Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att belysa Bjärebornas reaktioner och upplevelser av
händelserna i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen, hösten 1997.
De frågeställningar som rapporten behandlar är följande:
• Hur har man reagerat på händelserna vid Hallandsås?
• Hur har man sett på de olika aktörerna?
• Hur har man tolkat den information man mottagit?
• Hur påverkas förtroendet för samhällsinstitutioner av en kris?
Studien utgår ifrån kvalitativ forskningsmetod och baseras på intervjuer med
16 strategiskt valda Bjärebor.
Bjärebornas reaktioner skiljer sig åt främst beroende på huruvida man har
varit drabbad eller inte drabbad, dvs närheten till hotet har varit avgörande
för hur händelser, aktörer och information har tolkats/upplevts. Oro och ovisshet
är dominerande känslor hos befolkningen efter det att den första chocken
av giftnyheten lagt sig. Orosupplevelsen skiljde sig åt hos medborgarna och
en typologi presenteras där olika medborgartypers oro analyseras.
De drabbade har naturligt nog oroat sig i högre utsträckning än de icke
drabbade. De har också haft ett större behov av information än de icke drabbade
och därför sökt information mer aktivt. Några av de icke drabbade har dock
upplevt och reagerat på det inträffade som om de vore drabbade. Detta är människor
med ett mycket stort engagemang för natur-, miljö- och samhällsfrågor
i stort och de med en starkt negativ inställning till tunnelbygget i sin helhet.
De drabbade medborgarna var mer kritiska till aktörerna, dessas information
och informationshantering under akutsituationen (dvs giftutsläppet) än
de icke drabbade medborgarna. De drabbade beskrev Båstad kommun som
okunnig och oengagerad. Kommunen tog inte dem, deras oro eller det inträffade
på allvar. De icke drabbade medborgarna sympatiserade med Båstad kommun
i dennes kamp mot jättarna Banverket och Skanska och ansåg också att
den information de fick tillfredsställde gott och väl deras informationsbehov.
Informationen beskrevs av de drabbade som bl a otillräcklig, motstridig
och opålitlig. De drabbades känslomässiga tillstånd kan ha inverkat på den
negativa bedömningen. Denna omständighet utesluter givetvis inte möjligheten
av faktiska brister i informationen (t ex otydlighet i av kommunen utsänt
kartmaterial). Medborgarens förtroende för avsändaren spelade givetvis
också in. Redan innan giftutsläppet blev känt var intervjupersonerna misstänksamma
gentemot Båstad kommun. De tillfrågade, såväl drabbade som
icke drabbade, uttryckte ett lågt förtroende för kommunen pga olika "politiska
affärer". Samtidigt visade det sig att i giftutsläppssituationen litade några av
dessa tidigare kritiska medborgare på Båstad kommun ("det fanns inga andra
att ställa hoppet till").
Medierna kom att betraktas som en egen aktör av de intervjuade Bjäreborna.
En aktör som stod på medborgarnas sida gentemot "fienden", Banverket och
5