Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

efterlängtat evenemang för många förortsbor.
Skärgårdsstiftelsens mål är att göra naturreservaten
tillgängliga för alla.
Idéhistorikern Sverker Sörlin ger en kritisk
exposé av natursynens och naturkärlekens idéutveckling,
bland annat i relation till nationalstaternas
framväxt. Varje nationalstat har sedan
1800-talet skapat ”sin” natur, förmedlad genom
skolplanscher och läseböcker. Vad betyder det
idag att den svenska natursynen från början är
skapad för att skilja ut oss från andra nationer i
ett nationsbyggande sammanhang?
Pernilla Ouis, humanekolog, skriver om natursynen
inom islam. I artikelns första del visar
hon att naturen kan ha så pass olika betydelse
för enskilda muslimer att det inte går att tala om
en särskild naturuppfattning, utan denna är mer
beroende på deras härkomst i olika länder och
olika miljöer. I den andra delen av texten orienterar
hon oss i naturuppfattningen som den
framstår i Koranen och i teologin, och då särskilt
i den islamiska eko-teologin. Människans roll är
att väl förvalta Guds skapelse. Den natursyn som
islam förespråkar kan ge muslimer i Sverige skäl
att engagera sig i den svenska miljörörelsen och
om alla kan känna sig välkomna så har naturen
möjlighet att bli en relativt neutral mötesplats
mellan människor av olika bakgrund.
Malin Almstedt och Anders Ekstrand berättar
om erfarenheter från ett projekt för att få skolklasser
med hög respektive låg andel elever med
utländsk bakgrund att mötas och lära sig samarbeta
och att få samtliga att känna sig hemma
och välkomna i friluftslivet. Det är inte lätt att
16
möta det okända, vare sig det gäller skogen eller
barn från ett annat bostadsområde. Många är
rädda för att göra fel eller inte ha den rätta utrustningen.
Men väl ute i naturen är det lättare
att samarbeta än i stenstaden.
Etnologen Annick Sjögren har forskat kring
människor från kulturområden i exempelvis
Medelhavsområdet och Mellanöstern. Också i
nutidens vardagsliv finns kategoriseringar, normer
och sätt att förhålla sig i dessa generellt mer
urbant inriktade civilisationer som följer andra
linjer än dem som nordeuropéer ofta tar för
givna och naturliga. Det är många som förvånas
över att fritiden och livet utanför hemmet i
Skandinavien har en starkare koppling till naturen
och fysisk träning än till ett socialt umgänge
med andra människor.
Med etnologen Åke Dauns artikel fortsätter
spåret med ett mer globalt perspektiv och den
i detta ljus sett mer udda och perifera syn på
naturen som har utvecklats i Sverige. Daun ser
det svenska som präglat av en nära relation till
landsbygden och en lättillgänglig natur. Den
långt fram i tiden kvardröjande relationen till
jordbrukarsamhället i kombination med den
borgerliga kulturens naturidealisering har hos
den sekulariserade nordbon skapat en världsbild
där naturdyrkan erbjuder en flykt från stadens
krav på civilisation.
Inger Pedersen och Aila Peterson berättar om
erfarenheterna från ett projekt vid Malmö museer
där man arbetar för att engagera kvinnor
med utländsk bakgrund från Malmös förorter.
Allt från miljöförstöring och natursyn till od-