Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

Även om tunnelarbetarna inledningsvis kom att tjäna som syndabockar så
var det trots allt de högt uppsatta inom Banverket och Skanska som var de
främsta bovarna. Även i enkätstudien (Arvidson, 1998) framkommer det att
Banverket och Skanska är de som anses bära störst ansvar för att projektet
gått fel. Cheferna har tagit felaktiga beslut. De har "begått brott" och de bör
därför få sitt "rättmätiga straff" krävde intervjupersonerna.
Förtroendefrågan
Ett tecken på att demokratin är vid god hälsa är bla att medborgarna har förtroende
för och tillit till politiker, myndigheter, massmedier och samhällsinstitutioner
i stort samt att det sker en öppen tvåvägskommunikation dem emellan.
Medborgaren måste kunna lita på såväl beslutsfattare som på verkställare av
politiska beslut. Under en krissituation blir förtroendefrågan särskilt akut. Om
individen inte har förtroende för de i krisen involverade aktörerna ökar sannolikheten
för att hon inte tar varningar och annan information om krisen på allvar.
Individen lyssnar inte på en avsändare som hon inte har förtroende för eller
upplever sig kunna föra en dialog med. Detta kan i sin tur leda till oordning, förvirring
och till och med försvåra aktörernas arbete med att hantera krisen och på
sikt leda till en djupare legitimitetskris i samhället. Redan idag finns det studier
som visar att vi befinner oss i en förtroendekris som sannolikt kommer att fortsätta
(se t ex Holmberg & Weibull, 1996). Carlsson (1998) konstaterar att människor
har högt förtroende för en odemokratisk institution som kungen (monarkin),
men ett lågt förtroende för politiker, en demokratisk institution.
Förtroendet för myndigheter och samhällsinstitutioner hänger ihop med
individens upplevelser av sina möten och kontakter med dem såväl under normala
samhällsförhållanden som då samhället befinner sig under en störning
(kris/katastrof). I ett demokratiskt system bör myndigheternas förhållningssätt
gentemot medborgarna i idealfallet kännetecknas av bl a öppenhet och lyhördhet
inför medborgarnas synpunkter och önskemål. Viktigt är därför att myndighetspersoner,
såväl folkvalda politiker som tjänstemän, lyssnar på individen
och tar denne på allvar. Myndigheterna bör vara resonabla. Medborgaren ska
kunna komma till tals med dem. I mötet med myndigheter och samhällsinstitutioner
är det också av vikt att medborgaren känner att det hon har att komma
med inte lämnas obeaktat utan bemöts och kommenteras, att det förs en dialog
mellan styrande och styrda. Det är således också av vikt att medborgaren känner
att hon kan göra sin röst hörd, att hon kan påverka det som händer i samhället
och att det därmed är lönt att engagera sig i de demokratiska processerna.
Om medborgaren inte känner en delaktighet i samhällsfrågorna riskerar
demokratin att urholkas (Johansson, 1998).
Hur påverkas medborgarnas förtroende av krisen?
I samtalen med intervjupersonerna togs frågan om förtroende upp kopplat dels
till den specifika situation som uppstod vid Hallandsåsen, dels till samhällssituationen
i allmänhet. Generellt målade intervjupersonerna upp en mycket
dyster bild av samhället, vilket kan ses som ett uttryck för den förtroendekris
50