Läs mer - MTC

More documents

Recommendations

Info

28 en kritisk framgångsfaktor för tjänstelevererande företag. Varför inte utveckla utvecklingsprocesserna genom att dra lärdom av de företag som redan har väl fungerande processer och metoder för systematisk kunskapsutveckling? TINA 4 – Timing och rytm Nästa TINA är kanske den viktigaste av alla, eller också sammanfattar den de andra. I en värld där nätverk ständigt ombildas, värderingar förändras och ständig utveckling pågår blir begrepp som timing och rytm extremt viktiga. De företag som inte hittar rytmen eller kanske inte har förmågan att anpassa sig till rytmen kommer att hamna utanför. Vi vill också understryka att timing och rytm är överordnade tempo. Tempo och hastighet är ofta använda slagord när det gäller att få ut en tjänst på marknaden i rätt tid. Vi påstår att timing och rytm är begrepp som bättre stämmer överens med dagens komplexa system och poängterar att hastigheten i sig inte är viktig om inte mottagaren är där när man levererar. Timing och rytm handlar både om rent kommersiella värden men också om andra typer av värden som t ex kunskap och mognad hos både företag, kunder och samhället i stort. Med exempel som digital-TV och dess tröga försäljning förstår man vikten av att det måste finnas en viss harmoni mellan tjänsteutvecklarens förmåga och vilja att producera ”användarvärda” tjänster, vad kunderna är beredda att ta till sig och i vilken mognadsfas tekniken är ( se Figur 2.2 ). Tre aspekter vars rytm måste vara i harmoni Teknikens mognad Tjänsteutvecklarens förmåga Figur 2.2 Aspekter för harmoni i tjänsteutvecklingen Kundernas intresse
Vi i projektet har vid ett flertal tillfällen vittnat om att dessa olika faktorer i verkligheten ofta är i disharmoni med varandra. Orsaken till detta sägs vara att företagen har för dålig insikt om nödvändigheten av balans, men även att företagens känselspröt är för dåliga. Om man inte kan ”känna” signalerna kan man inte heller anpassa sig efter dem och medvetet åstadkomma balans. Denna obalans får ibland tydliga konsekvenser då kunderna inte köper den utvecklade produkten eller tjänsten. I de flesta fall av obalans har kunderna nämligen större makt än leverantörerna och de leverantörer eller tjänster som missar denna balans kommer helt enkelt att ignoreras av kunderna. Ett annat område där rytm är viktigt är kundernas värderingar. Som vi tidigare påpekat styr värderingarna i allt större utsträckning kundernas val och preferenser. I vårt västerländska samhälle pågår dessutom de värderingsförändringar vi beskrivit ovan. Dessa förändringar i värderingar ställer stora krav på att utvecklare av tjänster faktiskt följer kundernas värderingsrytm. Om man vid lanseringstillfällena ligger i samma fas som kunderna kan man ha stor draghjälp, medan om man missar rytmen har man troligen ingen chans att attrahera. Här kan man argumentera för att det inte bara handlar om att följa rytmen. Beroende på styrkepositionen på marknaden kan man förstås istället försöka styra rytmen till sin egen fördel. Kravet på nätverkssynkronisering, som nämnts i samband med nätverkens logik ovan, är ett uttryck för behovet av en struktur, metod eller synsätt för att åstadkomma timing. Om ett antal företag skall leverera olika delar av en tjänst krävs det att kunden upplever den som en tjänst och inte som ett antal osammanhängande fragment. Varumärke och värderingar Spelet mellan de värderingar som laddats i ett varumärke och kunders värderingar är ytterligare ett område där timing och rytm troligen kommer att vara en mycket viktig faktor under en ganska lång tid framöver. Inom de områden där varumärket blivit mer centralt än den tjänst eller produkt det skall bidra till att sälja utvecklas intressanta fenomen. Värdet i tjänsterna och produkterna har i ett antal fall blivit sekundära till de värden av grupptillhörighet, identitet och självförverkligande som ”varumärkesklanen” skapar. De marginaler varumärkestunga tillverkare kan ta ut på traditionella produkter som t ex sportkläder och läskedrycker överstiger med stor marginal vad de flesta andra produkter tillåter. Om balansen mellan kunders värderingar och varumärkets laddning kan generera så stora värden som i fallen med Nike, Coca Cola, kan få företag ignorera dess effekter också för sin verksamhet. 29
Page 1: Morgondagens Tjänster Utveckling o
Page 4 and 5: 2 ISBN 91-971430-3-0 Produktion: k
Page 6 and 7: 4 som utmärker rugby är att det h
Page 9: Morgondagens Tjänster Innehåll Si
Page 12 and 13: 10 direkt efter kundens reaktioner.
Page 14 and 15: 12 Vi från de medverkande företag
Page 16 and 17: 14 köpta segrar, utan det handlar
Page 18 and 19: 16 blicken utåt och framåt. Svare
Page 20 and 21: 18 En annan drivkraft är idéerna
Page 22 and 23: 20 När det väl har bildats ett n
Page 24 and 25: 22 Projektet vill med stor tydlighe
Page 26 and 27: 24 Kunder och företag har olika in
Page 28 and 29: 26 För producenter av varor och tj
Page 32 and 33: 30 Organisationens rytmkänsla Kän
Page 34 and 35: 32 att utveckla nya tjänster som k
Page 36 and 37: 34 Kvadranten uppe till vänster ka
Page 39 and 40: Kapitel 3 Riktlinjer för tjänsteu
Page 41 and 42: Kraven är inte unika för specifik
Page 43 and 44: lingspersonal och vidare till konce
Page 45 and 46: Tjänsteutveckling bygger på fyra
Page 47 and 48: spelare och i värsta fall som ett
Page 49 and 50: Att involvera kunden innebär att l
Page 51 and 52: även efter det att den nuvarande t
Page 53 and 54: Teknikmognad Experimentbänk 1 I ex
Page 55 and 56: högre grad än idag misslyckas med
Page 57 and 58: gemensam kommer utgången av en vis
Page 59 and 60: FöreningsSparbanken har de senaste
Page 61 and 62: framgång för ett tjänsteföretag
Page 63 and 64: erade väl mot beteendemått), prec
Page 65 and 66: Vår stora andel “eftersläntrare
Page 67 and 68: Penetration av respektive segment %
Page 69 and 70: Både tjänsteutvecklarna och kunde
Page 71 and 72: Kapitel 5 Kundinvolverad tjänsteut
Page 73 and 74: Kunskap Kunskap om teknik har drama
Page 75 and 76: • I motsats till denna inriktning
Page 77 and 78: • I fallet med ICA och Ericsson h
Page 79 and 80: 2 Arbetsmodell för leverantörs- g
Page 81 and 82:
• Internt ställs i utvecklingspr
Page 83 and 84:
Slutsatser Lärdomar från ovanstå
Page 85 and 86:
Företag Konversation Organisatoris
Page 87:
Tre perspektiv på kundinvolverad t
Page 90 and 91:
88 konsumtionens värde. En central
Page 92 and 93:
90 Värdeskapande logiker Teknologi
Page 94 and 95:
92 Marknadslogiken Marknadslogiken
Page 96 and 97:
94 Att fokusera på var och en av d
Page 98 and 99:
96 Utfall av en marknads-, affärs-
Page 100 and 101:
98 Värdeaffärsmodell Genom att an
Page 102 and 103:
100 organisationskultur som stödje
Page 104 and 105:
102 Analysen visar på att den stor
Page 106 and 107:
104 ingar och preferenser balansera
Page 108 and 109:
106 Vi menar att design av tjänste
Page 110 and 111:
108 Projektmöte Näsby Slott - maj
Page 112 and 113:
110 negativa och positiva känslor
Page 114 and 115:
112 Arbetssättet under experimentb
Page 116 and 117:
114 Runda 1 Kategori Tjänstebeskri
Page 118 and 119:
116 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 120 and 121:
118 s s Kundens upplevelse av tjän
Page 122 and 123:
120 Teknologiken - Runda 2 Delkateg
Page 124 and 125:
122 Kommunikationen kund - företag
Page 126 and 127:
124 Organisatorisk tröghet Hinder
Page 131 and 132:
Projektgruppen Morgondagens Tjänst
show all

Läs mer - MTC

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?