Läs mer - MTC

More documents

Recommendations

Info

30 Organisationens rytmkänsla Känslan för timing och rytm är alltså livsviktig i relationerna i såväl företagens nätverksrelationer som i relationen mellan företaget och kunderna. Nätverkslogikens ömsesidighet skapar också en frivillighet i vilka relationer man vill ha. När man frivilligt väljer sina relationer blir det en förutsättning att timing och rytm är anpassade till varandra. Den tjänst som levereras men som inte upplevs komma i rätt fas i utvecklingen eller inte är utformad att passa kundens rytm kommer inte att attrahera. Inte heller kommer företag som inte håller samma rytm att kunna eller ens vilja samarbeta. Kritiska osäkerheter När vi nu passerat beskrivningen av de givna förutsättningarna för framtidens tjänsteutveckling koncentrerar vi oss på de delar som är osäkra och som kan påverka utvecklingen åt olika håll. Baserat på dessa osäkerheter kan man skapa framtidsbilder eller utfallsrum som kan fungera som vägledning. • Attityden till kunskap • Utvecklingsprocessens status • Möjligheter för en varumärkesstrategi • Förmågan till anpassning • Värderingar av osäkerheter för morgondagens tjänsteutveckling • Fyra möjliga utfall • Konklusion I de flesta projekt som sysslar med framtiden hittar man osäkerheterna i den komplexa omvärld företagen måste leva i. Vad vi insett är centralt är företagens förmåga att hantera den säkerhet och de osäkerheter som finns i omvärlden. Orsaken till att en sådan förmåga saknas hos många företag är till stor del att företagen skapats för ett specifikt syfte, ofta att producera en vara eller tjänst. Problemen man fokuserat på var oftast av karaktären: Hur bör man göra för att producera denna tjänst snabbare och billigare? När nu nästan alla företag drabbas av att marknader mättats och under långa perioder är överetablerade har nya existentiella frågor uppträtt som: Vad skall vi utveckla och sälja för att kunna behålla vår lönsamhet? Denna till synes oskyldiga övergång från en situation där HUR-frågor är rådande till en situation med VAD-frågor innebär att många grundläggande antaganden ställs på ända. Antaganden som utgjort förutsättningarna för hur vi format och utvecklat företagen. Den viktiga frågan blir om och hur snabbt vi uppmärksammar de förändrade förutsättningarna och därefter förändrar organisationerna efter dessa.
Attityden till kunskap Vår reflektion är att en utbredd inställning bland svenska företag är att man redan besitter all nödvändig kunskap eller kompetens för att lyckas med det man föresatt sig. Resultatet av ett sådant tänkande blir att man gärna först försöker utifrån egna erfarenheter och föreställningar innan man funderar på att fråga någon som har kunnandet man själv saknar. Många av de nya områden som dagens företag givit sig in i karaktäriseras av integration av tidigare helt obekanta kunskapsområden. Detta kräver både en kulturell och organisatorisk acceptans för att man verkligen skall lyckas att inkludera den nya kunskapen i företaget. Frågan vi ställer oss i det här sammanhanget är om våra traditionella företag kommer att förändra sin ”kan själv”-attityd och öppna upp sina verksamhetsområden gentemot nya nödvändiga kunskaper. Utvecklingsprocessens status För ett företag som ännu inte uppnått regelbundna intäkter är driften att utveckla tjänster och produkter som kan generera framtida intäkter oftast stark. Vår observation är att när det efter ett företags uppstartsfas har skapats en balans mellan intäkter och kostnader så verkar successivt en allt större vikt läggas på insatser som säkrar dagens intäkter och mindre på insatser som skall generera morgondagens intäkter. Orsaken kan vara att de dagliga prioriteringarna ter sig viktigare än framtida satsningar, då utfallet av årets bokslut är en förutsättning för att få fortsätta ytterligare ett år. Osäkerheten ligger i inställningen till utveckling i relation till den dagliga verksamheten. Frågan som uppstår är om balansen mellan utveckling och framtida intäkter å ena sidan och produktion och dagens intäkter å andra sidan kommer att tippa över till förmån för utveckling och framtida intäkter? Möjligheter för en varumärkesstrategi Företag med mycket starka varumärken visar en enorm utväxling på investerade pengar genom att ha lyckats flytta kundernas fokus från erbjudandets funktionella värde till det symboliska värde som kunden vill ta del av. Frågan är här om denna utveckling kommer att sprida sig också till företag som erbjuder device-förmedlade tjänster och finns det förutsättningar att kunna genomföra en sådan strategi? Förmågan till anpassning Företagens organisatoriska förmåga att anpassa sig till en radikalt annorlunda omgivning är naturligtvis till stor del hämmad av den aktuella uppgift man har. Teknikutvecklingen och marknaders mättnad kräver en ständig förnyelse av de företag som vill växa eller bara bibehålla sin storlek. Många företag är tvingade 31
Page 1: Morgondagens Tjänster Utveckling o
Page 4 and 5: 2 ISBN 91-971430-3-0 Produktion: k
Page 6 and 7: 4 som utmärker rugby är att det h
Page 9: Morgondagens Tjänster Innehåll Si
Page 12 and 13: 10 direkt efter kundens reaktioner.
Page 14 and 15: 12 Vi från de medverkande företag
Page 16 and 17: 14 köpta segrar, utan det handlar
Page 18 and 19: 16 blicken utåt och framåt. Svare
Page 20 and 21: 18 En annan drivkraft är idéerna
Page 22 and 23: 20 När det väl har bildats ett n
Page 24 and 25: 22 Projektet vill med stor tydlighe
Page 26 and 27: 24 Kunder och företag har olika in
Page 28 and 29: 26 För producenter av varor och tj
Page 30 and 31: 28 en kritisk framgångsfaktor för
Page 34 and 35: 32 att utveckla nya tjänster som k
Page 36 and 37: 34 Kvadranten uppe till vänster ka
Page 39 and 40: Kapitel 3 Riktlinjer för tjänsteu
Page 41 and 42: Kraven är inte unika för specifik
Page 43 and 44: lingspersonal och vidare till konce
Page 45 and 46: Tjänsteutveckling bygger på fyra
Page 47 and 48: spelare och i värsta fall som ett
Page 49 and 50: Att involvera kunden innebär att l
Page 51 and 52: även efter det att den nuvarande t
Page 53 and 54: Teknikmognad Experimentbänk 1 I ex
Page 55 and 56: högre grad än idag misslyckas med
Page 57 and 58: gemensam kommer utgången av en vis
Page 59 and 60: FöreningsSparbanken har de senaste
Page 61 and 62: framgång för ett tjänsteföretag
Page 63 and 64: erade väl mot beteendemått), prec
Page 65 and 66: Vår stora andel “eftersläntrare
Page 67 and 68: Penetration av respektive segment %
Page 69 and 70: Både tjänsteutvecklarna och kunde
Page 71 and 72: Kapitel 5 Kundinvolverad tjänsteut
Page 73 and 74: Kunskap Kunskap om teknik har drama
Page 75 and 76: • I motsats till denna inriktning
Page 77 and 78: • I fallet med ICA och Ericsson h
Page 79 and 80: 2 Arbetsmodell för leverantörs- g
Page 81 and 82: • Internt ställs i utvecklingspr
Page 83 and 84:
Slutsatser Lärdomar från ovanstå
Page 85 and 86:
Företag Konversation Organisatoris
Page 87:
Tre perspektiv på kundinvolverad t
Page 90 and 91:
88 konsumtionens värde. En central
Page 92 and 93:
90 Värdeskapande logiker Teknologi
Page 94 and 95:
92 Marknadslogiken Marknadslogiken
Page 96 and 97:
94 Att fokusera på var och en av d
Page 98 and 99:
96 Utfall av en marknads-, affärs-
Page 100 and 101:
98 Värdeaffärsmodell Genom att an
Page 102 and 103:
100 organisationskultur som stödje
Page 104 and 105:
102 Analysen visar på att den stor
Page 106 and 107:
104 ingar och preferenser balansera
Page 108 and 109:
106 Vi menar att design av tjänste
Page 110 and 111:
108 Projektmöte Näsby Slott - maj
Page 112 and 113:
110 negativa och positiva känslor
Page 114 and 115:
112 Arbetssättet under experimentb
Page 116 and 117:
114 Runda 1 Kategori Tjänstebeskri
Page 118 and 119:
116 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 120 and 121:
118 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 122 and 123:
120 Teknologiken - Runda 2 Delkateg
Page 124 and 125:
122 Kommunikationen kund - företag
Page 126 and 127:
124 Organisatorisk tröghet Hinder
Page 131 and 132:
Projektgruppen Morgondagens Tjänst
show all

Läs mer - MTC

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?