Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

More documents

Recommendations

Info

ansågs vara en jämbördig motpart till jättarna Banverket och Skanska. "Drakarna" ingav respekt till och med hos dessa jättar. Massmedierna "satte dit" Banverket och Skanska. De pekade på felaktigheter som hade begåtts, inte bara av de två tidigare nämnda utan även av flera andra involverade parter. Framför allt så fick de drabbade äntligen gehör. De fick komma till tals. Journalisterna blev sålunda språkrör för många av de boende på och omkring åsen, vilket givetvis kan vara ytterligare en förklaring till den positiva bilden av massmedierna. 47
AVKLINGNINGSPERIODEN Den fas i skeendet kring Hallandsåsen som här benämns avklingningsperioden är en sammanslagning av de faser i en kris som vanligtvis kallas rekyl- respektive ambivalensperioden. Härmed avses att det är svårt för att inte säga omöjligt att dra upp skarpa gränser mellan de olika perioderna. Om man likväl gör en mycket ungefärlig skattning kan man säga att den period som kommer att beskrivas nedan började ungefär några veckor efter det att giftkatastrofen var ett faktum, d.v.s. någonstans i månadsskiftet oktober-november 1997 och kan betraktas som, i dagsläget augusti 1998, fortfarande pågående. Avklingningsperioden innebär för medborgaren att det mest akuta är över, och handlar mycket om att hitta tillbaka till vardagen igen och införliva de nya erfarenheterna med tidigare. Ett typiskt fenomen för den här perioden är också att individerna börjar söka efter syndabockar, det redan omtalade s.k. syndabockssyndromet eller who to blame-syndromet (Jarlbro, 1993). Vi behandlar därför kort detta nedan. Skanskas informationsinsats – ett stolpskott Skanska skickade i slutet av oktober ut ett exemplar av sin personaltidning till samtliga kommuninvånare. Denna kommunikationsinsats var en engångsföreteelse från deras sida, och tidningen kom oväntat. Alla de tillfrågade hade dock mottagit tidningen och noterat vem som var avsändare. De kom väl ihåg den och kunde beskriva hur den såg ut, många kommenterade även innehållet. Somliga hade läst den noga, andra hade i princip vägrat att ta i den. Skanskas personaltidning väckte utan tvekan starka känslor hos alla de tillfrågade. Avsändaren väckte dock enbart negativa associationer och uppfattades som oärlig och falsk. En avsändare som inte innehar något förtroende och som dessutom väcker sådan motvilja och ilska hos sina mottagare kan inte räkna med att bli tagen på allvar. Tidningen sågs också som ett resursslöseri. Intervjupersonerna, såväl drabbade som icke drabbade blev uppretade av innehållet i tidningen. De upplevde det som om avsändaren inte var medveten om deras inställning till det inträffade. Den kunskap som fanns att hämta i tidningen hade de tillfrågade dessutom redan tagit del av. Personaltidningen var inte den enda informationskällan vid den berörda tidpunkten. Intervjupersonerna jämförde därför tidningens innehåll med budskapen i press och teve samt annan information som de kommit över, och personaltidningen framstod då som mycket sämre. Innehållet sammanfattades av flera personer med orden "förlåt oss" eller "tyck-synd-om-mig-information", vilket man upplevde var ett hån. Det fanns inga ursäkter för det Skanska hade ställt till med. Sannolikt bidrog även namnet på avsändaren till den negativa upplevelsen. De ville att vi skulle tycka synd om dem. Men det har de inget för. Det är ingen som tycker synd om dem... Man undrade vad det var för skämt. Jag läste den, men de kunde ha sparat pengarna till skadestånd. (Ej drabbad) Utformningen av tidningen gav också upphov till kritiska kommentarer. Tidningen upplevdes som för flott och påkostad. Den distribuerades i en "fin liten 48
Page 1 and 2: MILJÖHOT OCH MEDBORGARORO EN RAPPO
Page 3 and 4: Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6: SPFs FÖRORD I det demokratiska sam
Page 7 and 8: FÖRFATTARNAS FÖRORD Denna studie
Page 9 and 10: Skanska. Mediernas bevakning fick p
Page 11 and 12: Hallandsåsprojektet i sin helhet (
Page 13 and 14: TEORETISKA BEGREPP I detta avsnitt
Page 15 and 16: I samband med att en störning upps
Page 17 and 18: Vår avsikt var aldrig att få ett
Page 19 and 20: till samhället och dess institutio
Page 21 and 22: Skumraskaffärer Massmediernas fram
Page 23 and 24: De som hade ringt för att tala med
Page 25 and 26: De drabbade vittnade om att de kän
Page 27 and 28: REAKTIONER PÅ NYHETEN Reaktionerna
Page 29 and 30: slutat att köpa vissa produkter fr
Page 31 and 32: Andra faktorer som inverkar på oro
Page 33 and 34: Jag kände nog egentligen aldrig n
Page 35 and 36: Känslornas drivkraft En viktig fr
Page 37 and 38: Det känns hemskt. De stod inte upp
Page 39 and 40: Man har ju fått känslan av att st
Page 41 and 42: Vad kommer att hända med oss? Efte
Page 43 and 44: informationen till sin egen situati
Page 45 and 46: eller grundvattensänkningen och in
Page 47 and 48: sig och undrade hur det egentligen
Page 49: aktörer hade ljugit hela tiden och
Page 53 and 54: Även om tunnelarbetarna inlednings
Page 55 and 56: En tredje intervjuperson som tillh
Page 57 and 58: SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Medborga
Page 59 and 60: Intervjupersonerna hade inget fört
Page 61 and 62: SUMMARY At the beginning of the 199
Page 63 and 64: REFERENSER Arvidson, P (1998) "Åsj

Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?