Läs mer - MTC

More documents

Recommendations

Info

62 hur redo är svensken? Under 2002 genomförde vi i experimentbänken en nationell teknikmognadsstudie som var representativ för Sveriges befolkning. Vi jämförde också våra resultat med de som kommit fram i motsvarande studier som genomförts i USA vid ett antal tillfällen sedan 1999 och i Österrike 2001. Generellt sett kan sägas att svensken har lika hög teknikmognad som amerikanen men högre teknikmognad än österrikaren. Våra resultat skulle således tala för att svensken i allmänhet sett tar till sig ny teknik lika snabbt som amerikanen och snabbare än österrikaren. När vi sedan gick in och studerade de olika fördjupningsdimensionerna såg vi ett mönster som visar intressanta skillnader mellan de olika länderna. Svensken är generellt sett mindre optimistisk och mindre innovationsbenägen än både amerikanen och österrikaren. Skillnaderna i optimism är anmärkningsvärt stora mellan Sverige och Österrike. Svensken tror således mindre på att den nya tekniken kommer att bidra till ett bättre liv jämfört med österrikare och amerikaner. Vi kan ses som mindre intresserade av den nya tekniken jämfört med amerikanen och österrikaren. Skulle vi basera en slutsats på enbart dessa två dimensioner är Sverige inte en bra marknad att t ex lansera och testa nya tekniska lösningar. Vi studerade också de två dimensioner som mäter de hämmande krafterna mot att ta till sig ny teknik och såg då att svensken generellt sett känner mindre obehag och osäkerhet jämfört med amerikanen och österrikaren. Det är återigen väldigt stora skillnader mellan resultaten från Sverige respektive Österrike. Svenskar känner generellt sett litet obehag inför att använda sig av tekniska lösningar, vilket kan bero på större vana. Svenskar tror dessutom att tekniska lösningar verkligen gör det de skall, till skillnad mot österrikare och amerikaner. Man kan säga att svenskar inte är rädda för den nya tekniken, men är skeptiska. Vår nationella teknikmognadsstudie visar att svenskar i jämförbara studier markant avviker från övriga nationaliteter. Sverige har: • större andel individer som snabbt tar till sig den nya tekniken, • större andel som är skeptiska till den nya tekniken, • större andel som är sena att ta till sig den nya tekniken. Att Sverige har så stor andel “utforskare” och “skeptiker” kan till viss del förklaras av att vi haft relativt sett god tillgång till ny teknik och att det har varit ett vanligt diskussionsämne i Sverige. Därmed har många individer blivit attraherade och följer aktivt utvecklingen. Men många av löftena som givits om den nya teknikens möjligheter har inte infriats, vilket gjort att många blivit skeptiska och måste övertygas om att den nya tekniken verkligen är bra.
Vår stora andel “eftersläntrare” är däremot svårare att förstå 1 . Det som trots allt kännetecknar dessa individer är att de har lägre inkomster, lägre utbildning och bor på mindre orter. Resultaten visar att Sverige borde fungera tämligen väl som testmarknad för nya produkter då vi har en så stor andel “utforskare”, d v s användare som aktivt söker nyheter och är nyfikna på dem. Lite oroande är den stora andel “eftersläntrare” som verkar finnas. Vi kan ju fråga oss vad som kommer att hända när statliga verk och myndigheter verkligen lyckas med sin föresats att bli 24-timmars myndigheter och vilka grupper man kommer att lyckas attrahera? För att på något sätt bevisa att teknikmognadsindexet verkligen mäter det som avses mätas går det att undersöka om resultatet i indexet avspeglas i motsvarande beteende. Undersökningen som genomfördes innehöll frågor om en mängd saker som man kan använda ny teknik till. Generellt kan sägas att de kunder som har höga teknikmognadsvärden använder sig av den nya tekniken i mycket högre omfattning än de som har låga. Detta är också i överensstämmelse med fallstudierna på FöreningsSparbanken och Previa. Exempelvis använder de med höga teknikmognadsvärden Internetbanken mera, de handlar i mycket större omfattning på Internet, de fyller i blanketter från myndigheter via Internet o s v. För att exemplifiera ytterligare kan nämnas att 43% av alla så kallade ”utforskare” har handlat något på Internet som kostat mer än 1000 kronor. Motsvarande siffra för ”eftersläntrarna” är 7%. 73% av ”utforskarna” har fyllt i en ansökan eller laddat hem en blankett från ett statligt verk eller myndighet via Internet och motsvarande siffra för ”eftersläntrarna” är 17%. Den nationella TRI-studien har tillsammans med våra studier på Previa och FöreningsSparbanken hjälpt oss att förstå hur man kan använda och dra nytta av teknikmognadsindexet. Här presenteras några exempel: • Förutsäga på nationalitetsbasis var ny teknik kommer att slå igenom först, d v s skatta den sammanlagda teknikmognaden för ett land i jämförelse med andra länder. • Bedöma och jämföra mottagligheten för ny teknik mellan olika kundgrupper och länder, d v s ta fram hur fördelningen mellan ”utforskare” och ”eftersläntrare” ser ut. • Förstå på vilket sätt ett företag bör kommunicera med kunder (interna såväl som externa) för att dessa skall ta till sig ny teknik, d v s budskapet måste anpassas efter mottagaren. • Förstå hur ny teknik måste anpassas till olika kundgrupper för att de skall kunna ta till sig tekniken, d v s identifiera svagheterna med den nya tekniken. • Skynda på förloppet för en marknad att ta till sig ny teknik. 1 Utforskare och skeptiker är exempel på de undeliggande segmenten i TRI ( se vidare Appendix 2, Teknikmognad). 63
Page 1:
Morgondagens Tjänster Utveckling o
Page 4 and 5:
2 ISBN 91-971430-3-0 Produktion: k
Page 6 and 7:
4 som utmärker rugby är att det h
Page 9:
Morgondagens Tjänster Innehåll Si
Page 12 and 13:
10 direkt efter kundens reaktioner.
Page 14 and 15: 12 Vi från de medverkande företag
Page 16 and 17: 14 köpta segrar, utan det handlar
Page 18 and 19: 16 blicken utåt och framåt. Svare
Page 20 and 21: 18 En annan drivkraft är idéerna
Page 22 and 23: 20 När det väl har bildats ett n
Page 24 and 25: 22 Projektet vill med stor tydlighe
Page 26 and 27: 24 Kunder och företag har olika in
Page 28 and 29: 26 För producenter av varor och tj
Page 30 and 31: 28 en kritisk framgångsfaktor för
Page 32 and 33: 30 Organisationens rytmkänsla Kän
Page 34 and 35: 32 att utveckla nya tjänster som k
Page 36 and 37: 34 Kvadranten uppe till vänster ka
Page 39 and 40: Kapitel 3 Riktlinjer för tjänsteu
Page 41 and 42: Kraven är inte unika för specifik
Page 43 and 44: lingspersonal och vidare till konce
Page 45 and 46: Tjänsteutveckling bygger på fyra
Page 47 and 48: spelare och i värsta fall som ett
Page 49 and 50: Att involvera kunden innebär att l
Page 51 and 52: även efter det att den nuvarande t
Page 53 and 54: Teknikmognad Experimentbänk 1 I ex
Page 55 and 56: högre grad än idag misslyckas med
Page 57 and 58: gemensam kommer utgången av en vis
Page 59 and 60: FöreningsSparbanken har de senaste
Page 61 and 62: framgång för ett tjänsteföretag
Page 63: erade väl mot beteendemått), prec
Page 67 and 68: Penetration av respektive segment %
Page 69 and 70: Både tjänsteutvecklarna och kunde
Page 71 and 72: Kapitel 5 Kundinvolverad tjänsteut
Page 73 and 74: Kunskap Kunskap om teknik har drama
Page 75 and 76: • I motsats till denna inriktning
Page 77 and 78: • I fallet med ICA och Ericsson h
Page 79 and 80: 2 Arbetsmodell för leverantörs- g
Page 81 and 82: • Internt ställs i utvecklingspr
Page 83 and 84: Slutsatser Lärdomar från ovanstå
Page 85 and 86: Företag Konversation Organisatoris
Page 87: Tre perspektiv på kundinvolverad t
Page 90 and 91: 88 konsumtionens värde. En central
Page 92 and 93: 90 Värdeskapande logiker Teknologi
Page 94 and 95: 92 Marknadslogiken Marknadslogiken
Page 96 and 97: 94 Att fokusera på var och en av d
Page 98 and 99: 96 Utfall av en marknads-, affärs-
Page 100 and 101: 98 Värdeaffärsmodell Genom att an
Page 102 and 103: 100 organisationskultur som stödje
Page 104 and 105: 102 Analysen visar på att den stor
Page 106 and 107: 104 ingar och preferenser balansera
Page 108 and 109: 106 Vi menar att design av tjänste
Page 110 and 111: 108 Projektmöte Näsby Slott - maj
Page 112 and 113: 110 negativa och positiva känslor
Page 114 and 115:
112 Arbetssättet under experimentb
Page 116 and 117:
114 Runda 1 Kategori Tjänstebeskri
Page 118 and 119:
116 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 120 and 121:
118 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 122 and 123:
120 Teknologiken - Runda 2 Delkateg
Page 124 and 125:
122 Kommunikationen kund - företag
Page 126 and 127:
124 Organisatorisk tröghet Hinder
Page 131 and 132:
Projektgruppen Morgondagens Tjänst
show all

Läs mer - MTC

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?