Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

kanske istället naturen kunna bli en mer neutral mötesplats? Det finns inga enkla svar på sådana frågor. När denna skrift utges genom ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Mångkulturellt centrum är den ett av de första stapplande stegen mot en rikare kulturell mångfald i naturanvändning och friluftsliv. Ett av syftena med denna bok är att problematisera synen på naturen, att ge kunskap och infallsvinklar kring olika förhållningssätt till den. Författarna vill visa att man inte kan ta för givet att naturen är samma sak, eller ens att den är intressant, för alla människor. Vi har inte skrivit en instruktionsbok eller receptbok som presenterar lösningar på hur den sociala och kulturella mångfalden i Sverige ska hanteras i förhållande till naturvård eller rekreations- och friluftsliv. Det är en inspirationsbok, som syftar till att sätta igång processer av reflektion och prövning. Här finns också presentationer av friluftsprojekt som kan ge idéer och exempel på praktiskt samarbete. De olika bidragen i denna bok representerar inte någon helhetssyn som exempelvis är sanktionerad av Naturvårdsverket eller framforskad av Mångkulturellt centrum. Något sådant kan varken vara möjligt eller önskvärt med tanke på de frågor som behandlas. De olika texterna är uttryck för olika författares tankar om frågor vi behöver ett både öppet och kritiskt förhållningssätt till. 10 Vi behöver förstås begrepp och kategoriseringar, likaväl som vi behöver reflektera över vad de gör med vårt tänkande och vad som förändras när vi byter ut begreppen. Varje författare står för sitt eget bidrag, framför egna idéer och exempel för att visa att frågan om kulturell mångfald är lika aktuell i synen på och sätten att använda sig av och rekreera sig i naturen som den är i alla andra delar av vårt samhälle. Författarna närmar sig frågorna från många olika ämnesområden, vetenskapsgrenar och professioner. Många är humanister och samhällsvetare, andra är naturvetare och alla funderar på tvärs över relationen mellan natur i bemärkelsen friluftsliv och kultur i bemärkelsen kulturell bakgrund. Begreppsapparat, abstraktionsnivå och vilket fält författaren behandlar är också varierande från artikel till artikel. Det kan gälla synen på kulturbegreppet eller på vilka skillnader, likheter eller jämförelser som är relevanta, liksom vilka orsaks- och förklaringssammanhang man vill arbeta med. En annan fråga är med vilka begrepp man ska beteckna och beskriva det av internationell migration präglade samhälle som Sverige är. Beteckningar som utlänningar, invandrare, utländsk bakgrund, nya svenskar, mångkultur och mångfald har avlöst varandra och delvis existerat sida vid sida. Det är fullt begripligt att kategorier och begrepp snabbt slits ut, bland annat för att de upplevs just som kategoriserande och därmed utestängande. Lika problematiskt kan det vara att kategorisera dem som bor i Sverige och inte har utländsk bakgrund. På vilket sätt ska en sådan kategori
enämnas eller kunna hållas samman? Vi behöver förstås begrepp och kategoriseringar, likaväl som vi behöver reflektera över vad de gör med vårt tänkande och vad som förändras när vi byter ut begreppen. Forskare, praktiker och debattörer som i sin dagliga verksamhet arbetar med frågor om mångfald, integration och segregation är naturligtvis uppdaterade, reflekterade och ja, även trendkänsliga, på detta område. De olika val av begrepp som förekommer i artiklarna speglar skribenternas bredd och har fått stå som de är, på samma sätt som begreppen existerar parallellt i vårt vardagsspråk. Naturen har blivit mer kulturell också för naturvetare och naturvårdare (Svensson 2001). Det har kanske först och främst att göra med en allmän utveckling under de senare decennierna mot att människor tagit in ett brett kulturbegrepp i sitt vardagstänkande, som medel för att tolka och resonera om vanor och beteenden. En andra aspekt är att forskning om natur och landskap har visat att en del ekotyper och områden, som man tidigare såg som rena naturlandskap, i hög grad är skapade av människan. Det gäller inte minst många av de landskap som man ansett vara skyddsvärda. Man har sett att många av våra äldsta och mest värdefulla skyddade områden, exempelvis Dalby Söderskog, Hamra, Ängsö och Hallands Väderö, dels till stor del har skapats av människor och dels har förändrats starkt och förlorat sina viktiga ursprungliga kvaliteter när de skyddats. Det står alltså numera klart att det sällan fungerar att skydda land- 11 skap och natur enbart genom att hindra ingrepp och åverkan. Naturskydd och naturvård innebär istället ofta att naturen måste vårdas mycket aktivt. Miljöerna måste underkastas mänskliga beslut och åtgärder för att kunna ”bevaras”, eller snarast få en utveckling som bevarar dem som värdefulla (Emanuelsson 2003, Saltzman 2001). Detta fordrar i sin tur stor kunskap om människors kultur, både om dem som under historiens lopp har format miljön genom sitt sätt att leva, i landskapet och av det, men också om de människor som lever idag och vilken relation de på olika sätt har till naturen (Eliasson & Lissberg Jensen 2000). Dessa insikter har delvis skapats av forskare som följt naturmiljöer och synen på dessa över tid (Mels 1999). Men perspektiven är säkert också del av en större utveckling och förändring i vår världsbild i vilken bilder av harmoni och ordning har fått ge vika för mer kaotiska och oöverblickbara kosmologier, och i vilken tron på möjligheterna till kunskap, överblick och kontroll har minskat. Lika lite som samhället och kulturen ses naturen numera som en oföränderlig och överblickbar värld. Ekosystem ses inte längre som statiska system vilka har en ideal harmonisk balans, utan snarare som komplicerade processer av ”förstörelse”, återhämtning och ständiga förändringar. Men att naturen blivit mer kulturell och historisk har på ett intressant sätt också inneburit att naturbegreppet vidgats. När vi inte längre förknippar natur med äkthet och frånvaro av mänsklig påverkan försvinner en gräns och en begränsning,
Page 1 and 2: Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3: INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7: kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9: fall inte går längre än några
Page 12 and 13: och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15: om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17: efterlängtat evenemang för många
Page 18: tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23: personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25: Somalier däremot är ett exempel p
Page 26: skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30: hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31: transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35: liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62:
komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64:
halter av tungmetaller i marken. De
Page 65:
som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69:
(Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70:
ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74:
hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76:
Lagändringen har dock inneburit at
Page 77:
att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81:
olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84:
INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86:
De växter djuren betar på olika s
Page 88 and 89:
ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Chris
Page 90 and 91:
en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94:
NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96:
anledningarna till att vistas i nat
Page 97:
utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101:
Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103:
Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?