Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

En tredje intervjuperson som tillhörde den här kategorin av individer, vars
förtroende för samhällsinstitutioner hade minskat, menade att han/hon hade
främst förlorat förtroendet för storföretag och myndigheters förmåga att
bevaka och värna om miljön. Det visar sig allt för ofta att man inte tar hänsyn
till naturen, sa personen ifråga. Det måste finnas ansvariga vars uppgift är att
bevaka miljöfrågorna på alla sådana här stora byggen som går fram i naturen.
Miljön tycks inte ha något egenvärde. Det var en av erfarenheterna av det
som inträffat på Hallandsåsen.
Det fanns inte någon bland intervjupersonerna som gjorde gällande att de
haft ett särskilt stort förtroende för någon specifik samhällsinstitution innan
krisen uppstod. Somliga hade inte haft något som helst förtroende, andra
hade åtminstone haft ett litet förtroende för samhällsinstitutionerna, och det
är de senare individerna vars redan låga tilltro nu har minskat. Enkätstudien
bland Bjäreborna (Arvidson, 1998) visar att förtroendet för bl a regeringen,
men också storföretag har fått sig en rejäl törn.
Det kan vara av vikt att påpeka att en kris av det här slaget inte nödvändigtvis
behöver innebära att medborgarens förtroende för samhällsinstitutioner minskar.
En krissituation kan till och med få motsatt effekt, nämligen att förtroendet
för samhällsinstitutioner förstärks, såsom exempelvis vid ammoniakolyckan i
Kävlinge våren 1996 (Jarlbro, Sandberg & Palm, 1997). I Kävlingefallet fanns
dock ingen tydligt ansvarig och hela händelsen fick dessutom ett lyckligt slut.
Hur individen upplever de i krisen involverade aktörerna och dessas agerande
inverkar på förtroendet för dem. I Hallandsåsfallet tycks aktörernas mått och
steg inte ha bidragit till en positiv spin off-effekt, likt den i Kävlingefallet, utan en
konsekvens här är snarare att förtroendet för samhällsinstitutioner har minskat.
En bättre demokratisk kultur
Även om myndigheterna skulle försöka att ställa allt till rätta vid Hallandsåsen
så räcker inte det för att öka svenska folkets förtroende för samhället i stort,
var en dominerande synpunkt bland intervjupersonerna. Det räcker inte med
punktinsatser. Det krävs mer än så. För att uppnå en sådan förändring måste
man skapa en bättre demokratisk kultur.
En bättre demokratisk kultur skulle för de intervjuade i princip innebära
två saker. För det första – Minska avståndet mellan medborgarna och de demokratiskt
valda representanterna. Intervjupersonernas uppfattning var att "politikernas
känsla för dem där nere hade försvunnit".
Politikerna har ingen förankring hos folket längre, inget intresse för oss. (Ej drabbad)
För det andra – "Lyssna på folket!". En åsikt som förmedlades av flera intervjupersoner
var att den lilla människan blir i allt för hög utsträckning överkörd
av byråkratin. Medborgaren har inget längre att säga till om.
Myndigheter och politiker måste gå ut mer och lyssna på folket och se vad de vill, och
försöka göra som de säger, tror jag. Politikerna lyssnar dåligt idag. De har inte tid.
Försök att få en politiker som vill prata med dig. Det är inte lätt. (Drabbad)
52