Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

Somalier däremot är ett exempel på en kategori som varit mindre framgångsrik. Deras handlingsutrymme kan kopplas till utbildning, ekonomi och sociala hierarkier. Socialt underordnade kategorier är begränsa- de avseende till exempel möjligheter på arbetsmarknaden eller när det gäller att bli erkänd som den man uppfattar sig vara. Somaliska kvinnor som har kort utbildning och som har anlänt som flyktingar till Sverige under 1980- och 90-talen berättar i flera intervjustudier gjorda av Faduma Warsame Halane (2005) om ett starkt utanförskap i det svenska samhället. Deras svar på känslan av att inte ”bli insläppta” är att de lyfter fram och tydligt markerar vad de kallar somalisk kultur. Denna somaliska kultur kontrasteras starkt mot deras bild av svensk kultur. På detta sätt kan man anta att de tillskansar sig en egen sfär där de kan vinna acceptans och känna ett hemmahörande. Ett annat exempel på hur kultur, makt och utbildning kan hänga samman hämtas från en studentuppsats baserad på intervjuer med utrikes födda läkare (Stake, 2004). Läkarna arbetar i Sverige. De har relativt god ekonomi och i kraft av sin utbildning har de stora delar av världen som potentiell arbetsplats. Alla utom en av de intervjuade planerar att efter en tid i Sverige flytta vidare någonstans där de kan få nya erfarenheter eller där arbetsmarknaden 24 Kultur kan aldrig stå ensamt som ett sätt att beskriva och/ eller förklara människor och deras göranden. Analyser av kultur förutsätter analyser av sociala, ekonomiska och demografiska förhållanden. är mer gynnsam. Dessa läkare placerar sig inte själva i kategorin ”invandrare”. De noterar kulturella skillnader mellan Sverige och andra länder. Men kulturskillnader har ingen större relevans i deras liv. På direkta frågor uppger de att de inte varit med om vad vi kallar ”kulturmöten” eller någon som kan kallas ”kulturkrockar”. I kraft av sin ekonomi, sin utbildning och kanske även av en transittillvaro kan dessa personer nedtona betydelsen av kultur. Inkluderingen av sociala, ekonomiska, demografiska och politiska faktorer i analyser av kultur kan kopplas till en tredje tes. Enligt denna tes är kulturer komplexa och stadda i förändring. Med andra ord kan kultur ses som en process och kan rymma motsägelser och krafter som drar åt olika håll. En av de företeelser som möjliggör process och komplexitet är förändrade levnadsomständigheter och livsvillkor. Dessa villkor kan förändras av sådant som förflyttningar inom ett lands gränser och mellan länder samt social mobilitet. Något annat som bidrar till kulturell modulering är att människor får nya erfarenheter, influeras av globala kulturella flöden (Hannerz, 1992, 1996) och ges inblick i nya kulturella möjligheter. Masskommunikationsteknologi, en global ekonomi och marknad samt transnationella nätverk och rörelser hör till det som möjliggör dessa flöden.
Kulturer ses ibland som ett slags självständiga väsen vilka har makt över tanke och handling. Kultur finns där och man kan hänvisa till ”sin kultur” eller ”deras kultur”. Samtidigt är ju kultur också något som omsätts i social handling, som används av människor och som kan förändras med nya influenser och levnadsomständigheter. Ett sätt att närma sig tanken att kultur både är något självständigt för sig självt och något som existerar i människors handlingar kan sammanfattas som en fjärde tes. Enligt denna tes är det en väsentlig skillnad mellan kultur som social handling och kultur förstått som idésystem. Ett idésystem kan mycket väl sakna motsägelser och det kan mycket väl behållas relativt intakt eller i vart fall förändras långsamt. Människor kan gemensamt omhulda och arbeta för ett specifikt idésystem. Men på individnivå kan var och en i sina handlingar förhålla sig till detta idésystem på olika sätt, ta olika stor del av det, komplettera det med företeelser från andra idésystem och tillfälligtvis åtminstone delvis åsidosätta det. Utifrån tanken på kultur som idésystem respektive social handling kan man betänka den svenska självbilden. Man kan påstå att denna självbild rymmer vissa inslag av kulturella särdrag hämtat ur det välorganiserade idésystemet som vi kallar ”svensk kultur”. Man kan välja att kalla kärleken till naturen för en kulturell företeelse. Ursvensken blir inte bara landsbygdsbon, allmogen, den som brukade jorden och naturen i stort. Beroendet av och kärleken till naturen är 25 inlärt hos oss alla och präglar oss som svenskar. Denna tanke omhuldas förmodligen av ett stort antal människor i Sverige, inte nödvändigtvis för att de alla har en kärlek till naturen, utan på så sätt att många svenskar skulle uppge detta som typiskt svenskt. Kärleken till naturen är ett ideal som också lätt kan kopplas samman med andra ideal och uttryck inrymt i ”svensk kultur” – alltifrån individualism och hälsosamhet till dalahästar och röda stugor. Enligt statistiken är det långt ifrån alla i Sverige som uppger ett aktivt naturintresse. Det skulle i sådana fall betyda att det välordnade idésystem – ”svensk kultur” – rymmer självbilden av ett naturälskande folk. Men när man kommer till handling så gör somliga, på grund av olika omständigheter, inte bruk av denna kärlek till naturen. Man åsidosätter möjligheten att i sina handlingar gestalta detta kulturella särdrag. Eller också är det så att man kan realisera och gestalta sin kärlek till naturen på en varierande mängd sätt. Man kan tänka sig några, som exempelvis att följa med i tv:s naturprogram eller att väva in naturen och naturrelaterade metaforer i självpresentationer. Sundhet och hälsa kan länkas till natur, till ekologisk mat och till att värna miljön. Naturen kan älskas och användas även på distans, även utan att man vistas i den. Likväl, kärleken till naturen har en viktig funktion i den svenska nationella självbilden, i den identitetsprocess där man utmejslar sig som svenskar. Detta skulle jag, avslutningsvis, vilja relatera till en mekanism i människors be-
Page 1 and 2: Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3: INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7: kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9: fall inte går längre än några
Page 10 and 11: kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13: och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15: om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17: efterlängtat evenemang för många
Page 18: tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23: personer som är utrikes födda res
Page 26: skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30: hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31: transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35: liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62: komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74: hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76:
Lagändringen har dock inneburit at
Page 77:
att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81:
olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84:
INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86:
De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89:
ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91:
en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94:
NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96:
anledningarna till att vistas i nat
Page 97:
utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101:
Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103:
Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?