Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VILDMARK SOM KULTUR<br />
Sverker Sörlin<br />
Professor i miljöhistoria, kth, Stockholm<br />
Naturen framställs ofta som en gemensam<br />
tillgång. Särskilt i Sverige är naturen viktig,<br />
brukar <strong>det</strong> heta. Och så är <strong>det</strong> förstås. Naturen<br />
har varit viktig som resurs för svensk ekonomi<br />
<strong>och</strong> viktig som inslag i den svenska självuppfattningen.<br />
Men är den svenska naturen lika viktig för<br />
alla? Hör varje svensk hur ”furor <strong>och</strong> djurgårdsekar<br />
susa över svensk lyrik”, som Heidenstam<br />
skrev? Är alla lika lyckliga över sin gröttallrik<br />
i Turistföreningens vandrarstuga? Är <strong>det</strong> förresten<br />
inte ganska få som tar sig längst in bland<br />
fjällen <strong>och</strong> längst ut på skärgårdsklipporna?<br />
Frågorna är förstås retoriska. Naturen är inte<br />
lika för alla. Trots allemansrätten, som är en stor<br />
tillgång, finns <strong>det</strong> stora skillnader i umgänget<br />
med naturen. Ojämlikheter, om man så vill, men<br />
också skillnader beroende på allt från personliga<br />
intressen till kulturell <strong>och</strong> social bakgrund.<br />
”Den svenska naturen” är heller inte särskilt<br />
gammal. I allt väsentligt uppstod den under<br />
33<br />
1800- <strong>och</strong> 1900-talen. Den var ett inslag i ”nationaliseringen”<br />
av folket. På ett liknande sätt<br />
fick andra länder sina nationalnaturer <strong>och</strong> sina<br />
nationallandskap. Vi förstår nu ganska väl hur<br />
<strong>det</strong> gick till. Låt oss se!<br />
En gång bytte naturen förtecken. Naturen<br />
som varit ett hinder <strong>och</strong> ett hot för den odlande<br />
människan blev <strong>det</strong> dyrkade, <strong>det</strong> skyddsvärda,<br />
kulturens näringskälla <strong>och</strong> kroppens <strong>och</strong> själens<br />
bot. Det finns ingen entydig startpunkt för denna<br />
nya form av naturuppskattning. Det brukar<br />
ibland påpekas att redan Petrarca formulerade<br />
sin betagenhet vid en vandring uppför berget<br />
Mont Ventoux på 1300-talet. Men ännu under<br />
större delen av 1700-talet var den estetiska uppskattningen<br />
av den ”vilda” naturen sällsynt.<br />
Genombrottet kom med romantiken, <strong>och</strong> under<br />
1800-talet spred sig naturkänslan bland de så<br />
kallade bildade klasserna. Detta skedde särskilt<br />
i städerna, som nu befann sig i snabb tillväxt,