om<br />
fotograferna. Det är slående<br />
hur stf från allra första början<br />
arbetade mycket medvetet<br />
med fotografin. Konstnärer <strong>och</strong> författare ingick<br />
också bland förmedlarna.<br />
<strong>Friluftsliv</strong>ets organisationer tog människorna<br />
ut på ett slags vallfärder till de viktigaste platserna.<br />
Turismen fungerade på ett liknande sätt.<br />
Resan<strong>det</strong> blev i hög grad ett slags rutiniserade<br />
rörelser till överenskomna orter. Museer <strong>och</strong><br />
nationalparker förvaltade kulturens naturarv,<br />
<strong>det</strong>ta arkiv av utvalda platser <strong>och</strong> naturmonument.<br />
De bildade till sist en berättelse om lan<strong>det</strong><br />
som fördes ut från tusen tribuner: skolor,<br />
föreningar, massmedier, konst, litteratur, film.<br />
Den svenska naturen må vila på urberget, den<br />
är likväl både skapad <strong>och</strong> inlärd. Men som i all<br />
inlärning: vi lär oss olika.<br />
38<br />
Man skulle kunna säga att<br />
naturen har denaturaliserats.<br />
Det finns ingen plats ”därute”<br />
dit människor kan söka sin<br />
tillflykt undan den hårda<br />
civilisationen.<br />
Men om naturen är ett mänskligt påfund,<br />
vart ska vi då vända oss för att finna kriterier<br />
för att bevara vissa stycken av naturen medan<br />
andra restlöst kan offras åt civilisationen? Finns<br />
<strong>det</strong> överhuvudtaget några ratio-<br />
nella kriterier?<br />
Denna diskussion om naturen<br />
<strong>och</strong> dess värden har otvivelaktigt<br />
skänkt nya insikter. Det<br />
går inte längre att med samma<br />
självklarhet som tidigare hävda<br />
att <strong>det</strong> är naturens ursprunglighet<br />
eller äkthet som motiverar<br />
skydd. En överväldigande mängd argument<br />
med skiftande utgångspunkter – från filosofi till<br />
ekologi – har visat att naturen inte är en statisk<br />
kategori utanför människan <strong>och</strong> kulturen. Man<br />
skulle kunna säga att naturen har denaturaliserats.<br />
Det finns ingen plats ”därute” dit människor<br />
kan söka sin tillflykt undan den hårda<br />
civilisationen.<br />
Är <strong>det</strong>ta början till slutet för naturskyd<strong>det</strong><br />
som politiskt projekt? Det behöver <strong>det</strong> inte<br />
vara. Även om ”naturen i sig” inte skulle finnas,<br />
annat än som idé, kanske vi ändå bör upprätthålla<br />
illusionen? Liksom vi måste tänka oss Sisyfos<br />
lycklig, kanske vi måste tänka oss en natur<br />
utan historia? 6